Årsrapport 2006 | RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ...

More documents

Recommendations

Info

Fem steg till en bättre lekplats för alla barn kom in och Lek! Entrén till en lekplats ska vara välkomnande och inbjudande. Ofta är den för smal eller helt enkelt försedd med hinder för att allt för snabba barn inte ska kunna cykla eller springa in. Men det innebär samtidigt att ett barn i rullstol helt stängs ute. Att inte ens kunna komma in på lekplatsen utesluter alla möjligheter till att delta i både lek och gemenskap med andra barn. Dessutom ska markbeläggningen vara av sådant slag att det inte blir tvärstopp för rullstolen så fort grinden är passerad. rBU anser att: Varje barn ska ha en tillgänglig lekplats nära sin bostad. Lekplatser ska ha välkomnande och tydlig entré, tillräckligt bred öppning för att en rullstol ska kunna passera. Bra belysning för kvällslek. sLätt och rULLBart! Markbeläggningen på våra lekplatser är ofta ett stort problem. Marken måste vara anpassad så att en rullstol inte kör fast. Löst grus och sand är riktiga rullstolsfällor. Även barn med 22 | LEKA FÖR LIVET rörelsehinder som går behöver en slät beläggning för att kunna röra sig säkert. Det finns flera olika lösningar på passande markunderlag. En slinga runt lekplatsen som är asfalterad eller hårdgjord är en lösning för att alla ska kunna ta sig fram. Det gör även att man får överblick över platsen, slingan kan läggas så att den leder till ”hemliga ställen”, som genom en pilkoja eller en urklippt grankoja eller något annat gömställe som känns hemligt. Självklart ska man också med rullstol kunna komma fram till alla lekredskap. Har man en ramp som går ned i sandlådan så måste den gå in under markytan, annars kan det bildas en grop framför rampen. På ställen där det finns uppenbar ”trillrisk” ska underlaget inte vara alltför hårt. rBU anser att: Markbeläggningen ska vara slät och rullbar. Det ska gå att komma fram till alla lekredskap med rullstol. sand, vatten och gUngor i toPP! Kul redskap, med sandlådan i centrum är något som alla barn vill ha. Alla älskar sand och vatten, även den som inte själv kan bygga tjusiga sandslott. Att bara låta sanden sila mellan fingrarna är en ren njutning. Men för den som har ett rörelsehinder gäller det också att nå dit. Därför måste sandlådan vara nåbar även för den som sitter i rullstol. Det finns olika lösningar på detta, sandbord och varianter där ena kanten på sandlådan är i
sitthöjd. Det finns flera olika lösningar på hur man som rörelsehindrad kan leka i sanden. Särskilda sandstolar som förankras i sanden kan vara bra för små barn. En vattenpöl att plaska i brukar också utlösa glädjetjut och utan vatten blir det inga tjusiga sandslott. Vatten bör dock behandlas med försiktighet, även en grund pöl innebär en drunkningsrisk om olyckan är framme och stillastående vatten kan bli hälsovådligt. . En lekplats gör knappas skäl för namnet utan en gungställning. Vare sig man är stor eller liten är det härligt att gunga. Det finns flera varianter, allt från bilsitsmodellen till kompisgungor, där flera kan gunga samtidigt. Att leka i ett klätterhus är extra roligt. Men för barn i rullstol eller barn som behöver hjälp behöver klätterhuset vara byggt med ramp till ingången och så breda gångar att man kan mötas även om det är en vuxen med. Rutschbanor kan läggas i slänter eller efter en kulle med ramp till startplatsen. Placerar man rutschbanan så fungerar den dessutom som pulkabacke på vintern. Det finns många andra redskap som också är kul, som roprör, vindflöjlar, kryprör, kojor och saker som visslar eller låter i vinden. rBU anser att: Lekplatser som anläggs eller byggs om ska utrustas med tanke på alla barn, även barn med funktionshinder, i samråd med berörda handikapporganisationer. roLigt och säkert! Att leka är en allvarlig sysselsättning. Under leken utvecklas man och växer inombords. Det är bra. Men leken är också förknippad med faror. Ju högre man gungar, desto hårdare slår man sig om man ramlar av. Linbanor och karuseller är roliga, de kan orsaka härliga kittlingar i magen, men också skrapsår och gråt. Enligt Konsumentverket sker 12 000 lekplatsolyckor per år. Barn med rörelsehinder behöver hjälpmedel som ledstänger, drag- och klätterhjälpmedel, stödräcken, tydliga kantmarkeringar, ramper och tillgängliga gungor. Det är också viktigt att det finns staket mot trafikerade vägar och cykelstråk. För att en lekplats ska vara säker är det viktigt att följa de regler som finns. I EU har man kommit fram till gemensamma riktlinjer när det gäller säkerhet. De kallas för europastandarder och uppdateras kontinuerligt. Dessa standarder handlar om redskap, beläggningar och säkerhetsmått. För att uppfylla säkerhetskraven för barn med rörelsehinder måste även andra säkerhetsaspekter tas med i bilden. De europastandarder som hittills tagits fram har inte särskilt tagit hänsyn till barn med funktionshinder och gäller bara nybyggda anläggningar. rBU anser att: Lekplatser ska vara säkra för alla barn. Dessutom ska det finnas kanter mot slänter, skyddsräcken, handtag och ledstänger där det behövs så att barn med rörelsehinder ska kunna leka och ta sig fram säkert. rent och väLordnat! En lekplats sköter inte sig själv. Den ska underhållas och det måste finnas ansvarig personal att tillgå när det behövs. Det måste finnas ansvariga som kan utvärdera hur lekplatsen fungerar och vad som kan göras bättre. På en lekplats som är tillgänglig för barn med funktionshinder är skötseln extra viktig. Sand som rasat ur sandlådor behöver sopas upp och läggas tillbaka, speciella anordningar för hjälp att ta sig upp och fram behöver ses över kontinuerligt. Finns det en handikapptoalett, vilket det bör göra, så måste den hållas ren – och öppen, liksom värmestugor och liknande. Buskar måste klippas så att ingen gör sig illa på vassa grenar. Men det är ett arbete som lönar sig, en lekplats som är välskött vandaliseras inte lika lätt. rBU anser att: En väl utarbetad skötselplan ska upprättas och följas. Illustrationerna är från den planerade Lek för alla i Gävle som Tema – Arkitektur och Projektledning tagit fram. LEKA FÖR LIVET | 23
Page 1 and 2: Leka för livet Årsrapport 2006 |
Page 4 and 5: I dag är enbart 1,4 procent av lan
Page 6 and 7: | LEKA FÖR LIVET
Page 8 and 9: | LEKA FÖR LIVET
Page 10 and 11: Leve leken! Länge har vi människo
Page 12 and 13: hur var det förr? På 1960 och -70
Page 14 and 15: Vad är en tillgänglig lekplats? d
Page 16 and 17: Varför tillgänglighet? Barnkonven
Page 18 and 19: 1 | LEKA FÖR LIVET
Page 20 and 21: Vi frågade föräldrarna i RBU:s e
Page 24 and 25: 24 | LEKA FÖR LIVET - Jag skulle v
Page 26 and 27: joacim och Felix När hon talar om
Page 28 and 29: De goda exemplen Projekt För tiLLg
Page 30 and 31: samarbete gav lekplats av klass i s
Page 32 and 33: -Men även om man måste följa all
Page 34 and 35: skumbil ska locka till lek i gävLe
Page 36 and 37: 3 | LEKA FÖR LIVET Verksamhetsber
Page 38 and 39: 3 | LEKA FÖR LIVET sig under året
Page 40 and 41: 40 | LEKA FÖR LIVET utom tidigare
Page 42 and 43: 42 | LEKA FÖR LIVET Resultat- och
Page 44 and 45: 44 | LEKA FÖR LIVET BALANsRäKNING
Page 46 and 47: 4 | LEKA FÖR LIVET NOT 1 EGET KAPI
Page 48 and 49: 4 | LEKA FÖR LIVET NOT 2 LÖNER, A
Page 50 and 51: Lästips: Mer åt fler på lekplats
Page 52: Leka för livet Ett rättvist samh

Årsrapport 2006 | RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?