Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och ... - Skolverket

hur de ska använda dem. Nackdelen kan vara att materialet ger eleven associationer
som gör det svårt att se den matematiska innebörd som föremålet är
tänkt att representera. Det pedagogiska materialet är av tillverkaren tänkt att
ha en mer direkt överensstämmelse med den matematiska idé det vill åskådliggöra.
Det är dock inte givet att lärare är medvetna om denna idé och att
eleven förmår se denna idé i materialet. Szendrei menar t.ex. att effekterna av
att använda material som Cuiseneaires räknestavar är betydligt överskattade.
Det pedagogiska materialet är ofta dyrt att köpa. Lärarna ger uttryck för att
de ofta letar efter material som är användbart för många olika aktiviteter och
olika innehåll. Exempel på vardagliga föremål som vi sett är tändstickor, kottar,
snören och olika förpackningar som pet-flaskor och burkar. Även om dessa
föremål har ett begränsat användningsområde så är kostnaderna för att förvara
materialet i klassrummet, och alltid ha det tillgängligt, minimala.
Pedagogiskt material kan vara centikuber, pentamino, geobräden, geometriska
kroppar och material som åskådliggör olika bråk. Oavsett vilket material
man använder är det viktigt att det finns en tydlig överensstämmelse mellan
materialet och den matematiska idé eller tankeform man vill belysa. Vi har
följt lektioner där t.ex. elevernas bråkuppfattning blivit begränsad genom att
”bråkmaterialet” bara består av cirkelsektorer. Effekten av materialet beror i
allmänhet mindre på materialet i sig än på hur det används och hur man pratar
om det. Det avgörande är om arbetet med materialet ges en sådan didaktisk
struktur att det leder till önskad abstraktion.
När det gäller spel används de oftast för att färdighetsträna ett matematikinnehåll,
när de inte används som avbrott i en tråkig matematikundervisning.
Ett av de spel med matematik innehåll vi sett användas i undervisningen är
Yatzy. Frågan är emellertid om de slumpvis slagna tärningarna ger en sådan
struktur i träningen att spelet leder till önskad färdighet. Man lär sig ju inte av
att träna utan av att träna något. Ett annat syfte med att använda spel kan vara
att träna förmågan att uttrycka och förklara sitt tänkande, t.ex. vid en beräkning
eller när det gäller olika strategier och logiska resonemang. Det är dock
inte givet att detta verkligen sker när elever spelar spel. De har ofta helt annat
fokus och en annan agenda.
Olika skolor har olika lokalmässiga förutsättningar för att förvara och använda
material. Någon skola har samlat materialet i ett matematikrum dit man
emellanåt går med sin elevgrupp. Andra har placerat materialet i något förrådsutrymme
där man har haft en bokningslista på vilken lärare måste boka det
material hon behöver för en viss lektion innan hon tar det med sig till klassummet.
Andra har materialet i skåp och lådor i korridorer. Det visar emellertid,
naturligt nog, att material som är tillgängligt i klassrummet lättare blir använt.
På flera ställen har man upptäckt att man redan hade en del material, som
någon lärare tidigare införskaffat, men som sedan har blivit liggande och
74 laborativ MatEMatik, konkrEtisErandE undErvisning och MatEMatikvErkstädEr