Upplevelsevärden i ABC-stråket - SLL Tillväxt, miljö och ...
Upplevelsevärden i ABC-stråket - SLL Tillväxt, miljö och ...
Upplevelsevärden i ABC-stråket - SLL Tillväxt, miljö och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Upplevelsevärden</strong> i <strong>ABC</strong>-<strong>stråket</strong> 15<br />
Alla underlagsdata konverterades till rasterformat med 250 meters upplösning. Tre<br />
grova kategorier upplevelsevärden inom gröna/blå <strong>miljö</strong>er har karterats: naturupplevelser,<br />
service/anordningar/evenemang samt kulturhistoriska upplevelser. För<br />
mer ingående beskrivning <strong>och</strong> motivering av urval hänvisas till kapitel ”Platser med<br />
<strong>Upplevelsevärden</strong>” <strong>och</strong> bilaga 1.<br />
Det har inte varit praktiskt möjligt att värdera eller rangordna olika typer av <strong>miljö</strong>er<br />
t.ex. badplats, naturreservat, tystnad, mötesplats m.m. Upplevelsen av rofylldhet<br />
<strong>och</strong> ensamhet kan t.ex. vara lika viktig som ett motionsspår. Det har inte heller varit<br />
möjligt att värdera eller rangordna skilda <strong>miljö</strong>er med samma typ av upplevelsevärde.<br />
Exempelvis går det inte att utläsa huruvida en badplats är bättre eller sämre än någon<br />
annan. Däremot går det att utläsa hur många olika upplevelsevärden som fi nns på<br />
samma plats<br />
Regionalt attraktiva områden – två angreppssätt<br />
Att fi nna metoder att identifi era regionalt intressanta områden med tonvikt på attraktivitet<br />
har varit en utmaning. Arbetet har kommit att fokusera på såväl redan ”erkänt”<br />
attraktiva områden som områden med potential att bli det. Till sist har två skilda<br />
ingångsmetoder använts, en kvantitativ <strong>och</strong> en kvalitativ, vars resultat kan jämföras<br />
<strong>och</strong> kopplas ihop med varandra på skilda sätt.<br />
Metod A – GIS-analys, kvantitativ metod<br />
Metoden utgår från de två olika faktorer som konstituerar attraktiviteten – upplevelsevärdet<br />
<strong>och</strong> uppoffringen som krävs för besök.<br />
Uppoffringen har fått representeras av den regionala tillgängligheten. Den regionala<br />
tillgängligheten har av praktiska skäl i sin tur begränsats till att vara en funktion<br />
av restid till varje plats <strong>och</strong> befolkningsfördelningen över hela den studerade<br />
regionens yta.<br />
<strong>Upplevelsevärden</strong>a har karterats enligt ovan. Tillgängligheten för bil- <strong>och</strong> kollektivtrafi<br />
k för varje rasterruta till alla andra rutor karterades i särskild ordning <strong>och</strong><br />
viktades mot folkmängden i respektive ruta. På så sätt tilldelades varje ruta ett<br />
eget tillgänglighets värde. <strong>Upplevelsevärden</strong>a har som nämnts inte varit möjliga att<br />
rangordna. Däremot har värdetätheten använts som ett slags mått. Rasterrutor med<br />
många olika typer av upplevelsevärden har antagits ha sammantaget högre upplevelsevärden<br />
än sådana med få. Områden med många sammanfallande upplevelsevärden<br />
<strong>och</strong> hög regional tillgänglighet har antagits vara regionalt attraktiva medan de med<br />
många sammanfallande värden <strong>och</strong> låg tillgänglighet betraktats som potentiellt<br />
attraktiva.<br />
Metod B – Expertbedömning, kvalitativ metod<br />
Denna metodansats ger bland annat möjlighet att fokusera mer direkt på den manifesta<br />
attraktiviteten genom experters helhetsbedömningar av besökstryck. Vidare<br />
kan experterna också göra bedömningar av hur höga ett områdes kvaliteter/upp-
Change language