Km 11 2010 - Katolskt Magasin

Känd franciskan. Helige Antonius är mest känd som det helgon man anropar
när man ha förlorat något, kanske sin nyckelknippa eller något så allvarligt
som sin tro.
På vår vandring stannar vi vid många helgon, mer eller mindre
kända, mer eller mindre officiella, mer eller mindre vac -
kert avbildade. Statyerna lär vara 107 till antalet men några
av helgonen upprepas på flera ställen. Nog kan man ändå
kalla Stefansdomen för en Alla helgons kyrka.
Statyerna är högt placerade i sina nischer, en del i dubbla
nivåer på samma pelare. Varje nisch är som ett litet kapell i
sig, med ornamenterade pelarkrön och baldakiner.
Nu har vi gått ett varv medsols och är nere vid huvudporten
igen. Vi tar en sista blick in mot kyrkan. Och där, på den
första pelaren till höger ser vi Helige Stefanos, kyrkans skydds -
patron.
Hans staty ska finnas i stort format längst inne i koret
men dit är det tillträde förbjudet.
Den som är placerad här, kanske tänkt som en välkomnande
staty, är inte särskilt iögonenfallande och motljuset
från söderfönstren gör det svårt att se den klart. Men visst,
det är han. Syster Christel förklarar hans attribut:
- Stenarna under hans högra arm berättar om sättet han
blev dödad på: han stenades. Och palmkvisten i hans högra
hand är martyrernas tecken på evigt liv.
Stefanos, den förste kristne martyren, står där liten och
diskret, oberörd av det väldiga, praktfulla kyrkorummet
bak om sig. Ett föredöme för oss.
Kanske det är så vi ska uppfatta honom och de andra helgonen:
de står på pelare av sten som fysiskt bär upp en synlig
kyrka samtidigt som de, symboliskt, bär upp Kyrkans tro.
Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse
heliga rum | sid. 27
Nära ingången. Stefansdomens skyddpatron, Helige Stefanos, står på en av
de första pelarna i kyrkan, Men hur många upptäcker den lilla anspråkslösa statyn
när de bländas av rummets väldiga skönhet?