Industriell ekonomi, Linköping

Nr 4 maj 2011 

i n d u s t r i e l l e k o n o m i 

ipikuré 

1

2 ipikuré 

Roll credits 

Vid läsårets slut kommer många av oss att 

lämna vårt kära blåsiga Linköping. Vissa lite 

längre än andra, och vissa kanske för gott. 

Personligen kommer jag att få uppleva ett 

annat klimat i ganska jämnt ett år och det 

känns lite tomt att lämna Linköping bakom 

sig även om det såklart finns mycket att se 

fram emot. 

Oavsett vilken årskurs ni kommer börja i till 

hösten finns det mycket kul som väntar. För 

de blivande tvåorna väntar ett nolle-p som 

fadder, en oförglömlig upplevelse (nåja, det 

man minns, minns man väl) och för många 

av dagens tvåor väntar ett spännande 

utlandsår. För blivande fyror och femmor 

kanske jag inte bör uttala mig, men jag hoppas 

att det finns nåt att se fram emot även 

då, annars fallerar mitt resonemang lite. 

Om inte annat kan ni ju alltid roa er med 

att följa Nygårds-klanens fortsatta arbete 

från skilda kontinenter. 

Mythbusting 

Myt: När väl ett betyg är satt i LADOK 

kan det inte ändras. 

Utslag: Myten stämmer inte, en elev i 

tvåan fick oförtjänt betyg fem inrapporterat 

på en ekonomitenta. Efter att hon 

påpekat det ändrades sedan betyget till 

en trea som motsvarade poängen på 

tentan. 

ipikUré säger: Får ni ett högre betyg än 

ni ska ha gäller samma taktik som vid ekobrott: 

tig, håll tyst och bränn alla papper 

fortare än du hinner säga rättvisa. 

Jag skulle vilja tacka alla er läsare och min 

redaktion för året vi just har lagt bakom oss. 

Jag hoppas att ni läsare är lika nöjda med 

de nummer av ipikuré som utkommit under 

året som vi i redaktionen är. Förhoppningsvis 

delar några av er min spänning över att 

se hur tidningen kommer se ut till hösten. 

Slutligen vill jag passa på att skicka med ett 

tips från Integrera gällande våra förmåner på 

NH. Det är numera så att vi som medlemmar 

i I-sektionen får halva priset på inträdet på 

lördagar, och är man även medlem i kåren 

har man gratis inträde. Där har ni något att 

glädja er över en regnig sommardag! 

Replik till 

Inancial Times 

Det har kommit till I-sektionens enda 

riktiga redaktions kännedom att den bortglömda 

kusinen ”Inancial Times” försöker 

flytta sig ut ur ipikurés skugga och in i 

rampljuset. I senaste LiTHanian nämner 

de något om att inte sparka på någon som 

redan ligger ner. Vi ser dock inga problem 

med detta och vi kan bara beklaga att de 

sitter hopplöst fast i nyhetsflödets bakgård 

som är LiTHanian. Deras smått patetiska 

utlopp bottnar sig med stor sannolikhet 

i mindervärdeskomplex kombinerat med 

upprepade refuseringar av deras ansökningar 

till ipikuré, I-sektionens redaktion. 

Ni är välkomna att söka igen till hösten, 

fjärde gången gillt(?), lycka till!

NUMMER 4 2010-2011 

Festerier 

Utlandsutskottet tipsar 

6 månader i ninjornas land 

Entreprenör, något för dig? 

Glasstest 

Viktigt inför sommaren 

TEAM2011 

Superhjältar 

Bankers vs Konsulter 

Sommardrinkar 

Kreativa I-forum 

ipikuré tipsar husgruppen 

Vilken typ av I-are är du? 

Ett nytt CM är fött 

Man vs Machine 

Gadaffi - En riktig wannab-I? 

Hur man vinner en budgivning 

Sveriges nya sedlar - som de borde vara 

Hemsida: 

www.island.liu.se/ipikure 

E-post: 

redaktionen@island.liu.se 

Nästa deadline: 

I höst 

4 

5 

6 

7 

8 

10 

11 

11 

12 

14 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

Ansvarig utgivare: 

Joel Nygårds 

Ordförande Informationsutskottet 

tel: 073-630 56 72 

e-mail: info@island.liu.se 

Chefedaktör: 

Marcus Nygårds 

e-mail: ipikure@island.liu.se 

I-SEKTIONENS HUVUDSPONSORER 

SAMARBETSPARTNERS 

Re d a k t i o n e n 

Linda Abrahamsson 

Andreas Algovik 

Jon Hedström 

Tobias Kähäri 

Erik Lind 

Christopher Nilsson 

Marcus Nygårds 

Fredrik Palmér 

Annie Ström 

Jonatan Torstensson 

Nicklas Vedin 

Pontus Åkesson 

Tryckeri: 

Strokirk-Landströms 

Teknisk fakta: 

Sidformat 215*280 mm 

Bildupplösning 300 dpi 

Framsida: 

foto: Linda Abrahamsson 

Modell: Christopher Nilsson 

(singel, sökande & desperat) 

ipikuré 

3

4 ipikuré 

Festerister 

- Ett grävande reportage 

text & foto Andreas Algovik 

De har spritt sig som en löpeld, de 

finns i vart och vartannat festeri. 

Då trycket på platserna i Clubmästeriet 

är så pass högt har I-are helt 

enkelt varit tvungna att se till andra 

festerier för att stilla sina festfixarbehov, 

och de blir fler och fler. Frågan 

är om festfixandet om några år 

helt kommer att domineras av dessa 

I-sektionens Bindefelds eller om det 

bara är en stiltrogen fluga. 

Vi känner alla till dem; de snittar ungefär 

en nykter dag i veckan, går för det mesta 

omkring i hängselbyxor, är snäppet snyggare 

än alla andra och verkar inte göra annat 

än att festa och hänga i Colosseum. Jag 

talar givetvis om våra älskvärda festerister. 

Dessa till synes sorglösa individer gör sitt 

yttersta för att färga studenternas vardag 

och ser även till att de stundtals glömmer 

alla bekymmer. 

Dessa festerister har traditionsenligt varit 

grupperade i enlighet med de olika sektionerna 

som finns på universitetet, men på 

senare tid har beblandningen över gränserna 

blivit alltmer frekvent och en stor 

del av dessa volontärer har kommit från 

I-sektionen. 

Vi vet alla att bara ett lyckligt fåtal personer 

får möjligheten att vara med i Clubmästeriet, 

men en fråga som direkt dyker upp i 

huvudet är: vad är det som får en utpräglad 

I-are att söka till en annan sektions festeri? 

Är det den exotiska känslan av att umgås 

med studenter utanför sektionen som 

lockar? Eller kanske faktumet att man redan 

har tagit sig igenom köttmarknaden som är 

I-sektionen och letar efter nya jaktmarker? 

Det finns tyvärr inget enkelt svar på den 

frågan, varje enskild persons resonemang är 

i sig ett mysterium, ett virrvarr av invecklat 

sammansatta tankegångar. Det enda vi med 

säkerhet kan säga är att det är allt fler som 

gör det, i dubbel bemärkelse. 

”[De har] större, MYCKET större!” 

- Anonym källa i D-Group om I-ares utvecklingspotential och 

ledaregenskaper 

Vad kan då en I-are tillföra till ett festeri som 

gör dem så pass åtråvärda? Givetvis har vi 

de självklara karaktärsdragen en I-are besitter: 

vi är vackrare, mer karismatiska och kan 

framförallt vaska mycket större mängder 

Dom Pérignon än den genomsnittlige studenten. 

Av dessa är kanske den sistnämnda 

egenskapen den som är mest eftertraktad, 

då festerister varken behöver vara särskilt 

anständiga eller vältaliga för att få ligga. 

Enligt källor – som av förklarliga skäl skall 

förbli anonyma – är en annan anledning 

att de outsourcar arbetet till I-are att de 

har förhoppningen att detta på något sätt 

skulle påverka deras kassa positivt. Det är 

ju allmänt känt att I-are kan skapa pengar 

ur tomma luften. Frågan är bara hur? 

Kan det bara vara en ren tillfällighet att så 

många festerister är från I-sektionen eller 

är det kanske en självklarhet i form av ett 

darwinistiskt urval som ger sig till känna? 

Det tycks dock osannolikt att så många 

I-are skulle göra det enbart för skojs skull 

utan att tjäna en krona på det? Nej, jag 

anar en konspiration. I-sektionen har redan 

studenter utplacerade i ett flertal andra 

festerier och håller långsamt på att ta över 

hela festerist-scenen, allt ifrån obetydliga 

gasquen-sittningar till kravaller av episka 

proportioner. Vad är egentligen motivet och 

vem eller vilka är det som ligger bakom det? 

Vill man åstadkomma ett monopol, skapa 

ett festimperium? Är det styret eller kanske 

klanen Nygårds som har kokat ihop det hela 

för att utvidga sin inflytandesfär eller en 

enskild individ som har gripits av hybris? Ett 

projekt av dessa proportioner skulle kräva 

synnerligen mycket strategiskt planerande 

och jag skulle satsa på att det är en grupp 

människor, att en person ensam skulle klara 

av det är näst intill en omöjlighet, även om 

man så skulle vara ordförande för sektionen. 

Men vem vet, om det är någon som 

skulle klara av det skulle det väl vara… 

(Reds. anm. Andreas försvann av oförklarliga 

skäl innan han hann avsluta artikeln.)

Utlandsutskottet tipsar: 

Internships utomlands 

text Emilie Raud Westberg 

foto Katarina Marmolin 

Att plugga Industriell Ekonomi är en 

bra grund inför din framtida karriär 

och att göra praktik under utbildningen 

är ett bra sätt att skaffa sig 

erfarenheter inför att hamna på en 

arbetsplats när utbildningen väl är 

avklarad. Att plugga utomlands är 

något som många av oss I-are ser 

som en självklarhet i utbildningen. 

Men utlandsstudier i all ära; hur 

stort vore det inte att JOBBA utomlands? 

Att komma ifrån sin egen 

värld och göra något som man inte 

är helt bekväm med är absolut inte 

att underskatta. 

Katarina Marmolin är en I-are som praktiserat 

utomlands och älskade det. Katarina 

spenderade sitt tredje år i Grenoble och 

det fick henne att vilja fortsätta vara utomlands. 

Jag träffade henne för att få reda 

på alla detaljer om hur hon fick tag på sitt 

internship på Exportrådet i Botswana och 

hur det gick till när hon var där. Nu för tiden 

ansöker man på Exportrådets hemsida, 

men Katarina skickade sin ansökan med 

en specifik önskan om att få komma till 

Botswana. Att hon ville just dit berodde på 

att hon blivit rekommenderad platsen av en 

tidigare praktikant, även han en I-are. Hon 

ville också upptäcka Afrika för att kunna 

se på det som många länder istället för 

landmassan i söder. 

Praktiken i sig var välplanerad. De var två 

praktikanter på det lilla kontoret och när 

hon först kom på plats fick hon ett A4 med 

alla arbetsuppgifter och det antal timmar 

hon förväntades lägga ner på vardera. Hon 

jobbade bland annat med en säljkampanj 

för att få svenska företag att vilja komma 

in på den afrikanska marknaden, framför 

allt inom IT, bioteknik, medicin och skogsindustrin. 

Katarina jobbade 40 till 45 timmar varje 

vecka, så det blev även en del fritid. Hon 

kom snabbt in i vardagslivet och på helgerna 

upptäckte hon Botswana. Hon umgicks 

mest med andra utlänningar; lokalbefolkningen 

var svårare att nå fram till. Boendet 

löste sig på så sätt att hon fick bo i residenset 

på svenska ambassaden som stängde 

2008, samma plats som kontoret låg på. 

Att bo i Botswana är föga förvånande inte 

som att bo i Linköping. Landet består till 

stor del av Kalahariöknen och är mycket 

torrt. Antalet invånare är ganska lågt och 

trafiken är inte speciellt hetsig. Staden håller 

hög standard med fina varuhus medan 

landsbygden består av fattigare områden 

med hyddor. Lokaltrafiken är inte att lita på 

och att gå runt ensam i Botswana som utlänning 

är inte så säkert, så hon skaffade en 

bil tillsammans med andra praktikanter. 

Den här artikeln handlar lite om att visa att 

ett internship utomlands inte bara är snyggt 

på CV:t. Det ger en enorm livserfarenhet, 

personlig utveckling och låter oss använda 

den kunskap vi inhämtat på vår utbildning 

i praktiken. Visst går det att plugga projektledning 

men att göra det på riktigt är det 

enda sättet att faktiskt lära sig. 

När jag frågar Katarina hur utbildningen på 

I-programmet gynnat henne i hennes arbete 

så trycker hon på den bredd vi får inom 

ekonomi och teknik; att kombinera dessa 

är inget nytt för oss och det ger stort förtroende 

hos kunderna. Hon gav ett exempel 

om en svensk tjej från Handels som fick i 

uppgift att skriva en rapport med teknik som 

fokus, och det uppstod problem eftersom 

hon inte hade någon erfarenhet av det. Vi 

har stor nytta av vårt analytiska tankesätt 

och att alltid vilja sträva efter något som är 

bättre och utanför lådan. 

Katarina har tagit med sig mycket från sin tid 

på Exportrådet, bland annat har hon lärt sig 

jobba självständigt och även att samarbeta 

med människor från andra kulturer. Hon 

fick en hel del säljerfarenhet och lärde sig 

mycket som den afrikanska marknaden. På 

ett mer personligt plan så tycker hon att hon 

blivit lugnare och coolare, hennes självbild 

har förändrats en hel del. 

Är du sugen på att veta mer om att göra 

ett internship i utlandet? Det går att ordna 

på många olika sätt. Surfa runt på företags 

hemsidor eller kontakta dem direkt och ta 

reda på möjligheterna till praktik som de 

erbjuder. Du kan också kontakta någon i 

Utlandsutskottet eller varför inte ta tag i 

Katarina och fråga mer. 

ipikuré 

5

6 månader i ninjornas land 

6 ipikuré 

text & foto Samuel Anlér 

Mitt utlandsår blev på grund av lite 

skakningar oväntat kort, men tiden 

och dess upplevelser hade gott räckt 

till ett helt år i Sverige. 

Hela äventyret började med sex veckor hos 

en värdfamilj i Okazaki. Mina nya föräldrar 

kallade sig glatt ”Mama-san” och ”Papasan”, 

drack öl, hade över vänner varje kväll 

samt insisterade att alla som besökte dem 

skulle duscha. Det blev grillkvällar med 

sonens basketlag, festande med familjens 

vänner, bilturer med dottern och hela tiden 

envisades de med att kalla mig för ”Herr 

Brasilienare”. Att bo i en värdfamilj är bland 

det bästa jag har gjort i min studietid, jag 

fick upp ett sådant flyt i talet att jag utan 

problem resten av året kunde diskutera 

med japaner (vilket självklart alltid blev 

roligare och lättare efter några öl) och hade 

galet kul. 

En varm oktoberdag, när de första veckornas 

språkskola var till ända, anlände jag 

till Inage och Chiba Universitet. Där bodde 

jag på 10 kvadratmeter med riskokare, 

kackerlackor och ett badrum av storlek 

flygplanstoalett. Som grannar hade jag två 

svenskar, från Lund respektive Linköping, 

med vilka det blev många fester, luncher 

samt bakisnudlar. Vi, samt majoriteten 

av alla utbytesstudenter, bodde i ”Chiba 

University International House” vilket var 

några nedgångna höghus på tio minuters 

cykelväg från campus. Hyran var billig, 

bara drygt 2000 kr/månad inklusive vatten, 

el och Internet och i närheten fanns allt 

man kunde tänkas behöva, som mataffärer, 

karaoke, arkadhallar och oändligt många 

frisörsalonger. 

Japansk gameshow 

“Vad sägs om en klubb där man blir inlåst i cell, japaner 

utklädda till monster kommer in skrikandes med jämna 

mellanrum och alla drinkar serveras i provrör?” 

De första stora utmaningarna i mitt nya land 

var att bli hemma på campus, hitta kurser, 

skaffa studentkort samt få ett studentvisum 

så att jag inte skulle bli utkastad ur landet. 

Efter några turer med japansk byråkrati 

blev jag van vid att varje ansökan var fylld 

med märkliga tecken, krävde tio stämplar 

och högar med godkännanden från diverse 

personer. Till och med ansökan om gymkort 

krävde en dryg timmes intervju och 

fyra formulär. Som tur är japaner otroligt 

trevliga så det går bra ändå. Dessvärre 

tar man detta snabbt för givet så när man 

lämnar landet stör man sig på hur förbannat 

otrevliga alla är. 

Samuel (i rött i mitten) med sin värdfamilj och några klasskamrater 

Sakta men säkert vande jag mig vid alla 

Japans galenskaper och hoppade in i mitt 

Tokyo-liv. Utekvällarna, vilka återkom oftare 

än i Sverige (kanske som ett sätt att hantera 

kulturkrocks-stressen?) gick till Shibuya och 

Shinjuku. Och jag måste säga, staden har 

ett fantastiskt uteliv. Vad sägs om en klubb 

där man blir inlåst i cell, japaner utklädda 

till monster kommer in skrikandes med 

jämna mellanrum och alla drinkar serveras i 

provrör? En av alla dessa utekvällar ledde till 

ett framträdande i japansk tv. Som kvällens 

”Kyuu-chan” fick jag läsa upp färdigskrivna 

repliker och köra Diabolo, allting direktsänt. 

(För er som är nyfikna hittas klippet på 

YouTube, sök bara på JapanJens.) 

Ganska tidigt på mitt utlandsår blev jag 

erbjuden svartjobb som engelskalärare. 

Men jag tackade nej, rädd för att få problem 

med den japanska staten. Att bli utkastad ur 

landet och aldrig få komma tillbaka kändes 

som ett alldeles för stort hot för att våga 

hoppa på. Istället erbjöd jag mig som engelskalärare 

för en tjej jag träffat på en av 

alla utekvällar och som tack bjöd hon mig 

på kaffe vid våra lektioner. Denna vänskap 

ledde till många bra saker, som att jag fick 

vara med på ett japanskt bröllop och lära 

känna flera av hennes andra vänner varav 

en nyligen har fött barn. 

Mycket annat märkligt var jag också med om 

under året. Runt jul fick jag jobba som tomte 

för en japansk familj. Två små rädda flickor 

fick varsin sparkcykel av en märklig tomte 

som berättade hur trött han var sedan han 

färdats ända från Finland för att träffa dem. 

Jag har varit på kattcafé, deltagit i skolfestivaler, 

träffat Meja, poolfestat på svenska 

ambassaden, besökt Tokyo Game Show och 

suttit på 40:e våningen i Roppongi med en 

whisky i handen. Men nu är jag då tillbaka, 

även om radioaktiviteten med dess fördelar 

som muteringar och superkrafter lockade 

valde jag att åka hem. Familj, fru, vänner 

och jag själv var alldeles för oroliga för att 

det skulle kännas bra att stanna. Men jag 

längtar redan tillbaka och kommer troligtvis 

att få min nästa sushidos i och med en kort 

semester i juni.

Entreprenör, något för dig? 

text & foto Robin Linder, Martin Bergdahl & Mattias Lundstedt 

Robin Linder, Ii1. Martin Bergdahl, Ii2. Mattias Lundstedt, Ii2. Tre I-are, en vision. Det finns något som driver människor 

framåt. Det kan vara drömmar, personer man ser upp till eller saker man brinner för. För oss handlar det nog om en kombination. 

Vi har många förebilder och många intressen men framförallt en delad vision om att i framtiden hamna i en position 

där vi kan förverkliga våra tankar och idéer utan att behöva känna oss begränsade. Vi träffade varandra under hösten 2010 

och började snart spåna idéer. När vi träffats några gånger insåg vi snabbt att vi söker livsstilen som entreprenörer. Att skapa 

och driva sina egna verksamheter, forma och driva idéer i den riktning vi själva väljer är precis det sättet vi vill leva och 

arbeta på. Denna artikel syftar till att ge inspiration till I-are som vill starta eget. 

Finn ett behov 

Vi har arbetat mycket med att försöka 

identifiera behov och problem i vår omgivning. 

Ett problem som vi fann var att 

studentlitteraturen är alldeles för dyr för 

en students budget och därför ville vi 

skapa en affärsmodell som minskade kostnaderna 

för studenter gällande studielitteraturen. 

Vår slutgiltiga affärsidé blev en 

prenumerantationstjänst där studenterna 

skulle prenumerera på sin studielitteratur på 

halvårsbasis. Vår tanke var att gentemot en 

månadskostnad, alternativt om studenten 

ville betala prenumerationen för ett halvår 

direkt, tillhandahöll vi den litteratur studenten 

skulle använda i alla kurser under detta 

halvår. På så vis slipper studenten själv göra 

efterforskning kring vilken litteratur som gäller 

i en kurs samt slipper krånglet med att 

sälja boken efter att den använts klart. 

Denna affärsidé är enligt våra kalkyler 

lönsam på sikt men kräver initialt stora 

kapitalinvesteringar och likaså ett lager. Då 

vi i egenskap av studenter inte är så kapitalstarka 

valde vi att ej fortsätta med denna 

idé. Däremot skulle den fungera perfekt 

som studentförening. Detta eftersom det 

finns större möjligheter till bidrag och även 

betydligt bättre möjligheter till samarbeten 

med sektioner, institutioner och fakulteter. 

Om någon är intresserad av denna affärsidé 

får ni gärna kontakta oss, så kan du/ni få allt 

vårt material sammankopplat till denna idé. 

Det är en bra idé och därför skulle det vara 

kul om någon ville driva den vidare. 

Hitta ett bollplank 

Att finna en bra affärsidé är enligt oss en 

process. Därför är det väldigt bra att bolla 

idén med så många som möjligt. Vi tog kontakt 

med nyblivna entreprenörer, personer i 

näringslivet och entreprenörsfrämjande organisationer, 

men även vänner har fungerat 

som ett viktigt bollplank för oss. 

När man ska starta företag är det viktigt 

att se sig omkring och leta efter behov. Vad 

är för dyrt, vad fungerar inte effektivt, vad 

skulle tillföra ett mervärde till oss själva? 

Hittar man väl ett problem eller behov att 

arbeta med är det bara att köra och se hur 

långt idén håller. Hur kan vi lösa det här 

problemet eller tillgodose behovet? För vår 

del tog det ett tag att komma fram till en 

idé som vi kunde jobba med, men när den 

väl fanns där gick det fort. Speciellt under 

möten med utomstående personer har vår 

idé sedan vuxit vidare. Så var inte rädd för 

att kontakta personer för att få feedback, 

vem vet, de kanske sitter på den där sista 

pusselbiten som fattas för att affärsidén 

ska gå ihop? Vi tog chansen att kontakta 

så många som möjligt som vi vet har gått 

igenom samma process, att starta upp företag, 

samt besitter kunskap om vad som 

kan vara värt att tänka på. En viktig sak som 

vi kan tipsa om är att bearbeta varje möte 

i efterhand. Vad har egentligen sagts? Vad 

kan vi använda och vad har vi för nya idéer? 

Dyker det upp några nya problem eller har 

vi bara löst ett tidigare? Vår affärsidé fick 

chans att förändras så pass mycket efter i 

stort sett varje möte att vi nästan skrev om 

affärsplanen varje gång. 

På Internet finns en mängd information. 

Verksamt.se är en hemsida startad av Bolagsverket, 

Skatteverket och Tillväxtverket, 

de myndigheter som du behöver komma i 

kontakt med då du skall starta eget. Denna 

sida är väldigt informationsrik och lättläst. 

Vill du starta företag? 

Vi letar för nuvarande efter en fjärde person, 

så om du har en idé eller bara vill få utlopp 

för din entrepenöriella ådra, tveka ej att 

kontakta oss! 

Martin, Robin och Mattias 

ipikuré 

7

8 ipikuré 

Glasstest 

text Pontus Åkesson foto Annie Ström 

När solen värmer och kläderna blir 

både mindre och färre fortplantar 

sig tanken på glass likt ett rykte 

om extrapris på eldoradokyckling. 

Redaktionen begav sig därför mot 

Bosses glassbar för att testa årets 

nya smaksensationer. 

På färden hölls en intensiv diskussion 

om vad som var mest inne, (man vill ju 

inte göra bort sig och ta fel) våffla eller 

bägare och vem var egentligen Bosse, 

orsaken till vårt frenetiska cyklande? 

Frågorna var många och glassabstinensen 

hade nått sin kulmen när vi äntligen 

kom fram till vår destination – Ågatan. 

När kön minskat lyckades vi få prata lite 

med en av glassexperterna. Bosse var 

som vissa av oss redan förutspått grundare 

och ägare av Bosses glassbar. Många 

spännande teorier om denne Bosse gick 

i kras och redaktionen bestämde sig 

därmed för att testa glass. 

Enligt glassexperten bjöd våren/sommaren 

2011 på två helt nya smaker. Cheesecake- 

lime samt choklad-ingefära. Redaktionen 

valde att testa den förstnämda och belåtenheten 

som gick att utläsa ur ögonen 

på flertalet av redaktionens medlemmar 

kan tänkas liknas den lycka Jesus kände 

då han insåg att han gjort vin av vatten. 

Om det var för att glassen var god eller 

att det just var sommarens första glass får 

vi nog aldrig veta då jag valde att inte avbryta 

den nostalgifyllda stund som uppstått. 

Den konstigaste smaken Bosses hade att 

bjuda på var en glass gjord på saffran. 

Redaktionen valde att inte testa denna 

på grund av att associationerna till föregående 

vinterhalvår skulle kunna bli 

alldeles för starka. Det var en försmak 

på sommaren vi ville åt. Inte mer snö. 

Däremot testade vi matchvinnaren, den genom 

tiderna oslagbara ettan, marängsuisse. 

Då detta var föregående somrars storsäljare 

var förväntningarna skyhöga, något som 

tyvärr mynnade ut i en besvikelse. Ord som 

”Inte är den här..”, ”Den var god men..” 

och ”Smakar artificiell banan” fyllde luften. 

När alla var mätta och belåtna beslöt vi 

oss för att designa en egen glassmak och 

framföra förslaget till våran nyfunna vän 

”glassexperten”. Efter långa diskussioner 

kom vi fram till att en glass med smak av 

umami vore spännande. För er som inte vet 

vad umami är kan vi upplysa er om att det 

är en den femte smaken som vi människor 

kan uppfatta. En smak som varken är salt, 

sur, söt eller besk.Tyvärr blev våran nyfunna 

vän inte alltför exalterad när vi delgav 

henne vårt förslag. Till stor del på grund av 

att vi råkade nämna att det kan smaka lite 

som buljong . Redaktionen fastslår dock att 

marknadsföringen av en relativt okänd smak 

skulle kunna bli riktigt lyckad.

Redaktionens test 

Glassorter 

Pecan/Marshmallow 

”Pecan, alltid ett säkert kort!” 

Jordnöt 

”Helt klart topp två!”,”Jag är allergisk” 

Marängsuisse 

”Inte är den här..”, ”Den var god men...” 

”Smakar artificiell banan” 

Lakrits 

”Svalkande i solskenet.” 

Cookiedough 

”Himmelsk!” 

Blodapelsin 

”För söt.”, ”Sliskig”, ”En glass man helst 

vill slänga.” 

ipikuré 

9

10 ipikuré 

Viktig information inför sommaren 

text Jon Hedström 

Kära I–are och alla andra som har 

haft turen att tillhandahålla ett 

exemplar av ipikuré, hjärtligt välkomna 

till den del av tidningen som 

på ett effektivt sätt ska rasera alla 

era sommarromantiseringar. Vi vill 

nu uppmana känsliga läsare att fortsätta 

läsa eftersom vi gillar skolan 

som bäst när melankolin ligger tung i 

korridorerna. I artikeln kommer följande 

ämnen att avhandlas: varför 

en I–ares sommar aldrig kommer att 

bli lika glamorös som en fil-fakares, 

anledningen till att Linköpings miljöförkämpar 

älskar sommaren samt 

vilka av världens vattendrag som 

hyser redaktionens favoritdjur. Håll 

i hatten, för nu blir det åka av! 

I-arens sommar 

Varför kommer I-arens sommar inte bli lika bra 

som fil-fakarens? Vi är smartare, snyggare och 

har i de flesta fall rikare föräldrar. Vid en första 

anblick skulle man kunna tro att sommaren är 

vår att erövra, tyvärr är så inte fallet. Eftersom 

teknologer i allmänhet och I-are i synnerhet 

faktiskt är produktiva och dessutom är måna 

om meriter till framtida arbeten, betyder sommaren 

rätt och slätt arbete. 

Detta i kombination med de jobb I-aren vill ha 

när han/hon är examinerad (oftast på ett eller 

annat sätt förknippat med industri, bank eller 

konsult) gör att sommarjobbet ger två valmöjligheter; 

antingen i kassan på Nordea, eller i 

en industrilokal som får Skytte-C att framstå 

som ett kungligt palats. Dessutom visar det 

sig att de nya ”kollegorna” är barn- och fritidstudenterna 

från gymnasiet, vilket gör att all 

konversation som inte handlar om sprit, cigg 

eller bröst är uteslutet. 

Allt detta klarar sig fil-fakaren ifrån på grund av 

det simpla faktum att denne från början inte 

klarat av att få ett sommarjobb. Därför kommer 

sommardrömmen att bli fil-fakarens och 

fil-fakarens endast. 

Redaktionens analys är att om man vill ha ett 

gött sommarlov bör man konvertera till filosofiska 

fakulteten, eller i värsta fall HU. Det absurt 

orättvisa i att ”studier” på dessa ”högre” utbildningar 

berättigar till extremt oförtjänt semester 

kan verka demoraliserande på den bäste av 

I-are. Vi vet. På redaktionen var vi uppgivna, 

näst intill apatiska tills vi läste Vårdförbundets 

hemsida. Ingångslönen för sjuksköterskor ligger 

för närvarande inom spannet 20 000 till 22 000 

kronor. Alltså per månad. Vi ses i höst! 

Linköpings miljö 

Då var vi framme till andra delen i artikeln, 

nämligen den som handlar om Linköpings 

miljö. Under sommaren, då de flesta av oss 

åker till födelseorter, jublar alltså linköpings 

miljöaktivister. Anledningen till detta är 

enkel, dock krävs lite förkunskaper inom 

växthusgaser. 

Både kväve och metangas hör till de gaser 

som aktivt bryter ner ozonet. Dessa gaser 

utsöndrar alla människor, approximativt 

så mycket som en halv liter per dag. Om vi 

räknar med att det finns 20 000 verksamma 

Redaktionens favoritdjur 

I en sjö nära dig. 

studenter på vårt eminenta universitet, 

innebär det att det varje dag släpps ut 

10 000 liter ozonfrätande gaser. Under de 

månader (vi räknar två och en halv månad 

studentfritt) vi studenter är annorstädes 

sparar alltså Linköping in häpnandesväckande 

750 000 liter växthusgaser, vilket ger 

skogsmullarna något att jubla över. 

Detta faktum kan också vara kul att tänka 

på då du, under resten av året, öppnar 

sovrumsfönstret för att få lite ”frisk” luft 

på kvällen. 

Slutligen är vi framme vid ”yours truly’s” favoritdel av artikeln, nämligen den om vattenlevande 

djur. Redaktionens favoritdjur är utan tvivel sjöodjur. Dessa magnefika varelser 

finns över hela jorden, här nedan följer en liten snabbguide om de viktigaste attributen 

hos sjöodjuren. 

Sjöodjur kommer i flera olika former och storlekar, de finns över hela världen, men tros 

alla vara besläktade. Sjöodjurets livslängd är svårbestämd på grund av att ingen har hittat 

ett dött exemplar (gissningsvis är de odödliga). Sjöodjurets favoritfärg är pupiller hos en 

nyskrämd människa, svart, och favoritkatastrofen är entydigt bestämd till melodifestivalen 

2011. Favorithobby är såklart att gäcka människor genom att visa sig då ”kameran är kvar 

i bilen”. 

Redaktionens favoritsjöodjur är självklart vidundret från Östersund, storsjöodjuret (inte 

Charlotte Kallas framtänder). Det kan tyckas att vi är lite väl patriotiska när vi väljer att 

älska detta monster men som vi ser det är det antingen ABBA eller storsjöodjuret som 

är Sveriges största landssymboler och vi tänker därför göra allt i vår makt för att utöka 

östersundmonstrets fan–club. 

Precis som sina släktingar har storsjöodjuret aldrig fångats på en trovärdig bild men vi 

hoppas och tror att denna sommar kan bli året då myten bekräftas. Vår uppmaning blir 

därför att ta med en kamera till Östersund (om du får ledigt från jobbet) och sitta redo med 

kameran 24/7. Det finns dessutom uppgifter om att baljan kommer flytta till Storsjöns kust 

för att sälja sitt fantastiska kaffe, vilket underlättar 24/7 vaktandet. 

PS. alla uppgiftslämnare har valt att vara anonyma men ansvarig utgivare garanterar sanningshalten 

i artikeln. DS.

TEAM 2011 

text Christopher Nilsson 

Den 28-29 september arrangeras 

TEAM2011 och förhoppningen är att 

slå antal utställare förra året, vilket 

uppgick till drygt 70 företag. TEAM 

är arbetsmarknadsdagarna som arrangeras 

av både I-sektionen och 

ekonomföreningen tillsammans. 

Där erbjuds, utöver den stora mässan, 

inspirerande gästföreläsningar, 

företagspresentationer, simulerade 

arbetsintervjuer, CV-granskning och 

mycket mer. Vi gjorde en kort intervju 

med projektledaren Anna Westin 

för att ta reda på mer. 

Vad skiljer TEAM2011 från tidigare 

TEAM-dagar? 

– Att vi satsar på att kunna erbjuda flera 

utställare till våra studenter och att det 

finns intressanta saker för alla årskurser 

samt att företag från alla inriktningar är 

representerade. 

Du är en superhjälte! 

text Christopher Nilsson grafik Natalié Schnelzer 

Varför ska man gå på TEAM2011? 

– För att prata och skaffa sig en egen uppfattning 

om företag som kan tänkas bli din 

framtida arbetsgivare. 

I november tillsattes staben och övriga 

kommittén sattes ihop i början av februari, 

totalt är de 17 personer som jobbar hårt 

med att sy ihop TEAM2011 så bra som 

möjligt. 

Vad kan man ränka med att få ut, som 

student? 

– Nya kontakter, att utvecklas i intervjusituationer 

samt en bättre uppfattning om 

intressanta karriärmöjligheter. 

Vilken är den bästa frågan att ställa till 

ett intressant företag? 

– Oj det är en svår fråga, frågan man först 

ska ställa sig själv är vad man vill ha ut från 

Du är bra, just du som läser det här är jävligt bra. Du är bra därför att du är I-are, du 

är bra därför att du nog är ganska smart, lite snygg och stolt också. Oavsett om du blivit 

helt indoktrinerad i I-sekten eller inte så är det ett rent faktum att du kom in på utbildningen, 

en bedrift i sig. Under din studietid kommer du att utveckla superkrafter, 

krafter som kan ta dig till oanade höjder om du väljer att utnyttja dem. 

drivkraften – du ska framåt, framåt, 

framåt! Du vet vad du vill, vad du kan 

och vart du ska. Din drivkraft kommer att 

ta dig dit du vill. Tony Stark byggde en 

minireaktor för att överleva i Iron Man, 

din reaktor (av annan typ än Fukushima) 

består av två staplar, en i grönt en annan 

i gult. 

the looks – alla kanske inte har utseendet 

medfött men det är något speciellt med en I-are, 

lite fylligare lejonman eller mer välsvarvade former. 

Om du mot förmodan inte anses som en ”åtta” på 

beachen kommer du ändå att ha en egenskap som 

enkelt väger upp för bristande estetik – pengar! 

ipikuré står inte för någon form av ersättning 

gällande personskador eller motsvarande 

vid eventuella flygförsök. 

företaget och utifrån det vinkla frågorna. Exempelvis 

vilka utvecklingsmöjligheter som 

finns, vilken företagskultur som råder samt 

vilken slags kompentens som efterfrågas. 

Vad får man absolut inte missa? 

– Alla spännande gästföreläsare och företagspresentationer 

och möjligheten att få 

prata med flera av Sveriges mest framträdande 

företag. 

Vad gör man på TEAM som yngre student, 

ett eller tvåa? 

– Passa på att prata med företag om sommarjobb 

och intership och ta reda på vad 

man som I-are kan göra efter examen. Alternativt 

passar man på att träffa nya studenter 

genom att jobba och då får man gå på den 

avslutande banketten (och självklart hinner 

man kika in mässan också)! 

MasterMind – under din tid på I-linjen 

kommer din hjärna att utvecklas till ett 

analysmaskineri utan dess like. Det kan 

handla om produktionsproblem hos ett 

stort industriföretag, en ny produktportfölj 

för ett läkemedelsföretag eller att analysera 

en investering. Du fixar det, bara du 

litar på din egen hjärna. Framförallt kan 

du med framgång analysera ett potentiellt 

kvart-i-tre-ragg, rejält berusad. Skam kontra 

nöje? Lita på… ”magkänslan”, det kommer 

bli bra. 

ÖdMjUkhet – den kanske viktigaste egenskapen 

I-aren lär sig under sina fem år är 

att vara ödmjuk mot studenter från andra 

program. I det framtida arbetslivet fås stor 

nytta av denna ”superkraft”. 

ipikuré 

11

12 ipikuré 

Bankers vs. Konsulter 

text Marcus Nygårds 

För er som inte känner till stridigheterna mellan bankers och konsulter vill vi hänvisa till klippet ”Damn it feels good to be 

a banker” på YouTube, innan ni läser vidare. ipikuré har fattat stort intresse för denna batalj och har därför valt att gräva 

lite i frågan. Stämmer det att bankers bara leker i Excel? Är konsulter sjukt ineffektiva? Vem får alla brudar? För att hitta 

svaren har vi intervjuat en konsult och en banker, samt grävt fram lite eget stoff. 

Namn: Pär Djurberg 

Ålder: 36 

Examensår från LiTH: 2002 

Arbetsplats och position idag: Clariden Leu AG. Jag jobbar i en grupp som heter ”Business and Model 

Analysis”. Vi är en Quant-grupp som jobbar med värdering av derivat. Dessa derivat är komponenter i strukturerade 

produkter som vi emitterar och sedan ”market makear” på börsen. 

Hur länge har du arbetat som inom 

finans? 

– Jag har jobbat inom finanssektorn sedan 

min examen 2002. Mellan 2002 och 2006 

jobbade jag som finanssystemskonsult med 

systemet "Sungard FRONT ARENA". 

Sedan 2006 jobbar jag på banken Clariden 

Leu i Zurich. 

Finns det något som du skulle vilja 

ändra med din arbetssituation? 

– Nej, jag trivs väldigt bra såväl med mina 

arbetsuppgifter, min arbetsmiljö och mina 

arbetskollegor. Självklart har jag både roliga 

och mindre roliga uppgifter, men så tror jag 

att det är inom de flesta jobb. Huvudsaken 

är att de roliga uppgifterna överväger och 

att jobbet känns utmanande och utvecklande. 

Kan du beskriva hur en vanlig dag på 

jobbet ser ut? 

– Det är svårt att ge en generell beskrivning 

då olika dagar skiljer sig väldigt mycket åt. 

Även om vi är en quant-grupp implementerar 

vi inte våra egna värderingsmodeller. 

I första hand försöker vi använda modeller 

som finns i vårt handelssystem. Om de inte 

räcker till använder vi värderingsbibliotek 

som vi integrerar i handelssystemet. 

Vår grupp ansvarar i stort för att dels validera 

och testa hur olika modeller beter 

sig för olika typer av produkter och dels 

hur olika derivat beter sig med olika värderingsmodeller 

under olika marknadsscenarier. 

Om vår handelsavdelning vill emittera 

strukturerade produkter som innehåller 

derivat som vi tidigare inte handlat tittar vi 

dels på värderingen av dessa derivat och 

dels på hur derivaten uppför sig. Typiska 

frågeställningar vi jobbar med: 

• ”Vilket modell bör användas för just den 

här typen av derivat?” 

• ”Hur beter sig det här derivatet i olika 

marknadssituationer?” 

• ”Är grekerna stabila och om inte hur kan 

vi få dom stabila?” 

• ”Är värderingsmodellen som är inbyggd i 

handelssystemet marknadsstandard, är den 

stabil, är den korrekt implementerad?” 

Inom vår grupp fokuserar olika personer på 

olika "asset classes" och jag jobbar främst 

med Equity-derivat. Då vi är en liten grupp 

får dock alla en bra insikt även i andra 

områden (til exempel räntederivat och 

commodity-derivat). Att få se hela spektrumet 

av asset classes som banken handlar 

är väldigt stimulerande. 

Hur mycket har du i lön? 

– Tillräckligt... 

Hur många timmar arbetar du under en 

genomsnittsvecka? 

– Cirka 40-45 timmar per vecka. 

Vad gjorde att du valde just finansbranschen? 

– Efter att ha läst I-linjen med inrikting 

på data och finans kändes det som ett 

naturligt val för mig att börja jobba med 

Banker 

finanssystem. Genom det fick jag möjligheten 

att jobba med mycket av det jag läst 

i Linköping. Att jobba utifrån systemsidan 

gör också att man får en väldigt bra överblick 

av alla processer inom en handelsorganisation 

hela vägen från Front Office till 

Back Office. 

I min nuvarande roll jobbar jag väldigt Front 

Office–relaterat och mer funktionellt än jag 

gjort tidigare. Jag programmerar fortfarande 

en del men inte lika mycket som tidigare 

och inte heller på en lika teknisk nivå som 

tidigare. 

Hur mycket semester har du haft sedan 

examen? 

– Cirka 5 veckor per år. 

Hur ser du på relationen mellan konsulter 

och personer som arbetar inom 

finans, finns det några spänningar i 

arbetslivet? 

– Inget jag stött på. 

Hur stor nytta har du har av det du lärde 

dig under skoltiden? 

– Väldigt stor nytta, både fran mattekurser, 

datakurser och finanskurser. Flera av 

böckerna fran universitetet åker fram lite 

då och då. 

Vilken färg har din favoritkostym? 

– Tack och lov behöver jag inte ha kostym 

på mig på jobbet... 

Många av oss här på I hamnar efter examen antingen som konsult eller inom finansbranschen. Den allmänna uppfattningen är att dessa 

två är motpoler som tar ut varandra och att något speciellt tycke de två emellan är svårt att hitta. Detta har även börjat avspegla sig i 

valet av kläder. Som ni vet klär man sig som regel i kostym efter examen (kanske är även det en myt?), men beroende på vilket yrke man 

har är det viktigt att har rätt färg på kostymen. Naturligtvis kommer den oavsett färg vara svindyr men det gäller att hålla sig på rätt territorium. 

Bankers klär sig ofta stilrent (stelt?) i svart, medan konsulter är lite mer avslappnade (eller bara slappa?) och ses ofta i icke-svart 

kostym, med grå som favoritfärg. Som konsult gäller det dock att inte bli för ljusgrå, och absolut inte revisors-brun. Självklart är det inte 

bara kostymfärgen som skiljer de två branscherna åt, men vi låter er själva forma en uppfattning av vad som är bäst och passar istället på 

att publicera lite skön statistik om I-alumner.

Hur länge har du arbetat som konsult? 

– Sedan slutet av 2005. Jag var ett par år 

inom telekomindustrin innan jag började 

som konsult på BCG. Jag har varit nästan tre 

år i Stockholm och tre år på BCG:s kontor i 

Moskva, där jag jobbade mycket i Ryssland 

och Ukraina. Jag återvände till Stockholm 

i höstas. 

Finns det något som du skulle vilja 

ändra med din arbetssituation? 

– Jag tror inte jag skulle vilja ändra på något 

dramatiskt. Jag tycker jag har en väldigt bra 

mix av vitt skilda arbetsuppgifter – coacha 

mina projektteam i problemlösning och leda 

projekt, mycket interaktion med klienten vi 

jobbar med tillfället, driva nya möjligheter 

till projekt med nya och existerande klienter 

till exempel. Jag jobbar också aktivt med 

rekrytering, specifikt mot ingenjörsskolor 

och LiTH. 

Ibland skulle det vara skönt att kunna undvika 

de värsta topparna i arbetstid kanske. 

Periodvis begränsar jag resandet eftersom 

jag inte är ett stort fan av att bo på hotell, 

men man kan styra sitt resande lite som 

man vill – mycket eller lite. 

Kan du beskriva hur en vanlig dag på 

jobbet ser ut? 

– En vanlig dag blir svårt eftersom det 

brukar variera ganska mycket. Om det är 

måndag har vi frukost och sedan möte med 

den utökade ledningsgruppen i Stockholm 

för att gå igenom vår ”leads-pipeline” och 

se var vi hur fokusera på att utveckla dem till 

projekt. Sedan sitter jag ned med projektteamet 

och går igenom var vi står i projektet 

och vad vi ska fokusera på i veckan. Sedan 

ska det koordineras med klienten – möten, 

presentationer, data, arbetsplatser om vi 

ska sitta hos klienten etc. 

Eftersom jag också jobbar med rekrytering 

kommer jag förmodligen också ha något 

med det att göra – eventplanering till 

exempel. 

FöRSTA ANSTÄLLNINg INOM ARBETSOMRåDE 

Finans: 7,9 % 

Konsult: 30,0 % 

SLUTBETYg VID ExAMEN 

3,0-3,5: 5,0 % 

3,6-4,0: 49,3 % 

4,1-4,5: 33,6 % 

4,6-5,0: 8,6 % 

Namn: Andreas Lundmark 

Ålder: 34 

Examensår från LiTH: 2002 

Arbetsplats och position idag: Senior projektledare, The Boston Consulting Group 

Hur mycket har du i lön? 

– Jag tjänar mycket bra redan innan bonus, 

mer än vad jag hade kunnat föreställa mig 

när jag gick i Linköping. Kanske är I-arna 

från Linköping väl modesta? 

Hur många timmar arbetar du under en 

genomsnittsvecka? 

– 55-60 timmar. Jag tror att det är svårt 

att hålla ett högre tempo under en längre 

tid. Jag undviker helger av princip. I början 

hände det dock till och från ska jag villigt 

erkänna, mest för att man inte har lärt sig 

prioritera sin tid och inte prioriterar bort 

saker. 

Vad gjorde att du valde just konsultbranschen? 

– Jag blir lätt uttråkad, har väldigt breda 

intressen, är extremt nyfiken, gillar utmaningar 

och att lära mig nya saker. Dessutom 

har jag väl ett behov av att jobba med människor. 

Jag tror att det ledde mig hit – det är 

i alla fall det som fått mig att stanna. 

Hur mycket semester har du haft sedan 

examen? 

– Vi har sex veckors semester på BCG i 

Stockholm och i Moskva hade vi fem. Jag 

brukar ta alla, eller rättare sagt, vi blir nästan 

tvingade att ta alla. Några år har jag fyllt 

på med tjänstledighet för att kunna göra 

längre resor. 

Hur ser du på relationen mellan konsulter 

och personer som arbetar inom 

finans, finns det några spänningar i 

arbetslivet? 

– Haha, jag upplever inga större spänningar 

alls. Mina kompisar från Linköping 

som hamnade inom finans sitter nästan 

alla mer på trading och sales än just M&A. 

Dessutom bor de antingen i Zurich eller 

London – det kanske har minskat friktionen 

oss emellan. 

TID FöR FöRSTA ANSTÄLLNINg 

> 6 månader innan examen: 10,6 % 

3-6 månader innan examen: 18,3 % 

0-3 månader innan examen: 38,7 % 

0-3 månader efter examen: 26,8 % 

Ännu oanställd: 0,0 % 

Vi har sällan några direkta professionella 

relationer med investmentbankerna. Men 

de finns ofta med som finansiella rådgivare 

i transaktioner där vi jobbar som strategiska 

rådgivare till riskkapitalbolag. Ofta har de en 

mer positiv syn på caset eftersom de ofta får 

sin fee enbart om transaktionen går igenom. 

Vår incitamentsstruktur gör att vi kan vara 

mer "neutrala" – vi har inget eller väldigt litet 

egenintresse i den typen av fall. 

Fördomen är väl kanske att bankers (om vi 

nu pratar M&A och Corporate Finance) är 

lite smala i sin världsåskådning och gärna 

vill kränga... och kanske lite mer drivna av 

pengar än vad vi är, om man vill vara elak. 

Storbankerna slår mig också som lite av fabriker, 

vi är små i jämförelse så varje enskild 

individ är väldigt viktig hos oss. 

Som konsult vill jag gärna tro att man konfronteras 

med problem och frågor med en 

mycket större spännvidd än inom banking 

– det tycker jag själv ger väldigt mycket. 

Hur stor nytta har du har av det du lärde 

dig under skoltiden? 

– Förvånansvärt mycket faktiskt. Jag jobbar 

mycket med telekom- och teknologisektorn, 

så mina kurser från systeminriktningen kommer 

till pass förvånansvärt ofta. Programmeringen 

och finanskurserna gör att excelmodelleringen 

förmodligen kom ganska 

enkelt. Corporate finance är också väldigt 

användbar. Ibland önskar jag att jag var lite 

bättre på just redovisning, fast det är ganska 

trist egentligen. Alla kurserna de sista åren 

som knöt ihop allt man lärt sig tidigare, 

som Strategisk planering och IFP var bra. 

Helhetstänket är A och O i mitt yrke. 

Slutligen, vilken färg har din favoritkostym? 

– Jag har en mörkblå från Rose&Born som 

jag gillar mycket och har lite för ofta. 

INgåNgSLöN VID FöRSTA ANSTÄLLNINg 

20001-25000: 15,0 % 

25001-30000: 59,3 % 

30001-35000: 10,0 % 

35001-40000: 10,0 % 

>40001: 5,0 % 

Konsult 

Källa: Placement Report, 

Alumniutskottet 

ipikuré 13

I-ste, i sektionens färger och allt 

14 ipikuré

Sommardrinkar 

text & foto Linda Abrahamsson 

Varma sommardagar vill man bara drömma sig bort till en exotisk strand och slappna av med en paraplydrink i handen. 

Därför tipsar ipikuré om härliga sommardrinkar som kyler under heta dagar eller värmer då man bara vill glömma regnet. 

Ett antal frivilliga personer har varit med i testpanelen och provat drinkarna samt gett betyg och några kommentarer. 

I-ste En helt vanlig båljävel HawaIE 

Ingredienser (10 personer) 

1 kruka mynta 

2 limefrukter 

5 tsk Earl Grey teblad eller 3-4 st 

Earl Grey tepåsar 

En liter kokande vatten 

0,5-1 dl socker 

Saften från 1 citron 

30 cl mörk rom 

Tre msk limesaft, pressad 

Tillagning 

1. Grovhacka myntan och skär limefrukterna 

i små bitar. Fördela mynta och 

lime i isformar. Fyll upp med vatten och 

frys in. 

2. Låt tebladen eller tepåsarna dra i 

max 5 minuter. 

3. Rör i socker efter smak. Låt svalna i 

rumstemperatur. 

4. Tillsätt citronsaft efter smak (det går 

även bra att köpa en liter färdigt iste 

med citronsmak och man hoppar då 

över steg 2-4). 

5. Blanda iste och rom. Smaka av med 

limesaft. Ställ i kylen. 

6. Fördela isen i glasen och fyll upp 

med iste. 

”Denna drink hann testpanelen aldrig testa då de 

efter föregående drinkar spenderade sin tid med 

att ta sig in och ut ur undertecknads lägenhet via 

stupröret bredvid fönstret. True story!” 


En flaska vitt vin (75 cl) 

En flaska fruktsoda (1 l) 

En dl limejuice 

En halv liter hallon 

En halv liter björnbär 

Gin eller vodka (mängd efter önskad 

fylla, för salongsberusning, ta 10 cl, 

för klassisk fjortisfylla, ta hela flaskan) 

Massvis med iskuber 

Tillagning 

1. Blanda vin, soda och juice i en stor 

bål eller skål. 

2. Häll i hallon och björnbär. 

3. Spetsa med spriten och lägg i 

massor av iskuber. 

4. Servera i halvhöga eller höga glas. 

”4 av 5 toast om jag blir full, 2 av 5 annars. 

Luktar gott, smakar gott, var är spriten? Aha, 

bären smakade sprit.” 

”Fruktigt och somrigt” 


Fyra passionsfrukter 

En halv vaniljstång 

En halv färsk ananas 

Tio st jordgubbar 

Två liter apelsinjuice 

Vodka, 4-6 cl per person (eller mer 

om man föredrar det) 

Tillagning 

1. Dela passionsfrukterna och gröp ur 

kärnorna i en bunke. 

Snitta vaniljstången på längden och 

skrapa ur vaniljfröna med hjälp av en 

kniv. Lägg också i vaniljstången. Skala 

ananasen, ta bort den hårda stocken i 

mitten. Skär ananas och jordgubbar i 

små tärningar. 

2. Häll på juicen under omrörning. Se 

till att vaniljfröna blandar sig ordentligt 

med juicen. Juicen kan med fördel 

stå någon timme före servering så 

att vaniljen och passionsfrukten ger 

ordenlig smak. 

3. Plocka ur vaniljstången och servera 

drinken i höga glas med iskuber, 

toppa med frukttärningarna och vodkan. 

Rör om och servera. 

”Asgod! Smakade riktigt nice! Betyget är taget som 

ur luften, luften tar mig i vingarna, flyg din fågel!” 

En helt vanlig båljävel, men en god sådan! HawaIE - bästa drinken tills nästa års 

upplaga av festen kanske? 

”Mycket god, 5 av 5! ” 

”Man blir verkligen glad 

av den här drinken” 

ipikuré 

15

16 ipikuré 

Kreativa I-forum 

text, grafik & färgpalett Christopher Nilsson 

28:e mars hölls I-forum. En möjlighet för alla I-are att dela med sig av sina tankar och idéer 

angående sektionen. Styret hade valt ut några diskussionsämnen som de ansåg viktiga, 

bland annat I-prylen, ESTIEM och I som varumärke. Deltagarna var synnerligen kreativa och 

flera utmärkta förslag kommer, enligt säkra källor, inte att genomföras. ipikuré har dock 

undkommit styrets nordkoreanska censur och presenterar för er godbitarna från I-forum. 

I som varumärke 

Efter att hela Linköpings tekniska högskola 

har drabbats av mindervärdeskomplex gentemot 

mer ”internationellt starka” universitet 

har turen nu kommit till oss. Rädslan 

att vara nummer två är stor efter att vissa 

medier har publicerat en lista med ingångslöner, 

där Lunds motsvarighet till Industriell 

Ekonomi hamnar före vår ärade I-sektion. 

En av diskussionspunkterna handlade om 

en officiell slogan, till exempel: ”Officiell VDleverantör 

sedan 1969”, ”Geek today, your 

boss tomorrow”, ”Probably the best education 

in the world” eller ”Managing Business 

and Technology”. Det här skulle i sådant fall 

exponeras på exempelvis tröjor eller genom 

att utlandsstuderande agerar ambassadörer 

för I-sektionen. Vissa tror mer på att ”betygshets, 

press och orimliga krav under en 

längre tid” skulle ge mer impact än vandrande 

reklampelare. ipikuré delar denna 

åsikt. Däremot faller idén om att skicka 

exklusiva I-prylar till utvalda presumtiva 

studenter oss helt i smaken. Mera mutor! 

Avslutar med: ”Inspirationsföreläsning 

med sloganhjärntvätt, 

Roland får orera och 

motivera”, hämtat ur 

anteckningar från Iforum. 

ESTIEM 

Det ska erkännas att varken skribenten eller 85 procent av deltagarna visste vad ESTIEM 

egentligen var för något innan diskussionen tog fart. När det sedan visade sig att de anordnade 

”activity weeks” och ”beer festivals” ryckte det till i levern hos fler än bara CM. 

Heta önskeresmål med ESTIEM verkade vara varma och exotiska, billiga länder, till exempel 

Turkiet eller någon schyst gammal fransk koloni. Intresset för att åka skulle öka vid mer 

marknadsföring och kortare arrangemang, till exempel en weekendresa. Som marknadsföring 

föreslogs att Tommy Körberg gör en ESTIEM-sång! 

Disclaimer: ESTIEM ordnar inte enbart fester för I-are runt om i Europa. De har seriösa 

event också, för de som önskar stimulera sig intellektuellt. 

”Alkohol-I-serad” 

Alumniutskottet anordnar idag arrangemang främst riktade mot alumner för att behålla kontakten 

med dessa, vilket inte är hållbart i längden då alumnerna själva skulle kunna anordna 

I-pubar, klassåterträffar eller mingelkvällar. Det i sin tur ger alumniutskottet mer resurser till 

att inhämta kunskap från alumnerna och föra den till oss studenter i form av föreläsningar 

eller mentorskapsprogram. Till er blivande alumner vill vi föra fram att det finns önskemål 

om att alumniföreningen ska anordna regattor och golftävlingar i framtiden. 

Namnförslagen till föreningen var något kreativa, om missbruket av bokstaven ”i” räknas 

som kreativt: ”I i tiden”, ”I-are”, ”Ilumni”, ”I-Alumn”, ”I-sektionens alumniförening” (vissa 

tog I-forum seriöst), ”Alkohol-I-serad” (CM:s förslag), ”I-nsnöad”, ”I-sektionens kamratförening”, 

”I-sekten”, ”I-gåsen”, ”I-lskna”, ”cIrcus”, ”Stofil”, ”Old-I:s but gold-I:s” 

och ”Illuminati”. 

Skjut, stoppa upp, 

häng på väggen, 

respekt. 

I-prylen 

“Av din förvuxna bambi-kopia får du 

både kött och en fin trofé!” 

I-sabeln. 

Ett av de diskussionsämnen som fick deltagarna att vara lika kreativa som barn 

fullproppade med LSD var I-prylen. Tanken med I-prylen är att varje I-student 

som tar examen ska få något av värde som bevis för sitt slit, något att vara 

stolt över tillsammans med andra I-are. Av de mer ”seriösa” förslagen, direkt 

hämtade ur en profilföretagskatalog, nämns penna, pennställ, skrivbordsklocka 

eller hålslagare. ipikuré fastnade snarare för förslagen som handlade 

om djur. Det förslag som stod ut mest av dessa var hjortfarmen (förlagd till 

grönområdet bakom C-huset). Varje I-are skulle med det här förslaget erhålla 

en egen kronhjort vid examen, eller rättare sagt en I-musköt att skjuta den 

med! Detta skapar en hype kring studietiden vid Linköpings universitet få 

universitet kan matcha. Av din förvuxna bambi-kopia får du både kött och en 

fin trofé! Huvudet stoppas upp och hängs på kontoret. I-sektionen betalar. 

Bubblare: Sabel för sabrering av champagneflaskor (eller att fäktas med), en 

segelbåtsmodell med gravyren ”jag hatar segling, men I-are har alltid medvind”, 

ett fint årgångsvin som öppnas vid en återträff flera år senare, eller varför inte 

en oljemålning föreställande Joakim von Anka?

ipikuré tipsar husgruppen 

text & bild Nicklas Vedin, scx.hu, residence.se 

Ett I-hus. Ett hus bara för I-are. De senaste decennierna har tanken på detta tilltalat otaliga sektionsmedlemmar och cirka 

vart fjärde år har frågan också varit uppe till debatt på något sektionsmöte. Vi I-are kan helt enkelt inte nöja oss med ett 

par små mediokra ytor att umgås på: vi vill ha någonting som bättre uppfyller våra komfortkrav och som visar vår upphöjda 

status i studentlivet. Trots denna välbefästa önskan har tyvärr varje försök att lösa situationen slutat i fiasko. Efter att även 

initiativet på det förra höstmötet runnit ut i sanden finner nu ipikuré måttet rågat och har bestämt sig för att ge husgruppen 

lite hjälp på traven. Då det största problemet tycks vara att hitta en lämplig lokal har ipikuré nu sammanställt ett par 

alternativ på passande boningar och deras respektive för- och nackdelar. 

Slottet i Versailles 

Detta magnifika byggnadsverk började uppföras år 1624 och byggdes sedan 

ut och förbättrades under nästan 100 år. Av de framtagna alternativen är 

också Versailles slott det som bäst tillfredsställer I-arens krav på elegans, 

och med sina 700 rum kompenserar det även för alla år som I-sektionen 

fått trängas på alltför liten yta. 

Utöver ovanstående är följande positiva attribut ytterst intressanta: ägorna 

innefattar åtta miljoner kvadratmeter park och trädgård, 55 fontäner och 

dammar och slottet ligger mindre än två mil från metropolen Paris. Såväl 

festsugna som sportintresserade I-are bör alltså få sitt lystmäte. 

Det mer problematiska med detta förslag är att lokalen ligger relativt långt 

från Linköping och att den för stunden inte är till salu; det sistnämnda tror 

dock ipikuré att husgruppen bör kunna överkomma med hjälp av ett rimligt 

bud och en mindre lobbyverksamhet. 

Linköpings slott: borta bra men hemma bäst. 

Ållonö slott: rosa men ack så mycket 

vackrare än de IT-studerandes overall. 

Slutsats 

Sammanfattningsvis har tre magnifika 

byggnader föreslagits som I-sektionens nya 

hemvist. Alla tre alternativ har potential att 

lyfta sektionen till nya höjder samt informera 

Linköpings studentliv om vår verkliga status. 

Nu återstår enbart en prioriteringsfråga. 

Slottet i Versailles - en imponerande byggnad, dock kanske lite väl avlägsen? 

Linköpings slott 

Ett något blygsammare alternativ än Versailles slott är den lokala stoltheten Linköpings 

slott. Med sin snart tusenåriga historia, många mäktiga residenter och försvarliga storlek 

är det anrikt och torde erbjuda tillräckligt med plats. Hursomhelst så kompenserar slottet 

ifråga alla sina brister genom sitt läge; gångavstånd från universitetet och krypavstånd från 

Ågatan bäddar för mycket användande och episka mellanfester. Inte heller detta slott är 

för närvarande utbjudet på marknaden men liksom i Versailles-fallet är ipikuré övertygade 

om att detta bara är en fråga om rätt pris och rätt köpare. 

Ållonö slott 

Slutligen vill ipikuré också uppmärksamma Ållonö slott som är ett romantiskt och vackert 

slott beläget ett par stenkast från Bråviken nordost om Norrköping. Slottet erbjuder dryga 

tusen kvadratmeter yta enbart i huvudbyggnaden och en 15 hektar stor park. 

Som komplement till ovanstående har slottet en grävd kanal fram till den egna bryggan 

och eget stall med ridbana. Slottet är också omgivet av vackra lövträd och hagar som bör 

förstärka den naturfrälsta I:arens intresse. Husgruppen bör också vara intresserad av att 

veta att detta sistnämnda slott för närvarande är till salu och att det därför inte krävs mer 

än en försumbar penninginsats för att erövra detta sköna barockbygge. 

Föredrar vi I-are att ha ett närbeläget eller 

spektakulärt hus? Vill vi ha mellanfester eller 

banketter i spegelsalen? Orkar husgruppen 

genomföra en lobbyingkampanj? 

Nu när ipikuré gjort större delen av husgrup- 

pens jobb åt dem förväntar vi oss svar på de 

ovannämnda frågorna och en snabb lösning 

på Linköpings finaste studentsektions pinsamma 

lokalbrist. Förslagsvis bör ett extra 

sektionsmöte vara inkallat inom en vecka 

efter detta nummers publicering. 

ipikuré 

17

18 ipikuré 

Vilken typ av I-are är du? 

text Annie Ström 

Vi I-are är inte bara många, utan 

också olika när det kommer till både 

sätt och utseende. Trots detta tror 

sig ipikurés redaktion kunna urskilja 

tre stereotyper som är aningen mer 

represenerade än andra. Här är testet 

som talar om vilken typ av I-are 

du är. 

1 Varför valde du I? 

a) Det kändes som den bäst lämpade 

utbildningen för att ta mig dit jag vill i 

framtiden. 

b) Jag ville ha en utbildning med hög status 

men kom inte in på KTH. 

c) Det har varit min dröm sedan barnsben. 

2 På helgen gör du? 

a) Planerar inför kommande veckan. Det 

krävs lite pusslande för att hinna med 

maximalt antal lunchpresentationer och 

företagskvällar. 

b) Festar och glömmer allt som har med skolan 

att göra. Man lever ju bara en gång. 

c) Jobbar med sektionen, precis som alla 

andra dagar. 

3 Hur skulle du beskriva ditt sektionsengagemang? 

a) Jag skulle hellre ägna tid åt annat, men 

sektionsengagemang ser bra ut på CV:t. 

b) Relativt obefintligt. 

c) Sektionen är mitt liv. Funderar på att ta 

ett sabbatsår eller två för att kunna vara 

med i alla utskott samtidigt. 

4 Hur tar du dig till och från universitetet? 

a) Med cykel, trots att det förstör pressvecken 

på kostymbyxorna. 

b) Jag bor i Colonia och har krypavstånd 

både från Kårallen och till skolan dagen 

efter. 

c) Jag föredrar att tillbringa så stor del av min 

tid som möjligt på campus och har därför 

inget behov av transportmedel. 

5 Drömyrket är? 

a) Allt annat än en ledarposition på ett framgångsrikt 

företag vore ett misslyckande. 

b) Sysselsättningen i sig är inte så viktig, så 

länge det ger bra betalt och kräver minimal 

ansträngning. 

c) Helst skulle jag fortsätta med mitt arbete 

inom sektionen för all framtid. 

Du fick flest.. 

A KONSULTEN B SCHTEKARN 

Det är bara att gratulera, du vet både exakt 

vart du vill och hur du ska ta dig dit. Att 

du sedan knappt hinner med att leva under 

tiden är en annan femma. Hela ditt liv är 

skapat för att tillfredställa en framtida arbetsgivare, 

men kanske borde du fundera 

mer över vad du själv vill göra med din tid. 

Att nästan ha gått in i väggen innan man 

ens hunnit komma ut i arbetslivet är inget 

bra tecken. 

Du vaskar allt från fulvin till tentor, ägnar 

större delen av din tid åt festande och 

lägger ohälsosamt mycket pengar på hårprodukter. 

Precis som konsulten hoppas du 

på en välbetald chefsposition i framtiden, 

men du tänker å andra sidan inte lyfta ett 

finger för att komma dit. Istället är planen 

att fortsätta glida på den räkmacka som 

hittills tagit dig genom livet. Det kan tyvärr 

visa sig svårt att falla tillbaka på en flashig 

utbildning när den framtida chefen faktiskt 

förväntar sig kunskap av något slag. 

6 Till vardags klär jag mig... 

a) ...i kostym. Det är otroligt viktigt att se 

presentabel ut vid alla tillfällen. 

b) ...gärna i skjorta eller pikétröja av något 

slag. Ju dyrare desto bättre. 

c) ...i alla plagg som är prydda med Isektionens 

logga. Jag ser mig själv lite som 

en levande reklampelare. 

7 Jag skulle aldrig… 

a) ...nöja mig med ett arbete som inte 

tillfredställer mina behov av intellektuell 

stimulans. 

b) ...visa mig bland folk utan att ha fixat 

håret. 

c) ...tala med en person från en annan sektion. 

Om det mot förmodan skulle hända 

skulle vi aldrig komma överrens. 

8 Hur ser planerna ut inför sommaren? 

a) Jag har tre sommarjobb inom olika områden. 

Planen är att få så många kontakter 

som möjligt ute i arbetslivet. 

b) Tennisveckan i Båstad, en sväng till Gotland 

och ett par veckor i Saint Tropez. 

c) Just nu försöker jag övertala resterande 

delar av styret att stanna kvar i Linköping 

och jobba över sommaren. 

C 

I-NÖRDEN 

Kanske har alla I-are just sådana som dig 

att tacka för utbildningens goda rykte. Utan 

ihärdigt arbete och nyskapande medlemmar 

skulle sektionen troligtvis aldrig kommit 

såhär långt. Samtidigt gäller det att inte gå 

till överdrift. Människor tenderar att skrämmas 

när du kör över dem som en ångvält 

med ditt tjat om I-sektionens storhet. Tagga 

ner lite.

Ett nytt CM är fött 

text & foto CMåttingarna 

Mitt namn är Anton. Jag sitter på 

min kammare och är obehagligt hårig. 

När jag var ung skedde en serie 

mycket märkliga händelser som jag 

nu tänkte återberätta så gott jag 

förmår. Mycket nöje. 

Allt började med att det en mulen dag dök 

upp en främling i byn. Främlingen presenterade 

sig artigt: 

”Meit namn e Sejmån” 

Hans lätt knorrande opålitliga skånska 

fick mig att ana oråd. Trots att jag aldrig 

träffat denne ”Simon” tidigare lyckades 

mitt fördomsfria sinne, endast baserat på 

dessa fem ord, övertyga mig om att det var 

något speciellt med denne man. Trots detta 

kände jag en olustig känsla om att det var 

som om jag hade vetat om och väntat på 

denna dag hela mitt liv. Därför kändes det 

extra speciellt när mina bykamrater utan 

hämningar visade gästfrihet och bjöd in 

Simon att stanna över natten. Det gjorde 

det inte mindre speciellt att Simon negligerade 

denna invit som om han hade fått en 

inbjudan till ett frivilligt diagnostiskt prov 

i grunken under UK. Istället klev han fram 

till mig och sa: 

”Spiddekage….ish”. 

För de andra i byn torde dessa ord komma 

från ingenstans men för mig var detta förklaringen 

till min olustiga magkänsla jag haft 

sen mannen äntrade byn. Mor hade så länge 

jag kan minnas, lika mystiskt som Liu.se:s 

navigeringsuppbyggnad berättat om att jag 

var utvald och att jag en gång skulle: 

”Få använding av de inre vingar du fötts 

med”. 

Jag hade otaliga gånger försökt få henne att 

förklara bättre men nej är ett nej menade 

hon. Framför mig stod nu denne man som 

skulle leda mig bort från byn, bort över bergen 

och långt framför bergen. Jag knäböjde 

och slöt ögonen framför Simon och kände 

hans frälsande skånska hand läggas på 

min panna innan vi tillsammans, i takt, 

marcherade ut från min hemby. 

De första dagarna ägnade vi åt konstant 

marsch i nordlig riktning. Trots att vi 

flertalet gånger blev förbipasserade 

av folk med normal gångstil hade jag inte 

pondus nog att ifrågasätta vårt färdsätt utan 

klampade snällt vidare i Simons takt. Efter 

tre dagars klampande nådde vi en stor flod. 

Då det var vida känt att flodens bottenslam 

innehöll guld hade ett stort antal guldgrävare 

samlats för att vaska guld. En av dem 

utmärkte sig då hon istället för att sila bottenslam 

stod lite längre bort och kastade 

guld ner i floden. Vi marcherade fram och 

frågade vad hon höll på med. 

”Vaddå jag? Nån snackade om att vaska guld 

och här står jag och vaskar för fulla muggar 

medan de andra idioterna plockar upp det 

igen. Inte okej”. 

Hon presenterade sig senare som Hannah 

och att hon hade studerat kurserna Industriell 

ekonomi och National Ekonomi . Hon 

hade följaktligen tillämpat sina kunskaper 

och på så sätt fått stor avkastning på sina 

aktier vilket var anledningen till att hon utan 

tvekan vaskade guld i floden. Simon ansåg 

att hennes kunskaper var ytterst betydelsefulla 

och övertygade henne om att följa 

med honom på en resa långt framför bergen. 

Ett erbjudande Hannah tackade ja till 

samtidigt som hon plockade hem en vinst 

på fyra miljoner från några betydelselösa 

utlandskonton. Vi marscherade tillsammans 

i fyra dagar utan att varken äta eller dricka. 

Då törsten efter öl var som störst stannade 

vi vid en liten vägkrog. Vägkrogen ägdes av 

en man vid namn Fredrik. Han stod smått 

berusad bakom disken utan tröja med en 

stor bägare öl i sin högra hand. Han hälsade 

oss välkomna: 

”Heisan, de här é min bar”. 

”Ett stort antal guldgrävare hade 

samlats för att vaska guld.” 

Inne i baren stod även tre andra typer. Den 

första presenterade sig själv som Matilda. 

Hon hade blivit anställd av Fredrik för att 

inreda och dekorera baren för att få till den 

dära gemytliga Spybar-stämningen. Den 

andra var Cia och hon berättade att hon 

De nya CMåttingarna poserar med Fredrik Kempe (som på ett listigt sätt klippts 

in i bilden, men kom ihåg CMåttingar, redaktionen ser allt. Reds. Anm.) 

hade blivit skickad av socialstyrelsen för 

att se över barens personalfrågor då Fredrik 

bara brydde sig om öl & bar. 

”Egentligen jobbar Susanna här också 

men hon är Atlet så hon drar alltid från 

jobbet”. 

Den tredje typen jobbade på ipikuré och 

gjorde mig uppmärksam på att artiklar bör 

vara 650 ord-ish för att få plats i nästa 

nummer av ipikuré. Orden ekade några 

sekunder i den relativt tomma baren innan 

dörren slogs upp och sex stycken allvarligt 

grönklädda personer av varierande längd 

och skägginess marscherade in. 

”Va e de hära för påhitt?” 

Undrade Fredrik. Personerna vände sig 

snällt mot Fredrik och förklarade en efter 

en sina skäl till varför de kommit inklampandes 

i baren. Den första hette David 

och hade fixat fram ett lokalt tillstånd. Den 

andre, Philip, hade en biljett. Nummer tre, 

Mickis, var sponsrad av Mckinsey. Jessica 

var näste person och bar på mat som hon 

skulle leverera till Fredrik. Den femte hette 

Ludde och kom med goda nyheter om att 

han hade bokat Fredrik Kempe att komma 

och gästföreläsa om hans lyriks djupare 

mening. En föreläsning som tidsmässigt 

var lika lång som Philips skäggväxt. Sist var 

Fadderigeneral Nils Larsen. Nils var rödhårig 

och hade således ingen själ. 

”770 korta ord är fler än 650 långa ord” 

sade ipikuré-typen. 

Simon fick då bråttom och bad alla (utom 

ipikuré-typen som hade förhinder) att 

enas och följa med honom på resan mot 

långt framför bergen och bara sekunder 

senare fann jag mig själv vandrandes på 

led efter Simon. Vi vandrade i dagar men 

hur eller om vi kom fram minns jag tyvärr 

inte. Antar att det är något man får reda 

på så CMåningom. 

ipikuré 

19

20 ipikuré 

Man.Vs.Machine 

text Jonatan Torstensson 

Att läsa tekniskt fakultet på LiTH kan vara både svårt, ofta rätt tråkigt och framför allt ta uppväldigt mycket av din tid. 

Men det som för mig kanske tar 15 minuter, förutsatt att jag övat, och då ändå oftast blir fel, klarar min datorjävel av på 

mindre än en sekund! Hur mycket tid slösar vi egentligen bort på saker som en dator kan göra både snabbare, säkrare och 

lättare? ipikuré har sammanställt listan som hade kunnat ge dig den där tiden du så innerligt behöver, utan att för den skull 

kompromissa med dina färdigheter som ingenjör. 

Matlab till Linjär algebra Internet till Industriell- och Nationalekonomi 

Kommer ni ihåg allt tragglande med att ta 

ut determinanter. I Matlab räcker det med 

kommandot ”det” och saken är biff. Eller 

vilken tid det kunde ta att beräkna inversen, 

och hur fel det kunde bli! Samma 

sak där, kommandot ”inv” löser alla dina 

problem. Hade du svårt att transformera 

matriser, föreställa dig hur saker såg ut 

eller någonting annat. Matlab är som gjort 

för att lösa alla dina problem. Det hade 

gott och väl räckt att lägga 90 timmar på 

den kursen om man fått använda sig av 

Matlab. 

Bortsösad tid: 5 hp motsvarande drygt130 

timmar eller IFK Norrköpings och Elfsborgs 

IF sammanlagda tid på en allsvensk fotbollsplan 

säsongen 2011. 

Kostnad: Finns gratis på liu.se 

Grafritande räknare till 

Grunken samt envarre 1 och 2 

I de här kurserna är det lätt att tro att det 

komplexa och väldigt svårförståeliga vi 

håller på med är nästintill omöjligt för en 

maskin att göra, men oj vad fel och naivt 

av oss. Tänk på typtentauppgifter som till 

exemple ”Rita upp grafen till följande funktion” 

eller ”beräkna...” och du börjar inse 

hur skönt det hade varit med en sån här 

maskin. Lägg därtill att den har funktioner 

till att räkna ut derivatan,samt gränsvärden 

och du inser att en sådan här maskin hade 

kunnat hjälpa med i stort sett hela kurserna. 

60 timmar per kurs hade räckt till att förstå 

principen tillräckligt väl för att veta vad som 

ska knappas in. 

Bortslösad tid:11 hp motsvarande knappt 

300 timmar, eller att se alla låtar som någonsin 

varit med i svenska melodifestivalen 

nio gånger om. 

Kostnad: 1 195 kr vid inköp av splitterny 

”TI-84 plus” på Internet. 

Allt du behöver kunna finns där. Hur en 

Philipskurva ser ut, hur man beräknar samhällsekonomisk 

vinst, alla tänkbara formler 

för räkenskapsanalys och innebörden av alla 

begrepp i en årsredovisning. Det enda du 

behöver göra är att tolka svaren, och det 

råder inte någon tidsbrist på dessa tentor. 

Däremot kommer man inte undan med vare 

sig projektarbetet eller Svensson, det som 

tog upp störst del av tiden. Dock hade man 

mycket väl kunna skära bort en tredjedel 

av kursen om all information på Internet 

fanns tillgänglig. 

Bortslösad tid: 3 hp motsvarande 80 

timmar. 

Kostnad: Du måste väl redan ha Internet 

på någon apparat, eller? 

Bortslösad tid totalt 

På de tre första läsperioderna hade man 

kunnat spara in 19 hp, motsvarande 510 

timmar, På I-linjen är det normalt 20 

läsperioder under en utbildning. Ponera 

att det skulle gå att spara in lika mycket 

tid på resten av utbildningen som de tre 

första läsperioderna, och vi hade kunnat 

korta ner utbildningen med 3400 timmar, 

eller 88 jorden-runt-resor med en Boeing 

747 i bra väder! 

Hur mycket tid slösas egentligen bort på grund av MAI och andra institutioners krav på oss att klara 

av saker som maskiner ändå kommer att vinna i varje gång?

Gaddafi - En riktig wannab-I? 

text Erik Lind & Jonatan Torstensson 

gaddafi, en elak och grym diktator? En 

idealist som likt en snillrik riddare står 

för och kämpar för sina idéer? Eller 

motsvarigheten till en I-are gone mad? 

1969 var ett händelserikt år. USA ser till att 

en lycklig medborgare får ta en uppfriskande 

promenad på månen. För första gången 

tas ett passagerarflyg i överljudsfart i bruk. 

Händelser som de flesta känner till. Något 

som är mindre känt är historien med 

Gaddafi och hans önskan att börja på den, 

för världens framtida ledare, tilltänkta”eecektioonen” 

i Linköping. 

Ryktet säger att Gaddafi på grund av en 

längtan att få tillhöra eliten i det omtalade 

programmet Industriell Ekonomi i 

Linköping skickar in sin ansökan. Tre månader 

senare kommer svaret, 43:e reserv... 

Gaddafi, som inte var insatt i hur arbetet 

utförs på VHS, blev väldigt besviken men 

säger till sig själv att han minsann, tills 

nästa år skulle förbättra sina meriter och 

göra sig värdig en plats på den ärorika 

skolan. 

Endast veckor efter att I-sektionen grundats 

genomförs en statskupp i Libyen. För 

att visa prov på sina förmågor ser Gaddafi 

till att kung Idris inom kort är avsatt och ny 

ledare för Libyen är Muammar al-Gaddafi. 

Nästa år försöker han ännu en gång komma 

in på I-linjen. Till sin fasa är det enda svar 

han får denna gång att det i ansökan saknas 

en bilaga med intyg att han planerar att 

genomföra studier i ”Industriell-Ekonomi, 

60 HP läsperioden HT70-VT71”, och att 

ansökningstiden tyvärr precis gått ut. 

Dock verkar det som att han inte sökte 

förgäves. Högt uppsatta personer inom 

Clubmästeriet hade fått nys om denna, 

ambitiösa och driftiga unga man, och parallellerna 

mellan I-sektionen och Gaddafi 

är därefter både många och viktiga. 

Vägen till makten 

1977 avskaffar Gaddafi republiken Libyen. 

Två år senare, följde han upp det första 

steget med att avskaffa samtliga officiella 

maktposter, nästan. Han själv stod kvar 

under titeln ”revolutionens ledare”. 

Libyen klassades av deras ledare som en 

direktdemokrati, medan bland andra Amnesty 

klassade Gaddafi som en hård diktator. 

Gaddafi hade alltså lyckats uppnå den 

makten han hela tiden varit ute efter. 

Gaddafi skriver 

”Den Gröna boken” 

1977 

I-sektionen har 

sen dess försökt 

lösa det där med 

miljön 

USA bombar 

Tripoli 

1986 

Slumpen? 

Hälsouniversitet 

startas 

Ny karriär 

På senare tid har Gaddafi haft sina fingrar 

i många spel. Det senaste som påverkade 

Linköping var när CM 2011/12 skulle utses 

och han försökte övertala valberedningen 

om att han skulle bli Överceremonimästare. 

Tyvärr hade han missat deadline för ansökan, 

och var inte intresserad av att motkandidera, 

så detta lades ned. När Libyens 

invånare fick reda på detta var missnöjet 

kännbart, Libyens invånare protesterade 

våldsamt mot Gaddafi. 

Libyen tar på sig 

Lockerbiedådet 

2011 

Roland Sjöström intervjuas av 

affärsvärlden. Men det fanns 

inget i hans uppsyn som tydde 

på att han hade tvingat fram 

ett erkännande av ett 15 år 

gammalt terrordåd. 

CV 

Namn: Muammar al-Gaddafi 

Tidigare yrke: Diktator, revolutionsledare, General, 

Kapten. 

Meriter: Med järnhand kontrollerat ett land i över 40 

år, gjorde militärens runda på 5 minuter. 

Utbildning: Har studerat vid militärhögskolor i Libyen, 

Storbritannien och Grekland. 

Speciella egenskaper: Lyssnar på folk, bra retoriker, 

duktig på att sälja in idéer, driftig. 

Övrigt: Stridsvagnskörkort, folkmord, samlar på bh:ar, 

har 4 stycken. 

Favoritmusik: Valkyriaritten av Wagner och ljudet av 

små barn som skriker (aka Eric Saade). 

Kuriosa: En jävel på att laga korv stroganoff. 

Våldsamma demonstrationer 

bryter ut mot Gaddafi 

2011 

Gaddafi missar deadline 

i sin ansökan till posten 

som övercermonimästare? 

På grund av detta befinner sig Gaddafi i 

vissa svårigheter i sitt hemland och är nu 

på jakt efter nya uppdrag. ipkuré har kommit 

över Gaddaffis CV och det ryktas nu om 

att MAI är intresserade av att ta in honom 

som konsult och tentatant för att göra 

tentaupplevesen lite mer skrämmande och 

tentarättningen lite mera strikt, något som 

de har haft problem med under året. 

ipikuré 

21

22 ipikuré 

Hur man vinner en budgivning 

text Fredrik Palmér bild sxc.hu 

Är du sugen på att köpa bostadsrätt? Då är 

det vid denna tidpunkt på året som det är 

bäst att slå till. De som kom in i höstas har 

troligen slagit sig till ro i ett korridorsrum i 

Ryd och de som ska börja nu till hösten har 

inte startat sin lägenhetesjakt än. 

I Sverige tillämpas ofta öppen budgivning 

när man köper fastighet. Folk triggar varandra 

vilket leder till auktionsspiraler och 

en övervärderad marknad. 

Hur ska man då göra om man vill köpa 

en bostadsrätt och undkomma dessa 

auktionsspiraler och samtidigt gå ur budgivningen 

som vinnare? 

Här följer en guide som steg för steg visar 

vad man kan göra för att maximera sina 

chanser: 

Steg 1 – Visningen 

Om du gillar lägenheten, prata inte om 

det du upplever som positivt inför övriga 

spekulanter. Om du verkar intresserad 

finns risken att den positiva attityden 

smittar av sig. 

Hittar du någon skavank, till exempel en 

fuktfläck eller ett hål i parketten, fråga 

mäklaren högt och tydligt om detta. Förhoppningsvis 

hör en annan aktör din fråga 

och blir avskräckt. 

Steg 2 - Budgivningen 

Du bör bestämma dig för en maxgräns 

redan innan budgivningen startar så att du 

inte dras med och ger ett bud du inte vill 

stå för senare. Du är inte bunden av ditt 

bud men du ska givetvis inte lägga något 

bud om du inte är seriöst intresserad. 

De finns två grundidéer när det gäller själva 

budgivningen. Antingen höjer man med 

små summor hela tiden i förhoppningen 

om att ”trötta ut” de andra eller så gör 

man en stor höjning för att skrämma bort 

folk. Det är svårt att säga vilken som är den 

bästa planen. Är det många spekulanter 

som är intresserade kan det vara bättre 

att lägga en större höjning och på så sätt 

skrämma bort de som är mindre intresserade. 

Gör man en liten höjning i det fallet 

finns risken att de följer med och potentiellt 

trissar upp priset ytterligare. 

Är det ett färre antal spekulanter kan 

”trötta ut”-taktiken vara mer effektiv. Så 

fort någon annan höjer, höjer du med lite 

till. Detta tröttar förhoppningsvis ut de 

andra spekulanterna men risken finns ju 

även att man kan provocera fram en stor 

mothöjning från en annan spekulant. 

En annan grundregel är att aldrig höja till 

ett jämnt hundratusental eller strax under 

till exempel 700000 eller 690000. 

Folk har ofta satt sin maxgräns vid just ett 

jämnt hundratusental, därför ska man alltid 

lägga ett bud som ligger lite över denna 

gräns. Man ska aldrig buda strax under ett 

jämnt hundratusental på grund av att det 

får ens bud att framstå som billigare och 

därigenom lättare att buda över. Detta kan 

jämföras med psykologisk prissättning i 

butiker där en vara som kostar 29,99 kr ser 

billigare ut än en vara som kostar 32 kr. På 

samma sätt ser det billigare ut för de övriga 

spekulanterna om du bjuder 690000 än om 

du skulle bjuda 710000. 

Man kan även tidsbegränsa sitt bud. Om ens 

bud är det sista för dagen kan man sätta en 

gräns för när säljaren måste bestämma sig. 

Detta fungerar givetvis endast om budet är 

det högsta och om inte allt för många har 

bett att få återkomma dagen efter. Om man 

sätter en gräns kan man sätta stopp för 

budgivningen men man kan också riskera 

att säljaren säger ”nej tack”. 

Du kan även komplettera budet med andra 

fördelar, du kanske till exempel kan vara 

flexibel med inflyttningsdatum. Det är inte 

alltid den som lägger det högsta budet som 

vinner en budgivning. Kom ihåg att andra 

också spelar spel. Det är inte bara du som 

använder dig av detta psykologiska spel. 

Genom att inse detta kan det bli enklare att 

genomskåda övriga budgivares tricks. 

Lycka till!

Sveriges nya sedlar - som de borde vara 

text & grafik Fredrik Palmér 

Som ni alla säkert vet ska Sverige få nya sedlar och mynt. Mynten ska få sig en makeover, bli mindre samt lättare och sedlarna ska prydas 

med nya ansikten. Designprocessen är påbörjad, men själva utbytet kommer tidigast att kunna genomföras 2014-2015. 

Riksbanksfullmäktige har beslutat att följande personer ska pryda lapparna: 

20-lappen – Astrid Lindgren 

50-lappen – Evert Taube 

100-lappen – Greta Garbo 

200-lappen – Ingmar Bergman 

500-lappen – Birgit Nilsson 

1000-lappen – Dag Hammarskjöld 

Pippi Långstrump och ”Det sjunde inseglet” i all ära men vi på redaktionen anser att de nya sedlarna borde förgyllas av gestalter med 

större koppling till Svea Rikes ädlaste och bästa utbildning - Industriell Ekonomi, Linköping. 

Redaktionen föreslår därför att dessa personer ska pryda lapparna: 

20-lappen – Fredrik ”Grunkenguden” Andersson 50-lappen – Roland ”Hedersmedlem i Sektionen” Sjöström 

100-lappen – Joachim”Pengar är frihet” Posener 

200-lappen – Gustav ”Lejonet från Norden” II Adolf 

500-lappen – Ingvar ”Rikare än dig” Kamprad 1000-lappen – Magnus ” Mr. Industriell Ekonomi” Hall 

ipikuré 

23

Getting satisfaction 

from what you do. 

Just another day at the 

office for a high performer. 

Choose Accenture for a career where the variety of opportunities 

and challenges allows you to make a difference every day. A place 

where you can develop your potential and grow professionally, 

working alongside talented colleagues. The only place where you can 

learn from our unrivalled experience, while helping our global clients 

achieve high performance. 

If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place 

to be. 

Visit accenture.se/career 

24 ipikuré 

Posttidning B 

I-sektionen, Kårallen 

Tekniska Högskolan 

581 83 Linköping 

© 2010 Accenture. All rights reserved.

Industriell ekonomi, Linköping

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?