Grundläggande kvalitet i arbetsterapi - FSA

Grundläggande kvalitet
i arbetsterapi
Självskattning och starthjälp

© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, rev. september 2011
Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka
www.fsa.akademikerhuset.se
Foto: Colourbox

Innehåll
Förord 4
FSAs kvalitetspolicy 5
Självskattning av FSAs kvalitetsindikatorer 10
Handledning för självskattning av FSAs kvalitetsindikatorer 12
Starthjälp för kvalitetssystem inom arbetsterapi 14
Goda erfarenheter från hur kvalitetsombuden arbetar i kretsarna 19

Förord
I arbetsterapi är det både nödvändigt och angeläget med god kvalitet. Att vara
en professionell yrkesgrupp ställer bland annat krav på att uppfylla yrkesmässiga
kvalitetskrav. Därför har FSA i sin kvalitetspolicy upprättat nationella
kvalitetsindikatorer vars syfte är att skapa och upprätthålla en grundläggande
kvalitet i arbetsterapi.
FSA har också inrättat ett kvalitetsråd som bland annat har till uppgift att
initiera och utveckla metoder för att beskriva, mäta och förbättra kvaliteten
i arbetsterapi.
Kvalitetsrådet har i foldern ”Grundläggande kvalitet i arbetsterapi” samlat
en rad viktiga kvalitetsdokument. Foldern är tänkt att ge en överblick över
styrande dokument, arbetssätt för kvalitetsutveckling av arbetsterapi samt goda
exempel på hur lokalt kvalitetsarbete kan genomföras. Vi hoppas att detta kan
underlätta kvalitetsarbetet för arbetsterapeuter.
Denna starthjälp har reviderats utifrån beslut om förändringar i kvalitetspolicyn
på fullmäktige 2010 och erfarenheter från användare.
Lena Haglund
Förbundsordförande
4

FSAs kvalitetspolicy
Inledning
Målet med arbetsterapi är att främja patientens/klientens* möjligheter att leva
ett värdefullt liv i enlighet med egna önskemål och behov och i förhållande till
omgivningens krav (Etisk kod, 2004).
Arbetsterapiämnet omfattar det mänskliga görandet så som det uttrycks i
socialt och kulturellt definierade aktiviteter. Arbetsterapiämnet är kunskapen
och vetenskapen om hur resurser i individen, omgivningen och aktiviteter
interagerar och stimulerar till delaktighet i livssituationen. Kunskapen och
vetenskapen innefattar även förebyggande och terapeutisk tillämpning med
syfte att stimulera till välbefinnande i det dagliga livet. (Antaget av FSAs
förbundsstyrelse, 2002)
Arbetsterapi omfattar insatser för barn, ungdomar, vuxna och äldre med hälsoproblem
som begränsar eller hotar att begränsa deras aktivitet och delaktighet.
Insatserna omfattar personlig vård, boendeaktiviteter, arbete, studier, lek och
fritid. Arbetsterapi bedrivs även på grupp- och samhällsnivå, till exempel när det
gäller tillgänglighet i bostäder, yttre miljö och kollektivtrafik.
Att arbeta för att utveckla och säkerställa kvaliteten i arbetsterapi har länge
varit ett angeläget område för arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbets-
terapeuters kvalitetspolicy antogs första gången 1996 och har tidigare reviderats
1998 och 2004.
Kvalitet i hälso- och sjukvård
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (31§ HSL) ska kvaliteten i verksamheten systematiskt
och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialstyrelsen anger i föreskriften
SOSFS 2005:12** att vid planering, utförande, uppföljning och utveckling av
verksamheten ska det systematiska kvalitetsarbetet skapa sådana förutsättningar
* I detta dokument används begreppet patient/klient genomgående för att beskriva
mottagare av arbetsterapi.
** Från och med den 1 januari 2012 ersätter SOSFS 2011:9 föreskriften SOSFS 2005:12.
5

att tillgängliga resurser kan användas för att uppnå kraven på patientsäkerhet,
patienttillfredsställelse och kostnadseffektivitet. I föreskriften fastställs att det
ska finnas ett ledningssystem för att systematisera kvalitetsarbetet. I kapitel 3
beskrivs såväl vårdgivarens, verksamhetschefens som hälso- och sjukvårdspersonalens
ansvar och att hälso- och sjukvårdspersonalen kontinuerligt ska medverka i
det systematiska kvalitetsarbetet genom utveckling av rutiner och metoder, risk-
och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. När man arbetar
med utredning och intervention av patienter/klienter tillhör arbetsterapeuter
hälso- och sjukvårdspersonal oavsett var man är anställd.
I Socialstyrelsens skrift ”God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
i hälso- och sjukvården”, 2006, beskrivs sex kvalitetsområden som
alla ska beaktas för att säkerställa kvaliteten i hälso- och sjukvården. Hälso- och
sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad,
effektiv, jämlik samt ges i rimlig tid. På följande sida presenteras vad detta
innebär för arbetsterapi.
Kvalitet i arbetsterapi
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig arbetsterapi
• Arbetsterapi bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas
för att möta den individuella patientens/klientens behov, det vill säga en
evidensbaserad praxis tillämpas.
• Patienten/klienten ska få en adekvat utförd arbetsterapeutisk utredning och
intervention. Detta innebär att definiera behov, formulera mål, genomföra
intervention, utvärdera samt att inhämta patientens/klientens synpunkter
på kvaliteten i arbetsterapin.
Säker arbetsterapi
• Genom ett aktivt riskförebyggande arbete förhindras skador som kan
orsakas av arbetsterapi.
• Att arbetsterapeuter använder ett gemensamt språk för att underlätta kom-
munikation, dokumentation och åtgärdsregistrering.
Patientfokuserad arbetsterapi
• Arbetsterapi ges med respekt och lyhördhet för patientens/klientens behov,
förväntningar och värderingar och att dessa vägs in i beslut om insatser.
• Att arbetsterapeuten arbetar utifrån FSAs etiska kod.
6

Effektiv arbetsterapi
• Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att uppnå målen med arbets-
terapi.
Jämlik arbetsterapi
• Arbetsterapi tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla.
Arbetsterapi i rimlig tid
• Att ingen patient/klient ska behöva vänta oskälig tid på arbetsterapiinsatser
som han/hon har behov av.
Vad innebär ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
i arbetsterapi
• Att identifiera förbättringsområden, vidta och följa upp åtgärder för att
förbättra kvaliteten i arbetsterapi.
• Att skapa och använda ett systematiserat arbetssätt som baseras på doku-
menterad och tillförlitlig kunskap från vetenskap och beprövad erfarenhet.
Nationella kvalitetsindikatorer för arbetsterapi
Med hjälp av en kvalitetsindikator kan arbetsterapins kvalitet följas och mätas.
En kvalitetsindikator kan finnas på struktur-, process- eller resultatnivå.
Strukturindikatorer
• Plan med mätbara mål och uppföljning med måluppfyllelse ska göras varje
år.
• Arbetsterapiprogram ska finnas för de mest frekventa patientgrupperna
inom verksamheten.
Processindikatorer
Rutiner ska finnas beskrivna och utvärderade med mål och måluppfyllelse för:
• delaktighet i utredning och intervention,
• användning av ”FSAs klassifikation av sökord och åtgärder inom arbetsterapi,
2008”,
• redovisning av resultat till remittent och samverkanspartner avseende utred-
ning och intervention på individnivå, och
• arbetet med yrkesetiska frågor i enlighet med FSAs Etiska kod.
7

Resultatindikatorer
• Mätbara resultatmål på gruppnivå ska finnas för patienter/klienter som
erhållit enbart utredning.
• Mätbara resultatmål på gruppnivå ska finnas för patienter/ klienter som
erhållit både utredning och intervention.
Vem ansvarar för vad?
Varje enskild arbetsterapeuts ansvar
• Att i sin verksamhet arbeta utifrån FSAs kvalitetsindikatorer.
• Att aktivt skaffa sig kunskap för att genomföra kvalitetsarbete.
• Att medverka i kvalitetsutveckling.
Huvudmannens ansvar
• Att fastställa övergripande mål för kvalitetsarbetet.
• Att ge direktiv för och säkerställa ledningssystemet för kvalitet.
• Att tillhandahålla adekvata resurser, exempelvis arbetstid, utbildning och
nödvändigt material.
FSAs ansvar
• Att följa utvecklingen inom kvalitetsområdet, såväl nationellt som interna-
tionellt.
• Att stimulera arbetsterapeuter till kvalitetsarbete.
• Att bevaka att behovet av resurser för kvalitetsutveckling inom arbetsterapi
tillgodoses.
• Att utse mottagare av FSAs utmärkelse för kvalitetsutveckling.
• Att erbjuda en webbplats för att samla material som stödjer arbete med
kvalitet i arbetsterapi.
Kvalitetsrådets ansvar
• Att initiera och utveckla metoder för att beskriva, mäta och förbättra kvalite-
ten i den arbetsterapeutiska verksamheten.
• Att följa tillämpning av kvalitetsindikatorerna i den arbetsterapeutiska verk-
samheten.
• Att bedriva fortbildning för arbetsterapeuter och producera material inom
kvalitetsområdet.
• Att informera FSAs medlemmar om rådets arbete och andra angelägna
kvalitetsfrågor.
• Att ansvara för att förbundets styrelse hålls informerad om utvecklingen
inom kvalitetsområdet.
8

Självskattning av FSAs kvalitetsindikatorer
FSAs kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna som är att utgöra en hjälp
för att följa och mäta arbetsterapins kvalitet.
Självskattningsformuläret är konstruerat utifrån FSAs kvalitetsindikatorer. Formuläret är ett stöd i arbetet för att
skapa ett ändamålsenligt system för egenkontroll av arbetsterapiverksamheten.
Kommentarer
Finns/
görs
helt
Finns/görs
till viss del
Finns/
görs
inte
Finns
inte
Ej
tillämplig
Nationell kvalitetsindikator
för arbetsterapi:
10
STRUKTURINDIKATORER
Plan med mätbara mål och
uppföljning av måluppfyllelse
ska göras varje år.
•
Arbetsterapiprogram ska
finnas för de mest frekventa
patientgrupperna* inom
verksamheten.
•
* Patientgrupperna kan bytas ut mot klientgrupperna. I kvalitetspolicyn har genomgående använts begreppet
patient/klient som mottagare av arbetsterapi.

PROCESSINDIKATORER
Rutiner ska finnas beskrivna och utvärderade med mål och måluppfyllelse för:
Delaktighet i utredning och
intervention.
•
Användning av ”FSAs
klassifikation av sökord och
åtgärder inom arbetsterapi,
2008”.
•
Redovisning av resultatet till
remittent och samverkanspartner
avseende utredning
och intervention på individnivå.
•
Arbetet med yrkesetiska
frågor enligt FSAs etiska kod.
•
11
RESULTATINDIKATORER
Mätbara resultatmål ska
finnas på gruppnivå för
patienter/klienter som
erhållit enbart utredning.
•
Mätbara resultatmål ska
finnas för patienter/klienter
som erhållit både utredning
och intervention.
•

Handledning för självskattning av
FSAs kvalitetsindikatorer
Så här går man tillväga vid självskattningen av kvalitetsindikatorer
Steg 1: Läs frågan och ta ställning till om det som efterfrågas är relevant
för den egna enheten. Om så är fallet går bedömningen vidare med steg 2.
I annat fall besvaras frågan med ett kryss i den rutan som är markerad med
”Ej tillämplig”.
Steg 2: För de frågor som är relevanta för enheten är nästa steg att svara på
om det som efterfrågas finns inom enheten. Om svaret är nej besvaras frågan
med ett kryss i den rutan som är markerad med ”Finns inte”. Om svaret är ja
ska den fortsatta självskattningen göras med stöd av bedömningsskalan.
En bedömning ska göras av i vilken omfattning som enheten har och tillämpar
det som efterfrågas, samt i vilken grad det efterfrågade hanteras i enlighet
med kriterierna i rutan på nästa sida. Frågan besvaras med ett kryss i någon
av rutorna ”Finns/görs inte”, Finns/görs till viss del” eller ”Finns/görs helt”.
Steg 3: När bedömningen är genomförd kan man , som t ex underlag för
beslut om prioritering och åtgärder för förbättringar, skriva kommentarer i
det vita fältet intill respektive fråga.
Steg 4: Använd ”FSAs Starthjälp för kvalitetsarbete” för planering och
genomförande av era förbättringsåtgärder.
Bedömningsskala
Ej tillämplig: Används när det som efterfrågas inte är relevant eller aktuellt
inom den enhet som besvarar frågan.
Finns inte: Används när det som efterfrågas inte finns inom enheten, trots att
det är relevant.
12

Finns/görs inte: Används när det som efterfrågas finns dokumenterat inom
enheten, men tillämpas inte eller fakta om tillämpning saknas. Se kriterier i
rutan nedan, nivån planering.
Finns/görs: Används när det som efterfrågas finns dokumenterat, till viss del
men tillämpas bara till viss del, eller inte har slagit igenom hos alla berörda
inom enheten. Se kriterier i rutan nedan, nivåerna genomförande och uppföljning.
Finns/görs helt: Används när det som efterfrågas finns dokumenterat inom
den aktuella enheten och tillämpas av alla berörda. Se kriterier i rutan nedan,
nivån förbättring.
Kriterier för bedömning
Följande frågeställningar ska vara utgångspunkten vid bedömning av hur långt
enheten kommit i sitt arbete med kvalitetsindikatorer.
Planering: Är det som efterfrågas dokumenterat och framtaget med beaktande
av aktuell kunskap och patienternas behov?
Genomförande: Sker genomförandet eller implementeringen av det som
efterfrågas på ett sätt som leder till att alla berörda känner till och förstår innebörden?
Uppföljning: Genomförs fortlöpande, systematisk och dokumenterad uppföljning
och utvärdering av det som efterfrågas?
Förbättring: Finns ett system för lärande och förbättring i organisationen, där
uppföljningen ingår som ett underlag?
13

Starthjälp för ledningssystem för
kvalitet och patientsäkerhet inom
arbetsterapi
I SOSFS 2005:12* pekar Socialstyrelsen på vilka verksamheter och vilken
personal som är skyldiga att delta i arbetet med ledningssystem. ”Hälso- och
sjukvårdspersonalen ska inom ramen för verksamhetens ledningssystem kontinuerligt
medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i
1. Framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder,
2. risk- och avvikelsehantering, och
3. uppföljning av mål och resultat.”
Vidare tydliggör Socialstyrelsen vad ett ledningssystem är och vad det ska
innehålla: ”system för att fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten
och ställa upp mål samt för att uppnå dessa mål.”
Socialstyrelsen fortsätter: ”För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och
säkerställa vårdens kvalitet ska vårdgivarna inrätta ett ledningssystem för
kvalitet och patientsäkerhet. Det systematiska kvalitetsarbetet ska
1. Syfta till att förebygga vårdskador,
2. utgå från syftet med verksamheten, identifierade och prioriterade vårdbehov
samt vårdprocesserna,
3. vara anpassat till verksamhetens inriktning, storlek och omfattning,
4. utgå ifrån mätbara mål, dokumenteras och kontinuerligt följas upp, och
5. vara väl förankrat bland alla medarbterare i organisationen.”
Systematisk kvalitetsutveckling är en ständigt pågående process. I det kontinuerliga
kvalitetsutvecklingsarbetet betraktas kvalitet som ett rörligt mål. Utmaningen
ligger i att fortlöpande söka förbättringsmöjligheter och att aldrig slå sig till ro.”
FSAs kvalitetsråd har utarbetat denna starthjälp, för att ge dig som arbetsterapeut
en handledning i hur du kan komma igång med ledningssystem. Handledningen
är tänkt att passa dig antingen du är chef för en arbetsterapiverksamhet
eller anställd i en organisation som enda arbetsterapeut. Syftet är att du ensam
eller tillsammans med arbetskamrater med hjälp av befintliga instrument och
verktyg ska kunna komma igång med att utveckla kvalitetssystem för arbetsterapi.
* ersätts den 1 januari 2012 av SOSFS 2011:9
14

Stegen i arbetet
1. Utred vad som är starka och svaga sidor i er arbetsterapiverksamhet.
2. Prioritera vilka områden som behöver förbättras utifrån analysen i steg 1.
Vad är viktigt att förbättra nu, vad ska göras senare alternativt inte alls?
3. Sök verktyg (till exempel på www.fsa.akademikerhuset.se, kvalitetsverktyg)
för att förbättra de områden av verksamheten som prioriterats i steg 2.
4. Planera och genomför de förbättringar som behövs. Formulera
mätbara mål.
5. Gå tillbaka till steg 1 eller steg 2 för att kontinuerligt förbättra
arbetsterapins kvalitetssystem.
Schematisk bild över tänkt förlopp:
Utvärdering
Kom vi dit vi ville?
Utredning
Starka/svaga sidor
15
Mål
Prioritering
Förbättring

1. Utredning – Vilka är våra starka och svaga sidor?
Kartlägg vad som ska ingå i ert kvalitetssystem utifrån något instrument som
innehåller de frågor som kan vara aktuella inom hälso- och sjukvården (SOSFS
2005:12)* samt äldre- och handikappomsorg (SOSFS 2006:11). Exempel på
instrument som innehåller sådana frågor är QUL (Qvalitet, Utveckling, Ledarskap),
Språngbrädan, EFQM (European Foundation for Quality Management)
och värdekompassen. Med dessa instrument beskrivs verksamhetens starka och
svaga sidor/förbättringsområden.
Välj bland de instrument som finns på marknaden, kanske har din arbetsgivare
redan fastställt vilket instrument som ska användas. Om er verksamhet inte
har erfarenhet av något av ovanstående instrument kan föreskriften (SOSFS
2005:12)* vara utgångspunkt för arbetet.
Språket i samtliga instrument är generellt gångbart och därför måste ni omsätta
detta så att det passar för arbetsterapiverksamheten. Till exempel finns naturligtvis
inte arbetsterapienhet eller liknande begrepp tydligt uttalade. Ni får helt
enkelt tänka er var i texten det bör stå arbetsterapienhet. I de fall det finns frågor
som inte känns relevanta så är det bara att hoppa över dessa eftersom kvalitetssystemet
ska vara anpassat till er verksamhets behov. Se även bilaga med exempel
på hur begrepp kan förtydligas.
I verksamheter där arbetsterapi organisatoriskt ingår som en del av vården är det
viktigt att först klargöra vad som är specifikt för arbetsterapin. I många frågor
kanske allmänna riktlinjer och rutiner tillgodoser även arbetsterapins behov av
kvalitetssystem. Om du är osäker på vilka riktlinjer och rutiner som finns inom
verksamheten där du arbetar blir en kartläggning av dessa också en del av kvalitetsarbetet.
En grundförutsättning i kvalitetsarbetet är att alla på arbetsplatsen deltar. Följ
de instruktioner som finns i instrumentet för att genomföra en skattning av era
starka/svaga sidor. Dela upp arbetet mellan er så att ni hinner med det vanliga
arbetet, verksamheter som provat att arbeta på detta sätt har till exempel satt av
en ½timme per vecka för all personal. Räkna med att steg 1 tar mellan en och tre
månader beroende på arbetsterapiverksamhetens storlek samt vilket instrument
ni väljer.
* Ersätts den 1 januari 2012 av SOSFS 2011:9
16

2. Prioritering
När ni fått fram en lista på styrkor och svagheter i arbetsterapiverksamheten gör
ni en prioritering av vilka områden som är viktigast att förbättra och vilka som
kan vänta till senare eller helt förkastas. Det är kanske på sin plats att påpeka
att instrument av den sort vi angett även pekar på svagheter i de strukturer som
finns utanför den egna verksamheten. Svagheter i andra delar av organisationen
än er egen kan ni sannolikt inte bestämma över själv varför det i första hand är
klokt att avgränsa er till områden som ni har möjlighet att påverka.
När ni gör prioriteringarna så välj gärna områden som är viktiga men inte för
stora, till att börja med. Det är betydelsefullt att ”ro iland” de första områdena
ni prioriterat.
3. Förbättringsverktyg
När ni har klart för er vilka områden som ska prioriteras är det dags att söka
verktyg för att kunna åstadkomma förbättringar. Här kan ni ha god hjälp av FSAs
kvalitetsverktyg eller andra verktyg som finns på marknaden. Under förbättringsmetodik
på Sveriges kommuner och Landstings hemsida, www.skl.se, kan man
läsa mer.
Arbetsterapiprogram blir en betydelsefull del av ett kvalitetssystem för en arbetsterapiverksamhet.
För att utveckla dessa finns avsnitt om kvalitet och arbetsteraprogram
på FSAs hemsida.
4. Planering och genomförande
Gör en plan för förändringsarbetet som innehåller uppgifter om vem som gör
vad, när och hur samt vilka verktyg som ska användas. För att kunna utvärdera,
kom ihåg att formulera mätbara mål som ni kan gå tillbaka till för att se hur ni
lyckats Sedan gäller det att ta hem vinsterna av det arbete som gjorts exempelvis
införa nya rutiner och ta bort gamla, strukturera patientarbetet utifrån överenskomna
program, mäta måluppfyllelse med mera.
Att här såväl som tidigare fördela kvalitetsarbetet så att alla blir delaktiga är en
förutsättning för att lyckas.
5. Kontinuerlig förbättring
Nu finns början till arbetsterapins kvalitetssystem, gå tillbaka till utredning (steg
1) om det behövs, annars till prioriteringarna (steg 2) och börja med nya områden.
Arbetet med kvalitetssystemet ska inte bli ”färdigt” utan vara ständigt pågående.
17

Exempel på förtydligande av begrepp ur ett arbetsterapiperspektiv
I alla instrument som nämnts finns begrepp som går att översätta till arbetsterapiverksamhet,
här kommer några exempel.
Vårdenhet/enhet
Här avses arbetsterapiverksamhet med eller utan arbetsterapeut som chef/arbetsledare.
Enheten kan vara en ensam arbetsterapeut, en grupp av arbetsterapeuter
med eller utan arbetsledare, en egen enhet med en chefarbetsterapeut etc.
Verksamhetschef/ledning, enhetschef/chef/arbetsledare
För arbetsterapiverksamhet innebär det att det kan vara jag själv om jag är
ensam, gruppen (eller någon i gruppen) arbetsterapeuter, en formellt utsedd
arbetsterapeut/annan profession som är arbetsledare/chef beroende på frågan.
Vård
Ordet vård kan ersättas med det begrepp som är tillämpligt i den verksamhet som
granskas, ex. omsorg i primärkommunal verksamhet. Vård inkluderar arbetsterapi
och kan i vissa frågor direkt ersättas med ordet arbetsterapi.
Patient
Ordet patient kan ersättas med det begrepp som är tillämpligt i den verksamhet
som granskas, ex. omsorgstagare, brukare, klient.
18

Goda erfarenheter från hur kvalitetsombuden
arbetar i kretsarna
Exempel på informationsspridning
• Arbetsplatsombud med e-postadresser för utskick
• Vara uppdaterad när det gäller hemsidan, vidarebefordra adekvat
information
• Delta i styrelsemöten
• Puffa för hemsidan, lägga in kvalitetsarbeten där
• Informera om kvalitetsarbetet i arbetsplatspärmarna
• Informera ledningen – personlig lobbying – utifrån konkreta kvalitetsarbeten
• Riktad information till vissa chefer
• Vara lyhörd för vad om är på gång i den egna kretsen och stödja där
• Sända information hem till medlemarna
Exempel på inventering av kvalitetsprojekt
• Sända ut förfrågan i arbetsplatspärmarna, kretsmöten, uppföljande
aktiviteter
• Sända personliga förfrågningar till medlemmarna med samtidig
förfrågan om kompetens/utbildningsbehov –”Kompetensbarometer”
(från Jkpg), redovisning av resultatet på årsmöte
• Ringa chefer och kolla av
Exempel på informationsinsamling
• Samtala med länets ansvarige vad gäller kvalitet (landstinget)
Exempel på hur kvalitetsdag genomförts
• Ta hjälp av FSA och kretsen, vara en grupp som hjälps åt
• Gemensam utbildningsdag
• Ansvaret att arrangera kvalitetsdagar cirkulerar mellan kretsarna
19

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka, 08-466 24 40, www.fsa.akademikerhuset.se