Arkiv för ljud och bild - Visa filer

More documents

Recommendations

Info

I6 nare, på I 88o- och I 89o-talen, kom att uppleva en guldålder och som dessutom var starkt representerad vid Ronneby Brunn åtminstone in på I920-talet: blåsoktetten med flöjt, klarinetter, kornett, althorn, tenorbasuner, bastuba, ofta också trummor och gärna en trumpet. Med dubblerad I :a klarinettstämma (vilket var regel) rymmer en sådan oktett justIO +I man.'9 Om inte arkivhandlingar och tidningar ger besked om vilken besättning som förekom vid Brunnen ett bestämt år krävs andra data för att kunna ställa upp en hypotes om detta. Uppgifter om vilka instrument som förekom vid musikernas regemente under ifrågavarande år kan sökas i musikkassornas handlingar, och detta kan ge en grund för hypoteser. Säkrare är det om man kan finna uppgifter om vad för instrument bestämda musiker haft i musikkåren. Flera av dem trakterade dock mer än ett instrument. Om en sökande, sergeant Niitzmann i Karlskrona uppges (I882) att "Han sköter Cornett, Klarinett, flöjt, violin samt kontrabas. "' 0 Någon gång kan man finna uppgifter om permissioner i generalorder. Mera sällan träffar man på fotografier av musiker med sina instrument. Goda belägg har vi i bevarade musikalier som använts vid brunnen. Men det skulle vara ett projekt för sig att uppsöka sådana handlingar för hela den period denna artikel behandlar. Bleckblåsepoken. Brunnsmusik från grannländerna Det finns starka skäl att förmoda att det oftast var mässingsensembler som svarade för musiken vid Ronneby brunn under de tre årtiondena I86o I89o. Dels var det vanligt med mässingssextetter, dels annonserar man efter "sextett eller dubbelkvartett", och dels kommer flera av musikerna från regementen med stark mässingsdominans. Belägg för detta finns också i en del brev. Å andra sidan förekommer en del träblåsare i kontrakt och brev, t ex år I 86 I flöjtisten fan j. Julius Witthöft i Kronobergs regementes musikkår.' ' Till att börja med hade brunnsmusiken ofta hämtats från närliggande städer. Men brunnssäsongen förlängdes, och ett problem med den svenska militärmusiken var ju att den Ann-Marie Nilsson måste vara närvarande vid regementsmötena. Dessa var som regel förlagda till några av sommarveckorna, medan brunnsmusik ansågs oumbärlig under hela brunnssejouren. Man började I874 ta musik från Köpenhamn, men Brunnens VD förklarar ännu I878 att man skulle föredra svensk musik: Hvad vidkommer d.s.k. brunnsmusiken härstädes, måste den vara beredd kunna börja sednast 3 a 4Juni, i annat fall är ett engagement omöjligt. Wi hafva just med anledningen af de svårigheter som äro förbundna med erhållaodet af svenska musici måst under sommarmånaderna antaga utländsk, deraf vi under 5 år haft dansk, hvilken dock varit af underordnad beskaffenhet för våra svenska öron, hvadan jag i sommar lyckades engagera en Sextett från Mecklenburg Schwerin l hotkapelll som exeqverade såväl musik å messingsinstrument som ock å stränginstrument. dessavoro ovanligt skickliga musici och hvar och en solist på ett a 2 instrument, samt voro serdeles gerna hörda af alla besökande. J ag har dock af rent patriotiska skäl velat försöka få en svensk sextett, då ju Sverige eller rättare Svenskarne anses för att vara ett serdeles musikaliskt folk, men skulle detta ej lyckas, så har jag alltid att påräkna den musik som vi hade i somras, då jag vet att alla dermed blefvo belåtna. Då Ni emellertid säger Eder ej kunna komma i Juni, så får jag tyvärr afsäga mig nöjet af Edert erbjudande. l Högaktningsfullt l P Siegbahn" De tyska musikerna från Mecklenburg-Schwerinska hovkapellet gjorde sig omtyckta, inte bara bland gästerna och i lokalpressen, här Ronneby Tidning den 3 augusti I878 (ur brev till Blekinge Läns Tidning): Den. Mecklenburgska sextetten winner erkännande för sitt goda spel och omwexlande program. Så swåra saker som ouwerturen till barberaren utföres med lätthet, och nya stycken arrangeras och inöfwas på några dagar af de wana medlemmarue ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200I:2
Källor till Bmnnms musik "Uniform behåfves icke." Kapellet spelade mestadels i civil klädsel. Utomhus var fo·rstås huvudbonad en självklarhet. C.A. Gagner, trummor, F. Bentzel, esskornett 2, B O. Bogren, tenorbasun z,J.L. Brandt B-kornett, NA. Hultman, esskornett I, C.A. Gemzell, althorn, C. O. Bäckström, tenorbasun I och E.E. Linder, bastuba: Skånska dragonregementets septett (''oktett'') vid schweizeriet på Karan år I 8 9 5. F o to i privat ägo, prof C.A. Gemzell (j:r), Lund. utan också hos brunnens företrädare, vilket kommer till synes i tonen i brevkopiorna (anmärkningsvärtnog på svenska): Jag får på det förbindligaste tacka för Edert vänliga bref af 28 [Decemb.] och för Edra deri uttalade välönskningar. Som alla svenska regimentsmöten i år skola inställas blir här en hel del musikcorpser lediga, hvarför jag af patriotiska skäl troligen kommer att engagera en dubbelqvartett, 8 man,['J] som erbjudes till ett honorar af 2,500 kr, som ju är serdeles billigt. Jag reser i morgon till Lund för att träffa aftal om denna sak. ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:2 Bedjande om mina vänskapsfullaste helsningar till de Edra herrar kamrater, som voro här i somras tecknar /Högaktningsfullt l P Siegbahn'4 Flera av dessa herrar kamrater nämns vid namn i brevkopiorna. I detMecklenburg-Schwerinska hovkapellet'5 spelade Carl Owerbeck valthorn, Carl Briigmann basun och Adolph Marx trumpet. "Herrar Franek & Scheel" nämns där också, kontrabassist resp. violinist i hovkapellet, men det är inte bekant vilka blåsinstrument de spelade. En räkning avfattad på tyska för pianostämning torde gälla en viss Joachim Ramm, som deltagit i sextetten.' 6 I en annons i Ronneby Tidning (24' 7 1 878) finner man
Page 3 and 4: ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001
Page 5 and 6: ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001
Page 7 and 8: ANN-MARIE NILSSON Källor till Brun
Page 10 and 11: lO använts av professionella ensem
Page 15: Det utbetalades nu en klumpsumma ti
Page 21: Kö/lm· till Brunnens 1Jl11sik Mor
Page 28 and 29: ersättning för resan och restrakt
Page 30 and 31: 30 Lördagar och Söndagar kl. 3- 5
Page 32 and 33: 32 sion och fyllnadspension" den 28
Page 34: 34 kassan Serie F vol. I), grunda n
Page 37 and 38: PELLE SNICKARS Ljusarkiv 18oo- 1900
Page 39: ilden var helt enkelt till sin natu
Page 42 and 43: historia. Med anledning av utställ
Page 44 and 45: 44 Illustration 4· Stillbilder ur
Page 47 and 48: som riskerar att de går förlorade
Page 49 and 50: logical objects. For Lenk, cinema w

Arkiv för ljud och bild - Visa filer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?