Sjuksköterskans förhållningssätt - ett verktyg i samtal - Ersta Sköndal ...

More documents

Recommendations

Info

tillsammans letade efter nyckelord och återkommande teman. Vi fann fyra återkommande teman som hade med förhållningssätt att göra. Dessa var: sjuksköterskans egenskaper, 8 sjuksköterskans kunskap, hur sjuksköterskan förhåller sig till och samtalar med patienten och patientens upplevelse av sjuksköterskans sätt att förhålla sig. 6. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN Vi har valt litteratur som är granskad. Vi har inte haft för avsikt att förvanska den litteratur vi har läst. Det är dock lätt att göra oavsiktliga feltolkningar genom att skriva på ett annat språk än originaltexten som används i artiklarna. Vi har inte heller kopierat det någon annan skapat och framställt det som vårt eget eller uteslutit artiklar som visat på motstridiga resultat (Nilsson, 2005). Dock är det svårt att sätta sin egen förförståelse inom parentes, men avsikten är att presentera resultatet så objektivt som möjligt. 7. RESULTAT Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva olika förhållningssätt avseende sjuksköterskans samtal med patienten och identifiera hur förhållningssätten påverkar patienten. I analysen framkom återkommande teman: sjuksköterskans egenskaper och sjuksköterskans kunskap och färdigheter. Vissa egenskaper förutsattes i sjuksköterskans sätt att förhålla sig. Sjuksköterskan behövde också ha vissa kunskaper och färdigheter för att kunna förhålla sig i sina samtal med patienten. Följande teman framkom också i analysen: sjuksköterskans sätt att förhålla sig till och samtala med patienten samt patientens upplevelse av sjuksköterskans sätt att förhålla sig. 7.1 Sjuksköterskans egenskaper I analysen framkom utmärkande särdrag och fallenheter hos sjuksköterskan. En av egenskaperna var vad Eriksson och Fredriksson (2003) kallade för aktning. Aktning innebar att sjuksköterskan värderade sig själv och sina val i sitt arbete. Aktning var en förutsättning för att kunna respektera patienten och enligt Dekkers, Leget, Olthuis och Vogelaar (2006) att tillåta patienten att vara den han var. För detta förutsattes det Eriksson och Fredriksson (2003) kallade för autonomi. Autonomi innebar att sjuksköterskan hade ett ansvar för sina handlingar. Egenskaperna aktning och autonomi utvecklades till caritas, dvs. människokärlek, vilket var det primära motivet i omvårdnad. Caritas ledde enligt Dekkers et al. (2006) till respekt och ansvar för patienten och en ömsesidighet.
Egenskaperna aktning, autonomi och caritas förutsattes för att sjuksköterskan skulle kunna 9 engagera sig i ett samtal. Utöver dessa egenskaper borde sjuksköterskan värdera möjligheten att hjälpa och ta god hand om patienten (a.a.). Andra egenskaper som framkom var att sjuksköterskan skulle ha en holistisk människosyn, dvs. hon skulle se patienten som en helhet som befann sig i ett psykosocialt sammanhang (Drevenhorn, 2006). Eriksson och Fredriksson (2003) belyste även vikten av att sjuksköterskan skulle vara medveten om sina moraliska handlingar. Detta för att hon skulle kunna handla etiskt. 7.2 Sjuksköterskans kunskap och färdigheter I analysen framkom att sjuksköterskan behövde ha kunskap i form av medvetenhet och vissa färdigheter när hon förhöll sig i sina samtal till sina patienter. Analysen visade även att hon behövde vara medveten om relationen mellan sjuksköterska och patient samt ha kunskaper om orsaken till olika beteenden. Fredriksson och Lindström (2002) betonade att sjuksköterskan kommer att möta lidandet i vårdande samtal. Lidandet behövde inte bara vara sjukdom utan det kunde te sig i olika uttryck: orsakat av sjukdom och behandling, relaterat till ens egen existens och orsakat av vård. Dekkers et al. (2006) framhävde att patienten många gånger kämpade med meningen och behövde någon som var villig att lyssna och engagera sig i kampen. Det innebar enligt Bowles et al. (2001), Collins (2005), Drevenhorn (2006), England (2005), Fredriksson och Lindström (2002) att sjuksköterskan skulle hjälpa patienten att se sin egen livsvärld, vad de upplevde och meningen med detta. Det var även av vikt att låta patienten vara i centrum (a.a.). Fredriksson och Lindström (2002) fann även i sin studie att det var av vikt att sjuksköterskan var medveten om att lidandet kunde dölja sig bakom olika fasader, som uttrycktes i olika beteenden. Fasaderna kunde uppfattas som en form av omedveten roll som patienten spelade. När sjuksköterskan och patienten samtalade i sina roller berördes inte det egentliga lidandet. Samtalen blev snarare vårdsamtal (Fredriksson & Lindström, 2002). Bowles, Mackintosh och Torn (2001) menade att sjuksköterskor behövde kunskap i samtalsfärdigheter för att känna sig mer kompetenta och för att bättre kunna strukturera interaktionerna med patienterna. Detta kunde göras genom att införa en samtalsmodell och använda sig av samtalet som ett verktyg. Utan denna samtalsmodell hade sjuksköterskan undvikit mellanmänskliga engagemang och hänvisat patienter till andra istället för att jobba med dem själv (a.a.).
Page 1 and 2: ERSTA & SKÖNDAL HÖGSKOLA Institut
Page 3 and 4: Dikt Om jag vill lyckas med att fö
Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING
Page 7 and 8: 1. INLEDNING 1 Nu måste vi sluta t
Page 9 and 10: Ordet kommunikation kommer från de
Page 11 and 12: 3. SYFTE Att beskriva olika förhå
Page 13: och kvantitativa. Förhållningssä
Page 17 and 18: 11 I Fredriksson och Lindström (20
Page 19 and 20: 13 Ett verktyg för sjuksköterskan
Page 21 and 22: 15 En nackdel med en litteraturstud
Page 23 and 24: 17 livsvärld, vad de upplever och
Page 25 and 26: 9. SYNTES 19 Syftet med litteraturs
Page 27 and 28: 21 positiva känslor är en föruts
Page 29 and 30: 23 Det som räddade den unga mannen
Page 31 and 32: Explanations in consultations: the
Page 33 and 34: 27 Rooke, L. (1995). Omvårdnad - t
Page 35 and 36: Bilaga 2 Sökmatris Sid. 1 av 2 Dat
Page 37 and 38: Bilaga 3 Matris Sid. 1 av 8 Förfat

Sjuksköterskans förhållningssätt - ett verktyg i samtal - Ersta Sköndal ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?