Multikronologi och historiemedvetande i historieläroböcker

More documents

Recommendations

Info

5. Resultat, analys och teoretisk tolkning Jag kommer i denna resultatdel att avhandla läroböckerna en i taget: i första halvan av resultatdelen med fördjupning på futurum preteriti och sedan, i andra halvan av resultatdelen, med fördjupning på kontinuitet. 5.1 Resultat, analys och teoretisk tolkning av futurum preteriti Vi minns från kapitlet om tidigare forskning att multikronologi kan uppstå genom den grammatiska konstruktionen futurum preteriti som kan beskrivas och förklaras på följande sätt: Preteritum + Skulle + infinitiv = något i dåtiden leder vidare till något i dåtidens senare framtid t ex: ”USA krävde i tisdags att förhandlingarna skulle avbrytas i 24 timmar” (enligt Svenska Akademins Språklära). 5.1.1 Alla tiders historia På sidan 61 hittar jag följande mening: ”Många nordbor begav sig västerut, särskilt de vikingar som bodde i det som senare skulle bli Danmark och Norge”. På sidan 82 hittar jag följande: ”Efter många strapatser nådde Ansgar och de andra resenärerna slutligen fram till Birka i Mälaren där kungen gick med på att kristendomen skulle få predikas”. Dessa två citat är tydliga exempel på futurum preteriti. På nästa sida står att läsa: ”Landskapen delades in i områden som skulle bemanna och utrusta skeppen.” Den meningen är enligt mig med tvekan godkänd i sammanhanget då det multikronologiska uppträder mycket otydligt eftersom det inte framträder någon tydlig tempusskillnad. Skillnaden mellan detta citat och citatet ovan på sidan 82 är hårfin men tydliggör balansgången som det innebär att tolka, och feltolka, materialet. På sidan 112 finns ett exempel på när futurum preteriti används men där jag menar att det inte kan kallas multikronologi eftersom betydelsen har alltför allmän karaktär för att kunna sägas innehålla, för läsaren, tydlig tempusväxling. Mening lyder som följer: ”Eftersom Guds ord skulle vara vägledande för en människas tro måste gudstjänsten hållas på folkets eget språk.” Det finns flera (ca 15 i Alla tiders historia 1b) sådana passager i textmassan där jag 20
tolkat texten som icke varande multikronologi och därför inte redovisar den. Det rör sig alltså om futurum preteriti som alltför vagt indikerar det multikronologiska utan istället kan sägas använda den grammatiska formen futurum preteriti i konditional betydelse. (Exempel på konditionalis är följande mening: ”om det skulle regna imorgon måste vi ställa in utflykten.” I Alla tiders historia 1b hittar jag t ex följande mening som jag menar är av konditional karaktär och därför litet laddad med multikronologi, detta trots att meningen byggs medels futurum preteriti: ”I 1734 års lag bestämdes att den som lämnade den lutherska tron skulle landsförvisas” (sidan 168). Om klasskampen och Karl Marx berättas följande på sidan 188: När revolutionen var genomförd, skulle arbetarna ta makten och utöva proletariatets diktatur. Staten skulle ta över skogar, jord och gruvor, industrier m.m. Allt detta skulle vara gemensam egendom. Så småningom skulle det klasslösa samhället växa fram, och då skulle också staten försvinna. På sidan 207 hittar jag följande rader: ”Redan den 6 juni 1809 antogs den nya regeringsformen, som skulle komma att gälla ända till 1975.” Sidan 213 innehåller meningen: ”Men det skulle dröja innan folkskolan fick verklig betydelse.” På sidan 247 står om frederna efter första världskriget: ”De krävde att segrarna skulle gottgöras för sina förluster med landområden och ett svidande skadestånd.” Sidan 250 berättar för oss att världskriget tog slut och efterkrigstiden började: ”Då anade ingen att bara tjugo år senare skulle historieböckernas rubriker få skrivas om: världskriget blev första världskriget och efterkrigstiden blev mellankrigstiden.” På sidan 269 står följande: ”1906, året innan riksdagen skulle avgöra rösträttsfrågan, samlade Landsföreningen in 140 000 namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt, men förgäves.” Sidan 270 bjuder på två meningar i futurum preteriti: ”Både Hjalmar Branting och Karl Staaff utlovade då borgfred för att partierna i endräkt skulle försöka hålla Sverige utanför kriget.” och ”Som villkor för att bilda regering krävde Edén att Gustav V skulle lova att i fortsättningen följa de parlamentariska spelreglerna.” På sidan 277 står: ”Många trodde att börskurserna skulle fortsätta att stiga i all oändlighet” och på sidan 279 står: ”Den tyska regeringen stod inför överväldigande problem, t ex hur det enorma krigsskadeståndet skulle kunna betalas.” 21
Page 1: Malmö högskola Lärarutbildningen
Page 6: Innehållsförteckning 1. Inledning
Page 9 and 10: ädda för att genom språkliga val
Page 11 and 12: 3. Tidigare forskning Jag försöke
Page 13 and 14: historiemedvetande. Jensens verktyg
Page 15 and 16: enskilda händelserna som ingår i
Page 17 and 18: 4. Metod och material Först och fr
Page 19: för att se hur texterna svara på
Page 23 and 24: 5.1.2 Epos Först och främst ska s
Page 25 and 26: 5.2.1 Alla tiders historia På sida
Page 27 and 28: i form av ett annalkande andra vär
Page 29 and 30: framtidens dörr vilket skulle gynn
Page 31 and 32: I flera hundra år skulle man forts
Page 33 and 34: medvetet är skriven med den tempor
Page 35: Hans Albin Larsson (red): Historied

Multikronologi och historiemedvetande i historieläroböcker

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?