Rapport SMHI Mjölby Sörbyverket - Mjölby kommun

Rapport 

Nr. 2009-27 

Spridningsberäkningar för Sörbyverket i Mjölby 

Sven Kindell

Pärmbild. 

Bilden på framsidan visar beräknad totalhalt av kvävedioxid NO2 (µg/m 3 ) kring 

Sörbyverket, avseende 98-percentil av timmedelvärden för ogynnsammaste 

beräkningsår 2003-2005. Copyright Lantmäteriet. Medgivande MS2008/07717.

Rapport 

Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: 

Sven Kindell Envima AB 2009-27 

Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 

H Backström, M Magnusson 2009-05-08 2009/629/203 1.0 

Uppdragstagare 

SMHI 

601 76 Norrköping 

Uppdragsgivare 

Envima AB 

Box 677 

581 07 Linköping 

Distribution 

Envima AB 

Klassificering 

( ) Allmän (x) Affärssekretess 

Nyckelord 

Spridningsberäkningar för Sörbyverket i 

Mjölby 

Kontaktperson 

Sven Kindell 

Tel: 011-495 80 00 

sven.kindell@smhi.se 

Kontaktperson 

Spridningsberäkningar, Dispersion, kvävedioxid, partiklar, svaveldioxid, Mjölby 

Övrigt 

Sven Kindell 

Thomas Törnroth 

Tel: 013-31 42 92 

thomas.tornroth@envima.se

Denna sida är avsiktligt blank

Innehållsförteckning 

1 SAMMANFATTNING .................................................................... 1 

2 BAKGRUND, SYFTE OCH OMFATTNING. SCENARIO ............. 3 

3 METODIK...................................................................................... 3 

3.1 Spridningsmodellen Dispersion .......................................................... 3 

3.2 Inkluderande av bakgrundshalter ........................................................ 4 

3.3 Omvandling från NOX till NO2 ............................................................... 4 

4 FÖRUTSÄTTNINGAR .................................................................. 5 

4.1 Emissionsdata Sörbyverket ................................................................. 5 

4.2 Meteorologiska data.............................................................................. 6 

4.3 Indata för bakgrundshaltberäkningarna.............................................. 6 

4.4 Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar .................................. 6 

4.5 Percentilmåtten...................................................................................... 7 

5 RESULTAT ................................................................................... 8 

REFERENSER ........................................................................................ 25


1 Sammanfattning 

Spridningsberäkningar har utförts med SMHIs lokalskaliga spridningsmodell 

Dispersion 2.2 avseende utsläpp till luft från Sörbyverket i Mjölby. Det undersökta 

scenariot speglar en framtidssituation då anläggningen byggts ut med en ny biobränsleeldad 

kraftvärmepanna försedd med en egen skorsten 70-90 meter söder om 

den befintliga. Beräkningarna inkluderar vidare de befintliga biobränslepannorna, 

men inte oljepannan som normalt aldrig körs. Beräkningar har utförts för 

föroreningskomponenterna kvävedioxid (NO2), partiklar (PM10) och svaveldioxid 

(SO2). 

Sörbyverkets haltbidrag uppvisar ett huvudmaximum i ungefär nordostlig riktning 

från anläggningen, på 290 – 440 meters avstånd från den befintliga skorstenen. Ett 

sekundärt maximum finns i sydväst. För totalhalter är bilden mer splittrad. 

Resultatet sammanfattas i tabell A där haltvärden i ogynnsammaste beräkningspunkt 

ges. Totalhalterna kan jämföras med normer och utvärderingströsklar i tabell B. 

Redovisade totalhalter visar situationen i tätortsmiljön, dock ej den mycket småskaliga 

haltsituationen i gaturum med betydande trafik – där är halterna högre. Detta 

motiverar en extra säkerhetsmarginal till normvärdena. 

För NO2 och SO2 ligger de beräknade totalhalterna med bred marginal under miljökvalitetsnormer 

och utvärderingströsklar. 

Också för PM10 klaras själva normen med bred marginal, men den nedre 

utvärderingströskeln överskrids för både 98-percentil och årsmedelvärde. Däremot 

ligger halterna under de föreslagna nya, höjda utvärderingströsklarna. 

Tabell A. Beräknade totalhalter respektive Sörbyverkets haltbidrag (µg/m 3 ), i 

ogynnsammaste beräkningspunkt. Punktens läge (riktning och avstånd i meter) i förhållande 

till Sörbyverkets befintliga skorsten anges kursivt under respektive haltvärde. 

Färgkodning: Gult – nedre utvärderingströskel överskrids. 

98-percentil av 

timmedelvärden 


dygnsmedelvärden 



NO2 PM10 SO2 

Totalhalt Anl.:s 

bidrag 

16,2 

NNO300 

12,6 

SV430 

Årsmedelvärde 5,0 

ONO300 

12,5 

NNO330 

7,7 

NO360 


bidrag 

- - 6,0 

NNO290 

29,8 

N330 

- - 20,2 

VNV470 

0,82 

NNO330 

13,2 

ONO330 

2,2 

NNO440 

1,0 

ONO300 

0,23 

NNO330 


bidrag 

3,9 

NO400 

5,0 

NNO290 

2,9 

NO400 

- - 

1,3 

NO290 

0,30 

NO290 

Nr. 2009-27 SMHI – Spridningsberäkningar för Sörbyverket i Mjölby 1

Tabell B. Miljökvalitetsnormer och s.k. utvärderingströsklar (haltenhet µg/m 3 ) att jämföra 

med rapportens beräkningar. Inom hakparentes förslag till nya utvärderingströsklar för 

PM10. Streck innebär att norm- respektive tröskelvärde saknas. ”Perc” står för percentil, ett 

statistiskt begrepp som förklaras i avsnitt 4.5. 

NO2 

PM10 

SO2 

Haltmått 

Miljökvalitetsnorm 

Övre utvärderingströskel 

Nedre utvärderingströskel 

Timme, årsvis 98-perc 90 72 54 

Dygn, årsvis 98-perc 60 48 36 

År, medelvärde 40 32 26 

Dygn, årsvis 98-perc - 30 [-] 20 [-] 

Dygn, årsvis 90-perc 50 - [35] - [25] 

År, medelvärde 40 14 [28] 10 [20] 



År, medelvärde 

(icke-urban miljö) 

2 Nr. 2009-27 SMHI – Spridningsberäkningar för Sörbyverket i Mjölby 

20 

12 8

2 Bakgrund, syfte och omfattning. Scenario 

Spridningsberäkningar har utförts med SMHIs lokalskaliga spridningsmodell 

Dispersion 2.2 avseende utsläpp till luft från Sörbyverket i Mjölby. Det undersökta 

scenariot speglar en framtidssituation då anläggningen byggts ut med en ny biobränsleeldad 

kraftvärmepanna (betecknad P800), försedd med en egen skorsten 70- 

90 meter söder om den befintliga. Beräkningarna inkluderar vidare de befintliga biobränslepannorna 

(P200 och P700), men inte oljepannan (P100) som normalt aldrig 

körs. Beräkningar har utförts för föroreningskomponenterna kvävedioxid (NO2), 

partiklar (PM10) och svaveldioxid (SO2). Såväl anläggningens haltbidrag som totala 

halter har beräknats. 

3 Metodik 

3.1 Spridningsmodellen Dispersion 

SMHIs lokalskaliga haltberäkningsmodell Dispersion (ref. 1) är mångsidig och kan 

ta hänsyn till olika typer av källor – punktkällor, ytkällor, linjekällor, biltrafik etc. 

Modellen använder sig av gränsskiktsmeteorologisk 1 teori för att översätta vanliga 

meteorologiska observationer till intressanta gränsskiktsvariabler. 

Ett stort nät av väderstationer står till förfogande. För att få kompletterande 

information om förhållandena högre upp i atmosfären utnyttjas även radiosonddata. 

Från de markbaserade observationerna utnyttjas varje enskilt avläsningstillfälle 

(i regel var tredje timme) under beräkningsperioden – vindriktning, vindhastighet, 

moln- och nederbördsförhållanden m.m. Radiosonddata finns vanligen tillgängliga 

två gånger per dygn. 

Ett alternativ i modellens version 2.2, som utnyttjas i denna utredning, är att använda 

data från yttäckande analys av tillgängliga observationsdata. Detta återkommer vi till 

i avsnitt 4.2. 

På grundval av dessa data beräknas i en förberedande process de parametrar som 

bestämmer atmosfärens vind- och temperaturförhållanden inklusive turbulensegenskaper. 

Bland annat beräknas värmeflödet till atmosfären p.g.a. solens 

uppvärmning av markytan, friktionshastigheten, blandningsskiktets höjd och 

vindhastigheten på de höjdnivåer där föroreningarna transporteras. Dessa 

beräkningsresultat styr därefter spridningsdelen av modellen. 

För varje timme alternativt var tredje timme (beroende på observationsintervall och 

förekomst av timvisa emissionsvariationer) beräknas halter kring källan/källorna, i 

ett rutnät bestående av ett stort antal beräkningspunkter (vanligen 400 – 1600 

punkter). Halterna kan sedan presenteras i kartform för olika statistiska mått, 

lämpliga för jämförelse med aktuella normer. Beräkningsnätet anpassas efter den 

aktuella spridningsbilden. 

1 Det atmosfäriska gränsskiktet = den nedersta delen av atmosfären, där jordytans friktion och värmeavgivning 

gör strömningen turbulent. Skiktets tjocklek kan variera från tiotals till tusentals meter. 


Beräkningarna har utförts för ett 2000 × 2000 meter stort område med Sörbyverkets 

befintliga skorsten i mitten och med 50 meter mellan beräkningspunkterna, dvs. ett 

40 × 40 punkters rutnät med totalt 1600 beräkningspunkter. Beräkningshöjden är satt 

till 5 meter över mark. 

3.2 Inkluderande av bakgrundshalter 

För att inkludera övriga källor har, för NO2- och PM10-halterna, modellsystemet 

SIMAIR (ref. 2) utnyttjats. SIMAIR är speciellt avsett för haltberäkningar i gaturum, 

i närheten av vägar och i områden med småskalig vedeldning. SIMAIR inkluderar en 

metodik för att inkludera haltbakgrunden, som kan utnyttjas även vid beräkningar 

med Dispersion 2.2. 

Den typ av halt i en tätort som kan uppmätas på behörigt avstånd från främst gator 

med betydande trafik brukar benämnas urban bakgrundshalt. Relevant mätplats kan 

vara i en mindre park eller dylikt. Den inom SIMAIR-systemet beräknade urbana 

bakgrundshalten, timme för timme, har i denna utredning använts som haltindata i 

Dispersion. Till denna halt har i Dispersion den aktuella anläggningens beräknade 

haltbidrag adderats. 

För SO2, som inte ingår i SIMAIR-systemet, har en konstant urban bakgrundshalt 

ansatts till 1 µg/m 3 . 

Totalhalten i SIMAIR-beräkningar av bl.a. NO2 och PM10 sätts samman av 

föroreningsbidraget från en aktuell gata/väg vars närmiljö man studerar; från andra 

gator/vägar och andra källor runtom i tätorten – urbant haltbidrag; samt bidragen 

från övriga Sverige och utlandet. Observera skillnaden mellan ”urban bakgrundshalt” 

och ”urbant haltbidrag”. Den förstnämnda inkluderar även de mer avlägsna källorna, 

medan den senare avser haltbidraget från källor inom den aktuella tätorten. 

För det lokala haltbidraget i väg- och gatumiljö används i SIMAIR speciella 

småskaliga modeller anpassade för att beräkna den aktuella gatans/vägens haltbidrag 

i sin egen omedelbara närmiljö (ej aktuellt i denna utredning). Det urbana haltbidraget 

beräknas i 1×1 km-rutor med en urban modell främst gjord för marknära 

utsläpp; för höga källor utnyttjas Dispersion (se avsnitt 3.1). Bidragen från övriga 

Sverige och utlandet är framtagna med SMHIs regionalskaliga spridningsmodell 

MATCH-Sverige (Mesoscale Atmospheric Transport and CHemistry model, 

beskrivs förenklat i ref. 3). 

En modellberäkning med SIMAIR innebär tidsstegning timme för timme genom 

minst ett års meteorologiska data samt genom i förväg framtagna föroreningsdata 

från MATCH-Sverige och från den urbana modellberäkningen för tätorten ifråga. 

3.3 Omvandling från NOX till NO2 

Då rökgaserna släpps ut föreligger merparten av kväveoxiderna (NOX) i form av 

kvävemonoxid (NO). Under transporten och spridningen i luften omvandlas kvävemonoxiden 

successivt till kvävedioxid (NO2), den kväveoxidkomponent som är den 

från hälsosynpunkt intressanta. Omvandlingen beror i första hand av ozonhalten i 

bakgrundsluften, i andra hand av hur fort ozonet blandas in i rökplymen. Vid låga 

4 Nr. 2009-27 SMHI – Spridningsberäkningar för Sörbyverket i Mjölby

halter av NOX blir merparten relativt snabbt omvandlat till NO2, vid höga halter av 

NOX begränsas omvandlingen av tillgången på ozon. 

Den beräkningsmetodik som har använts i här aktuellt arbete inkluderar omvandling 

till NO2 och resultatet för kväveoxider redovisas för denna komponent. 

4 Förutsättningar 

4.1 Emissionsdata Sörbyverket 

Beräkningar har utförts för föroreningskomponenterna kvävedioxid (NO2), partiklar 

(PM10) och svaveldioxid (SO2). Aktuella utsläppskällor är dels befintlig skorsten för 

oljepannan P100 (tas inte med i beräkningarna eftersom den normalt aldrig körs) och 

biobränslepannorna P200 och P700, dels den planerade nya kraftvärmepannan P800 

som ansluts till en ny skorsten 70-90 meter söder om den befintliga. 

Tekniskt underlag för beräkningarna har erhållits från Calambio Engineering AB och 

redovisas i tabell 1. Anläggningen antas gå med varierande belastning under året 

enligt tabell 2. 

Tabell 1. Utnyttjade emissionsdata vid maxlast för Sörbyverket, erhållet från Calambio 

Engineering AB. 

P200 P700 P800 (Ny KVV) 

Skorstenshöjd (m. ö. mark) 55 Ca 55 

Byggnadshöjd (m. ö. mark) 1 

28 28 

Emission av NOX (g/s) 0,73 0,61 1,75 

Emission av stoft PM10 (g/s) 0,10 0,09 0,28 

Emission av SO2 (g/s) 0,12 0,10 0,40 

Rökgasflöde (m 3 /s) 6,4 5,6 30,2 

Rökgastemp. (°C) 45 55 50 

Innerdiameter rökrör (m) 0,74 0,70 1,35 

1 Används för beräkning av eventuellt nedsug i lä av pannhus eller annan närbelägen byggnad: 

Högsta byggnad inom avstånd av 2-3 gånger skorstenshöjden. 


Tabell 2. Antagen belastning (% av maxlast) för olika månader, erhållet från Calambio 

Engineering AB. 

Månader P200 P700 P800 (Ny KVV) 

Oktober – februari 100 100 100 

Mars - maj, september 75 75 100 

Juni – augusti 0 0 0 

4.2 Meteorologiska data 

Meteorologiska data är hämtade från SMHIs analyssystem för väderobservationsdata, 

Mesan (Mesoskaligt analyssystem, ref. 4). I MESAN interpoleras 

data, från olika typer av observationssystem, till ett rikstäckande nät av analyspunkter 

med tätheten 11 km. Analyserna från MESAN för var tredje timme används 

till MATCH-Sverige samt – efter interpolering till 1×1 km täthet och timvisa data – 

till SIMAIR- och Dispersions-systemen. 

I beräkningarna i denna utredning har meteorologiska data för år 2003-2005 

utnyttjats, interpolerade till den intressanta delen av Mjölby. 

4.3 Indata för bakgrundshaltberäkningarna 

Indata till SIMAIR i form av geografiskt fördelade emissioner från olika källtyper i 

Sverige härrör från SMED (Svenska MiljöEmissionsData, ref. 5). Grunden för trafikemissionsdelen 

är Vägverkets rikstäckande trafikkartläggning, som kombineras med 

den europeiska emissionsmodellen Artemis. I här aktuella beräkningar har 

emissionsdata för år 2003-2005 utnyttjats. 

Utländska emissionsdata är hämtade från en inventering i 50×50 km-rutor över 

Europa (från EMEP, Co-operative programme for monitoring and evaluation of the 

long-range transmission of air pollutants in Europe, ref. 6). 

4.4 Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar 

För att återspegla såväl kortvarigt höga halter som medelhalter över längre tid 

redovisas både korttids- och långtidshaltmått. De använda haltmåtten är avpassade 

för jämförelser med svenska miljökvalitetsnormer (MKN). 

Tabell 3 visar normvärden och s.k. utvärderingströsklar som kan användas vid 

jämförelse med rapportens beräkningar. Utvärderingströsklarna anger när bestämda 

krav på kontroll från kommunens sida av föroreningsnivån inträder. Tabellen visar, 

förutom de nu gällande värdena för NO2, PM10 och SO2, även Naturvårdsverkets 

förslag på nya, höjda utvärderingströsklar för PM10. 


Tabell 3. Miljökvalitetsnormer och s.k. utvärderingströsklar (haltenhet µg/m 3 ) att jämföra 

med rapportens beräkningar. Inom hakparentes förslag till nya utvärderingströsklar för 

PM10. Streck innebär att norm- respektive tröskelvärde saknas. ”Perc” står för percentil, ett 

statistiskt begrepp som förklaras i avsnitt 4.5. 

NO2 

PM10 

SO2 

Haltmått 

Miljökvalitetsnorm 

Övre utvärderingströskel 

Nedre utvärderingströskel 



År, medelvärde 40 32 26 

Dygn, årsvis 98-perc - 30 [-] 20 [-] 

Dygn, årsvis 90-perc 50 - [35] - [25] 

År, medelvärde 40 14 [28] 10 [20] 



År, medelvärde 

(icke-urban miljö) 

4.5 Percentilmåtten 

20 

12 8 

För timmedelvärden och dygnsmedelvärden i denna rapport anges percentiler, som är 

ett statistiskt begrepp som innebär att halterna ligger under en viss nivå under en viss 

andel av tiden. 

Med 98-percentil av timmedelvärden menas att 98 % av timmedelvärdena under ett 

år ligger under angivet värde. Det finns 8760 timmar under ett år; under 2 % av tiden 

är halten högre än angivet värde dvs. under 175 timmar. 98-percentilen av timmedelvärden 

är således det 175:e högsta timmedelvärdet under ett år. 

98-percentilen av dygnsmedelvärden under ett år utgörs på motsvarande sätt av det 

sjunde högsta dygnsmedelvärdet. 90-percentilen av dygnsmedelvärden är medelvärdet 

av det 36:e och 37:e högsta värdet. 


5 Resultat 

Beräkningsresultatet redovisas i kartfigurer för totalhalt respektive anläggningens 

bidrag enligt uppställningen nedan. I varje beräkningspunkt är det resultatet för det 

ogynnsammaste av de tre beräkningsåren som har valts ut för presentation. 

Resultaten avser standardhöjden 5 meter ovan mark. Resultatredovisningen sker med 

samma statistiska haltmått som återfinns i respektive ämnes miljökvalitetsnorm 

(tabell 3). Sörbyverkets båda skorstenar, befintlig och planerad, är markerade som 

blå punkter i figurerna; den befintliga är den norra av dem. 

Figurnumrering 







NO2 PM10 SO2 


bidrag 


bidrag 


bidrag 

1 2 - - * 13 

3 4 7 8 * 14 

- - 9 10 - - 

Årsmedelvärden 5 6 11 12 * 15 

* Erhålls genom att addera 1 µg/m 3 till halterna i motsvarande figur för anläggningens bidrag. 

Redovisade totalhalter visar situationen i tätortsmiljön, dock ej den mycket småskaliga 

haltsituationen i gaturum med betydande trafik – där är halterna högre. Detta 

motiverar en extra säkerhetsmarginal till normvärdena. 

Haltfigurerna för Sörbyverkets haltbidrag uppvisar ett huvudmaximum i ungefär 

nordostlig riktning från anläggningen, på 290 – 440 meters avstånd från den 

befintliga skorstenen. Ett sekundärt maximum finns i sydväst. För totalhalter är 

bilden mer splittrad. 

Resultatet sammanfattas i tabell 4 där haltvärden i ogynnsammaste beräkningspunkt 

ges. Totalhalterna kan jämföras med normer och utvärderingströsklar i tabell 3. 


Tabell 4. Beräknade totalhalter respektive Sörbyverkets haltbidrag (µg/m 3 ), i 

ogynnsammaste beräkningspunkt. Punktens läge (riktning och avstånd i meter) i förhållande 

till Sörbyverkets befintliga skorsten anges kursivt under respektive haltvärde. 

Färgkodning: Gult – nedre utvärderingströskel överskrids. 







NO2 PM10 SO2 


bidrag 

16,2 

NNO300 

12,6 

SV430 

Årsmedelvärde 5,0 

ONO300 

12,5 

NNO330 

7,7 

NO360 


bidrag 

- - 6,0 

NNO290 

29,8 

N330 

- - 20,2 

VNV470 

0,82 

NNO330 

13,2 

ONO330 

2,2 

NNO440 

1,0 

ONO300 

0,23 

NNO330 


bidrag 

3,9 

NO400 

5,0 

NNO290 

2,9 

NO400 

- - 

1,3 

NO290 

0,30 

NO290 

För NO2 och SO2 ligger de beräknade totalhalterna med bred marginal under miljökvalitetsnormer 

och utvärderingströsklar. 

Också för PM10 klaras själva normen med bred marginal, men den nedre 

utvärderingströskeln överskrids för både 98-percentil och årsmedelvärde. Däremot 

ligger halterna under de föreslagna nya, höjda utvärderingströsklarna. 


Copyright Lantmäteriet. Medgivande MS2008/07717. 

Figur 1. Beräknad totalhalt (µg/m 3 ) kring Sörbyverket: NO2, 98-percentil av timmedelvärden 

för ogynnsammaste beräkningsår. 

Skala 1: 12 500 (1 cm ↔ 125 m); figuren visar ett 2 × 2 km stort område med anläggningens 

befintliga skorsten i mitten. 



Figur 2. Beräknat haltbidrag (µg/m 3 ) från Sörbyverket: NO2, 98-percentil av timmedelvärden 






Figur 3. Beräknad totalhalt (µg/m 3 ) kring Sörbyverket: NO2, 98-percentil av dygnsmedelvärden 






Figur 4. Beräknat haltbidrag (µg/m 3 ) från Sörbyverket: NO2, 98-percentil av dygnsmedelvärden 






Figur 5. Beräknad totalhalt (µg/m 3 ) kring Sörbyverket: NO2, årsmedelvärde för 

ogynnsammaste beräkningsår. 





Figur 6. Beräknat haltbidrag (µg/m 3 ) från Sörbyverket: NO2, årsmedelvärde för 






Figur 7. Beräknad totalhalt (µg/m 3 ) kring Sörbyverket: PM10, 98-percentil av dygnsmedelvärden 






Figur 8. Beräknat haltbidrag (µg/m 3 ) från Sörbyverket: PM10, 98-percentil av dygnsmedelvärden 






Figur 9. Beräknad totalhalt (µg/m 3 ) kring Sörbyverket: PM10, 90-percentil av dygnsmedelvärden 






Figur 10. Beräknat haltbidrag (µg/m 3 ) från Sörbyverket: PM10, 90-percentil av dygnsmedelvärden 






Figur 11. Beräknad totalhalt (µg/m 3 ) kring Sörbyverket: PM10, årsmedelvärde för 






Figur 12. Beräknat haltbidrag (µg/m 3 ) från Sörbyverket: PM10, årsmedelvärde för 






Figur 13. Beräknat haltbidrag (µg/m 3 ) från Sörbyverket: SO2, 98-percentil av timmedelvärden 






Figur 14. Beräknat haltbidrag (µg/m 3 ) från Sörbyverket: SO2, 98-percentil av dygnsmedelvärden 






Figur 15. Beräknat haltbidrag (µg/m 3 ) från Sörbyverket: SO2, årsmedelvärde för 





Referenser 

(1) Omstedt G.: An operational air pollution model. SMHI RMK 57, 1988. 

(2) SIMAIR, dokumentation se webbplatsen www.luftkvalitet.se . 

(3) Persson Ch., Ressner E., Klein T.: Nationell miljöövervakning – MATCH- 

Sverige modellen. Metod- och resultatsammanställning för åren 1999-2002 samt 

diskussion av osäkerheter, trender och miljömål. SMHI Meteorologi Nr 113, 

2004. 

(4) Häggmark L., Ivarsson K.I., Gollvik S. and Olofsson P.O.: Mesan, an operational 

mesoscale analysis system. Tellus 52A, pp. 1-20, 2000. 

(5) SMED – Svenska MiljöEmissionsdata – information se webbplatsen 

www.smed.se . 

(6) EMEP, Co-operative programme for Monitoring and Evaluation of the longrange 

transmission of air Pollutants in Europe, information se webbplatsen 

www.emep.int . 


Denna sida är avsiktligt blank 



Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 

601 76 NORRKÖPING 

Tel 011-495 80 00 Fax 011-495 80 01

Rapport SMHI Mjölby Sörbyverket - Mjölby kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?