Sjuksköterskans förhållningssätt - ett verktyg i samtal - Ersta Sköndal ...

10
Fredriksson och Lindström (2002) betonade vidare värdet av sjuksköterskans kunskap om att
olika känslor kan dölja sig bakom fasader. Det kunde vara känslor såsom rädsla,
ondskefullhet, hat, hämnd och vrede. På ett djupare plan kunde känslan av rädsla vara kopplad
till övergivenhet. Rädsla kunde också visa sig som utstuderad och rättfram ondskefullhet. I
botten var patienten rädd att bli eller känna sig övergiven eller att inte vara önskvärd. Alla
känslor härstammade från den primära känslan skam, där fasader tjänade syftet att behålla
patientens stolthet, vilket var motsatsen till skam. Dessa känslor blev ett uttryck för lidandet
(a.a.). Sjuksköterskan hade även med stöd av Eriksson och Fredriksson (2003) ett ansvar för
hennes och patientens relation. I relationen förelåg asymmetri och det berodde på att en part
var aktiv och en var passiv. Sjuksköterskan var den aktiva med sitt ansvar och patienten den
passiva i och med sitt lidande. Dekkers et al. (2006) menade på att patienten var passiv på
grund av sin begränsade kapacitet att agera. Eriksson och Fredriksson (2003) framhöll att en
asymmetrisk relation var i fara att bli oetisk när den aktiva parten utövade makt över den
passiva partens vilja. För att skapa symmetri i förhållandet mellan sjuksköterska och patient
var det viktigt att sjuksköterskan såg patienten bakom lidandet och förmedlade en känsla av
att inte skada. Här kunde även sjuksköterskan använda sig av sin människokärlek för att
återställa patientens passivitet och få en symmetrisk relation (a.a.).
Det Fredriksson och Lindström (2002) slutligen fann var att sjuksköterskan borde vara
medveten om att patientens yttre och beteende inte alltid var vad det visade sig vara. En
offerfasad kunde ge sig i uttryck på så vis att patienten ständigt trodde att han var drabbad av
något och en patient med viljelös fasad gav upp allt som var viktigt i livet. Osäkerheten ledde
till att han lätt tog till alkohol. En osynlig fasad kunde representera den patient som anpassade
sig till omgivningen för att inte vara till besvär, hade svårt att säga nej och blev därmed lätt
offer för våld. Patienten som inte tolererade misslyckanden och som alltid skulle vara bäst
skulle kunna uttryckas ha en fasad kallad ensam är stark. En patient kunde ha fler fasader
samtidigt (a.a.).
7.3 Sjuksköterskans sätt att förhålla sig till och samtala med patienten
I analysen framkom sju olika förhållningssätt som sjuksköterskan intog avseende hennes
samtal med patienten. Dessa var att förhålla sig holistiskt – se känslan bakom beteendet, att
förhålla sig atomistiskt, att förhålla sig okonsekvent, att förhålla sig rådgivande, att förhålla
sig till beteendeförändring, att förhålla sig socialt och att förhålla sig lösningsfokuserat.