Arkiv för ljud och bild - Visa filer
Arkiv för ljud och bild - Visa filer
Arkiv för ljud och bild - Visa filer
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
44<br />
Illustration 4· Still<strong>bild</strong>er ur BILDER FRAN KARLSKRONA<br />
(Svenska Bio, I 907). Sveriges Television Tevearkivet<br />
SF 2044. BILDER FRAN KARLSKRONA var en av<br />
filmbolaget Svenska Bios fo"rsta så kallade stadsfilmer,<br />
en genre som även BILDER FliAN HALMSTAD ingick i.<br />
stadsfilmerna annonserades som "vackra <strong>och</strong> vällyckade<br />
fotografier där vmje stadsbo igenkänner vänner <strong>och</strong><br />
bekanta." Inte minst lockade den kusliga möjligheten<br />
att kanske se sig själv på den vita duken. Det var även<br />
vanligt att i reklamsyfte inkludera en metasekvens<br />
framfo·r bolagets egen biografi staden.<br />
Pelle Snickars<br />
mees], som han kallade filmen. När hans pamflett<br />
publicerades I898 beklagade han sig över att Bibliotheque<br />
Nationale i Paris inte ens hade en fotografisk<br />
avdelning. Tidens positivistiska <strong>för</strong>eställningar<br />
<strong>och</strong> tilltro till de teknologiska <strong>bild</strong>mediernas<br />
matematiska exakthet [exactitude mathematique]<br />
framgick väl av Matuszewskis text. Vältaligt resonerade<br />
han kring film, som han såg som ett historiskt<br />
dokument i paritet med andra källor: "de animerade<br />
fotografierna har en autentisk, exakt <strong>och</strong> precis karaktär<br />
... <strong>och</strong> fungerar som ofelbara sanningsenliga<br />
ögonvittnen." Liksom senare Hallgren använde sig<br />
Matuszewski av det retoriska knepet att spekulera i<br />
hur värdefull till exempel film från den franska revolutionen<br />
hade varit <strong>för</strong> samtida historiker <strong>för</strong> att<br />
understryka att arkiv <strong>och</strong> museer borde ta sig an att<br />
bevara film. Trogen sin tid betonade Matuszewski<br />
främst filmens betydelse <strong>för</strong> grandiosa historiska<br />
händelser, men han insåg även mediets kulturhistoriska<br />
värde att <strong>för</strong>vara mikrohistoriska <strong>och</strong> mer<br />
efemära aspekter av verkligheten - "till <strong>och</strong> med<br />
det som undgick ögonen" - som till exempel utseendets<br />
<strong>för</strong>ändring [la physionomie changeante] eller<br />
trafikens utveckling i städerna.Jl<br />
Dessa ideer kring inrättande av filmarkiv styrker<br />
en ibland fram<strong>för</strong>d tes att filmmediet kring I9IOsamtidigt<br />
som den långa spelfilmen vinner markäven<br />
<strong>för</strong>sköts i en mer nytto-orienterad riktning. I<br />
Tyskland hade till exempel arkivfrågan debatterats<br />
under oo-talet. Branschtidningen Kinematographische<br />
Rundsch au rapporterade I 907 att avsaknaden<br />
av filmarkiv åter diskuterades i Berlin pressen. Tidningen<br />
påpekade att det på flera ställen existerade<br />
fanagrafiska arkiv, men inga som bevarade rörliga<br />
<strong>bild</strong>er, trots att film skulle utgöra ett "oändligt värdefullt<br />
material i forskarens händer."H I Matuszewskis<br />
efterföljd <strong>och</strong> med intryck från kontinenten<br />
började man även i Sverige intressera sig <strong>för</strong><br />
frågan. Svenska Dagbladet publicerade två artiklar<br />
om upp<strong>för</strong>andet av ett nationellt filmarkiv i november<br />
I 9 I r. I den <strong>för</strong>sta artikeln, "<strong>Arkiv</strong> <strong>för</strong> biograf<strong>bild</strong>er?"<br />
framhölls en rad tyska kommunal<strong>för</strong>valtningar<br />
som <strong>för</strong>e<strong>bild</strong>er, vilka "kommit till insikt<br />
om betydelsen af ett sådant biografmaterial." Artikeln<br />
apostroferade filmen som "forskningsmaterial<br />
ARICV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200I:2
Change language