Hårdhetsvariation i grundvatten längs Badelundaåsen ... - Midvatten

3.6 ANALYS AV CO3-HALTEN
För kvantitativ bestämning av karbonathalten användes Passons apparat, se figur 3.5.1.
Kalcit (CaCO3) är det dominerande karbonatet i våra jordar och därför låter man
resultatet vara ett mått på CaCO3-halten. Om jorden innehåller även andra karbonater,
till exempel MgCO3 eller FeCO3, måste man använda andra mer tidskrävande
analysmetoder.
Figur 3.6.1 Apparat (Passons apparat) för bestämning av karbonathalt.
Metoden bygger på volumetrisk mätning av den koldioxid som utvecklas vid reaktion
mellan karbonat och saltsyra:
−2
+
CO3 + 2 H → CO2
+ H 2O
(3.6.1)
Lämplig mängd jord placeras i provflaskan och fuktas med några ml destillerat vatten.
Sedan fylls saltssyreröret med 10 % -ig saltsyra (HCl). Mätröret fylls med vatten så att
vattenmenisken står vid skalans nollsträck. Reaktionsflaskan lutas så att saltsyra rinner
ut på jordprovet. Den därvid utvecklade koldioxiden tränger undan vatten i mätröret.
När gasutvecklingen avstannar justeras vattnet i de båda skänkarna till samma nivå, för
att koldioxiden i mätröret ska få den yttre luftens tryck, och en avläsning görs.
Viktprocent karbonat beräknas enligt:
avläsning på skalan ⋅ 20
CaCO3
= (3.6.2)
jordprovets
massa ( g)
Innan jordprover analyserades har en kalibrering med rent kalciumkarbonat (CaCO3)
genomförts. Kalibreringen gjordes med 0,05 g, 0,1 g, 0,15 g och 0,2 g CaCO3.
21