Dissidenten nr 3 2010 - Juridiska Föreningen
Dissidenten nr 3 2010 - Juridiska Föreningen
Dissidenten nr 3 2010 - Juridiska Föreningen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
DISSIDENTEN<br />
<strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong> i Lund<br />
NR 3 <strong>2010</strong><br />
PÅ JOBBET MED<br />
POPJURISTEN<br />
STOR UNDERSÖKNING<br />
VAD VILL VI BLI?<br />
Arbetsmarknad<br />
GÖRAN LAMBERTZ<br />
I EXKLUSIV INTERVJU
edaktion<br />
Ale Westerlund<br />
Skribent<br />
Klara Holm<br />
Skribent<br />
Sanna Kulevska<br />
Skribent<br />
Amanda Cederholm<br />
Skribent<br />
Ieva Kisieliute<br />
Skribent<br />
Sara Bengtsson<br />
Skribent<br />
Nina Lind<br />
Redaktör<br />
Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen.<br />
All kopiering är förbjuden enligt lag.<br />
DISSIDENTEN är <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s kårmagasin och utkommer med 4 <strong>nr</strong> om året.<br />
Den delas ut gratis till alla studenter och anställda vid <strong>Juridiska</strong> fakulteten i Lund.<br />
Magasinet är åsiktsmässigt fristående från <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong> men framför föreningens<br />
åsikter samt granskar <strong>Juridiska</strong> fakulteten och <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>.<br />
Magasinet är partipolitiskt och religiöst obundet. Alla skribenter står för sina egna åsikter.<br />
ISBN: 14030128<br />
E-mail:dissidenten@jf.se<br />
Telefon: 046-188812<br />
Ansv arig utgivare: Vilhelm Persson<br />
Tryck: AM-tryck och reklam<br />
Daniel Backe<strong>nr</strong>oth<br />
Skribent<br />
Linda Källström<br />
Skribent<br />
Vincent Palmqvist<br />
Skribent<br />
Elisabeth Karlsbad<br />
Redaktör<br />
Hedvig Areskoug<br />
Skribent<br />
Emma Svensson<br />
Skribent<br />
Christoffer Letth<br />
Fotograf<br />
Medverkande i detta nummer:<br />
Agnes Hebert Jagrelius agnesjagrelius@hotmail.com, Emilie Dafgård emelie@emeliedafgard.com<br />
www.emiliedafgard.com, Linn Sandmark, Sofie Bjärtun,<br />
Julia Reibring.<br />
sid 46<br />
sid 29<br />
sid 20 sid 44<br />
07<br />
11<br />
12<br />
15<br />
16<br />
19<br />
20<br />
23<br />
26<br />
29<br />
31<br />
35<br />
37<br />
44<br />
46<br />
UNIVERSITETSVÄRLDEN<br />
JF:s ordförande och inspector har ordet<br />
Lovisa Lindholm och Boel Flodgren<br />
Senaste nytt om din utbildning och JF<br />
<strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong> påverkar din utbildning<br />
JiA-kommittén informerar<br />
JiA-general Hanne Kirnö presenterar årets program<br />
Uppdrag Novisch<br />
Rapport från en novischperiod<br />
Fakultetens Långstrump<br />
Lärarintervju med Boel Flodgren<br />
Så funkar det<br />
Utbildningsplanen - vem bestämmer vad vi läser?<br />
INBLICK<br />
Arbetsmarknad<br />
Lunch med Lambertz<br />
Justitieråd Göran Lambertz i exklusiv intervju<br />
Kung av pop<br />
På jobbet med Popjuristen<br />
Vem där?<br />
Stor undersökning bland Juridicums studenter<br />
Juriststudent i maktens korridorer<br />
Emma Haraldson är UD:s nya praktikant<br />
Vikten av en hemmapappa<br />
Att förhålla sig till ojämställda siffror<br />
UTBLICK<br />
På visit i verkligheten<br />
Sofie Bjärtun på praktik i Frankfurt<br />
The American Dream i Pufendorfsalen<br />
Suffolk Law Summer Program i Lund<br />
KULTUR<br />
SEVEN<br />
Recension av en pjäs som berör<br />
Smått och gott<br />
Citerat, Tre med typsvar och Rätt i rutan<br />
innehåll
Ledare<br />
4710 anledningar till förändring<br />
” Det är som att tänka på<br />
att universum expanderar<br />
trots att det är oändligt.<br />
Lite svårt att ta in.<br />
”<br />
Nina Lind<br />
Redaktör<br />
Min kille och jag träffades<br />
på ärtsoppesittningen.<br />
Spelkort hade klippts<br />
mitt itu och man skulle<br />
hitta sin andra hälft. Han var min ruter<br />
knekt. Det var fint.<br />
Sen dess har vi gått på lika många föreläsningar.<br />
Vi har fyllt block med lika många<br />
sidor anteckningar. Jag är mer noggrann<br />
med färgkodifieringen. Vi har lite olika<br />
teknik för lagboksflärpning. Vi har gjort<br />
lika många övningsuppgifter, ofta tillsammans.<br />
Ibland förklarar han för mig, ibland<br />
jag för honom. Vi har båda spenderat för<br />
en 20-åring ohälsosamt mycket tid i Lunds<br />
tystaste sal. Jag har suttit där lite mer än<br />
vad han har. Vi har svettats tillsammans<br />
inför tentorna.<br />
Om tre år är vi färdiga jurister. När vi ska<br />
praktisera det där vi nötte in under åren i<br />
Lund kommer min pojkvän enligt statistiken<br />
att tjäna 4710 kronor mer i månaden<br />
än jag.*<br />
Det har sagts förut, även här på ledarplats.<br />
Vi måste säga det igen och igen och igen,<br />
tills det inte längre är någonting unga kvinnor<br />
och män har att förhålla sig till. Att<br />
min kompetens som jurist värderas lägre<br />
på grund av min eventuella kompetens<br />
som barnaföderska. <strong>2010</strong>. Det är som att<br />
tänka på att universum expanderar trots<br />
att det är oändligt. Lite svårt att ta in.<br />
Älskling, vi är olika på så många sätt. Men<br />
på att lösa juridiska problem är vi precis<br />
lika duktiga. Varför ska mitt arbete vara<br />
mindre värt än ditt?
Jag läste till arkitekt innan jag började på juristprogrammet.<br />
Eftersom bytet bestod i en smått<br />
våldsam verklighetsomvandling ägnade jag det<br />
många stunders eftertanke innan jag skred till<br />
verket. För det gjorde jag till slut, trots att självaste<br />
mördaringressen uppenbarat sig i min morgontidning<br />
tio dagar före sista ansökningsdag: ”Om du vill<br />
ha jobb ska du läsa till högskoleingenjör, tandläkare<br />
eller arkitekt. Om du vill bli jurist eller ekonom<br />
får du vara beredd på tuffa tider när du är klar med<br />
din utbildning.” Mina båda darlings, provokativt<br />
ställda mot varandra. Det förargliga fenomenet Arbetsmarknadsprognoser<br />
förbannades för mitt i<strong>nr</strong>e<br />
– vadå ”om du vill ha jobb”? Jag drog slutsatsen att<br />
det där med jobb inte kunde vara avgörande. Att det<br />
fanns andra faktorer som drev mig att vilja bli jurist.<br />
Den senaste tidens debatt om hot mot anställda<br />
inom rättsväsendet får dock min entusiasm att sina.<br />
Hot i dessa sammanhang är knappast någon ny företeelse<br />
men tycks nu alltså ha nått någon sorts smärtgräns<br />
och tillika nyhetsvärde. Vi serveras det ena<br />
fallet efter det andra; Monica Nebelius hoppar av<br />
som domare i det omskrivna kopplerimålet i Malmö<br />
efter att ha blivit hotad, Barbro Jönsson, f.d. åklagare,<br />
lever med skyddad identitet efter ett bombdåd<br />
i hemmet. När min kollega och jag intervjuar justitierådet<br />
och f.d. JK Göran Lambertz för detta nummer<br />
av <strong>Dissidenten</strong> vittnar även han om en inte helt<br />
obetydlig hotbild, riktad både mot honom själv och<br />
mot hans fru (läs intervjun på sida 20-21). Fackförbundet<br />
JUSEK reagerar med att hävda behovet av<br />
en lagändring som gör att personer med arbete inom<br />
rättsväsendet lättare ska kunna få skyddad identitet.<br />
Ändå säger Barbro Thorblad, ordförande för<br />
Domstolsverket, i tv-soffan att hon inte tror att hot<br />
mot domstolsanställda är en faktor som unga tar i<br />
beräkning när de väljer yrke. Bredvid sitter Mikael<br />
Hiljegren, kommissarie på länskriminalen i Stockholm,<br />
och kommenterar kort att han inte heller kan<br />
föreställa sig det.<br />
En säker framtid?<br />
Elisabeth Karlsbad<br />
Redaktör<br />
Ledare<br />
Nej, med tanke på juristutbildningens höga intagningskrav<br />
verkar dess populäritet änsålänge intakt.<br />
Det är fortfarande många som vill bli jurister.<br />
Bara de allra flitigaste och klokaste får äran. Men<br />
Thorblad och lagstiftaren får inte glömma att allt<br />
är förgängligt. Att unga människor idag finner juristyrket<br />
attraktivt trots tråkiga arbetsmarknadsprognoser<br />
och rapporter om allvarliga hot, betyder inte<br />
att det alltid kommer att vara så. Vi ska inte vara så<br />
kaxiga. Vi ska värna vår rättssäkerhet och dem som<br />
är beredda att stå till dess tjänst framöver.<br />
Den senaste tidens debatt om<br />
hot mot anställda inom rättsväsendet<br />
får dock min entusiasm<br />
att sina.<br />
”<br />
”
Lovisa Boel<br />
Jag vill börja med att berätta hur glad jag är att jag är Ordförande<br />
för JF just i år och varför jag är övertygad om att det här kommer<br />
att bli föreningens bästa år någonsin. Det har hänt mycket<br />
i Lund bara under det senaste året som har inneburit många förändringar<br />
för studenterna, och fler är att vänta.<br />
Den största enskilda händelsen är utan tvekan kårobligatoriets avskaffande<br />
den 1 juli i år. Våra företrädare kämpade hårt för att hitta<br />
en lösning som skulle bevara Lunds unika studentliv och genom<br />
Studentlundssamarbetet ser vi nu resultatet av deras arbete. Kårer,<br />
nationer och AF har aldrig tidigare haft ett så aktivt och omfattande<br />
samarbete som vi har nu, under parollen – ett medlemskap!<br />
Och trots många, främst administrativa och logistiska, utmaningar<br />
så kan jag glatt konstatera att det går bra nu. Tidigare oro för höga<br />
medlemstapp är som bortblåsta och kårerna, nationerna och AF går<br />
framåt med större kraft än någonsin och gläds åt att vi är så många<br />
som vill vara med och bevara vårt rika studentliv.<br />
En annan stor händelse är att JF, tillsammans med andra kårer som<br />
tidigare stått utanför samarbetet Lunds Universitets Studentkårer<br />
(LUS), sedan den 1 juli i år är fullvärdiga medlemmar i LUS. Det<br />
innebär att LUS för första gången på länge kan sägas representera<br />
100 % av Lunds studenter. Detta samarbete, där stämningen nu är<br />
på topp och vi nio återstående kårer nu alla är delaktiga, betyder<br />
oerhört mycket för vårt påverkansarbete mot universitetet.<br />
Intresset för JF är rekordstort just nu och vi har bara en vakant<br />
tjänstemannapost (IT-ansvarig). Tjänstemannakåren är proppfull av<br />
energi och nya idéer och är laddade till tänderna för att få så många<br />
juriststudenter som möjligt engagerade i föreningen. Jag vill passa på<br />
att tacka Alexandra och Calle, våra novischförmän, för en fantastisk<br />
novischperiod samt tacka alla faddrarna som gjorde en lysande insats<br />
i att ta hand om våra nya juriststudenter.<br />
Nu står JiA-dagarna inför dörren – våra arbetsmarknadsdagar och<br />
tillika JF:s största projekt. Jag hoppas att många värdefulla kontakter<br />
kommer att knytas under dessa dagar. Och jag kan knappt vänta på<br />
att de ska dra i gång med spännande debatt, föredrag, workshops,<br />
mässa och Höstfest.<br />
Jag vågar påstå att både JF och Studentlund går från klarhet till klarhet<br />
just nu. Obligatoriets avskaffande har fört mycket gott med sig<br />
i form av ökad energi och kvalitet. Alla försöker vi lite mer och är<br />
lite bättre än tidigare. Och visst är det roligare att jobba tillsammans.<br />
Sammanfattningsvis så löper orden samarbete och sammanhållning<br />
som röda trådar genom allt som händer just nu – det blåser positiva<br />
vindar genom Lunds studentvärld!<br />
Lovisa Lindholm, Ordförande<br />
JF:s ordförande och inspector har ordet<br />
Det låter kanske konstigt, men att gå på universitet är en<br />
fråga om förtroende. Det bygger på att universitetet<br />
måste kunna ha förtroende för studentens sätt att arbeta.<br />
Efter genomförd utbildning ska universitetet intyga att studenten<br />
tillägnat sig ämneskunskaper, färdigheter och förståelse men också<br />
personlig mognad och ett självständigt, ansvarsfullt arbetssätt som<br />
gör henne/honom förtjänt av att få en examen. Vägen dit är kantad<br />
av olika kontroller – tentor –som universitetet genom lärarna<br />
ansvarar för. Det är omöjligt att kontrollera varje student i alla<br />
situationer. Kunskapskontrollen måste därför bygga på förtroende<br />
och eget ansvar.<br />
Nu har jag – och flera med mig – fått uppmärksamheten fäst på att<br />
det förekommer fusk på Juridicum i samband med tentamina. Som<br />
lärare och ansvarig examinator känns detta oerhört frustrerande.<br />
Man vill ju tro att juriststudenter, som ska vara förebilder vad gäller<br />
att upprätthålla rättssamhällets värden, inte skulle kunna tänka sig<br />
att tillgripa sådana metoder. Bara under det senaste året har jag tre<br />
gånger varit indragen i diskussioner om att det förekommit fusk<br />
eller försök till fusk. Några studenter tog kontakt med en advokatbyrå<br />
för att få hjälp med en hemtenta. En student ertappades<br />
nyligen på en salstenta med fullt av material som det uttryckligen<br />
var förbjudet att ha med som hjälpmedel. Efter en annan salstenta<br />
nyligen kom två studenter upprörda och berättade att de sett hur<br />
två andra studenter fuskade på tentan.<br />
Jag kan inte säga om detta är tre unika händelser eller om det bara<br />
är toppen av ett isberg. Hur som helst känns det sorgligt. Universitetsutbildningen<br />
är en förberedelse för yrkeslivet och – som<br />
sagt – universitetet vill ge studenten möjlighet att under denna resa<br />
utveckla sin personlighet, omdömesförmåga och ansvarskänsla, allt<br />
genom att visa studenten förtroende, exempelvis genom att låta<br />
studenten göra proven i form av hemtenta utan annan kontroll än<br />
de instruktioner som ges om hur tentan ska utföras (till exempel<br />
”utan att samråda med annan”). Att klara sin tentamen genom att<br />
fuska är dessutom oerhört orättvist mot alla de studenter som inte<br />
tar till otillåtna metoder utan lever upp till det förtroende som universitetet<br />
visar dem. Det handlar i slutändan om etik och moral.<br />
Hur ska vi som lärare förhålla oss till detta? Hur ska vi göra för att<br />
leva upp till studenternas berättigade förväntningar på rättvisa i<br />
examinationen? Det känns helt fel att bara låta fusket passera, även<br />
om det bara är en liten minoritet av studenterna som det handlar<br />
om. Det känns också fel att behöva införa stenhård kontroll. Varför<br />
fungerar det inte att helt enkelt tala om vilka regler som gäller och<br />
sedan med förtroende lämna till studenten att leva upp till detta? Att<br />
öva sig i att arbeta i frihet under ansvar, är inte det den bästa förberedelsen<br />
för ett kommande yrkesliv?<br />
Boel Flodgren, Inspector
Universitetsvärlden<br />
...om din utbildning<br />
Senaste nytt...<br />
ÅRETS PRIORITERADE UTBILDNINgSFRÅgOR<br />
Varje år väljer JF ut frågor inom utbildningsbevakningen som<br />
vi anser är särskilt viktiga. Årets prioriterade frågor är varierade<br />
examinationsformer och feedback. Vi tycker att det är viktigt att vi går<br />
ut i arbetslivet som duktiga och väl förberedda jurister och tror att<br />
vi bäst kan åstadkomma detta genom att ha en varierad utbildning.<br />
Vi tycker därför att det är viktigt att vi examineras på ett varierat<br />
sätt, som ger alla studenter en chans att komma till sin rätt och<br />
som bättre rustar oss inför vår framtid. Muntliga uppgifter, uppsatser,<br />
hemtentor och seminarier ger oss ytterligare möjligheter att<br />
träna de egenskaper vi behöver och dessutom sprida arbetsbördan<br />
över terminen. Men för att utveckla vår fulla potential behöver vi<br />
få fortlöpande respons på vad vi gör bra och mindre bra, både i<br />
vårt skrivande och i våra muntliga presentationer.<br />
SLOPAT KRAV PÅ FöRANMÄLAN TILL TENTORNA<br />
På fakultetens initiativ behöver man nu inte längre föranmäla sig<br />
till tentorna via hemsidan. Föranmälan ansågs utgöra ett onödigt<br />
stressmoment för studenterna och har därför slopats helt från<br />
och med den här terminen. Det räcker alltså med att dyka upp på<br />
tentatillfället för att få skriva tentan.<br />
Ny T1 I FULL gÅNg<br />
Nya termin 1 är i full gång och det nya konceptet verkar hittills ha<br />
varit en succé! Våra nya juriststudenter läser numera introduktion<br />
till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt under juristprogrammets<br />
första termin.<br />
VÅRA FöRSTA UJIK-ARE HAR BöRJAT PÅ PROgRAM-<br />
MET<br />
Fakultetens stora nätbaserade satsning, utvidgad juridisk introduktionskurs<br />
har nu resulterat i ett tjugotal nya studenter på termin<br />
1. Kursen på 15 poäng är öppen för alla som har grundläggande<br />
behörighet och de 20 bästa studenterna erbjuds en plats på juristprogrammet.<br />
ÄNDRADE REgLER FöR ANTECKNINgAR PÅ T5<br />
Reglerna för anteckningar på T5 har ändrats och det är inte längre<br />
tillåtet att anteckna i lagboken, utan endast att skriva stickord.<br />
Dessa nya regler kommer även att gälla under straffrätten på<br />
terminens andra del.<br />
...på JF<br />
NOVISCHPERIODEN<br />
<strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong> har under de gångna veckorna fått uppleva<br />
historiens kanske mest taggade novischgäng. Nivån på sångerna<br />
och utklädningarna var högre än någonsin och temat ”trosskydd”<br />
under Småjurslekarna är redan, och kommer länge att vara, en<br />
klassiker. Novischerna var otroligt duktiga men hela novischperioden<br />
hade aldrig blivit så här bra om det inte hade varit för våra<br />
två fantastiska novischförmän Alexandra Tham och Calle öberg.<br />
De ledde verksamheten med bravur, och har dessutom satt ribban<br />
fruktansvärt högt vad gäller uppträdande under Novischfesten.<br />
JIA<br />
JF:s Arbetsmarknadsdagar planeras och förbereds i en fart som<br />
sällan skådats. JiA-generalen Hanne Kirnö leder sina kommittéledamöter<br />
mot vad som ser ut att bli ännu en succé. Se till att ta<br />
chansen att komplettera din utbildning med allt från CV-granskning<br />
och träningsintervjuer till JiA-debatt och Casetävling.<br />
INFORMATIONSUTSKOTTET<br />
Sällan har informationsflödet varit så viktigt för JF som det är nu.<br />
För att våra medlemmar ska veta vad som händer och kunna ta del<br />
av våra arrangemang jobbar vi hårt med att synas på bland annat<br />
Facebook, Twitter, i Juridicums reception med mera. I och med<br />
detta arbete behövs du som är intresserad av foto, grafisk design<br />
eller IT! Kontakta info@jf.se!<br />
CULPAKöREN<br />
Under flera terminer har Culpakören vuxit fram till den otroligt<br />
duktiga fyrstämmiga, blandade kör den är idag och ingen som satt<br />
med under Novischfesten senast tvivlar på kvalitén. Med en blandning<br />
av afrikanska böner, Bellmanvisor, Monica Zetterlundklassiker,<br />
Disneymedleyn och mycket, mycket mer har Culpa byggt upp<br />
en repertoar som passar såväl för de som har gedigen erfarenhet<br />
av körsång som de som vill börja på ”äldre” dagar.<br />
JIPPO<br />
Juristernas Interna PartyPrisseOrganisation ansvarar för JF:s<br />
personalvård och genomförde en mycket uppskattad kickoff för<br />
föreningens tjänstemän. god mat, stor brasa, varm bastu, ett överdimensionerat<br />
ljudsystem och en tipi – kickoffen hade allt!
Universitetsvärlden<br />
Vi som läser juridik har gjort ett bra studieval, en bred arbetsmarknad<br />
med många spännande möjligheter väntar på oss.<br />
Nu öppnar vi dörren för JiA-dagarna som ger oss chansen att<br />
se vilka jobb som framtiden har att erbjuda oss som jurister.<br />
Syftet med JiA-dagarna är att skapa kontakter och nätverk mellan<br />
studenter och framtida arbetsgivare. Av JiA-mässans 52 utställare är<br />
jag säker på att du kan finna någon som tilltalar just dig.<br />
Ett annat syfte med JiA är att inspirera oss studenter<br />
genom att lyssna på spännande föredrag. I år har vi arbetat för att<br />
JiA-dagarna ska få större internationell prägel och presenterar stolt<br />
ett föredrag med Marie Jacobsson som berättar om sitt jobb som<br />
folkrättsrådgivare på UD och ledamot i FN:s folkrättskommission.<br />
Är din dröm att arbeta på en EU-institution kan jag glädja dig med<br />
att JiA också gästas av Thomas Belius från Regeringskansliet och<br />
Sten Ramstedt från EU-kommissionen som berättar om vägen till<br />
arbete inom EU:s institutioner. På mässdagen får vi besök av juridikens<br />
entreprenörer Nadja Hatem & Anuta Sjunghamn. Två unga<br />
jurister som gjorde verklighet av drömmen om att starta egen byrå.<br />
Kom och lyssna på dem i JiA-Loungen där du också bjuds på kaffe<br />
och goda praliner.<br />
JiA vill dessutom ge dig som student möjligheter till<br />
praktiska övningar. Under JiA Training Day kan du gå på CV-gran-<br />
Case 15 oktober<br />
13.00 Kom och lyssna på slutpresentationerna.<br />
Rättegångssalen<br />
Vinnarna annonseras av Lindahl på höstfesten 21 oktober.<br />
Training Day 20 Oktober<br />
09.00- 17.00 Löpande aktiviteter (Föranmälan<br />
krävs)<br />
Juridicum<br />
09.30 Profiltester med Karriärservice<br />
Telaris<br />
11.00 CV-skola med Jusek<br />
Telaris<br />
Föredrag<br />
13.00 Marie Jacobsson - folkrättsrådgivare på<br />
UD och ledamot i FN:s folkrättskommission.<br />
Pufendorf<br />
14.30 Thomas Belius och Sten Ramstedt –<br />
om vägen till arbete inom EU:s institutioner.<br />
Pufendorf<br />
17.30 Debatt<br />
Rättvisan och dårarna.- ett sinnessjukt rättssystem?<br />
Lilla salen, AF.<br />
JiA - Juristen i Arbete<br />
skning och träningsintervjuer. Nytt för i år är möjligheten till<br />
karriärcoaching. Där får du ytterligare tips, råd och stöd för<br />
vilka karriärvägar som finns för dig som jurist. Profiltester är<br />
ett annat nytt inslag. Ett enkelt test där du får reda på din profil<br />
som kanske hjälper dig att komma fram till vilket jobb som du<br />
är mest lämpad för.<br />
Training Day avslutas på kvällen med debatten ”Rättvisan<br />
och dårarna - ett sinnessjukt rättssystem?”. Vi ser<br />
fram emot en kväll med starka åsikter och fartfyllda diskussioner.<br />
Kom och lyssna i Lilla Salen i AF-borgen. Se till att vara<br />
där i tid, det är hårt tryck på platserna!<br />
Mer information om allt som händer under JiA finns<br />
i JiA-katalogen som vi har lagt ner mycket tid på att utveckla<br />
i år. Vi har samlat ALL information i den, inga lösa programblad<br />
eller handböcker, ALLT finns i katalogen. Se därför till att<br />
skaffa dig ett exemplar!<br />
Oavsett vilken termin du går har JiA något att erbjuda,<br />
dra nytta av det!<br />
Ta chansen att träffa Sveriges mest spännande<br />
yrkesmänniskor, de är här för att träffa dig!<br />
Vi ses den 20 och 21 oktober!<br />
Hanne Kirnö<br />
JiA-General<br />
PROGRAM<br />
JiA-mässan 21 oktober<br />
9.30-15.00 JiA-mässan<br />
Stora salen, AF.<br />
9.30-15.00 Kontaktsamtal (Föranmälan krävs)<br />
AF-borgen<br />
11.00 Heta stolen – Rekrytering<br />
JiA-Lounge<br />
12.30 Heta stolen - Livet som jurist<br />
JiA-Lounge<br />
Miniföredrag<br />
13.30 Hatem & Sjunghamn om drömmen<br />
om egen byrå som blev verklighet.<br />
JiA-Lounge<br />
18.30 Höstfest<br />
Stora salen, AF-borgen<br />
18.30 Välkomstdrink<br />
19.00 Dörrarna stängs<br />
24.00 Eftersläpp<br />
Vänligen observera att alla tider är (.).<br />
<strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s medlemmar har företräde<br />
till samtliga aktiviteter.
UPPDRAG NOVISCH<br />
Mycket är nytt på termin 1 i höst. Stats- och förvaltningsrätten har blivit konstitutionell rätt, Per<br />
Hellsvik har fått ge upp sin roll som kung över grunken. Men en hel del är precis som vanligt.<br />
Se här - rapport från en Novischperiod.<br />
Text: Amanda Cederholm Bild: Linn Sandmark<br />
Förberedelsen: Jag hade planerat allting in i minsta detalj, köpt pennor<br />
och block och kunde knappt vänta innan jag fick börja anteckna.<br />
Jag hade åkt till Lund dagen innan inskrivningen, letat upp Juridicum,<br />
frågat i receptionen var jag hittade Pufendorfsalen och fått tydliga<br />
instruktioner.<br />
Faddergruppen: Faddergruppen är ändå något alldeles särskilt.<br />
Jag måste säga att utan en faddergrupp hade jag (och många<br />
med mig) tyckt att det var mycket svårare att lära känna folk. Min<br />
faddergrupp är helt underbar och det är mest de i gruppen som<br />
jag umgås med.<br />
Efteråt: De första dagarna somnade jag på bussen hem. Det kan<br />
dock ha haft något litet samband med Adlercreutz bok om avtalsrätt,<br />
men berodde nog mycket på att jag blev så trött av allt det nya.<br />
Universitetsvärlden<br />
Första dagen: På inskrivningsdagen<br />
gick jag upp i god tid, åt<br />
en rejäl frukost och allt det där.<br />
Jag anlände till busstationen i<br />
tid, men det gjorde inte bussen.<br />
Paniken smög sig på mer och mer<br />
under hela bussfärden. önsketänkande<br />
hjälpte inte, jag missade<br />
tåget. Nu var det panik på riktigt.<br />
Jag ringde upp en av våra novischförmän<br />
och sa att jag inte skulle<br />
komma till Lund förrän tio över<br />
nio. Då fick jag lugnt och sansat<br />
förklarat för mig att akademisk<br />
kvart rådde. Jag var räddad!<br />
Sittningarna: Ärtsoppesittningen, som var vår<br />
första sittning, var kantad av underliga händelser.<br />
Jag och en annan novisch skulle ta bussen hem<br />
till en tredje novisch för att byta om där men<br />
missade att hoppa av på rätt ställe, fick vänta på<br />
slutstationen i tjugo minuter och sedan åka hela<br />
vägen till Lundagård, springa in på Juridicum och<br />
byta om på toaletten. Men vi hann i tid. Det var<br />
även första gången i mitt liv som jag åt ärtsoppa.<br />
Det var faktiskt riktigt gott!<br />
Första temasittningen var helt galen. Större delen<br />
av kvällen spenderades ståendes på stolarna,<br />
sjungandes och skrikandes. En mycket udda upplevelse,<br />
men kul var det.
Universitetsvärlden<br />
Fakultetens<br />
Långstrump<br />
Text: Ale Westerlund Foto: Christoffer Letth<br />
Uppdrag: Intervjua Boel Flodgren, professor<br />
i Handelsrätt och före detta rektor för Lunds<br />
universitet. Jag: Märkbart nervös, då jag som<br />
gammal Lundabo kände till Boelspexet innan<br />
jag hörde talas om Boel. Intervjun blev ett utmärkt<br />
tillfälle för mig, och er, att lära känna<br />
personen bakom fenomenet.<br />
Ett tips till nyutexaminerade jurister?<br />
– Nu ska vi ju ha den här Arbetsmarknadsmässan och det är klart<br />
att den kommer att innehålla en massa nya initiativ och lockelser.<br />
Jag tror på att man ska söka det man är road av, verkligen känna<br />
efter vad man vill ägna sitt professionella liv åt, för det kommer ju<br />
att styra så mycket av ens intellektuella och sociala liv. Det är lika<br />
bra att försöka vara lite självinsiktsfull från början. Men testa sen<br />
gärna runt lite grann!<br />
Vad anser du om jämställdheten på juristernas arbetsmarknad?<br />
– Det finns en del att rätta till där, tycker jag. Där ser man mönstret,<br />
att i offentlig sektor är merparten kvinnor och det har jag full<br />
förståelse för. Där är arbetsförhållandena dels lite könsneutrala,<br />
man konkurrerar på sakliga meriter, dels finns det ett system om<br />
man får barn och bildar familj där man kan, i trygghet, vara ledig<br />
och veta att man kan komma tillbaka och ha sitt jobb kvar. Det är<br />
en oerhörd fördel, inte minst för kvinnor.<br />
Jag tror att arbetsförhållanden på många byråer trycker ut kvinnor;<br />
de passar inte den kvinnliga livssituationen under alla perioder i<br />
livet och det måste man ändra på. Det här ser advokatbyråerna<br />
själva som ett stort problem: att många duktiga flickor och kvinnor<br />
lämnar för att man inte gillar arbetsförhållandena. Det ligger<br />
mycket på advokatbyråerna själva att ändra dessa arbetsförhållanden<br />
och arbetsvillkor.<br />
Vilken sorts student gillar du mest?<br />
– Jag har ingen absolut favorit. Jag gillar till exempel de kåraktiva<br />
vilket är ett skäl till att jag engagerar mig i JF. Det här lite mer<br />
tungrodda och slitsamma att bevaka utbildningsfrågor tycker jag<br />
är så intressant och viktigt. Ett universitet som inte har studenter<br />
som tar av sin tid och sitt engagemang för att driva utbildnings-<br />
frågor är inget bra universitet, och därför tycker jag om att vi äldre<br />
kan ställa upp för att göra det lättare för studenterna.<br />
Har du någon förebild?<br />
– Jag brukar säga Pippi Långstrump, haha! Hon har alla goda<br />
egenskaper, som det här att ”den som är väldigt stark måste också<br />
vara väldigt snäll”. Och så har hon en god portion humor, och sen<br />
är hon ju på något sätt alltid igång och håller på med saker. Det<br />
tycker jag är stimulerande.<br />
Är det något särskilt du brinner för?<br />
– Ja, jag tycker väl att det är roligt att arbeta med juridik för att jag<br />
har någon slags idealistisk grundsyn på juridiken med vad som är<br />
rättvist, vad som är ett rättssamhälle och fattiga länder, det är lite<br />
det som driver mig i de här handelspolitiska frågorna. Även om<br />
man efter hand blir mindre radikal, för att man blir mer och mer<br />
bekväm när man blir gammal, så finns det kvar en rättvisepatos.<br />
Någonstans finns det kvar saker att göra för att ställa saker till rätta<br />
där ute i världen och det har jag faktiskt ett brinnande intresse för,<br />
jag vill gärna medverka till att det sker.<br />
Hur håller du dig i form?<br />
– Knack i trä! Jag säger att så länge man får vara frisk och får vara<br />
med så tycker jag att livet är stenkul. Jag gör olika grejer, det gör<br />
jag faktiskt: jag spelar tennis, spelar golf och jag tycker om att åka<br />
skidor, jag går till skogen med våra hundar och är nog en rätt så<br />
aktiv människa. Och så cyklar jag som en galning i stan hela tiden.<br />
Att få vara bland studenter är ju också oerhört hälsosamt…<br />
När jag går hemåt blir jag omkörd av Boel på sin cykel, vinkandes<br />
med ett brett leende, innan hon påbörjar den långa stigningen<br />
mot nordöstra Lund. Det är verkligen som om Pippi Långstrump<br />
har vuxit upp och blivit jurist, tänker jag. Och tur det!<br />
Boel väljer<br />
Zeteo Karnov<br />
Coop Ica<br />
Vårtermin Hösttermin<br />
Beatles Stones<br />
<strong>Dissidenten</strong> Sydsvenskan
DISSIDENTEN<br />
Lärarintervjun
UTBILDNINGSPLANEN<br />
DISSIDENTEN<br />
Så funkar det<br />
Har du någonsin under en föreläsning ställt dig frågan: Varför läser jag det här?<br />
Från stats- och förvaltningsrätt till allmän rättslära – vem är det som skapar vår utbildningsplan<br />
och vad avgör vilka rättsområden vi ska studera på juristprogrammet? <strong>Dissidenten</strong> förklarar – så<br />
funkar det!<br />
Text: Linda Källström Illustration: Emilie Dafgård<br />
Kraven och kriterierna på hur vår utbildningsplan ska se ut finns i högskoleförordningen (1993:100). Det är regeringen och Utbildningsdepartementet<br />
som beslutar om den. I bilaga 2 stadgas de mål som ska uppfyllas för att erhålla en juristexamen. För att få<br />
formell behörighet att arbeta som domare, åklagare, advokat och kronofogde är juristprogrammet ett måste, då det är den enda<br />
utbildningen som ger en sådan behörighet. På så vis kan arbetsmarknaden, genom att förse vissa yrken med detta behörighetskrav, styra vad<br />
som ingår i juristprogrammet.<br />
I förordningen står även att studenten ska visa kunskap i andra ämnen som kan ha betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna.<br />
Vissa universitet i Sverige har därför valt att föra in kurser såsom företagsekonomi och nationalekonomi då dessa kunskaper anses kunna<br />
vara av betydelse för tillämpningen av studenternas jurisdiska kunskaper, med andra ord vara till fördel i deras yrkesliv. ytterligare mål för juristexamen<br />
är att man ska känna till rättssystemets roll, både nationellt och internationellt - därav läser vi internationell och komparativ rätt.<br />
Enligt Högskoleverket utformar universiteten och högskolorna själva utbildnings- och kursplanerna, inom ramarna och kriterierna som<br />
har satts upp av regeringen i högskoleförordningen. En utbildningsplan ska innehålla kursbenämningarna, upplägget av kurserna och<br />
vilka förkunskapskrav som gäller vid antagningen. Ska utbildningsplanen ändras måste universitetet fatta ett formellt beslut. I Lund fattar<br />
juridiska fakultetens styrelse övergripande beslut. Under styrelsen jobbar Nämnden för utbildningen på grund- och avancerad nivå (NUgA).<br />
NUgA:s uppgift är att bereda styrelsen för dessa beslut samt att, på delegation från styrelsen, ansvara för att utbildningen uppfyller de mål<br />
och krav som styrelsen satt upp. I NUGA ska både lärare och studenter vara representerade, av totalt nio ledamöter ska det finnas sex lärare<br />
och tre studentrepresentanter.
Inblick Arbetsmarknad<br />
Det är någonting med honom som påminner om en seriefigur.<br />
Eller en pojke som växt för fort. Benen lite för<br />
långa, öronen lite för stora. Han är en av Sveriges ledande<br />
jurister, var ofta i blåsväder som JK men har sedan ett<br />
knappt år tillbaka dragit ner på tempot – och blivit justitieråd<br />
i Högsta Domstolen.<br />
Text: Elisabeth Karlsbad och Nina Lind Bild: Elisabeth Karlsbad<br />
- När jag berättade för Torgny Håstad att jag skulle bli intervjuad av en tidning som heter ”<strong>Dissidenten</strong>”<br />
konstaterade vi att ni nog har valt fel justitieråd...<br />
göran Lambertz tar emot oss i sitt arbetsrum på HD:s sjunde våning. För att komma dit ska man<br />
ta sig uppför stora, tysta stentrappor. Mellan våningarna finns avsatser med tunga mattor och<br />
antika möbler. Våning sju verkar följa på våning fem, som följde på våning tre. Lite kafkastämning<br />
råder, alltså. Är det så här det är på HD? Sitter det kvinnor och män i peruker bakom de där<br />
dörrarna?<br />
- Just peruker har vi inte, men det sitter ganska mycket tradition i HD. Man beter sig på ett visst<br />
sätt här. De som har varit här länge säger att det är mycket mer otvunget nu, fler vanliga samtal,<br />
förr var det mer strikt, säger göran Lambertz.<br />
Han säger att han ibland kan önska lite mer frimodighet. Ibland är det lite stelt. Men<br />
göran Lambertz trivs på sitt jobb, även om det var roligare att vara JK:<br />
- JK var utan tvekan det roligaste jobbet jag har haft; man fick tillämpa juridiken på ett så bra sätt,<br />
använda den för att ändra på saker i samhället som inte är bra. Ett rent juristjobb, som det jag har<br />
nu, har sina begränsningar. Kanske är det lite för lite blod i det här, säger han och vilar huvudet<br />
i händerna.<br />
Med eller utan blod - vad gör ett justitieråd hela dagarna?<br />
- Idag på förmiddagen satt jag och två till med sex mål, som vi bestämde vad vi ska göra av. En<br />
vanlig dag går man upp efteråt och skriver dom eller beslut.<br />
Jaha. Det är alltså så här de blir till, de mystiska NJA som för oss fungerar som facit för<br />
juridiska problem.<br />
- Det är viktigt att domar härifrån är perfekta. Vi ägnar väldigt mycket tid åt det. Smakar på varje<br />
ord.<br />
- De andra blir sura om jag säger det, men det här är det lugnaste jobbet jag har haft.<br />
göran Lambertz tar upp en pappersbunt och tillägger:<br />
- Det finns de som lägger tjugo timmar på en sådan här. Jag lägger kanske en.<br />
Men varför juridik? göran Lambertz ville egentligen bli diplomat och var bäst på matte i skolan.<br />
” Redan i början<br />
av utbildningen<br />
ska man bestämma<br />
sig för att drivas<br />
av sanningen<br />
och sitt samvete.<br />
FAKTA<br />
Jobbar: Som justitieråd i HD. 60 timmar i veckan.<br />
Ålder: 60 år.<br />
Familj: Fru som är mikrobiolog på Livsmedelsverket. En son och två döttrar, varav den ena läser juridik.<br />
Senast sedda film: Den där filmen om 11 september... men det är pinsamt! Skriv Miraklet i Lourdes.<br />
Favoritbok: Blonde av Joyce Carol Oates.<br />
Äter till frukost: Yoghurt med müsli och smörgås med ost. På helgen kaffe på sängen.<br />
”
- Juridik handlar väldigt mycket om logiskt tänkande, att stoppa saker i<br />
rätt boxar, att hålla ordning. Det lockade mig. Och för att vara skicklig<br />
på den rena juridiken krävs de egenskaperna.<br />
Vi sitter mittemot mannen som förra året blev utsedd till en<br />
av Sveriges bästa jurister. Vad kan han lära oss?<br />
- Jobba väldigt hårt. Man får ingenting gratis, säger göran och rullar en<br />
meter bakåt med sin skrivbordsstol. Han rekommenderar att vi ska akta<br />
oss för mekaniskt problemlösande.<br />
- Jag har haft stor hjälp av att sätta in mig själv eller mina närmaste<br />
i juridiska problem. Vad känns rätt – rättfärdigt, rimligt och rättvist?<br />
göran spånar vidare:<br />
- “Jag skulle bli jätteupprörd om jag drabbades av den där lösningen!”<br />
Så kan man tänka. Det är viktigt att koppla juridiska problem till verkligheten.<br />
Dessutom uppmuntrar han oss att jobba med vår integritet:<br />
- Det mår man väl av, inte bara som jurist. Redan i början av utbildningen<br />
ska man bestämma sig för att drivas av sanningen och sitt samvete.<br />
Vi undrar vad göran Lambertz har gjort för att komma dit han är idag.<br />
Han tar av sig glasögonen, lägger dem på bordet. Flyttar dem två decimeter<br />
till höger.<br />
- Det är nog juridisk skicklighet, och ganska mycket arbetskapacitet. Jag<br />
Inblick Arbetsmarknad<br />
jobbar som sjutton och är bra på de juridiska grundbultarna. Jag har deltagit<br />
i problemlösning i tusentals fall och tycker faktiskt att det bli bäst<br />
på mitt sätt. göran Lambertz lutar sig bakåt i skrivbordsstolen, spricker<br />
upp i ett spjuveraktigt leende och brister ut i skratt.<br />
Det knackar på dörren och justitieråd Lena Moore tittar in.<br />
- Lunch?<br />
- Tja Lena! Jag äter med mina besökare och intervjuare här. Tack ändå!<br />
göran vänder sig åter till oss. Och det är dags för lunch. Vi går<br />
rakt över gatan till en liten italiensk kvarterskrog – där Lambertz verkar<br />
välkänd. När vi knör oss in mittemot honom i de små bänkarna kommenterar<br />
han den försmädliga placeringen i “Årets jurist”-mätningen.<br />
- Torgny Håstad har blivit utsedd till årets bästa jurist, igen. Jag kom<br />
tvåa. Nästa gång ska jag göra något för att sabotera för honom.<br />
Göran beställer en pizza och en lättöl. Vi är nyfikna – hur är<br />
det egentligen att jobba med den där HD-domaren som köpte sex, vars<br />
avsked Lambertz som JK valde att inte pröva?<br />
- Han sitter två dörrar ner. Det var lite konstigt i början. Jag föreslog att<br />
vi skulle prata om det någon gång, men det ville han inte. Han vill bara<br />
stänga den dörren. Jag tycker synd om honom, han har verkligen gjort<br />
bort sig.<br />
På senaste tiden har debatten om säkerheten för anställda<br />
inom rättsväsendet gått varm. göran Lambertz menar att han inte har<br />
blivit ”så utsatt för hot” – men kanske är han coolare än många. Han<br />
har fått tillkalla SÄPO och mottagit en hel del otäcka mail, vissa riktade<br />
mot sin fru.<br />
Tillbaka på kontoret. Hemma i Lund väntar för vår del en ångestladdad<br />
tentavecka. Vi kan inte låta bli att fråga: kommer vi någonsin att ha glädje<br />
av alla tentor vi överlevt? göran Lambertz drar i sin gråblonda lugg.<br />
- Tentaplugget var det allra jobbigaste för mig som student. Men jag har<br />
haft nytta av det i jobbet! Man lär sig att koncentrera sig otroligt hårt,<br />
och att få ur sig någonting när det verkligen behövs.<br />
Tentaångesten är alltså ett generationsöverskridande inslag i<br />
juristutbildningen. Annat har förändrats. Vad tycker göran Lambertz<br />
om dagens utbildning?<br />
- De unga jurister som kommer ut från Juridicum idag är klokare och<br />
vettigare än vad vi var på 70-talet. Juristutbildningen drar till sig väldigt<br />
duktiga studenter nuförtiden, och det är en välsignelse för oss i arbetslivet.<br />
Den enda invändningen är mot nyutexaminerade som försöker<br />
skriva ”fin juridiska”. Det är rent åt helvete, och precis sådant språk vi<br />
försöker jobba bort. När det gäller utbildningens innehåll undrar jag<br />
om man pratar tillräckligt mycket om rättssäkerhet och den sortens<br />
värden i föreläsningssalarna.<br />
Göran Lambertz fäster blicken på ett fotografi bakom oss.<br />
Där möts den av en gammal samekvinnas. Hon har en pipa i munnen<br />
och ett småblommigt huckle över håret.<br />
- Jag tycker att hon har en ovanligt uppfordrande och intensiv blick.<br />
Jag har använt den som energigivare under många år. Man får egentligen<br />
inte sätta upp grejer på väggarna här inne, men jag klarar mig inte<br />
utan henne.
KUNG<br />
AV<br />
POP<br />
I ett kontorslandskap delat med författare, redovisningskonsulter och en radiostudio sitter Andreas<br />
Wendén, även känd som Popjuristen. Härifrån driver han sitt företag vars mål är att ge juridisk rådgivning<br />
till populärkulturella kreatörer. <strong>Dissidenten</strong> tog tåget till Malmö för att få veta mer.<br />
Text och bild: Hedvig Areskoug<br />
Din affärsidé är att hjälpa olika<br />
kreatörer. Hur började det?<br />
– Främst hjälper jag designers och<br />
artister; både i grupp och enskilda.<br />
Redan under min studietid engagerade<br />
jag mig utanför skolan. Det är väl<br />
ett råd jag kan ge - gör något roligt<br />
vid sidan av. Jag var engagerad i olika<br />
musiktidningar här i Malmö och ordande<br />
olika konserter och klubbar.<br />
På så vis lärde jag känna artister som<br />
jag även började hjälpa under tiden<br />
jag pluggade. Det här med att nätverka,<br />
det kan man nog inte säga tillräckligt<br />
många gånger. Det är viktigt<br />
att knyta kontakter och det tror jag<br />
arbetsgivare uppskattar. Det är viktigt<br />
att man inte går genom utbildningen<br />
och bara pluggar, då har man<br />
inte särskilt stor social kompetens.<br />
Och det tror jag att vissa missar, att<br />
juridik faktiskt väldigt mycket är ett<br />
socialt arbete.<br />
Var kommer namnet Popjuristen<br />
ifrån?<br />
– Jag satt och skulle välja något<br />
namn. Musikjuristen kändes inte<br />
riktigt träffande, så det blev Popjuristen.<br />
Sen kan man ju tycka vad man<br />
vill om det, att det är konstigt, men<br />
det har väckt mycket uppmärksamhet.<br />
Det visar lite vad jag vill jobba<br />
med; populärkultur.<br />
Men det är ingen dold artistdröm<br />
bakom namnet?<br />
– Nej, nej. Jag spelade piano när jag<br />
var tio, men jag har aldrig velat blir<br />
artist.<br />
Hur ser en typisk arbetsdag ut för<br />
dig – sitter du här 08-17?<br />
– Njä, kanske inte från åtta, haha,<br />
men nio. Ofta sitter jag här från 9-18,<br />
men det är ju så när man är egen,<br />
man jobbar alltid på något vis, även<br />
på helger. Det blir lite som en livsstil.<br />
Vad gör du om dagarna?<br />
– Det blir mycket avtalsläsning och<br />
tolkning. Det är ofta man har ett<br />
avtal framför sig som klienten inte<br />
förstår någonting av, så det är mycket<br />
pedagogik bakom också. Sen diskuterar<br />
vi och jag kanske ger min<br />
synpunkt och så får de ta ställning.<br />
Det har även varit fall där någon har<br />
trängt sig in i någon annans rättigheter<br />
och vi har försökt styra upp det.<br />
”Det tror<br />
jag att vissa<br />
missar, att<br />
juridik faktiskt<br />
väldigt<br />
mycket är<br />
ett socialt<br />
arbete.”<br />
Inblick Arbetsmarknad<br />
Tror du det finns ett stort behov<br />
av din kompetens?<br />
– Det tror jag absolut att det finns.<br />
Jag är ute på musikhögskolor och<br />
konsthögskolor och föreläser om<br />
vad juridik är. Det är många som har<br />
behov av hjälp, de vet ingenting och<br />
många är rädda för att besöka byråer<br />
efter att de slutat skolan. Många<br />
av dem startar eget sen och någon<br />
gång kommer de att komma i kontakt<br />
med avtal och då behöver de<br />
någon som förstår och kan förklara.<br />
Avslutningsvis: vilket är det roligaste<br />
uppdraget du har?<br />
– Det är svårt… Ida Sjöstedt, designer,<br />
ska i dagarna börja genomföra<br />
en kampanj, Passion for Fashion,<br />
med Coca-Cola i hela Sverige där<br />
hon har gjort en klänning. Där har<br />
jag varit juridisk rådgivare. Även att<br />
föreläsa tycker jag är väldigt roligt.<br />
Man får mycket frågor som ger nya<br />
infall. Jag vill gärna ha en kombination<br />
av att sitta här och läsa kontrakt<br />
och av att vara ute och träffa folk. Så<br />
det är väl så jag kommer att fortsätta<br />
att köra.
Inblick Arbetsmarknad<br />
Vem dä r<br />
Stor undersökning bland Juridicums studenter, utförd av<br />
<strong>Dissidenten</strong> i samarbete med Utbildningsutskottet.<br />
Upplever vi<br />
att vi har<br />
möjlighet att<br />
påverka juristutbildningens<br />
innehåll<br />
under vår<br />
studietid?<br />
41%<br />
Mycket /<br />
en del<br />
Vet ej 1%<br />
58%<br />
Väldigt lite<br />
/ inte alls<br />
Eva Ryrstedt, ordförande för NUGA, och Annika Nilsson, bitr. prefekt kommenterar:<br />
1. Fler än hälften upplever att de väldigt lite eller inte alls kan påverka juristutbildningen.<br />
2. De studenter som vill arbeta inom områdena mänskliga rättigheter respektive<br />
humanjuridik är de som i högst utsträckning saknar förebilder på juristutbildningen.<br />
3. Många anger att de saknar ämnen som retorik och praktik på juristutbildningen.<br />
Det finns flera vägar som är möjliga att gå för dem. Samtliga dessa<br />
vägar kräver dock ett eget initiativ från studentens sida - utom kursvärderingarna:<br />
1) Vi har studentrepresentanter i alla viktiga berednings-och beslutsorgan.<br />
2) I varje kurs finns också studenter att vända sig till (kursombud).<br />
3) Den enskilda studenten kan också alltid vända sig till en lä rare,<br />
eller till någosom sitter i en nämnd eller i styrelsen.<br />
4) Samtliga studenter ombeds att fylla i och ge in kursvärderingar.<br />
1Vår ambition är att så många yrkesgrupper i form av ämnesrepresentanter<br />
som möjligt skall vara möjliga för studenterna att träffa. Detta<br />
sker i olika former, som t.ex. yrkeslivsinformationsdagen på T3. Där<br />
ges således ALLA studenter en möjlighet att komma i kontakt med en<br />
humanjurist. Det enda sättet att inte träffa en humanjurist är således<br />
2Vi<br />
att inte gå vid det tillfället.<br />
kan aldrig täcka allt inom ramen för utbildningen. Vi försöker<br />
3dock ha ett system där det som<br />
inte finns som obligatoriska kurser, så långt som möjligt finns i<br />
det valfria utbudet. Det finns redan idag möjlighet till exempelvis<br />
praktik i vissa specialkurser. När det gäller retorik är detta ett<br />
ämne som är viktigt för oss jurister och vi gör fortlöpande olika<br />
försök att integrera det i utbildningen.<br />
Har vi kommit<br />
i kontakt med<br />
förebilder från<br />
den yrkesgrupp<br />
vi vill tillhöra?<br />
nej<br />
44%<br />
ja<br />
56%<br />
Vi saknar förebilder inom:<br />
1. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER<br />
HUMANJURIDIK<br />
Undersökningen genomfördes september <strong>2010</strong> bland ett urval av studenterna på juristprogrammet i Lund, termin 1-6. Alla 2000<br />
studenter har alltså inte tillfrågats, varför en nypa salt gör gott till statistiken.<br />
2.<br />
ÄMNEN VI SAKNAR<br />
retorik<br />
moral & etik<br />
immigration<br />
genusvetenskap<br />
politik<br />
vetenskapsteori<br />
ledarskap<br />
praktik<br />
rättssociologi
Vad tror vi att de flesta av våra kursare vill<br />
arbeta med efter juristutbildningen?<br />
Övrigt 4%<br />
Humanjuridik 3%<br />
Mänskliga rättigheter 3%<br />
Och det här vill vi egentligen:<br />
T1 - INTERNATIONELL/EU<br />
T2 - DOMSTOLSVÄSENDET<br />
T3 - MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER<br />
T4 - AFFÄRSJURIDIK<br />
T5 - HUMANJURIDIK<br />
T6 - DOMSTOLSVÄSENDET<br />
Vet ej 2%<br />
ja 82%<br />
nej<br />
16%<br />
VAD VILL MÄN JOBBA INOM?<br />
1 2<br />
Affärsjuridik<br />
Domstolsväsende<br />
Internationell rätt<br />
Vill vi<br />
sitta ting<br />
efter juristexamen?<br />
Tror vi att det<br />
finns något<br />
samband mellan<br />
kön och<br />
framtida val<br />
av yrke?<br />
27%<br />
domstol 63%<br />
affärsjuridik<br />
VAD VILL KVINNOR JOBBA INOM?<br />
1<br />
2<br />
3<br />
Mänskliga rättigheter<br />
Domstolsväsende<br />
Humanjuridik<br />
nej<br />
28%<br />
ja<br />
72%<br />
Inblick Arbetsmarknad<br />
Tror du också att de flesta av dina kurskamrater helst vill bli<br />
affärsjurister?<br />
Då har du fel, precis som många andra. Intresset för affärsjuridiken<br />
är inte alls lika stort som vi tror. Det är som störst<br />
på termin 2 (24%) och sjunker drastiskt på termin 6 (6%). Det<br />
är inte helt omöjligt att Ola Svensson fungerar som vår främsta<br />
inspirationskälla fram tills domstolspraktiken på termin 5, som<br />
tydligen utgör ett avgörande utbildningsmoment för vissa. I<br />
början av utbildningen tror en fjärdedel av oss att de vill jobba<br />
inom domstolsväsendet; på termin 5 sjunker antalet till 4%<br />
(!), och på termin 6 ökar det igen och når upp till 29%. Beror<br />
det på att litteraturlistan på termin 5 är avskräckande? Hur<br />
som helst kan man säga att två veckors praktik gör skillnad;<br />
straff-och processrättsliga fördjupningskurser blir fullsatta så<br />
småningom.<br />
Intresset för humanjuridiken ligger i genomsnitt på drygt<br />
15% , förutom på termin 5, då det ökar kraftigt (till 33%).<br />
Denna procentsats innefattar troligtvis även de som temporärt<br />
tappat intresset för domstolsväsendet.<br />
Intresset för mänskliga rättigheter varierar däremot inte<br />
mycket mellan terminerna och är störst bland kvinnliga studerande.<br />
Manliga studerande föredrar i sin tur affärsjuridiken.<br />
Förvaltningsrätten är också alltid lika aktuell; det finns ca 3,5%<br />
studenter på varje termin som inget hellre vill än att gå i Bengt<br />
Lundells fotspår.<br />
EU-rätten är som roligast när man inte hunnit läsa den:<br />
termin 1 domineras av internationella ambitioner som hinner<br />
svalna redan på termin 2.<br />
Mer än hälften av studenterna upplever att de väldigt lite<br />
eller inte alls kan påverka utbildningens innehåll. Det de saknar<br />
mest är mer praktik, mer kontakt med yrkesverksamma jurister<br />
– speciellt inom området mänskliga rättigheter, samt en separat<br />
kurs i retorik – som för övrigt finns, men har ställts in denna<br />
termin...<br />
Text: Ieva Kisieliute<br />
72% tror att det finns samband mellan kön och framtida val av yrke. Vad kan det beror på? Vi frågar<br />
Sara Nilsson, som är aktiv inom Jämställdhets- och likabehandlingsgruppen.<br />
- Könsstereotypa intressen, säger Sara.<br />
- Dessutom tror jag att de skilda framtidplanerna, tyvärr, beror på att kvinnor inte deltar i yrkeslivet på samma<br />
villkor som män. Huvudansvar för hem och barn kombinerat med hög arbetsbelastning i många juristyrken<br />
påverkar många tjejers yrkesval. Denna uppfattning styrks av den undersökning Jämställdhets- och likabehandlingsgruppen<br />
genomförde i samband med årets internationella kvinnodag. Genusfrågorna måste tas upp på dagordningen<br />
på vår utbildning.<br />
Text: Ieva Kisieliute
Juriststudent i maktens korridorer<br />
Hämta kaffe och springa ärenden? Nej, snarare förbereda underlag till Europadomstolen och<br />
fördjupa sig i den stenhårda folkrätten. Emma Haraldson är jurisstudenten från Umeå som fick en<br />
praktikplats som många drömmer om: på Utrikesdepartementet. För <strong>Dissidenten</strong>s läsare berättar<br />
hon vad det innebär och ger dessutom sina bästa tips för hur just du får din drömpraktikplats.<br />
Text: Klara Holm Foto: Elisabeth Karlsbad<br />
Vad fick dig att söka till UD och hur gick det till när du fick platsen?<br />
– Under utbildningen har jag alltid känt att jag kommer mest till<br />
min rätt när vi har fördjupat oss i de rättsområden inom juridiken<br />
som behandlar internationell rätt i allmänhet och folkrätt, mänskliga<br />
rättigheter, rättsstaten och statsförvaltning i synnerhet. En<br />
del raljerar över det här gebitet och kallar det för mjuk juridik,<br />
men jag har alltid tyckt att den är stenhård. Jag skickade därför in<br />
ett CV och personligt brev till UD när praktikplatserna utlystes,<br />
blev uppringd för en telefonintervju och någon vecka senare<br />
ringde gruppchefen upp och meddelade att jag hade fått platsen.<br />
Vad har du hittills fått göra?<br />
– Jag gör min praktik på processgruppen som är en del av UD:s<br />
enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt. I korthet<br />
förbereder processgruppen Sveriges underlag när Sverige är<br />
svarande inför Europadomstolen, och hittills har jag bland annat<br />
fördjupat mig i ett mål där Sverige fälldes, läst och diskuterat<br />
pågående mål som rör både Sverige och andra medlemsstater,<br />
skrivit enklare utkast och sammanfattningar i några ärenden och<br />
varit med på möten och en föreläsning med Elisabet Fura, vår<br />
svenska domare i Europadomstolen. Insupit atmosfären helt en-<br />
”<br />
Inblick Arbetsmarknad<br />
kelt.<br />
Hur är praktikplatsen upplagd?<br />
– Jag har två handledare genom hela<br />
praktikperioden som ger mig olika<br />
uppgifter och som jag kan och ska<br />
fråga om olika ämnen. Processgruppen<br />
har ett väl utarbetat system för<br />
hur de ska ta emot praktikanter och<br />
jag upplever att mina handledare<br />
är lyhörda för vad jag tycker är intressant,<br />
men även att de tar ansvar<br />
för att praktiken inte ska bli betungande<br />
för mig.<br />
Hur har bemötandet från UD:s<br />
sida varit?<br />
– Väldigt bra! Alla har hälsat mig<br />
varmt välkommen, så jag har skakat<br />
hand och småpratat i korridoren<br />
och vid kaffebryggaren hela veckan.<br />
Något som gjorde mig mer bekväm<br />
var också insikten om att jag inte är<br />
ensam om att ta med matlåda och<br />
att klädkoden går under betecknin-<br />
En del raljerar över det här gebitet och kallar det för<br />
mjuk juridik, men jag har alltid tyckt att den är stenhård.<br />
gen ”hel och ren”.<br />
På vilket sett tror du att man kan ha nytta av en praktikplats? Vad<br />
tror du för din egen del att det betyder?<br />
– Jag tror definitivt att det kan vara värdefullt om man aldrig tidigare<br />
har tillämpat sina juridiska färdigheter på en juridiskt tillämpande arbetsplats.<br />
För min egen del ser jag praktiken som en unik möjlighet att<br />
få en inblick i hur det är att vara på en arbetsplats dit man kanske aldrig<br />
skulle få en ingång som examinerad jurist.<br />
Har du några tips till studenter som vill ha en praktikplats?<br />
– Välj praktikplats med omsorg, utgå från att du själv har krav och att tanken<br />
med en praktikplats inte är att du ska vara en gratis extraresurs som utför<br />
okvalificerade arbetsuppgifter. Förhoppningsvis kan det utgöra ingången<br />
till en anställning, och då kan det ha varit roligt att faktiskt ha fått realistisk<br />
bild av vad arbetet innebär. gör något som du tycker har bäring på dina<br />
intresseområden och som kan ge dig fördjupade kunskaper inom det fältet.<br />
Lägg ner tid på din ansökan och framförallt, ha tilltro till dig själv.<br />
”
Text: Sara Bengtsson<br />
Vikten av en hemmapappa<br />
Hur förhålla sig till följande siffror? På juristutbildningarna<br />
är 60 % kvinnor. De slutför studierna i högre<br />
utsträckning än vad män gör. Bland de biträdande juristerna<br />
på byråer utgör kvinnor 55 %. Bland delägare är de 17 %.<br />
Fler än hälften av biträdande jurister i advokatkåren är kvinnor,<br />
men bland advokater uppgår siffran endast till 22 %. 68.4 % av<br />
de antagna till domarutbildningen är kvinnor. Bland ordinarie<br />
domare utgör de 41.3 %. Drygt hälften av statsanställda är kvinnor.<br />
Bland chefer utgör de 39 %.*<br />
Återigen, hur förhålla sig till dessa siffror? Det enklaste vore att peka<br />
på slumpen. Till exempel den slump som gör att män helt enkelt råkar<br />
vara mer kvalificerade för chefsjobb. En annan enkel lösning skulle<br />
kunna vara att peka på det individuella valet. Man prioriterar olika.<br />
Eller? Redan konstaterat är att kvinnor som grupp finns representerade<br />
med hög procentuell andel i det ena, lägre hierarkiskt rankade<br />
och sämre betalda sammanhanget och med låg procentuell andel i det<br />
motsatta. Slutsats kan dras att kvinnor generellt inom juristkåren (och<br />
i arbetslivet i stort) prioriterar bort höga poster. Vad väljer de i stället?<br />
Är kvinnor mindre intresserade av erkännande, meriter; är de mindre<br />
auktoritärt lämpade, mindre organisatoriskt begåvade?<br />
Inblick Arbetsmarknad<br />
Skulle det inte vara för att siffrorna ovan går hand i hand med den norm<br />
som säger vad en man respektive en kvinna är, skulle kanske svaret att människor<br />
är och prioriterar olika vara nog. Men då dessa siffror är uttryck för<br />
en struktur som generellt ger män makt och undanhåller kvinnor densamma,<br />
så är inte ”det individuella valet” tillräckligt som argument för varför<br />
en grupp väljer (eller inte väljer) som den gör.<br />
Istället för att prata om vad kvinnan bör göra för att ta sig högre upp på<br />
arbetslivsstegen, alternativt dissekera hennes val med biologin som skalpell–<br />
och således än idag göra jämställdhet till en ”kvinnofråga” – så borde vi<br />
prata om mannen. För en stor del av problemet ligger i att utvecklingen av<br />
mansbilden inte alls haft samma takt som utvecklingen av kvinnonormen.<br />
Tack vare decennier av kvinnokamp har den kvinnliga normen utvidgats till<br />
att omfatta yrkesarbete utan att därmed utesluta det aktiva föräldraskapet.<br />
Att vara hemma med barn måste dock för arbetsgivare börja betraktas som<br />
del av den mänskliga verkligheten, snarare än den kvinnliga sådana. En<br />
person som, ofta i början av karriären, stannar hemma med barn hamnar<br />
automatiskt efter i arbetslivet och för arbetsgivaren kommer en person som<br />
väntas stanna hemma med barn vara osäker arbetskraft. Den personen<br />
är oftast en kvinna. Så länge mannen endast har en uppgift– yrkesarbeta<br />
– kommer kvinnan aldrig att ha samma chans, i juristvärld såsom i annat<br />
offentligt rum.<br />
* Statistik från nätverket Hilda.
Att läsa juridik i Lund är stimulerande, intensivt och lärorikt. Men kunskapen vi förvärvar räcker<br />
inte för att vi ska efterfrågas som affärsjurister, särskilt inte internationellt. Sex veckors praktik på<br />
den internationella affärsjuridiska byrån Norton Rose i Frankfurt i somras stärkte min uppfattning:<br />
vi måste komplettera vår så teoretiska utbildning med praktisk erfarenhet av världen utanför<br />
studierna.<br />
På visit i verkligheten<br />
Text: Sofie Bjärtun<br />
Illustration: Agnes Hebert Jagrelius<br />
”Vilka av er har sett ett sådant här<br />
under utbildningen?” frågade Tomas<br />
gärdfors, svensk delägare på<br />
Norton Rose, när han presenterade<br />
byrån i Lund i våras. Låneavtalet<br />
kändes igen av två juriststudenter i<br />
en välfylld Pufendorfsal.<br />
Att tolka liknande låneavtal var,<br />
precis som andra uppgifter jag ställdes<br />
inför i somras, lika svårt som<br />
spännande. Men de största utmaningarna<br />
låg inte i de juridiska frågeställningarna<br />
utan i det kringliggande.<br />
De mest påtagliga intrycken<br />
kan uppfattas som kallduschar men<br />
bör snarare betraktas som utmaningar<br />
för dig som vill arbeta som<br />
affärsjurist internationellt: dina juridikkunskaper<br />
är bara en plattform,<br />
din sociala förmåga är avgörande<br />
och hur bra du än skriver och talar<br />
så gör du det inte bra nog.<br />
Som affärsjurist ska du lösa ett<br />
specifikt problem eller maximera<br />
en uppkommen möjlighet. Klienten<br />
vill veta sitt nästa steg, inte höra dig<br />
rabbla relevanta rättsfall. Förutom<br />
att ha den juridiska kunskapen måste<br />
du därför vara insatt i klientens<br />
verksamhet och bransch. Detta kräver<br />
att du kan en eller ett par branscher<br />
väl. Norton Rose har specialiserat<br />
sig på fem områden: energy,<br />
infrastructure and commodities,<br />
transport, technology och financial<br />
institutions. Det medför högre<br />
kvalitetsnivå på arbetet men ställer<br />
samtidigt strängare krav på affärsjuristens<br />
kunskapsbredd. Pluggandet<br />
och informationsgallringen under<br />
tidspress fortsätter alltså efter examen.<br />
Nu accepteras dessutom bara<br />
full pott, det finns inte längre någon<br />
omtenta och du ska inte visa vad du<br />
kan, utan leverera det din klient behöver.<br />
Grupparbeten i all ära, men din<br />
sociala förmåga får du öva upp<br />
främst utanför utbildningens ramar.<br />
På en internationell byrå är det särskilt<br />
viktigt att anpassa sig efter kulturförhållandena.<br />
Att en tysk arbetsplats<br />
har en helt annan hierarki än en<br />
svensk blev jag snabbt varse i Frankfurt.<br />
Delägarna leder och delegerar<br />
arbetet till de biträdande juristerna<br />
som delegerar vidare till trainees.<br />
Även det snabba beslutsfattandet<br />
” Nu accepteras<br />
dessutom<br />
bara full pott,<br />
det finns inte<br />
längre någon<br />
omtenta.<br />
”<br />
Utblick<br />
och de ibland högljudda mötena var<br />
nya erfarenheter. För en svensk kan<br />
arbetssättet framstå som hårt men<br />
det medför en ofta önskvärd tydlighet<br />
och många effektivitetsvinster.<br />
Arbetssättet ska inte heller förväxlas<br />
med själva arbetsklimatet. Tvärtom<br />
präglades veckorna på Norton Rose<br />
av synnerligen trevligt umgänge med<br />
kollegorna såväl under som efter arbetstid.<br />
Slutligen kan jag garantera: oavsett<br />
hur bra du talar och skriver är du<br />
ännu inte tillräckligt duktig om du vill<br />
arbeta med affärsjuridik internationellt.<br />
Vi skriver på tok för lite under<br />
utbildningen, på engelska ingenting<br />
alls. Redovisningar inför klassen är<br />
i princip den retorik- och argumentationsträning<br />
som erbjuds. Beklämmande,<br />
eftersom världen bortom<br />
studierna kräver att vi är experter på<br />
just detta.<br />
Att göra visiter i verkligheten är<br />
inte bara spännande i stunden. Byråerna<br />
kan samtidigt visa hur vi bör<br />
komplettera utbildningen och chansen<br />
finns att vi hittar förebilder redan<br />
som studenter. Tomas gärdfors var<br />
den som med sin smittande drivkraft<br />
lockade mig till Norton Rose. genom<br />
arbetet med honom kom han även att<br />
bli en sann inspirationskälla.<br />
Praktisk erfarenhet ger både insikt<br />
och inspiration. Till en teoretisk juristutbildning<br />
är det ett nödvändigt<br />
tillskott!
Några veckor varje sommar kommer USA till Lund. Amerikanska studenter blandas med svenska,<br />
professorer från Boston undervisar tillsammans med våra egna. Det gemensamma intresset är juridik,<br />
mycket annat skiljer sig. Sanna Kulevska fick drömsommarjobbet: att administrera Suffolk Law<br />
Summer Program, med möjlighet att utforska kulturella skillnader juriststudenter emellan – utan att<br />
behöva lämna Juridicum.<br />
Text och foto: Sanna Kulevska<br />
”Jag var ute och sprang en runda idag och<br />
hälsade glatt på människorna jag mötte på<br />
gatan, men ingen svarade, utan nöjde sig<br />
med att titta ner i den så mycket intressantare<br />
asfalten. Gjorde jag något fel?”. Frågan fick<br />
jag av en amerikansk student som i somras<br />
deltog i Suffolk Law Summer Program på<br />
Juridicum. Sedan jag konfunderat svarat att<br />
man inte gör så i Sverige, har jag funderat på<br />
detta fenomen. Medan samhället har fostrat<br />
oss in i ett artigt uppförande på bjudningar<br />
och anställningsintervjuer, tycks vi ha glömt<br />
bort den vardagliga godheten och effekten av<br />
de intryck vi ger, på vägen mot våra framtida<br />
mål. Ordspråket ”många bäckar små,<br />
blir en å” tycks ha förlorat sin första hälft.<br />
Vi förväntar oss en å innan de små bäckarna<br />
runnit ihop.<br />
”you never get a second chance to make<br />
a first impression” var den amerikanska<br />
schampojätten Head & Shoulders slogan under<br />
1990-talet. Det som från början var ett till<br />
synes enkelt sätt att locka människor till sig<br />
med imponerande mjällfritt hårsvall, har idag<br />
The American Dream<br />
i<br />
Pufendorfsalen<br />
utvecklats till en konkurrensi<strong>nr</strong>iktad profilering<br />
på arbetsmarknaden.<br />
Som administratör för Suffolk Law Summer<br />
Program fick jag ta del av ett gediget<br />
samarbete mellan Juridicum och Suffolk<br />
Law School i Boston, karakteriserat av juridik<br />
i allmänhet, men av ett påtagligt driv<br />
från en generation måli<strong>nr</strong>iktade amerikanska<br />
studenter i synnerhet; ivrigt hungriga att<br />
profilera sitt namn som ett varumärke i det<br />
som komma skall: Framtiden. Medan mina<br />
dagar fylldes av intensivt arbete på kontoret<br />
tillsammans med de amerikanska professorerna,<br />
med efterföljande trevliga middagar,<br />
midsommarfirande och 4th of July-fest,<br />
slungades jag in i skådandet av professorernas<br />
professionella men personliga relation<br />
till sina studenter. Respektfullt, naturligtvis.<br />
Dominerat av betyg baserade på muntlig aktivitet<br />
under föreläsningarna samt av titulering<br />
och en ständigt överhängande tacksamhet<br />
över de små sakerna i tillvaron.<br />
Trots vårt i stor utsträckning likasinnade<br />
västerländska tankesätt kunde jag omöjligt<br />
Utblick<br />
undgå kulturkrocken som infann sig. Amerikanerna<br />
verkade ha insett vikten av ‘många<br />
bäckar små’ och Head & Shoulders på ett<br />
annorlunda sätt än vi. Professor Teninbaum,<br />
som föreläste om övertygelse i juridiska<br />
sammanhang, gestaltade tydligt vikten av<br />
att göra ett första bästa intryck, genom att<br />
följa en metod som han benämnde ’PEST’,<br />
där P stod för ”Posture”, E för ”Eye contact”<br />
medan S var förenat med ”Smile” och<br />
T ”Touch”.<br />
Vikten av att vårda sitt namn som ett varumärke<br />
har blivit allt viktigare i en ständigt<br />
växande konkurrens på arbetsmarknaden.<br />
Främlingen som du möter på gatan kan vara<br />
din kommande arbetsgivare. I en allt mer<br />
internationaliserad värld och i stundande<br />
JiA-dagar krävs en erforderlig insats från oss<br />
medborgare i det lilla landet lagom för att<br />
blotta oss inför det okända mötet; på gatan,<br />
under joggingturen.<br />
Så sprid PESTen genom att sträcka på dig, se<br />
dina medmänniskor i ögonen, le och rör vid<br />
varandra, för ”you never get a second chance<br />
to make a first impression”.<br />
Sanna tillsammans med två studenter från Suffolk Law Summer Program. Alla deltagande professorer och studenter.
Kultur<br />
Text: Emma Svensson<br />
Bild: Linn Sandmark och Nina Lind<br />
”En man är guld, en kvinna är ett stycke vitt tyg.” I Kambodja<br />
är detta ett ordspråk med skrämmande sanningshalt.<br />
I ett land där trafficking är ett stort problem ses en<br />
våldtagen flicka som befläckad, det vita tyget är förstört,<br />
men hur är det med smutsigt guld? Putsar man det skiner<br />
det igen med samma glans som innan. Det är lite av<br />
vad Kambodjas dåvarande minister för kvinnofrågor Mu<br />
Sochua, som även fått Nobels fredspris, delar med sig av<br />
i sin berättelse i Seven. I pjäsen, som är en dokumentär<br />
berättarteater, beskrivs ytterligare sex kvinnors erfarenheter<br />
och kamper som är vitt spridda; från Nordirland<br />
och Ryssland till Afghanistan och Nigeria. Problem som<br />
berörs är kvinnomisshandel, hedersrelaterat våld, flykt,<br />
diskriminering, sexslaveri och fattigdom.<br />
Seven sattes upp av <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s jämställdhetsgrupp<br />
i samarbete med Riksteatern och Lunds<br />
Studentteater. Pjäsen turnerar runt om i världen och har<br />
haft stark genomslagskraft. En celeber ensemble gav röst<br />
åt kvinnornas berättelser i Lunds uppsättning av Seven:<br />
fakultetens egen lektor i straffrätt Ulrika Andersson, producenten<br />
för projektet Hedda Krausz Sjöberg, politikern<br />
Gudrun Schyman, radioprofilen och författaren Johanna<br />
SEVEN<br />
Sju kvinnor. Sju livshistorier.<br />
Ett fullsatt Café Athen lyssnade när bland andra Ann Heberlein, gudrun Schyman och Johanna<br />
Koljonen läste och diskuterade en pjäs om människorättskamp, maktstrukturer och juridikens och ordets makt.<br />
<strong>Dissidenten</strong>s rescensent var där.<br />
”Seven är,<br />
tack vare<br />
kvinnornas<br />
framgång,<br />
på något<br />
sätt betryggande<br />
och<br />
hoppfull.<br />
Koljonen, ordförande för RFSL Malmö Tina-Håkan Jönsson,<br />
Ann Heberlein som är filosof och författare samt<br />
Diana Mulinari, professor i genusvetenskap. Uppradade<br />
i fåtöljer framför en publik som till bredden fyllde Café<br />
Athen läste de kvinnornas berättelser och höll publiken<br />
fängslad till sista meningen. Växelvis, med stor dramaturgisk<br />
effekt, flätades historierna samman och som utlovat<br />
tror jag inte att många lämnade AF-borgen oberörda.<br />
Som juriststudent fängslades jag särskilt av Annabella<br />
de Leons berättelse om sin studietid som fattig, kvinnlig<br />
juriststudent i guatemala, möjliggjort av ett stipendium<br />
för goda studieresultat. Hon var ständigt utsatt för diskriminering<br />
och accepterades inte i de sociala kretsarna<br />
vid universitet men lyckades genom sin utbildning ta sin<br />
familj ur fattigdom.<br />
Seven är ögonöppnande utan att vara anklagande<br />
eller www.googleömkande. Jag kom dit med förväntningen<br />
att jag skulle bli berörd av de sju kvinnorna i pjäsen och med<br />
recensionen i åtanke rafsade jag ner gripande citat, ett efter<br />
ett. Men vad jag tog med mig därifrån var inte bara medlidande<br />
och ett bredare perspektiv på problem i världen. Seven<br />
är, tack vare kvinnornas framgång, på något sätt betryggande<br />
och hoppfull. Fokus ligger inte bara på deras utsatthet, utan<br />
nyanser av problemen och andra aspekter av situationerna<br />
försöker framhållas, om än i skuggan av tragedi.<br />
Hedda Kraus Sjöberg Diana Mulinari Ulrika Andersson Ann Heberlein<br />
”
Efter den knappt timmeslånga föreställningen inbjöds<br />
det till en diskussion som blev engagerande och tänkvärd.<br />
Skådespelarna delade med sig av sina egna reaktioner<br />
efter att ha läst texterna och deltagit i framförandet. Ann<br />
Heberlein beskrev medverkandet som att sjunga i kör. gudrun<br />
Schyman drog en parallell mellan arbetet att starta kvinnojourer<br />
i Sverige och Marina Pisklakova-Parkers historia om<br />
hur hon drog igång Tillitslinjen i Ryssland, en hjälplinje för<br />
misshandlade kvinnor, som gjorde att både hon och hennes<br />
familj utsattes för hot. Många synpunkter och kommentarer<br />
kom även från publiken och denna avslutande del framhöll<br />
Sevens sensmoral att vi alla måste bli medvetna om samhällets<br />
maktstruktur och förhålla oss till den, kanske särskilt som<br />
jurister.<br />
Johanna Koljonen Tina-Håkan Jönsson Gudrun Schyman<br />
Vad? Jämställdhetsgruppen satte<br />
tillsammans med Riksteatern och<br />
Lunds Studentteater upp den dokumentära<br />
berättarpjäsen Seven.<br />
Var? Café Athen.<br />
När? 7 oktober <strong>2010</strong>.<br />
7<br />
Kultur
”<br />
“No consumer could reasonably<br />
”<br />
DISSIDENTEN<br />
Smått & Gott<br />
be misled into thinking vitaminwater<br />
was a healthy beverage.”<br />
Coca-colas försvar i rätten när de blev stämda för vilseledande marknadsföring i samband med marknadsföringen<br />
av sin produkt Vitaminwater (i vilken de hävdar att vitaminvattnet är hälsosamt trots ett sockerinnehåll på<br />
motsvarande sju bitar per flaska.)<br />
Jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) uttalar sig med ett färgstarkt exempel om de svåra bedömningsfrågor<br />
lagstiftaren måste ta ställning till om djursex ska kriminaliseras.<br />
”Förhållandena i Sverige är mer<br />
groteska än i Östeuropa.”<br />
Pia Kjeersgaard, ledare för det nationalistiska Danske Folkeparti, vill tillsammans med regeringspartierna Venstre<br />
och Konservative Folkeparti sända valobservatörer till Sverige efter TV4:s beslut att inte sända Sverigedemokraternas<br />
valfilm.<br />
Rätt i rutan<br />
CITERAT<br />
”Är det, och ska det vara, lagligt att på<br />
ett kön stryka på något som för<br />
exempelvis en hund smakar eller luktar<br />
gott, för att låta denna hund slicka<br />
av det som är påstruket på könet?”<br />
En serie av illustratören Agnes Hebert Jagrelius i samarbete med Nina Lind.<br />
3<br />
TRE MED TYPSVAR<br />
Från den 1 juli <strong>2010</strong> får studenter vid<br />
statliga universitet och högskolor själva<br />
bestämma om de vill vara medlemmar<br />
i en studentkår. <strong>Dissidenten</strong> haffade tre<br />
glada juriststudenter under lunchruschen<br />
i Juridicums cafeteria, och frågade:<br />
Ӏr du fortfarande med i<br />
<strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>?”<br />
Björn Westerfors T4<br />
- Ja. Det är bra att JF<br />
organiserar studenterna.<br />
Jag vill inte att mina<br />
pengar ska gå till att<br />
ordna vårbalen. Vore<br />
fint med billigare fika<br />
till JF-medlemmar!<br />
Felicia Winberg T9<br />
- Ja. Är ju gammal<br />
JiA-general, så JF:s<br />
verksamhet ligger mig<br />
varmt om hjärtat!! Det<br />
är viktigt med till exempelutbildningsbevakning.<br />
Emma Malm T3<br />
- Nej. Jag har familj<br />
och barn, och bor långt<br />
från Lund. Är inte involverad<br />
i studentlivet.<br />
Kanske skulle jag gå<br />
med om JF drev frågor<br />
för oss som pendlar och<br />
har barn.
NYFIKEN?<br />
DISSIDENTEN ÄR JURIDISKA FÖRENINGENS KÅRTIDNING.<br />
GILLAR DU ATT SKRIVA, FOTA, ILLUSTRERA ELLER REDIGERA?<br />
VÄLKOMMEN.<br />
dissidenten@jf.se facebookgrupp ”<strong>Dissidenten</strong>”