Kåren - Ergo

More documents

Recommendations

Info

Vårstart! Studenthälsans mottagningDags för anmälan: www.sh.uu.se Ny energi till studentpriser på Stallet och Svettis! GYMPA I AQUA I AEROBICS I CYKLING I KLÄTTERVÄGG STYRKETRÄNING I POOL I RELAX I BOLLSPEL SERIESPEL I KURSER I STAVGÅNG I LÖPNING HÄLSOPROFIL I MASSAGE I SJUKGYMNAST Studenthälsans mottagning finns till för dig som studerar vid universiteten i Uppsala. Till oss kan du vända dig om du får studierelaterade problem. På mottagningen finns läkare, kuratorer, psykologer och sjuksköterskor. Studenthälsan arbetar också med förebyggande hälsovård, kurser, grupper, seminarier och studiemiljöarbete, samt utför hälsoprofiler. I Studenthälsans lokaler finns även Studentgyn med gynekologer, barnmorskor och killmottagning. Kursstart! Våga tala Yttrandeträning Start måndag 19/2 eller torsdag 22/2. Anmälan senast 5/2 (måndagskursen), 8/2 (torsdagskursen). Stresshantering Tidspress, krav och måsten... Stanna upp! Öka din självkännedom – minska din stress. Start tisdag 13/3. Anmälan senast 27/2. Prestationsångest Minska dina prestationskrav och öka din självkännedom genom reflektion, diskussion och övningar i grupp. Start onsdag 21/2. Anmälan senast 7/2. För ytterligare information och anmälan, kontakta Studenthälsans mottagning tel 15 50 50. BOLLSPEL/SERIER! Basketboll Innebandy Volleyboll Fotboll inomhus Start v 7. Anmäl ditt lag senast 26/1! Anmälan via Stallets/Svettis reception. Kurser motion vt 07 Anmälan och frågor via Stallets eller Svettis reception. STALLET Uppsala Science Park Dag Hammarskjölds väg 58 tel reception 471 69 40 SVETTIS Svandammen Sjukhusvägen 2 tel reception 69 52 80 STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2 tr tel reception 15 50 50 Kursstart! Tai Chi/Qi Gong Mindfulness – medveten närvaro, avslappning, stressreduktion och kroppskontroll genom Tai Chi och Qi Gong. Start 13/2. Anmälan senast 10/2. Magdans Smidighet, kondition och koordination genom dans till orientaliska toner. Start 15/2. Anmälan senast 12/2. Yoga En balans mellan kropp o själ, energi och medvetande. Start 14/2. Anmälan senast 11/2.
<strong>Ergo</strong> #1 / 2007 HD fällde Uppsala universitet Uppsala universitet gjorde sig skyldigt till otillåten diskriminering vid antagningen till juristprogrammet 2003. Det slår Högsta domstolen (HD) fast i en dom. HD fastställer därmed tings- och hovrättens bedömning, och ålägger Uppsala universitet att betala skadestånd till de två studenter med svenskfödda föräldrar som stämde universitetet sedan de trots Inkomst ska inte påverka studielånet. Det föreslår Skatteverket regeringen i en ny rapport. Tanken är att minska det utbredda svartjobbandet bland studenter. Enligt en färsk rapport från Skatteverket svartjobbar en fjärdedel av alla studerande. Det är den klart högsta siffran bland samtliga sysselsättningskategorier. Dels handlar det om svårigheten att få vita jobb, menar utredaren Håkan Malmer. Men också om att man är rädd att hamna över fribeloppsgränsen och därmed bli av med rätten till studiemedel. – Man vågar inte riskera att gå miste om studielånet och den trygghet det medför. Dessutom är svarta anställningar ofta tillfälliga, vilket passar många studenter med ojämn arbetsbörda eller som helt enkelt inte vill binda upp sig. Allt enligt en fördjupad undersökning som Skatteverket har gjort bland svartjobbande studenter. Per Löwdin Utvärderingar koncentreras till svaga miljöer bättre meriter blivit förbigångna av sökande med utlandsfödda föräldrar vid antagningen till juristprogrammet. – Det är bra att rättsläget har klargjorts. Att det har varit oklart hittills visar inte minst det faktum att HD gav prövningstillstånd, säger Hans Eklund, studierektor vid Juridicum. Gunnar Strömmer, som har företrätt de två diskriminerade studenterna, glädjer sig åt utfallet. – Det är centralt att HD utgår från rätt- Skatteverket vill slopa fribeloppet Men svartjobb innebär en rad nackdelar för den enskilde. Det man tjänar är till exempel inte pensionsgrundande, man saknar anställningstrygghet, står utanför de sociala trygghetssystemen och är oskyddad vid arbetsplatsolyckor och skador. – Och man kan ju inte sätta upp det man gör på sitt CV, påpekar Håkan Malmer. DÄRFÖR FÖRESLÅR SKATTEVERKET nu att studielånet inte längre ska påverkas av hur mycket en student tjänar. Förhoppningen är att på så sätt öka incitamentet att jobba vitt. Skatteverket vill också att även låga ersättningar (som det lämnas kontrolluppgift på men som är för låga för att arbetstagaren ska behöva skatta) ska vara pensionsgrundande i framtiden. – Det blir ytterligare en morot för att välja bort svartjobb, säger Håkan Malmer. Förslagen är två av många i en omfattande utredning kring svartjobb, som ska lämnas till regeringen senare i år. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Under den förra borgerliga regeringen, 1991–94, infördes ett “ekonomistiskt” system för anslagstilldelningen. Universiteten skulle i fortsättningen, förenklat uttryckt, få anslag i förhållande till antalet examina som avlades. Kritikstormen mot systemets ytlighet utlöste anspråk på ett systematiskt kvalitetsarbete. Direktiv utfärdades och särskilda anslag ställdes till förfogande för ”kvalitetsarbete”. Universitetskanslern fi ck det yttersta ansvaret. Därmed inleddes det uttalade kvalitetsarbetet, universiteten började inrätta kvalitetskommittéer, etc. Sedan 2001 har Högskoleverket haft i uppdrag att granska och utvärdera i princip varenda utbildning inom det svenska universitets- och högskoleväsendet. Utvärderingarna har föranlett en massa kritik för den ökade arbetsbördan, för forskare och lärare, och i vissa fall är det närmast potemkinkulisser som mött utvärderarna. Besöken på högskolorna regisseras minutiöst: vissa högskolor har t o m anställt särskilda specialister för ändamålet. En kritisk utvärdering får ju följder för såväl anslagstillgång som rekrytering. Kritiken till trots kan man konstatera att Högskoleverket lyckats förvånansvärt bra. Utvärderingarnas kärna består av utomstående bedömningar, av s k ”peer review”, en kollegial granskning som utförs av vetenskapligt kompetenta inom ämnet. Granskningarna är givande som studievägledning, inte minst ten till likställdhet inför lagen och skydd mot diskriminering som en mänsklig rättighet. EN KNÄCKFRÅGA HAR VARIT det undantag i likabehandlingslagen enligt vilken en åtgärd undanröjer diskrimineringsförbudet om den är ”berättigad av hänsyn till ett särskilt intresse som uppenbarligen är viktigare än intresset av att förhindra diskriminering i högskolan”. Uppsala universitet, som i rätten har företrätts av Från och med i höst kan man läsa albanska vid Uppsala universitet. Men Uppsalas breda utbud av småspråk hotas nu av bristande resurser. Nyligen kom Uppsala universitet överens med universiteten i Göteborg, Lund, Linköping, Stockholm och Umeå om hur de ska fördela ansvaret för ett antal småspråk som regeringen vill att det ska fi nnas undervisning i i Sverige. Dit hör de fem minoritetsspråken fi nska, tornedalsfi nska, jiddisch, samiska och romani chib, men också en rad andra, som estniska, somaliska, hindi och portugisiska. För Uppsalas del innebär överenskommelsen att albanska blir ett nytt språk i grundutbildningen, något man får en ersättning på 1,5 miljoner kronor för under 2007. – Vi utgår från att det blir ett årligt bidrag, men vi vet inte än, säger Anna Sågvall–Hein, dekan på språkvetenskapliga fakulteten. i den meningen att man kan lära sig vid vilket lärosäte man bör undvika att läsa eller disputera i ett visst ämne. Samtidigt får man konstatera att verket har varit relativt svagt. 700 utbildningar och program har granskats under de tre senaste åren. En del utbildningar har vid granskningen fallit under en “miniminivå för högskolemässighet”. Universitetens och högskolornas rätt att utfärda examen i dessa ämnen och program har då ifrågasatts av verket. Totalt har Högskoleverket ifrågasatt 69 examensrätter. Enligt verket driver ifrågasättandet fram en kvalitetshöjning, vilken medfört att verket hittills inte behövt dra in någon examensrätt. Med stor sannolikhet har politiska överväganden, snarare än akademiska, delvis fått betinga utfallet. Drogs examensrätter verkligen in skulle man ställas inför en rad svåra problem: Ska utbildningen läggas ned? Hur hanterar man det? Blir staten eller högskolan skadeståndskyldig? De som har läst eller försökt disputera i ämnet har ju gjort stora förluster! Dragit på sig studielån och ägnat en del av sitt liv åt ett dödfött projekt som är mer demeriterande än meriterande. Uppdraget från staten 2001 var sexårigt och är i stort sett slutfört. Praktiskt taget alla utbildningar ha granskats. Därför lägger nu Högskoleverket om verksamheten. Enligt verket visar såväl erfarenheter från Sverige som från andra länder att nya omgångar av kvalitetsgranskningar som genomförs på NYHETER /13 Justitiekanslern, har hävdat att intresset av mångfald inom juristkåren är ett sådant särskilt intresse. Men i sin dom skriver HD att det varken i övriga diskrimineringslagar eller i förarbetena till likabehandlingslagen fi nns stöd för att i enlighet med det aktuella undantaget tillämpa positiv särbehandling vid olika meriter, s k stark positiv särbehandling. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Småspråk hotas av resursbrist En anledning till att just albanska hamnar i Uppsala är att försvarets tolkskola, som universitetet samarbetar med, har efterfrågat undervisning i språket. Utöver albanskan tilldelas Uppsala ansvaret för en rad andra språk från regeringens lista, men som redan fi nns vid universitetet. Dit hör till exempel turkiska och assyriologi. Uppsala universitet har i själva verket det bredaste språkutbudet i landet, med undervisning i ett trettiotal språk på grundutbildningsnivå. Men att bredden kommer att kunna behållas även framöver är inte självklart. En kärv ekonomi gör att språkvetenskapliga fakulteten nu har fått i uppdrag av konsistoriet att se över i hur många språk man kan upprätthålla en (enligt Högskoleverket) tillräckligt god kvalitet. – Vi gör allt vi kan för att behålla samtliga språk och vill inte dra ner på undervisningen. Men det är ingen lätt uppgift, säger Anna Sågvall–Hein. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se samma sätt som tidigare inte ger lika värdefulla bidrag som vid det första tillfället. De kommande åren (2007–2012) ska det alltså inte göras någon generell kvalitetskontroll. Istället vill verket ge större vikt till lärosätenas eget kvalitetsarbete. De fl esta lärosäten har numera egen systematisk kvalitetsgranskning, särskilda enheter som arbetar med att försöka höja kvaliteten på utbildningen, etc. Vidare aviserar Högskoleverket att det vill satsa på ett mindre antal fördjupade granskningar av ämnen och program där bedömningen görs att det fi nns en risk för att god kvalitet inte upprätthålls, baserad på nyckeltal, uppföljningar och förenklade självvärderingar. Istället för att utvärdera alla, även institutioner som är erkänt väl fungerande, blir det alltså en koncentration till de svagaste miljöerna. Väl fungerande verksamheter kommer att lämnas ifred, medan t ex institutioner som kännetecknas av många doktorander och knappt några disputationer riskerar att utsättas för en ingående granskning. Denna koncentration är säkert en riktig satsning. Det fi nns forskningsmiljöer som inte fungerar bra, för att uttrycka saken milt, och en koncentration på dessa borde ge resultat. Istället för ett fl öde av rapporter, så stort att ingen orkar läsa allt, blir det färre och mer åtgärdsrelevanta rapporter. Som ger ett större genomslag. Andra inslag i de kommande årens utvärderingar blir ökad internationell medverkan i granskningen, och utmärkelser till framstående utbildningsmiljöer.
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3 and 4: Ergo #1 / 2007 MEDARBETARE I ERGO:
Page 5 and 6: Ergo #1 / 2007 David Ekstrand, Halv
Page 7 and 8: Ergo #1 / 2007 Hotade studentbostä
Page 9 and 10: Ergo #1 / 2007 REPORTAGET / 09 frit
Page 11: Ergo #1 / 2007 Fejkade intervjuer g
Page 15 and 16: STUDERA I EUROPA Internationella ka
Page 17 and 18: Ergo #1 / 2007 FORSKNING PÅGÅR Sv
Page 19 and 20: Ergo #1 / 2007 Loud på Norrlands t
Page 21 and 22: Gör din mun en tjänst - kom till
Page 23 and 24: Ergo #1 / 2007 Betygen sätts i ska
Page 25 and 26: Ergo #1 / 2007 25 / KALENDARIUM VÄ
Page 27 and 28: Malin Ulf Marie Caroline Martina Em
Page 29 and 30: Ergo #1 / 2007 26/1 till 02 Rub-a-d
Page 31 and 32: News in English According to Wikipe

Kåren - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?