Ålands marina strategi - Ålands landskapsregering

More documents

Recommendations

Info

Figur 32. Algblomningskarta över Östersjön, sammanställning för sommaren 2008. Enheten för geoinformatik vid Finlands miljöcentral (SYKE) har producerat dessa fjärranalysprodukter. Hemsida: http://www.miljo.fi/default.asp?node=1349&lan=sv Bottenfauna Kustlaboratoriet i Öregrund undersöker årligen bottenfaunan i Finbo-området på norra Åland. Här presenteras resultat från en av fyra stationer. Station FB9 S Torsholma har ett djup på drygt 22 m. 41
Figur 33. Individantal av olika djurgrupper per m 2 på Finbofjärden, station FB9 S Torsholma 1978-1988 Figur 34. Individantal av olika djurgrupper per m 2 på Finbofjärden, station FB9 S Torsholma 1990-2003 samt 2005-2009. Observera att 2004 års värden saknas. Eftersom metodiken är olika under de båda tidsperioderna (de två ovanstående graferna) är resultaten inte direkt jämförbara. Observera också att skalorna är olika. Källa: Kustlaboratoriet i Öregrund. Invandraren Marenzelleria sp, havsborstmask, som tidigare har funnits i enstaka exemplar, finns nu i väldigt stora mängder på de flesta stationerna. Man kan se hur den ökat från 2003 och framåt i individantal. Gruppen Havsborstmaskar står numera endast för Marenzelleria, havsborstmasken Pygospio elegans har inte hittats sedan 2005 på FB9. Monoporeia affinis, som hade börjat återhämta sig efter nedgången på 1990-talet, finns det nu återigen endast enstaka exemplar av. 42
Page 1 and 2: Målet med EU:s ramdirektiv om en m
Page 3 and 4: Rapporten har tagits fram i samråd
Page 5 and 6: Klimatförändring.................
Page 7 and 8: INLEDNING 1 Enligt det marina direk
Page 9 and 10: 9. Definitionen av god status bör
Page 11 and 12: Beskrivning av Åland och belastnin
Page 13 and 14: Figur 5. Den atmosfäriska depositi
Page 15 and 16: Lokala belastningskällor i kombina
Page 17 and 18: de satsningar som har utförts på
Page 19 and 20: Fiskodlingsverksamhet bedrivs i tot
Page 21 and 22: Industri och övrig belastning Indu
Page 23 and 24: Figur 13. Isläget per datum enligt
Page 25 and 26: I Bottenviken når vattnet sin frys
Page 27 and 28: Figur 17. Salthaltvariationer i Ös
Page 29 and 30: övergödningsproblematiken i Öste
Page 31 and 32: De viktigaste faktorerna, som påve
Page 33 and 34: Halterna av DIN 11 är högst i kus
Page 35 and 36: Kväve- och fosforhalter runt Ålan
Page 37 and 38: Salinitet Åland Runt ytkartering M
Page 39 and 40: Landskapsregeringens fiskeri- och m
Page 41: Algsituationen följs med i samarbe
Page 45 and 46: kommuners vattenområden. Kartor ö
Page 47 and 48: Fiskeribyrån utför varje år prov
Page 49 and 50: Medellängd och medel maximum läng
Page 51 and 52: jakttrycken finns i de kustnära om
Page 53 and 54: Främmande arter Ett annat hot mot
Page 55 and 56: Andra förhållanden Miljögifter i
Page 57 and 58: idragit till regimskiften av ekosys
Page 59 and 60: fosfor minska med 15 000 ton och ti
Page 61 and 62: 30000 25000 20000 15000 10000 5000
Page 63 and 64: Tabell 2. Bedömning av konsekvense
Page 65 and 66: En sak är klar, fiskodlingen fylle
Page 67 and 68: Uppföljningen av deskriptorerna kr
Page 69 and 70: Indikatorer som ska utvecklas senas
Page 71 and 72: Det genomförs ingen separat överv
Page 73 and 74: gösbeståndens känslighet för va
Page 75 and 76: Utvecklingsbehov och kunskapsbriste
Page 77 and 78: Målet för god status i den marina
Page 81 and 82: Den årliga näringsbelastningen so
Page 83 and 84: Målet för god status i den marina
Page 85 and 86: Utvecklingsbehov och kunskapsbriste
Page 91 and 92: Måluppfyllandet följs upp med hj
Page 93 and 94:
92 Foto: Ålands landskapsregerings
Page 95 and 96:
Målet är att minska halten av ska
Page 97 and 98:
Åland skulle behöva ta fram en na
Page 99 and 100:
Det allmänna målet är att de nat
Page 101:
Adressuppgifter: Ålands landskapsr
show all

Ålands marina strategi - Ålands landskapsregering

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?