Ålands marina strategi - Ålands landskapsregering

Den åländska skärgården
Enligt lantmäteriet är Ålands strandlinje i hav 17 969 km och då ingår alla öar som är 26 881 till
antalet, varav 6 757 är minst 0,25 ha. Skärgården består i huvudsak av grunda bottnar med djup
under 30 meter, men djupare områden finns i den sydvästra delen av den åländska skärgården med
djup upp till 290 meter.
Skärgården är mosaikartad med många små öar, grunda vikar och viksystem. Biotoperna är många
och mångfalden stor. På Åland finns många skyddsvärda områden i vattenmiljön, t.ex. långa smala
vikar, flador och glon, bandtångsängar m.m.
Bottentypen ändras med exponeringsgrad och kan förenklat delas in i sand/grusdominerande
exponerade bottnar och ler/gyttjedominerande skyddade bottnar. Västra Ålands kust karakteriseras
av hög topografisk öppenhet och kraftig sluttning ner till djup på över 200 m i Ålands hav. Vidare
domineras området av erosionsbottnar och sydlig strömningsriktning. De östra delarna har lägre
topografisk öppenhet, mer mosaikartad skärgård och mindre medeldjup (ca 20 m). Detta område
domineras av transport- och ackumulationsbottnar och en nordlig strömningsriktning 16 .
Speciella livsmiljöer
Det finns flera speciella livsmiljöer i de åländska skärgårds- och kustlandskapen. Miljöer som lämpar
sig väl för fåglar och sälar. Dessutom finns många skyddsvärda vikar med viktiga livsmiljöer ovan och
under ytan för både växter och djur.
Naturreservat och inventeringar
Landskapet har idag 52 naturreservat och ett sälskyddsområde. De flesta är till arealen små områden.
I dag är ca 1,7 % av Ålands landyta skyddad som naturreservat. Naturreservaten inrättas i första hand
för skyddsvärda biotoper och enskilda arter. 17 EU:s habitatdirektiv 18 och fågeldirektiv 19 har lett till
skyddsområden inom Natura 2000 nätverket över representativa naturtyper. Dessutom finns nio
fågelskyddsområden på Åland. 20
Fortlöpande inventeras gråsälsbeståndet och havsörnsbeståndet inom ramen för ett WWF-program.
Skyddsvärda vikar
De grunda havsvikarna och fladorna har en mycket hög produktion av både växter och djur. Denna
produktion är basen för kustfisket, eftersom vikarna är lek- och uppväxtplatser för flera av våra
vanliga fiskarter.
16 Perus, Jens, Liljekvist Johanna och Bonsdorff, Erik. ”Långtidsstudie av bottenfaunans utveckling i den
åländska skärgården – en jämförelse mellan åren 1973, 1989 och 2000”. Husö rapport no 103 (2001).
17 Naturvård, miljöbyrån, Ålands landskapsregering, se
http://www.regeringen.ax/socialomiljo/miljo/naturvard.pbs , läst 9.11.2011.
18 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter,
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 206 , 22/07/1992 s. 0007 – 0050.
19 Det uppdaterade fågeldirektivet: Rådets direktiv 2006/105/EG av den 20 november 2006 om anpassning av
direktiv 73/239/EEG, 74/557/EEG och 2002/83/EG på miljöområdet med anledning av Republiken Bulgariens
och Rumäniens anslutning, Europeiska unionens officiella tidning nr L 363 , 20/12/2006 s. 0368 – 0408.
20 Dessa områden är: 1. Gadden, Brändö 2. Hanholmsgrundet, Brändö 3. Träskholmsbådan, Brändö 4.
Holmgrundet, Långnäsgrundet, Eckerö 5. Långviksgrundet, Eckerö 6. Brännholmsgrundet, Finström 7.
Gloskärsöarna, Kökar 8. Gräsören, Kökar 9. Lilla och stora Råttgrundet, Mariehamn. Se ”Fågelskyddsområden”,
Naturum Åland från Kulves, Håkan, Skyddad natur på Åland - Ett arv att värna, PQR-kultur 2004.
37