Innovationssystemet i Västra Götaland - Västra Götalandsregionen

Recommendations

Info

En annan modell av mer bottom-up-karaktär kan hämtas från intervjupersonernas egna erfarenheter. Flera aktörer säger att ett gott samverkansklimat och mötesplatser för olika aktörer över tid har ökat aktörernas kunskaper om varandra och gjort att en tydligare rollfördelning utkristalliserats. Ett sätt för större finansiärer att minska överlappet är således att satsa resurser på mötesplatser, konkreta och virtuella, för aktörerna i innovationsstödsystemet, där aktörerna kan samverka kontinuerligt. Det krävs främst att mötesplatser för aktörer över hela regionen skapas, för att förverkliga önskningarna om att eliminera överlapp och därigenom skapa kritisk massa och effektivitet i systemet. Det som i praktiken sker med utvecklingen av samverkansplattformarna och Idénet är dock en utveckling som i hög grad kombinerar ett top down med ett bottom up-perspektiv där VGR genom olika initiativ söker skapa systemförutsättningar för samverkan mellan olika aktörer i innovationsstödssystemet. En relaterad fråga rör den typ av kunskap som företagarna i fokusgrupperna efterfrågar. Det man främst anser sig behöva mer av hos aktörerna är uppdaterad branschkunskap. Delvis kan detta hanteras med hjälp av den typ av regionala samverkanslösningar som angetts ovan, där aktörer som har nära till kluster i en viss bransch kan göras tillgänglig för entreprenörer i alla delar av regionen. Men det rör sig också om att i ökad utsträckning involvera aktiva affärsmän/kvinnor i stödverksamheten. Förmodligen kan rätt kompetens hos rådgivare och andra aktörer bara i begränsad utsträckning skapas genom regelrätt utbildning, eftersom den kompetens som efterfrågas i hög grad rör sig om tyst kunskap och kunskap som förändras i samma takt som olika affärsområden och branscher förändras och utvecklas. Något som ställer krav på stödsystemets förmåga att hålla nätverk med aktiva företagare och affärskonsulter som kan bidra till att forma ett utbud av tjänster som innovatören/entreprenören upplever svarar mot hans eller hennes individuella behov och förutsättningar. En viktig synpunkt som kommit upp hos både aktörer och fokusgruppsdeltagare är vikten av att öka kontinuiteten i arbetet med innovationsstöd. Kontinuitet i verksamheten är en nödvändighet både för effektivitet, eftersom alla verksamheter har en viss inkörningstid, och för tillvaratagandet av erfarenheter i verksamheten. Vidare är som nämnts kontinuitet i samverkansformer viktig för att en tydlig rollfördelning aktörerna emellan ska kunna etableras. Ett positivt tecken i är i sammanhanget att flera av de tungt vägande aktörerna visar en medvetenhet om behovet av ökad kontinuitet, vilket lovar väl inför framtida satsningar. De större sammanhållna satsningar som samverkansplattformarna utgör är ett sätt att säkra kontinuitet och långsiktighet i verksamhet som inte är beroende av enskilda individer och aktörer. Ett flertal fokusgruppsdeltagare påpekade vikten av att stödet (rådgivning och finansiering) fullt ut omfattade fler branscher, förutom produkter i traditionella tillverkande branscher samt FoU-baserade produkter även tjänste- och kultursektorn. Inte minst kan detta vara en viktig jämställdhets- och mångfaldsfråga, eftersom kvinnor och medborgare med utomnordiskt påbrå är bättre företrädda i exempelvis tjänstebranschen. I kartläggningen har även framkommit invändningar mot en sådan en vidgning av stödet till fler branscher. Frågan om stödets inriktning på olika branscher och sektorer sammanhänger med de prioriteringar som har gjorts i arbetet med RTP i regionen. Kartläggningen av innovationsstödsystemet har haft fokus på samverkan mellan aktörerna och utbudet av tjänster och inte på vilka branscher och sektorer som bör prioriteras. Dock kan konstateras att frågan av branscher och sektorer även får konsekvenser för stödsystemet då stöd till innovation och entreprenörskap i tjänste och kultursektorn får konsekvenser för vilken typ av kompetens och även vilken typ av tjänster (exempelvis för finansiering) som detta ställer krav på. Det nuvarande systemet är i hög grad inrik- 65
tat mot teknik- och produktionsinriktade näringar. Andra branscher har andra förutsättningar och kräver därför en annan kunskap. Ett utvecklingsområde som framkommer i kartläggningen rör stödet till företag i tillväxtfas. Såväl innovatörer och entreprenörer i fokusgrupperna som aktörerna själva pekar på vikten av att innovationsstödssystemet utvecklas vad gäller stödet i tillväxtfasen. Behov och efterfrågan rör här tillgången till riskkapital i regionen för företag i tillväxtfas, men även tillgången till kunskap och kompetens om hur man faktiskt gör när företag skall växa i omsättning och personal. Här kan föreligga en målkonflikt, eftersom det är fråga om i vilken utsträckning offentligt finansierade institutioner verkar för allmännytta eller för särintressen ju längre upp i tillväxtprocessen man stöder enskilda företag. Dock kan det finnas en rad olika insatser för att utveckla stödet till företag i tillväxtfaser till gagn för regionen som helhet. Det kan handla om satsningar på att förbättra förutsättningarna för att stärka tillgången till riskkapital i regionen, där satsningar på nätverk av affärsänglar kan vara ett sätt. Vidare kan det handla om utvecklade satsningar på mentorskap i regionen som är tillgängliga för motiverade företag i regionen. Nedan redovisas i punktform FBA:s slutsatser av studien i form av rekommendationer för det fortsatta arbetet med att utveckla innovationsstödssystemet i Västra Götaland: Ökad kundnytta och effektivitet i innovationsstödssystemet i Västra Götaland • Fortsätt att utveckla samverkansplattformarna – utifrån de olika förutsättningar och behov som råder i regionens olika delar – för att sammanföra och bättre nyttja de olika aktörerna i de delregionala innovationsstödssystemen • Nyttja utvecklingen av de delregionala samverkansplattformerna och den större massa av stödresurser det ger för att stärka samverkan, specialisering och arbetsfördelning mellan aktörern. I detta arbete kan Idénet tjäna som lärande exempel. • Specialisering mellan olika aktörer och mellan olika delregionala samverkansplattformar kombineras med insatser för att tillgängliggöra de olika specialiserade kompetenserna för det regionala innovationsstödssystemet som helhet. Något som bland annat rör den specialiserade kompetens som det akademinära innovationssystemet i Göteborg kan erbjuda • Utveckla samordningen av informationsinsatserna riktade mot innovatörer och entreprenörer om utbudet av stöd och tjänster i regionen och på delregional nivå – för att stödja transparensen i stödsystemet och öka tillgängligheten till det stöd som erbjuds • Trygga kontinuitet och stabilitet i stödverksamheten – överväg att ersätta projektfinansiering med långsiktigare satsningar kopplat till mål och resultatkrav och säkra enhetlig och kontinuerlig uppföljning av stödaktörernas verksamhet • Tydliggör de prioriteringar kring stödets inriktning som görs och skälen till prioriteringar för innovationsstödssystemets kunder, exempelvis vad gäller stöd till tjänste- och serviceverksamheter • Nyttja i ökad utsträckning aktiva entreprenörer för stöd i form av coachning och mentorskap för att svara mot kundernas efterfrågan på aktuell och praktisk erfarenhet av idé- och affärsutveckling. • Stöd utvecklingen av arbetssätt och system som underlättar kontinuitet i kundrelatioenr och slussning av kunder till rätt kompetens och typ av stöd • Trygga kompetensen – främst affärskompetens – hos rådgivare. • Stöd professionell utveckling bland rådgivarna genom insatser för gemensam kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte • Vidareutveckla stöd och tjänster för entreprenörer och innovatörer i tillväxtfasen 66
Page 1 and 2:
Innovationssystemet i Västra Göta
Page 4 and 5:
Förord Västra Götalands utveckli
Page 6 and 7:
för sig inte alltid når upp till
Page 8 and 9:
1 Inledning Uppdraget Bakgrund och
Page 10 and 11:
När kartläggningen av innovations
Page 12 and 13:
Konsultteam Kartläggningen har gen
Page 14 and 15:
Mentorer/affärscoacher I flera fok
Page 16 and 17: 3 Innovationsstödsystemet i Västr
Page 18 and 19: prenörsutbildningar finns vid Hög
Page 20 and 21: är inom biomedicin och hälsa Biom
Page 22 and 23: cin, fordonsindustri, miljöutveckl
Page 24 and 25: De flesta aktörer påpekar att sam
Page 26 and 27: Göteborg Innovationsstödsystemet
Page 28 and 29: Göteborg - tjänster och stöd NFC
Page 30 and 31: Göteborg - stöd och tjänster Gö
Page 32 and 33: och för det tredje har man en komm
Page 34 and 35: Västsvenska Industri- och Handelsk
Page 36 and 37: Målgrupper i Göteborgsregionens i
Page 38 and 39: Inventeringen av aktörerna i Fyrbo
Page 40 and 41: gram som erbjuder ”co-op” och a
Page 42 and 43: En intervjuperson i Trollhättan me
Page 44 and 45: Borås - tjänster och Borås stöd
Page 46 and 47: Innovation Västra Götaland är et
Page 48 and 49: Skaraborg Innovationsstödsystemet
Page 50 and 51: A - presentation, 13 december 2007
Page 52 and 53: vakning. Köksriket ingår som pilo
Page 54 and 55: Det sektoriella och klusterbaserade
Page 56 and 57: fokus är konsument och hälsa. Den
Page 58 and 59: 5 Innovationsstödsystemets funktio
Page 60 and 61: sedan krävs det en aktiv försälj
Page 62 and 63: Stöd till fler branscher Både akt
Page 64 and 65: lering - det vill säga mellan fas
Page 68 and 69: Bilaga 1 Intervjupersoner Fyrbodal
Page 70 and 71: Bilaga 2 Intervjuguide för kartlä
Page 72: Bilaga 3 Fokusgruppintervjuer A. Hu
show all

Innovationssystemet i Västra Götaland - Västra Götalandsregionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?