PANTER FORTSÄTTER KAMPEN GRUNDAREN AV DE AMERIKANSKA SVARTA PANTRARNA, BOBBY SEALE, OM SITT LIVSLÅNGA ARBETE MOT RASISM. 38 Utsikter för kärlek LEDARE När man ser sig runt i Sverige ser det ut <strong>som</strong> om väldigt många valt part<strong>ner</strong> med hänsyn till klasstillhörighet, etnicitet och inredningssmak. Samtidigt <strong>som</strong> den fritt valda kärleken framhålls <strong>som</strong> ett västerländskt signum, är det inte många kärlekspar <strong>som</strong> förenas över klass- och etnicitetsgränser. Som vanligt med normer verkar det <strong>som</strong> om de allra flestas fria val på något sätt leder mot exakt samma val <strong>som</strong> ens föräldrar och vän<strong>ner</strong> gjort och gör. Å ena sidan baseras kärlekens fria val på en intersektionell mix av heteronorm och sexism, segregation och rasism, ekonomiska orättvisor och klassklyftor. Å andra sidan förstärks dessa företeelser av det bristande gränsöverskridandet på kärlekens fält. Detta är en av utgångspunkterna för det här <strong>numret</strong> av Mana, <strong>som</strong> har temat ”Kärlek”. Men oavsett vilka maktstrukturer <strong>som</strong> grumlar det sanna i ”den sanna kärleken”, så fortsätter kärleken att slå sina klor i oss och lämna dumdristighet och hjärtesorg i sina spår. Oavsett om kärleken ytterst är en social konstruktion fylld med problematiska idéer om vem och hur och varför man ska älska, så måste rätten att drabbas och följa sitt skenande hjärta vara allas. Detta är den andra utgångspunkten för det här <strong>numret</strong>: vi vill visa hur rasism, migrationskontroller och globala ekonomiska orättvisor – tillsammans med sexualiserad och sexistisk rasism – begränsar människors rätt och möjlighet att utöva kärlek och bilda relatio<strong>ner</strong>. Föreställningar om och reglering av olika kroppars sexualitet var centrala mekanismer i den koloniala maktutövningen. Relatio<strong>ner</strong>na mellan kolonisatörer och koloniserade, eller mellan olika föreställda raser och gemenskaper, omgärdades av såväl gränsdragningar och isärhållande <strong>som</strong> överskridanden och övergrepp. Den (post)koloniala historien griper djupt in i samtiden och även idag pågår gränsbevakningen, sexualiseringen, avsexualiseringen och discipli<strong>ner</strong>ingen av kroppar utifrån klass och etnisk 04 <strong>MANA</strong> 1–2 2012 TEXT: MAJA SAGER TEMAREDAKTÖR I YTTRANDEFRIHETENS NAMN I FEBRUARI FICK SVERIGE SITT EGET POSTORDERFRUAR, FRUIMPORT ELLER ÄKTENSKAPSMIGRATION? TRYCKFRIHETSSÄLLSKAP, EFTER DANSK FÖRLAGA. <strong>MANA</strong> GRANSKAR ORGANISATIONENS ANTIMUSLIMSKA BUDSKAP OCH INTERNATIONELLA KOPPLINGAR. ABIGAIL SYKES TITTAR PÅ EN INDUSTRI SOM I STOR UTSTRÄCKNING BYGGER PÅ FÖRDOMAR, ANTIFEMINISM OCH ETT KOLONIALT ARV. 10 28 tillhörighet – och utifrån var man befin<strong>ner</strong> sig socialt, geografiskt och historiskt på den postkoloniala världskartan. Temat inleds av Britta Abotsi <strong>som</strong> intervjuat Anna Bredström om hennes forskning om hiv- och sexualupplysning i Sverige. Bredström har kunnat visa hur föreställningar om en svensk god och jämställd sexualitet eller kärlekspraktik ställs mot ”de andras” hotande sexuella uttryck och praktiker. Hon berättar att det informationsmaterial hon studerat nästan inte alls berör praktiker för säker sex, utan istället lägger allt krut på att förmedla idéer om svenskhet och det rätta sättet att visa kärlek och ha relatio<strong>ner</strong>. I nästa text utforskar Abigail Sykes begreppet ”fruimport”. Hur sätter vi ljuset på det systematiska utnyttjandet och ifrågasätter de rasistiska och sexistiska föreställningarna om kvinnor <strong>som</strong> ligger bakom utan att själva börja skapa problematiska bilder av kvinnor från öst, kärlek och relatio<strong>ner</strong>? Och vad säger ”fruimporten” om bilden av kvinnor i Sverige? Sykes diskuterar saken med olika forskare och med en ukrainsk kvinnoorganisation. Två texter sätter fokus på hur den restriktiva migrationspolitiken påverkar människors kärleksliv. I ett reportage berättar Christina Hansen om några kärlekspar <strong>som</strong> velat bo i Danmark men <strong>som</strong> tvingats bosätta sig i Sverige för att få vara tillsammans. I en krönika reflekterar Lina Myritz över de normer och den ofta motsägelsefulla syn på kärlek, relatio<strong>ner</strong> och familjeband <strong>som</strong> råder på svenska Migrationsverket. Sist intervjuar Fatme Megahid en aktivist i hbt-organisationen Arabiskt Initiativ, <strong>som</strong> organiserar muslimska hbt-perso<strong>ner</strong>, och en ung muslimsk tjej <strong>som</strong> delar med sig av sin berättelse om hur hon tvingas hantera både islamofobi och homofobi i de olika sammanhang hon vill se <strong>som</strong> sina. Tillsammans hoppas vi att artiklarna ska bidra till att belysa kärlekens villkor i ett rasistiskt och sexistiskt samhälle. Vi hoppas också att artiklarna kan visa att kärleken fortsätter spira därute trots allt – i form av antirasistisk kamp och solidariskt motstånd. RIO DE JANEIRO Nyligen avslutades FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Rio de Jan- eiro. Där deltog statschefer och representanter för 193 länder. Konferensen var en uppföljare till miljökonferensen i Rio 1992. Men trots att miljöproblemen idag är större än för 20 år sedan, lyckades inte regeringarnas representanter enas om kraftfulla åtgärder för att lösa klimatkrisen och de svåra miljö- problem vi står inför. Tanken är att Rio+20- deklarationen så småningom skall ersätta millen- niemålen, men det talades aldrig om pengar för att omsätta deklarationens ambitio<strong>ner</strong> i praktiken. Trots att det tongivande budskapet i första under- lagsdokumentet om ”grön ekonomi” delvis tonades <strong>ner</strong> under förhand- lingarna, fick marknadskrafterna ännu friare tyglar än de haft tidigare. Särskilt drivande för linjen <strong>som</strong> går ut på att lösa miljöproblemen genom marknadslösningar var EU:s för- handlare. Grön ekonomi innebär bland annat prissättning av naturens tjänster, till exempel skogarnas upptagning av koldioxid, samt utsläppsrätter, det vill säga betalning för att fortsätta förorena luften. Företagens inflytande vid detta FN-toppmöte var ovanligt stort vilket ger känslan av att transnatio- nella företag tagit FN-systemet <strong>som</strong> gisslan. Detta åskådliggjordes väl av Sverigepaviljongen <strong>som</strong> domi<strong>ner</strong>ades av Ericsson, Saab, Scania och andra exportföretag <strong>som</strong> fick representera landet. Som motvikt till den officiella marknadsdomi<strong>ner</strong>ade konferensen anordnades Folkens toppmöte för social och miljörättvisa. Den samlade cirka 40 000 representanter för civilsamhället, bland annat folk- rörelser, människorättsorgan- isatio<strong>ner</strong> och miljöorganisatio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> höjde sina röster för dem <strong>som</strong> drabbas av ekologiska och sociala orättvisor. Rörelserna konstaterade att FN-konferensen inte inser att miljöproblem är starkt knutna till sociala problem och inte är vare sig klass-, köns- eller geopolitiskt neutrala. De rika utsätter miljön för mer påverkan än de fattiga, män mer än kvinnor och människor <strong>som</strong> bor i det globala nord lämnar ett mycket större ekologiskt fotavtryck än de <strong>som</strong> bor i det globala syd. Folkrörelser <strong>som</strong> till exempel DET GREKISKA TRAUMAT INTERVJU MED SOCIOLOGEN ALEXANDRA HALKIAS OM ETT GREKLAND DÄR RASISMEN BLIVIT GRÖVRE – PÅ GATAN, I MEDIERNA OCH I POLITIKEN. 46 ursprungsfolk och småbrukar- nätverket Via Campesina oroas särskilt över att såväl detta miljömöte <strong>som</strong> de olika klimatmötena envisas med att försöka finna lösningar på miljöproblemen inom ramarna för den kapitalistiska logiken – det vill säga utan att avstå från obegränsad produktion och konsumtion av varor och ständig ökande ekonomisk tillväxt. Avgörande under de när- maste åren blir därför om världens sociala rörelser, bland dem global- rättviserörelserna och miljörörelsen, lyckas ändra styrkeförhållandet så att vi kan rädda livet på planeten innan det är för sent. Carmen Blanco Valer, Latinamerikagrupperna 05 <strong>MANA</strong> 1–2 2012 FOTO: CARMEN BLANCO VALER