Meddelande från - Svensk Onkologisk Förening

More documents

Recommendations

Info

Meddelande från SOF Replik: hur mycket får en patient kosta? SOF-styrelsen ger i senaste numret av meddelanden från SOF (nr 7,vol 18,2012) en inblick i hur tankarna runt ökande kostnader för cancerläkemedel struktureras. Rubriken är ”Vad får det kosta” men kanske är rubriken ”Hur mycket får en enskild patient kosta” bättre. det är bra. Osäkerheten i denna mycket aktuella fråga är stor. de av oss som behandlar patienter konfronteras nästan dagligen med detta. Ska en patient med metastaserande malignt melanom som uttrycker den aktiverande mutationen B-raf V 600 E behandlas med vemurafenib – eller inte? Ska en patient behandlas, medan nästa inte får tillgång till B-raf hämmare? Ska alla patienter exkluderas från behandling av ekonomiska skäl eller ska vi göra undantag? Vilka undantag gäller – väger det tyngre att patienten är insatt, är kvinna med unga barn, eller i något sammanhang har blivit lovad behandling? Betyder det att t ex äldre män med låg utbildningsgrad inte är aktuella för vemurafenib? detta kan ses som drastiska formuleringar – men avspeglar faktiska situationen idag. Författarna redovisar olika modeller för palliativ medicinsk behandling samt ekonomiska modeller som kost- 12 Meddelande från SOF 8/2012 nad/QALY och total förväntad budgetpåverkan. det förslag som verkar utkristallisera sig är en kategorindelning av läkemedel i tre grupper A (där gränsen är 370 000 kr/QALY), B(740 000) och C (1 110 000) även om författarna medger att QALY-modellen har sina begränsningar. Vidare för man fram idén att verkliga utfall ska jämföras med publicerade studieresultat, och att industrin ska stå för den kostnaden. Artikeln är bra – detta är ett reellt problem. Men den väcker också mer frågor än svar. Kostnadsberäkning Vägverkets modell för att beräkna nyttan av mitträcken kanske inte är den bästa att använda. Måttet kostnad relaterat till BNP/capita enligt WHOmodellen är användbar för att jämföra väldigt disparata länder/regioner men ger inget bra mått på resursallokering inom ett land. Min personliga uppfattning är att kostnader alltid måste relateras till inkomster och för att kunna få en bättre uppfattning om bl. a prioritering. Landstingen tar in 10-12% av allas inkomster (1). I det landsting där jag arbetar uppgår onkologiklinikens läkemedelsbudget till 7 % av landstingets totala läkemedelsbudget och 0.87 % av total landstingsbudget (2). Cirka 10 % (700 miljoner) av landstingets budget (>7000 miljoner) används till annat än sjukvård
Meddelande från SOF Replik: hur mycket får en patient kosta? (länstrafik, kulturstöd, fristående utbildning, mm) (3). Mot bakgrund av dessa siffror bör man kanske först fråga sig hur välmotiverad är ransonering av direkt livspåverkande behandling i förhållande till övrig largesse. Historiskt perspektiv det har alltid varit samma sorts diskussion, varje gång ett nytt läkemedel introducerats. Både i Sverige och utomlands. Några exempel är som kan nämnas är cisplatin, paclitaxel, cetuxamib, rituximab, herceptin irinotecan. Inget av de undergångsscenarion som då utmålades förverkligades. det är fascinerande att höra äldre kollegor återge diskussionen om cisplatin som dels strikt skulle begränsas till indikationen testikelcancer och helst centraliseras därför att kostnad, hantering och biverkning var så orimligt tung. Som tur var kom synpunkter från kliniskt verksamma läkare den gången att väga tyngre. Vilka erfarenheter finns från andra länder? NICE har länge varit verksamt i uK. de presterar ett gediget arbete med hälsoekonomisk bedömning efter i förhand definierade och angivna modeller och med klart angivna gränsvärden. Vi har sett några resultat avseende nya omdiskuterade preparat. NICE uppges nu rekommendera både ipilimumab och vemurafenib men till ett pris a´ cirka 500 000 SEK/QALY, d.v.s. billigare än i Sverige. det kan bero på skillnad i beräkningsmodeller eller annat pris. Båda möjliga förklaringarna stärker ytterligare argumenten mot separata och överlappande processer i varje land och talar för att det borde finnas en enda NLT-C funktion inom Eu. det blir då en mera enhetlig bedömning och framför allt lättare att förhandla för en marknad a´450 miljoner istället för att enskilda länder med en marknadstyngd a´10 miljoner ska komma separat till förhandlingsbordet. Man bör också komma ihåg att NICEmodellen i första hand gäller för NHS -delen av sjukvårdssektorn i England. united Kingdom har alltid varit historien om de två skilda folkslagen som lever parallellt bredvid varandra. Ca 25 % av befolkningen har en egenfinansierad sjukvårdsförsäkring och det finns många privata sjukhus. Ett studiebesök hos den största sjukvårdsförsäkringen rekommenderas (4). Ett av deras säljande argument är att där finns inga restriktioner för cancerbehandling. de som tecknat egen försäkring bryr sig inte om vilka beslut NICE tar. Tar man de idéer som föreslås så får man acceptera att andelen svenskar med privat sjukförsäkring snabbt kommer att öka från nuvarande ca 5%. Eftersom vi är med i EU finns det Meddelande från SOF 8/2012 13
Page 1 and 2: NUMMER 8 VOLYM 18 2012 Meddelande f
Page 3 and 4: NUMMER 8 VOLYM 18 2012 Meddelande f
Page 5 and 6: Redaktörens rader Meddelande från
Page 7 and 8: - Fördröjer progressen av metasta
Page 9 and 10: Meddelande från SOF Tankar om onko
Page 11: Meddelande från SOF Tankar om onko
Page 15 and 16: Replik: hur mycket får en patient
Page 17 and 18: Digitala surfplattor, forts. Meddel
Page 19 and 20: Digitala surfplattor, forts. Meddel
Page 21 and 22: Socialstyrelsen har i år gjort en
Page 23 and 24: Kort rapport från RCC sydöst okto

Meddelande från - Svensk Onkologisk Förening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?