Innovationssystemet i Västra Götaland - Västra Götalandsregionen

Recommendations

Info

Stöd till fler branscher Både aktörer och företagare påpekar ofta att innovationsstödsystemet borde ha en bredare ansats och i praktiken vända sig mot fler branscher än i dag. Som en aktör säger ” känns [det] som att fokus varit på tekniska innovationer för att man ska få stöd. Bredden saknas. Har man en mer vanlig affärsidé så är det svårt att få stöd.”, en annan menar att ”det haltar när det gäller tjänstesidan. Har man idé med en teknisk höjd finns det många instanser. [Det finns] inte alls samma stöd för tjänstesektor”. Det finns åtminstone två tungt vägande argument för att ta dessa uttalanden på allvar. Den ena är frågan om jämställdhet och mångfald. De branscher, främst tekniska, som främst gynnas i det rådande systemet har en stark övervikt av män med svensk bakgrund. Inom tjänstesektorn är andelen kvinnor och invandrare större. Skulle man öka andelen satsningar på tjänstesektorn skulle därför offentliga medel gynna olika samhällsgrupper mer jämlikt. Detta argument framförs av både aktörer och företagare, och kommer till uttryck i uttalanden som: ” Var är pengarna till kvinnor och invandrare som satsar på tjänsteföretag?” och att det är ”fler kvinnor som startar inom tjänstesektor och de kommer lite bort i den här massan”. Det andra skälet är att tjänstesektorn är den snabbast växande sektorn i dagens svenska ekonomi, och en satsning på dessa skulle således kunna ligga i enlighet med Västra Götalandsregionens målsättningar om att stöda företagsamhet med stark tillväxtpotential. Men det framkommer även argument mot en breddning av stödet mot tjänstesektorn, även om det rör sig om klart färre uttalanden. Även här finns i huvudsak två argument, och det ena sammanfattas i följande uttalande: ”Det är när det är långt mellan idé och marknad som offentligt stöd behövs – det är det mest när det rör sig om tekniska lösningar. Det är sällan så långa ledtider i tjänstesektorn. Så behovet av offentligt stöd i tjänstesektorn är inte lika stort.” Det andra argumentet ställer förespråkarnas tillväxtargument på huvudet, och påpekar att eftersom tjänstesektorn redan, och med egna krafter, är stadd i stark tillväxt, är det inte motiverat att ytterligare stödja den med allmänna medel. Samma aktör som ovan uttrycker således att ”Tjänstesektorn kommer nog dessutom växa ändå”. Utan att ta ställning i frågan om stödet till tjänstesektorn bör utökas eller inte, kan man här komma med en rekommendation som rör ett ökat klargörande av och en ökad kommunikation av offentliga aktörers prioriteringar. Det är uppenbart att både aktörer och företagare inte anser att dagens fördelning av stödresurser mellan olika branscher är optimal. Avser de beslutsfattare som avgör fördelningen av resurserna att fortsätta med samma resursfördelning som tidigare, bör man därför bli bättre på att inför aktörer och målgrupper förklara varför. Attityd till och kunskap om entreprenörskap Ett flertal aktörer och företagare lyfter fram att attityder till och kunskap om entreprenörskap – hos såväl allmänheten som hos offentliga aktörer – är en viktig faktor för att stödet till innovatörer och entreprenörer ska bli framgångsrikt. En viktig del av detta arbete bör bedrivas i utbildningsväsendet. Här lyfter flera aktörer fram att det inte görs tillräckligt i dagens skola. En aktör menar att ”Den vanliga svenska grundskolan måste stötta entreprenörskap bättre än vad som görs nu”. Flera menar att dagens skola för ensidigt utbildar ungdomarna till för ett arbetsliv som anställd. Således uttrycker en aktör att ”man blir utbildad till att bli arbetstagare i stor utsträckning”, och en annan att ”Skolan 61
måste lämna ifrån sig individer som står mer på egna ben. […] Skolan skapar passiva individer.” Andra påpekar vikten av att entreprenörskap tas upp även i högre utbildning. Beslutsfattare borde få upp ögonen för att ”att en hög andel [människor] passerar högskolorna. Det måste finnas en högre medvetenhet om vad högskolorna kan uträtta vad gäller att väcka intresse för entreprenörskap och entreprenöriellt tänkande. Det finns en otydlighet i vårt uppdrag vad gäller den här typen av frågor.” På liknande vis menar en annan att ”i högskolans värld är det delvis en främmande fågel, det är många lärare som inte förstår vad det har med deras ämne att göra. Personalresursen för oss som jobbar med detta är väl liten.” I sammanhanget bör det nämnas att entreprenörsskolor drivs av flertalet av regionens högskolor. Flera av de fokusgruppsdeltagare som genomgått dessa utbildningar vittnar också om den positiva effekt det haft på deras egen entreprenörsverksamhet. Men utvecklingsbehovet rör snarare att det entreprenöriella tänkandet (eller tasigförsamhet) bör genomsyra hela utbildningssystemet, och inte bara särskilda utbildningsinsatser. När man talar om attitydförändring inom utbildningen som en kritisk faktor, så är det främst dess betydelse för tillkomsten av framtidens entreprenörer som betonas. Men frågan om attityder handlar också om att skapa en gynnsam miljö för redan existerande entreprenörer och innovatörer. Många innovatörer, inte minst de akademinära, är beroende av att låna eller hyra utrustning från offentligt finansierade verksamheter, exempelvis apparatur vid akademiska sjukhus. För sjukhuset kan det röra sig om relativt små resurser, men som för den enskilde innovatören kan vara avgörande för att komma vidare i arbetet. I dessa fall är det därför viktigt att det hos de offentliga aktörerna finns en acceptans och förståelse för innovatörens behov. Här kunde Västra Götalandsregionen hjälpa till med politiska signaler, att som en fokusgruppsdeltagare säger, sända ”ett politiskt budskap till personalen att det är OK att driva företag.” Kompetens hos rådgivare En synpunkt som är vanlig både bland aktörerna och bland fokusgruppsdeltagarna är vikten av att rådgivare och andra stödfunktioner har adekvat kompetens. Flera lyfter också fram att detta är ett viktigt utvecklingsbehov. Kompetensen hos rådgivarna får anses som en viktig kritisk faktor för stödsystemet och dess effektivitet, då denna är avgörande för systemets förmåga att möta innovatörer och entreprenörer (potentiella och etablerade) med individanpassat stöd med kunskap om individens specifika önskemål och förutsättningar. Främst är det affärskompetens och erfarenhet av arbete med marknad som så väl aktörer som fokusgruppsdeltagare efterfrågar. Frågan är aktuell i hela innovationsstödsystemet, men särskilt uttalat i det akademinära systemet. Som en aktör säger: ”det är för få som jobbar i detta stödsystem som verkligen har varit ute som företagare, det är mycket akademiker och tjänstemän. Detta ser man tydliga effekter av. Enkelt uttryckt är vissa personer för fasta i modeller och planer istället för att gå ut på marknaden och försöka skapa värde. Affärsmannaerfarenheten är svagt utvecklad.”. En annan påpekar på liknande vis att högskolan/universitetet har ”expertis i hur man ska använda en produkt, det kan vi erbjuda innovatörer. Vad vi inte kan erbjuda är vad som krävs för att marknaden ska vara intresserad”. En fokusgruppdeltagare lyfter likaledes fram man att verkar inom ”en marknad som är väl definierad och som funkar ganska bra. Man vet vad man tjänar och vad det kostar i de olika faserna. Men den kunskapen finns inte hos rådgivarna”. Att öka stödsystemets tillgång till affärs- och marknadskompetens är således viktigt för att stödmottagares övergång från företagsutvecklande till marknadseta- 62
Page 1 and 2:
Innovationssystemet i Västra Göta
Page 4 and 5:
Förord Västra Götalands utveckli
Page 6 and 7:
för sig inte alltid når upp till
Page 8 and 9:
1 Inledning Uppdraget Bakgrund och
Page 10 and 11:
När kartläggningen av innovations
Page 12 and 13: Konsultteam Kartläggningen har gen
Page 14 and 15: Mentorer/affärscoacher I flera fok
Page 16 and 17: 3 Innovationsstödsystemet i Västr
Page 18 and 19: prenörsutbildningar finns vid Hög
Page 20 and 21: är inom biomedicin och hälsa Biom
Page 22 and 23: cin, fordonsindustri, miljöutveckl
Page 24 and 25: De flesta aktörer påpekar att sam
Page 26 and 27: Göteborg Innovationsstödsystemet
Page 28 and 29: Göteborg - tjänster och stöd NFC
Page 30 and 31: Göteborg - stöd och tjänster Gö
Page 32 and 33: och för det tredje har man en komm
Page 34 and 35: Västsvenska Industri- och Handelsk
Page 36 and 37: Målgrupper i Göteborgsregionens i
Page 38 and 39: Inventeringen av aktörerna i Fyrbo
Page 40 and 41: gram som erbjuder ”co-op” och a
Page 42 and 43: En intervjuperson i Trollhättan me
Page 44 and 45: Borås - tjänster och Borås stöd
Page 46 and 47: Innovation Västra Götaland är et
Page 48 and 49: Skaraborg Innovationsstödsystemet
Page 50 and 51: A - presentation, 13 december 2007
Page 52 and 53: vakning. Köksriket ingår som pilo
Page 54 and 55: Det sektoriella och klusterbaserade
Page 56 and 57: fokus är konsument och hälsa. Den
Page 58 and 59: 5 Innovationsstödsystemets funktio
Page 60 and 61: sedan krävs det en aktiv försälj
Page 64 and 65: lering - det vill säga mellan fas
Page 66 and 67: En annan modell av mer bottom-up-ka
Page 68 and 69: Bilaga 1 Intervjupersoner Fyrbodal
Page 70 and 71: Bilaga 2 Intervjuguide för kartlä
Page 72: Bilaga 3 Fokusgruppintervjuer A. Hu
show all

Innovationssystemet i Västra Götaland - Västra Götalandsregionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?