Hårdhetsvariation i grundvatten längs Badelundaåsen ... - Midvatten

Hårdhet och kloridkoncentrationer uppvisar stark korrelation, se tabell 4.3.6. Därför är
det mycket sannolikt att ökade kloridhalter är en bidragande faktor till ökning av
grundvattnets hårdhet.
4.3.8 Mästerbo
Provresultaten från analyser av grundvatten vid vattentäkten i Mästerbo har visat på
samma trender som vid Germundsbo. Vattnets hårdhet har ökat från 6,3°dH år 1960 till
12,7°dH år 2000. Det utgör en fördubbling av kalcium- och magnesiumkoncentrationer
i grundvattnet och därmed är den kraftigaste ökningen som har konstaterats i den här
utredningen. Både kloridhalter och alkalinitet har ökat markant under den perioden och
troligtvist har båda bidragit till den kraftiga ökningen i hårdhet, se figur 4.3.15 och figur
4.3.16. Kloridkoncentrationerna har ökat från 12 mg/l år 1960 till 40 mg/l år 2000. Det
är en mycket kraftig ökning.
Hårdhet (dH), pH
14
13
12
11
10
9
8
7
Hårdhet
pH
Sulfat (mg/)
Klorid (mg/l)
Vägsaltning
påbörjas
6
5
1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000
Tid
Figur 4.3.13 Hårdhet, pH, klorid- och sulfatkoncentrationer vid Mästerbo som funktion
av tiden.
Hårdhet och klorid, samt hårdhet och alkalinitet uppvisar en mycket tydlig korrelation,
se tabell 4.3.7, vilket stärker hypotesen om att både upplösning av kalcit och vägsalt
påverkar hårdheten.
Tabell 4.3.7 r 2 -värden för korrelation mellan hårdhet, alkalinitet, klorid- och sulfatkoncentrationer
för prover tagna vid Mästerbo vattentäkt under perioden 1960-2000.
r 2 (hårdhet, klorid) 0,83
r 2 (hårdhet, alkalinitet) 0,76
r 2 (alk., sulfat) 0,67
r 2 (hårdhet, sulfat) 0,31
r 2 (klorid, sulfat) 0,20
45
40
35
30
25
20
15
10
Sulfat (mg/l), Klorid (mg/l)
45