Hårdhetsvariation i grundvatten längs Badelundaåsen ... - Midvatten
Hårdhetsvariation i grundvatten längs Badelundaåsen ... - Midvatten
Hårdhetsvariation i grundvatten längs Badelundaåsen ... - Midvatten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 2.9.1 Det genomsnittliga nedfallet av svavel (i form av sulfat) med<br />
nederbörden över Mellansverige sedan 1955. (Naturvårdsverket, 2003a)<br />
Atmosfärisk deposition av svavel över undersökningsområdet är 0,2 mekv/l. Typisk<br />
alkalinitet är 1-3 mekv/l. Det ger kvot på 5-15 d.v.s. ingen till måttlig påverkan, se tabell<br />
2.9.1.<br />
Tabell 2.9.1 Klassificering av <strong>grundvatten</strong> m.a.p. sulfatföroreningar.<br />
(Naturvårdsverket, 2003b)<br />
Klass Benämning Uppmätt alkalinitet (mekv/l)/<br />
beräknat sulfattillskott (mekv/l)<br />
1 Ingen eller obetydlig påverkan > 10<br />
2 Måttlig påverkan 10–5<br />
3 Påtaglig påverkan 5–2<br />
4 Stark påverkan 2–1<br />
5 Mycket stark påverkan < 1<br />
2.9.2 Kväveförsurning<br />
En del av kvävetillförseln sker genom direkt gödsling men en stor del kommer också<br />
från atmosfäriskt nedfall. Nedfallet av kväve i form av nitrat- och ammoniumjoner, som<br />
trefaldigades från 1950- till 1980-talet, har visat tendenser att avta först under de senaste<br />
åren (Naturvårdsverket, 2003a). Figur 2.9.2 anger det våta nedfallet av kväve över<br />
Mellansverige.<br />
13