Hårdhetsvariation i grundvatten längs Badelundaåsen ... - Midvatten

More documents

Recommendations

Info

4.2.2 Gräv - Bäsna Mättnadsgrader kunde bara beräknas för två prover, Moje och Tallbacken. Felkoefficienterna för de övriga beräkningar var för höga. Både vid Moje och vid Tallbacken står grundvattnet i jämvikt med kalcit, se bilaga 3. Korrelationen mellan hårdhet, klorid- och natriumkoncentrationer är ganska tydlig, se figur 4.2.5. Hårdheten ökar med ökade klorid- och natriumkoncentrationer. En enkel beräkning ger en fingervisning om i vilken grad effekten av vägsaltet maximalt skulle kunna påverka hårdheten. Om all klorid härstammar från vägsaltet skulle det innebära att skillnaden mellan klorid- och natriumkoncentrationer är de natriumjoner som adsorberades till jordpartiklarna. Även om varje adsorberad natriumjon skulle byta ut en kalciumjon, vilket inte är särskilt sannolikt, skulle det bara kunna förklara en liten del av ökningen i hårdhet. [Cl - ]Tallbacken = 9 (mg/l) (4.2.1) [Na + ]Tallbacken = 5 (mg/l) (4.2.2) °dH = 0,14 · [Ca 2+ ] (4.2.3) − [ Cl ] 9 ( mg / l) = = 0, 254 ( mmol / l) M ( Cl) 35, 45 ( g / mol) + [ Na ] 5 ( mg / l) = = 0, 217( mmol / l) M ( Na) 22, 99 ( g / mol) (4.2.4) (4.2.5) 0, 254( mmol / l) − 0, 217( mmol / l) = 0, 037( mmol / l) (4.2.6) 2+ m ( Ca ) = 0, 037⋅ M( Ca) = 1, 48( mg / l) (4.2.7) 0,14 · 1,48(mg/l) = 0,21°dH (4.2.8) Från ekvationer 4.2.1.- 4.2.8 framgår att vägsaltet skulle kunna orsaka en höjning av grundvattnets hårdhet med maximalt 0,21°dH. Koncentrationen av klorid vid Tallbacken och Djurås är något högre än bakgrundsvärdena för klorid i grundvatten i Svealand och Norrland, som ligger på 5 mg/l (Naturvårdsverket, 1999). Hårdhet(dH), pH 10.0 9.0 8.0 7.0 6.0 5.0 Gräv Moje Tallbacken Nyström Djurås 4.0 0.00 13000 15000 17000 19000 21000 23000 25000 27000 Avstånd(m) Bäsna HARDHET KLORID__MG SO4_MG_L_ NA__MG_L_ Figur 4.2.5 Hårdhet, natrium och klorid i grundvatten mellan Gräv och Djurås. 16.00 14.00 12.00 10.00 8.00 6.00 4.00 2.00 Klorid(mg/l), Sulfat(mg/l), Natrium(mg/l) 28
Vägsaltanvändning kan bara förklara en mindre del av variationen i hårdhet mellan Gräv och Bäsna. Den största orsaken till variationen är troligtvis upplösningen av kalcit. Figur 4.2.6 visar ett tydligt samband mellan alkalinitet och hårdhet (r 2 =0,48). Hårdhet(dH), pH 10.0 9.5 9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 Gräv Moje Tallbacken Nyström Djurås Bäsna 6.0 100 13000 15000 17000 19000 21000 23000 25000 27000 Avstånd(m) HARDHET PH ALKALINITET Figur 4.2.6 Hårdhet, pH och alkalinitet mellan Gräv och Bäsna. 4.2.3 Lennheden I åsen mellan Bäsna och Borlänge följer grundvattnets hårdhet mättnadsgrader med avseende på kalcit, se figur 4.2.7. De extremt låga värdena i Br203, Br204 och Br206 kan förklaras med infiltration från Dalälven, eftersom vatten i Dalälven har pH ca 7,0 och hårdhet ca 0,6 dH. Ytvatteninfiltrationen kan också förklara de för grundvatten ovanligt höga COD-halterna i dessa brunnar (ca 1,5 mg/l). Hårdhet(dH), pH 9.0 8.0 7.0 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 Br10 Br201 Br203 Br205 Br204 Br206 Rb9205 Rb9202 Rb9203 1.0 -2.5 31000 31500 32000 32500 33000 33500 34000 34500 35000 35500 Avstånd(m) HARDHET PH si_calcite Mättat område Figur 4.2.7 Hårdhet, pH och mättnadsgrader för kalcit i grundvatten längst Badelundaåsen mellan Bäsna och Borlänge. 260 240 220 200 180 160 140 120 HCO3(mg/l) 0.5 0 -0.5 -1 -1.5 -2 Mättnadsgrader 29
Page 1 and 2: UPTEC W06 028 Examensarbete 20 p De
Page 3 and 4: ABSTRACT Hardness variation in grou
Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING
Page 7 and 8: 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Vatten är
Page 9 and 10: 1.5 BILDNINGSSÄTT Rullstensåsar k
Page 11 and 12: jonbytesprocesser utgör ett betyda
Page 13 and 14: . Figur 2.5.2 Kalciumkoncentration
Page 15 and 16: + 2 −2 { Ca }{ CO } 3 SI = log (2
Page 17 and 18: Figur 2.9.1 Det genomsnittliga nedf
Page 19 and 20: 2.10 SALT GRUNDVATTEN 2.10.1 Vägsa
Page 21 and 22: 3.2 GEOKODNING AV DEN SKANNADE JORD
Page 23 and 24: katjonutbytesplatser med NaCl i geo
Page 25 and 26: 3.6 ANALYS AV CO3-HALTEN För kvant
Page 27 and 28: Hårdhet (dH), pH Figur 4.1.2 Hård
Page 29 and 30: Det finns dock en ganska stor käll
Page 31: Från denna figur framgår det att
Page 35 and 36: 4.2.4 Borlänge Prover från Borlä
Page 37 and 38: Hårdhet(dH), pH 10.5 10.0 9.5 9.0
Page 39 and 40: Hårdhet(dH), pH 14.0 12.0 10.0 8.0
Page 41 and 42: 4.3.2 Insjön Vid vattentäkten i I
Page 43 and 44: Från tabell 4.3.2, figur 4.3.5 och
Page 45 and 46: 4.3.5 Viggesnäs Provplatsen vid Vi
Page 47 and 48: Hårdhet(°dH), pH 13 12 11 10 9 8
Page 49 and 50: Hårdhet och kloridkoncentrationer
Page 51 and 52: Skillnaderna är dock inte stora. N
Page 53 and 54: 5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 5.1 pH
Page 55 and 56: 6 REFERENSER Tryckta referenser Aas
Page 57 and 58: Internetreferenser Svenskt vatten,
Page 59 and 60: Från jordartskartan Kopparbergs l
Page 61 and 62: Undersökning av variation i grundv
Page 63 and 64: Undersökning av variation i grundv
Page 65 and 66: Kod för beräkning av modellens k
Page 67 and 68: ‡ x i 5ƒ q2— 5ƒ w 5ƒ „—
Page 69 and 70: „— 5ƒ 5ƒ 5ƒ 5ƒ †—— f2
Page 71 and 72: €˜2F 5ƒ ‚˜USHI r— ‚˜WWH
Page 73: Publiceringstillstånd 1(1) Vårt d

Hårdhetsvariation i grundvatten längs Badelundaåsen ... - Midvatten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?