Arkiv för ljud och bild - Visa filer

32
sion och fyllnadspension" den 28 sept. 1886 9 3 flyttade
Ehnstedt med familj till Stockholm och bosatte
sig på Östermalm, där många andra musiker bodde.94
I mantalslängder9s upptas år 1895 fem personer
i det Ehnstedtska hushållet: "Masse" själv, hustrun
Ch: a Wilhelmina Thorndahl, döttrarna Alma
Wilhelmilla och Gerda Augusta och sonen Albert
Herman9 6 (f. 1867) som också blev musiker. Han
spelade först klarinett, senare oboe och avled 1926
under tjänstgöring i Kungl. Hovkapellet.
Liksom andra musiker från samma kår skaffade
Ehnstedt kortvariga engagemang med oktett på
Stadshotellet i Hudiksvall och vid Söderköpings
Brunn, där man gärna engagerade livgrenadjärmusikerna.
Noterna har även använts ett par säsonger
i Norrtälje. Det finns inga uppgifter om musikinstrument
i Ehnstedts bouppteckning,97 och inte
heller hans sondöttrar, som aldrig träffat sin farfar,
kunde ge besked om vilket som var hans huvudinstrument.
Åke Edenstrand bidrog vänligen med uppgifter
om Ehnstedts namnbyte och militära karriär efter
källor han sett i Krigsarkivet: "kallas Stedt ännu
186o, 1863 ffg Ehnstedt. I tjänst (Is) 1849, hautboists
n h o v [namn heder och värdighet] 1863,
fältmusikant på stat I 869."9 8
NOTER
1. Marinens musikkår i Karlskrona Portfölj A 8, nr 6.
2. Inom forskningsprojektet "Blåsmusik i I8oo-talets
Sverige" undersöker förf. professionella blåsoktetter under
tiden c:a I86o-I920, deras musik och dess betydelse i
svenskt musikliv. Yrkesmusikerna - militärmusiker och
teatermusiker (ibland i en och samma person) samt
enstaka restaurangmusiker - spred en regionalt särpräglad
blåsmusik och utgjorde förebilder för amatörensemblerna
vid bruken. I musikhistorisk litteratur har denna blåsmusik
länge hört till de vita fläckarna på den musikhistoriska
I8oo-talskartan. Aktuella frågeställningar gäller
vilken musik oktetterna egentligen spelade, deras
historiska bakgrund och framväxt, deras särprägel som
svensk musiktradition samt deras roll inom musiklivet.
Projektet finansieras av Riksbankens jubileumsfond och
bedrivs vid Institutionen för musikvetenskap vid Uppsala
universitet under åren I999-2001.
3· RHB B I: 2 b, fol. 3I4"3I5, brev I2 februari I878 till
Edvard Jorck, en dansk kapellmästare.
Ann-Marie Nilsson
4· En historik över verksamheten i dess många olika
aspekter ges av Thomas Persson i "Ronneby Brunn".
Kring en åkriik. Ronneby - stad och bygd. Red. Per Beijer
(Ronneby kommun I987, sid. 289-334).
5· Termen "harmonimusik", av tyskans "Harmonie-Musik",
avsåg ursprungligen (under senare delen av I 700-talet)
ensembler av blåsare där en vanlig besättning var två
fagotter, två valthorn och två oboer och/ eller klarinetter -
dvs vad som i Sverige ibland går under namnet "serenadensemble".
I Sverige har beteckningen "harmonimusik"
bibehållits långt in på I9oo-talet att gälla blåskårer i
allmänhet, även de större som kring I 8oo utvecklades ur
"Harmonie-Musik"-ensemblerna. Dessa tidiga kårer
innehöll flöjter, klarinetter, kenthorn, (natur-)trumpeter
och -horn, (drag-)basuner, fagotter, serpenter och bashorn.
Jfr nedan om Sjöartillerimusiken (not I8).
6. Sofia Sjöborg: "Minne af Ronneby Helsobrunn från
I8IO till I84o". Minnena nedskrevs i Florida I88I och
ingår i Henschenska släkrarkivet. Blekingeboken I 9 55 ( 77 ):
27-38 (de två citaten: sid. 3I resp. 33).
7· Helsobrunnens arkiv (nedan: RHB) förvaras i Ronneby
kommuns centralarkiv. Ett varmt tack till Per Beijer för
att han introducerat mig till detta arkiv i samband. med
förberedandet av jubileumsboken för Ronneby kommun
år I987. -Protokoll (A) föreligger alltifrån I838 och
brevkoncept (B l) från år I874 och framåt. Kassaböcker
(G II-III) finns bevarade alltifrån I873, året för
grundandet av AB Ronneby Helsobrunn, men verifikationer
(G IV), varav ett fåtal även innehåller kontrakt, redan
från år I854 fram till 1899 förutom åren 1883-86, 1888
och I 89o-98. - Ett annat kurortsarkiv finns i Söderköping
(AB Storåns arkiv, kontaktperson Leif Vmdevåg).
8. KrA:s stora notsamlingar inkluderar oktettnoter, en del
partitur men mest stämböcker, som kan ha använts både
vid regementsmusikkårerna och av musikerna i privat
yrkesutövning varefter de inköpts till regementsmusikkåren.
En översiktlig förteckning finns i Krigsarkivets
Interna meddelanden I 98 5: 1. Något har tillkommit efter
I985. Även FöMus' arkiv i Strängnäs rymmer en mängd
oktettmusikalier. Någon del av detta har använts vid
kurorter såsom Ronneby; inom förf:s projekt har dock
sextett- och kvintettmusikalier inte undersökts. -
Förekomst av notmaterial från folkrörelsernas mindre
ensembler rapporteras emellanåt i SMA:s (Svenskt
Musikhistoriskt Arkiv) Bulletin. Svar (bevarade på SMA)
på SMA-enkäter kan leda till sådant material, t ex
enkätsvaren för ett uppsatsarbete av Stig Holmberg och
Gurmar Cronholm (1985) ang. bruksmusiken.
Bruksorkestrarna framträdde dock ytterst sällan vid
kurorterna.
Personuppgifter m m om musikerna kan påträffas i
fackpressen (t ex tidskriften Musikern) samt i rege·mentenas
handlingar i KrA, då ju många av dem har haft militär
anställning (nämnas kan musikkompaniers handlingar,
regementsorder, Verifikationer till Armens huvudböcker
och förteckningar över instrumentinköp). Hovkapellets
musiker utgör en särskild grupp (härtill Norlind-Trobäck
ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:2