Reflektionens betydelse för lärande

Reflektionens betydelse för lärande
Begreppet reflektion innefattar, genom ordets betydelse, att böja eller vända tillbaka, en
bakåtriktad funktion. Det kan också innefatta det som sker här och nu i själva
medvetandeakten. Begreppet kan också ha ett framtidsperspektiv. (Ekeberg 2001).
Det finns olika nivåer av reflektion. Den första nivån är det vardagliga tänkande och
handlande som utgörs av inrotade vanemönster. Här sker din reflektion omedelbart och
uppmärksammas sällan av dig. Handlandet sker rutinmässigt.
På den andra reflektionsnivån fokuserar t.ex. läraren/handledaren på olika praktiska tekniker
och metoder för att du skall uppnå vissa bestämda mål. Värdet av dessa tas för givna. Dessa
nivåer är exempel på rutinmässigt tänkande, ej på ditt reflekterade tänkande.
Den tredje nivån är mera komplex och uppmärksammar relationen mellan principer för den
praktiska verkligheten (underliggande teori) och den praktiska verkligheten i sig. Här sker din
reflektion mera systematiskt och sammanhängande kring såväl egnas som andras erfarenheter.
På den fjärde nivån reflekterar du över det egna medvetandet. Det innebär att du både
uppmärksammar vad du reflekterar över i det egna arbetet och hur du reflekterar över ditt
arbete. Hur du reflekterar har t.ex. att göra med om du reflekterar mera djupgående, om du
ifrågasätter dina egna antagande eller om du uppmärksammar helhet och samband framför
delar och isolerade företeelser. Syftet blir att du kommer fram till ett mera självreflekterande
angreppssätt för att förstå hur kunskap fungerar i praktiken, samt hur den kan tillämpas till en
aktiv förståelse för att förstå hur kunskap fungerar i praktiken, och hur den kan tillämpas till
en aktiv förståelse av de egna handlingarna. För att du skall kunna öka och fördjupa din
förståelse kring dina handlingar behövs regelbundna och återkommande tillfällen till
reflektion. Reflektion är intimt förknippat med distansering, i detta fall att se din utveckling
och kommentera den. Den reflekterande tystnaden är också viktig att tänka på och skall bestå
av tid att läsa, tid att tänka (Alexandersson, i Madsen 1994).
Att skriva reflektionsdagbok
Målsättningen med att skriva i en reflektionsdagbok är att du på ett systematiskt sätt
reflekterar över dina egna erfarenheter av yrkesfunktionen och fenomen i vårdandet som du
relaterar till teoretisk kunskap, bland annat med utgångspunkt i begreppen människa, lidande,
hälsa, vårdande och världen.
Reflektionsdagboken är ett hjälpmedel för dig att utveckla din reflekterande förmåga. Genom
skrivandet sätter du ord på tankar, känslor och handlingar, vilket kan medföra en strukturering
av din egen tankevärld. I samband med skrivandet kan också nya tankar och ny kunskap
utvecklas (jfr. Dahlberg, 1998; Ekebergh, 2001).
Malmsten (2001) anger tre frågor som kan vara till hjälp vid reflektion: Hur kommer det sig
att jag gör som jag gör? Hur kommer det sig att det känns som det känns när jag gör som jag
gör? Hur kommer det sig att jag tänker som jag tänker när jag tänker kring mina handlingar
och känslor?

Dina dagboksanteckningar kan ha en fri och berättande stil. Själva skrivprocessen är viktigast
i detta sammanhang, medan produkten har en underordnad betydelse. Det finns inte ett
”riktigt” sätt att skriva på, utan du väljer den form som passar situationen bäst.
Dagboksanteckningarna är privata och värderas inte av handledaren. Anteckningarna
använder du för att förbereda dig inför seminarier och som underlag till att genomföra dina
examinationsuppgifter (jfr. Skancke Bjerknes & Torunn Björk, 1996).
Referenser
Dahlberg, K. (red.). (1998). HYV Handledning i yrkesmässig växt inom vården. Lund:
Studentlitteratur.
Ekebergh, M. (2001) Tillägnandet av vårdvetenskaplig kunskap. Reflexionens betydelse för
lärandet. Doktorsavhandling. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa.
Malmsten, K. (2001). Etik i basal omvårdnad – i någon annans händer. Lund:
Studentlitteratur.
Skancke Bjerknes, M., & Torunn Björk, I. (1996). Klinisk utbildning i vård och omsorg – att
skriva dagbok för reflektion och inlärning. Lund: Studentlitteratur.