TA 7 (lågupplöst) - FSA

Sida 02 . InnehållTIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013Lena HaglundAnsvarig utgivare0733 66 24 52lena.haglund@fsa.seRedaktionKatja AlexandersonVikarierande chefredaktör08 466 24 980733 66 24 25katja.alexanderson@fsa.se07 0910 22 31Gelinda JonassonLayout08 466 24 19gelinda.jonasson@fsa.seTina DanielssonAnnonsansvarig08 466 24 49tina.danielsson@fsa.seISSN 0345-0988Medlem av Sveriges TidskrifterTS-kontrollerad upplaga: 10 400TryckEdita, VästeråsArtiklarSänd manus via mejl. Försignerade artiklar svarar författaren.AnnonserAnnonsmaterial skickas tillannons.arbetsterapeuten@fsa.se.Filformat: Högupplöst PDF (300 dpi).För annonsbilaga – begär offert.Övriga priser publiceras nedan.Annonspriser 2013(nya mått och priser för 2014, se fsa.se)Kursannons (sv/v)1/1 . 13 800:- 1/4 . 4 200:-1/2 . 8 000:- 1/6 . 3 700:-1/3 . 5 600:- 1/8 . 2 300:-Kursannons (färg)1/1 . 18 700:- 1/4 . 8 100:-1/2 . 11 900:- 1/6 . 6 700:-1/3 . 9 300:- 1/8 . 6 100:-Platsannons (sv/v)1/1 . 11 600:- 1/4 . 3 400:-1/2 . 5 600:- 1/6 . 2 600:-1/3 . 3 600:- 1/8 . 2 000:-Platsannons (färg)1/1 . 15 400:- 1/4 . 6 500:-1/2 . 8 400:- 1/6 . 5 600:-1/3 . 7 000:- 1/8 . 5 400:-Produktannons (sv/v)1/1 . 13 800:- 1/4 . 4 200:-1/2 . 8 000:- 1/6 . 3 700:-1/3 . 5 600:- 1/8 . 2 300:-Produktannons (färg)1/1 . 18 700:- 1/4 . 8 100:-1/2 . 11 900:- 1/6 . 6 700:-1/3 . 9 300:- 1/8 . 6 100:-AnnonsstoppNR 8/13: 28/11, utgivningsdag: 19/12NR 1/14: 13/1, utgivningsdag: 13/2NR 2/14: 17/2, utgivningsdag: 20/3Ledare03 . Använd oss mer!Nyheter05 . Mångmiljonsatsning på att få unga i arbeteTema: Delaktighet07 . En konvention för delaktighet09 . Torsdagsaktionen på plats tills lagen är det10 . Kom närmare med tolk12 . Stor brist på utbildade tolkar14 . Bättre omhändertagande när minnet sviktar16 . Kommunikation på egna villkor ger frihet18 . Ett eldorado av aktiviteterGästkrönika av Anna Kain Wyatt, Unga Hörsel skadade20 . Rättighet att få vara sig självFSAstud21 . I’ll be back!Professionsutveckling22 . Nya Kroatiens hjältar24 . ”Nu behöver vi som yrkesgrupp pressa på”28 . Rätt teknikstöd ökar möjligheten att klara skolanFörbundsnytt31 . Lokala glimtar från Arbetsterapins dag 201332 . Nytt tjänstepensionsavtal för yngreOmslag: Lena Klingfors på Habiliteringscenter Järva i Rinkeby, Stockholm. Läs artikeln på sid 10–13.Foto: Ola JacobsenFoto förbundsrutan: ColourboxMedverkande skribenter i detta nummer: Katja Alexanderson, Ulla-Karin Höynä, Jane Bergstedt, Anki Wenster,Marika SivertssonInnehållet i Arbetsterapeuten publiceras på FSAs webbplats: www.fsa.se. Skribenter, fotografer och illustratörermåste meddela eventuellt förbehåll mot att få sitt material tillgängligt på detta sätt. Platsannonserna finns även attta del av på FSAs webbplats, på Jobbtorget.

Sida 08 . DelaktighetTIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013het, se artikel om Torsdagsaktionenpå nästa sida.Att Sverige trots höga ambitioner inteuppfyller konventionens målsättningartror Rafael Lindqvist kan förklaras avekonomi, planeringsprocesser ochorganisationsfrågor.Inför nästa års granskning har FN ställtett stort antal frågor till regeringen,bland annat vill man veta varför andelenpersoner med funktionsnedsättningsom har ett arbete minskar, på vilketsätt funktionshindersorganisationernasdelaktighet vid framtagningen av nylagstiftning säkerställs och om personermed funktionsnedsättningar fritt kanvälja var och hur de bor.Trots att det finns mycket kvar att göraser Rafael Lindqvist konventionensom ett kraftfullt dokument. Styrkanär att konventionen utvidgarfunktions hindersbegreppet och serfunktionsnedsättningar i relation tillomgivningen, vilket enligt honom ären framgångs faktor för att uppnåsamhällelig förändring.– Med ett strikt medicinskt funktionshindersbegreppblir det väldigt mycketfokus på individens tillkortakommandenoch som en följd av det vård, behandlingoch individuell rehabilitering. Då serman inte de samhälleliga aspekternalika tydligt. Konventionens ideal pekardäremot mot ökad delaktighet.Just ökad delaktighet arbetar RafaelLindqvist med i EU-projektet Discit, somutgår både från unionens funktionshindersstrategieroch FN-konventionen.Målet är att hitta sätt som bidrar tillatt personer med funktionsnedsättningarkan vara aktiva medborgare fulltut. Forskare i åtta länder kommer attstudera hur välfärdspolitik kan bidra tillaktivt medborgarskap. Man kommerbåde att göra litteraturstudier ochintervjua personer i olika åldrar medolika funktionsnedsättningar. Tankenär att projektet ska utmynna i en radpolicyrekommendationer sommedlemsstaterna kan använda ifunktions hindersarbetet.Rafael Lindqvist påpekar attutvecklingen mot delaktighet måste skemed respekt och tolerans mellan olikaintressen och olika grupper i samhället.Och för att kunna prioritera mellan olikaproblem och avgöra var man ska börjakrävs förhandlingar mellan aktörerna.– Ett hinder i sammanhanget ärpersoner med funktionsnedsättningarinte är en maktfaktor.Men samhällsförändring måste till påalla nivåer – hela vägen från regering ochriksdag, landsting och kommuner till hurvi som enskilda individer agerar. Här trorRafael Lindqvist att FN-konventionen kanfungera som ett värdefullt material påarbetsplatser runt om i landet.– Hur borde det se ut här hos oss omvi ska ta konventionen på allvar?Men det är inte bara mänskligarättigheter som man ska förhålla sig tilli sitt arbete. De senaste åren har viktenav kulturell kompetens i vård ochomsorg lyfts fram i debatten. Här kandet uppstå en spänning mellankonventionens krav på mänskliga rättigheteroch respekten för andra kulturer.– Konventionen i en renodlad variantinnebär absoluta rättigheter. I en mermoderat variant tänker man sig attkonventionens ideal ska förverkligasgradvis. Och i det andra extremfallet blirdet en kulturell relativism där vibehandlar mänskliga rättigheter olikaberoende på vilken kultur det handlarom, vilket kan komma att strida motkonventionens ideal om lika rättigheterför alla. Med en mer moderat syn påkulturell respekt kan man kanske anpassakraven till den situation det gäller.Rafael Lindqvist konstaterar att de tvåmer moderata synsätten syns merrealistiska att genomföra jämfört medde andra. Men han tycker att det ärviktigt att diskutera frågan.– Det här är intressant eftersommånga tycker att man ska ta ganskastor hänsyn och ha obegränsad respektför den kulturella mångfald som finnsoch då är det inte i linje medkonventionen. Det här är ett sätt attproblematisera konventionens ideal. •Fakta: FN:s konvention om rättigheter för personermed funktionsnedsättningFN:s konvention om rättigheter förpersoner med funktionsnedsättninghar som syfte att ”främja, skyddaoch säkerställa det fulla och likaåtnjutandet av alla mänskligarättigheter och grundläggandefriheter för alla personer medfunktionsnedsättning och att främjarespekten för deras inneboendevärde.” Konventionen består av eninledning och 50 artiklar uppdeladepå grundprinciper, rättigheter ochprocedurregler.FN antog konventionen i decemberPå FN-dagen den 24 oktober var Torsdagsaktionentillgänglighet ska ses som diskriminering. Och för att2006. I Sverige trädde konventioneni kraft den 14 januari 2009. Det innebäratt svenska lagar ska motsvara dekrav konventionen ställer. Det finnsingen formell sanktion mot stater sombryter mot konventionen. Två år efteratt konventionen trätt i kraft ska varjeland rapportera till en övervakningskommitté,sedan minst vart fjärde år.Sverige har även anslutit sig till ettfrivilligt protokoll till konventionensom gör att personer som uppleversina rättigheter kränkta kan klaga tillövervakningskommittén.

som vanligt på plats utanför Rosenbad i Stockholm för att driva på arbetet för att bristandepåminna om att det inte handlar om särlösningar, utan om mänskliga rättigheter.Torsdagsaktionen på plats tills lagen är detI ur och skur driver Torsdagsaktionenpå för starkarelagstiftning för att samhälletska bli tillgängligt för alla.Text & foto: Katja AlexandersonVarje vecka före regeringssammanträdetstår de utanför Rosenbad. Dedelar ut lappar och påminner statsrådoch departementsfolk om att bristandetillgänglighet fortfarande inte räknassom diskriminering. Torsdagsaktionenstartades av DHR den 1 december 2011.Då hade det gått 377 dagar sedanremisstiden för utredningen Bortomfagert tal gick ut. I den föreslogs attbristande tillgänglighet ska klassas somdiskriminering. Och förra sommarengjorde riksdagen ett tillkännagivande ifrågan och uppmanade regeringenatt skyndsamt återkomma med ettlagförslag. Nu har 1000-dagarsstrecketpasserats med råge och ett 20-talorganisationer har slutit uppbakom aktionen.Det senaste budet, som kom ihöstbudgeten, är att regeringen avseratt komma med ett lagförslag.Lotta Sondell, federationssekreterare påLika Unika, jublar inte ännu.– Det är inte satt som en kostnadspost.Och det känns inte realistiskt att det blirnågot om man inte har avsatt pengar.För ska det bli action behövs det pengar.Men det är ett försiktigt steg framåt.I höstbudgeten står också att lagförslagetmåste ”stå i samklang med godhushållning i offentlig sektor och beaktaförutsättningarna för näringslivetsutveckling”. Lotta Sondell påpekar attman inte kräver att hela samhället skabyggas om, utan att det handlar omskäliga åtgärder. Hon tillägger attfunktionshindersrörelsen vill bli inbjudenoch diskutera förslaget, vilket statenockså har förbundit sig att göra enligtFN-konventionen om rättigheter förpersoner med funktionsnedsättningar.Rasmus Isaksson är nytillträddordförande för DHR.– Inte förrän vi ser att det kommeren lag kommer vi att ge upp den häraktionen. •

Delaktighet . Sida 11TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013Klingfors tillsammans med cirka25 kollegor. De jobbar i tre team: tvåbarnteam, 0 till 16 år och ett ungdomochvuxenteam, från 16 år och uppåt.Teamen består av arbetsterapeut,sjukgymnast, kurator, logoped ochpsykolog och i barnteamen finns ävenspecialpedagog. Centret tillhörHabilitering & Hälsa i Stockholms län.Lena visar runt i de fräschalokalerna med träningskök och olikabehandlingsrum. Habiliteringen flyttadehit från Stockholms innerstad 2005,upptagningsområdena är Kista-Rinkeby och Spånga-Tensta ochLena har jobbat här sedan 2007.I dag ska Lena träffaAlaa Mohammed, mamma tillen dotter med en funktionsnedsättning,som flyttade överfrån barnteamet i somras. De harsetts vid ett hembesök och tvågånger på centret. Det här är ettuppföljningsmöte kring denfortsatta behandlingen.– Mamman förstår en del svenska ochhade inte använt tolk tidigare. Hon fickförfrågan i samband med övergångentill ungdom- och vuxenteamet och nuföredrar hon det. Andra gången hadevi en manlig tolk och det fungeradeinte så bra, så nu har jag bokat sammakvinnliga tolk som vid första tillfället.Jag har en lista på upphandladetolkförmedlingar och måste vända migtill den som står överst på listan. Kaninte de ordna en tolk går jag vidare tillnummer två, säger Lena Klingfors.Lena visar rummet de ska sitta i ochhur hon brukar be brukaren, i det härfallet mamman, att sitta mitt emothenne vid bordet och tolken vidkort ändan mellan dem.– När det handlar om arabiskatolkar gäller det att få rätt dialekt.Alaa Mohammed kommer från Irakoch det är en annan sorts arabiska änexempelvis den som talas i Egypten elleri nordafrikanska länder som Marocko.Ett annat problem Lena påtalar är attmånga känner varandra inom de olikaspråkgrupperna.– Jag har varit med om att brukarenrest sig direkt när tolken kommit in irummet för att de känner varandra. Hurmycket tystnadsplikt en tolk än har törsde inte lita på det. Eller att brukarenavbryter mitt i samtalet för att de intekänner sig behandlade med respekt.Det är svårt för mig att veta vad somsagts, men självklart avbryter vi och fårboka en ny tid med en ny tolk.”Helst vill jag användasamma tolk när jag märkeratt brukaren är nöjd.Då byggs ettförtroende på sikt. ”– Till att börja med är det viktigt attjag undersöker kunskapsnivån hosbrukaren med frågor, utbildningsbakgrundenvarierar, jag kan inte tanågot för givet. Jag måste visa sammarespekt och förståelse för varje individ.Det tycker jag vi arbetsterapeuter alltidgör, men det blir extra viktigt att tänkasig för när man använder tolk.Lena Klingfors påpekar att hon fårlägga lite band på sin personlighet,hon pratar ganska fort.– Jag vill ha flyt i mina samtal, men detär svårt med tolkning, den måste få tasin tid. Att det är ytterligare en personinblandad ger viss distans.Hon märker ibland att en enkel frågahon ställt orsakar ett längre samtalmellan tolken och brukaren, vilket kanbetyda att tolken lagt sig i eller på någotsätt frångått sin neutrala roll som tolk.– Jag kan ju se reaktionen, att deninte är den jag förväntade mig. Då kanjag få avbryta och ställa om frågan.Frågorna ska helst vara öppna, men jagvet ju inte om tolken stänger dem ellerkan terminologin fullt ut, eller vilka ordsom används. Jag måste försöka litapå att tolken översätter rätt och oftasttycker jag det fungerar bra. Man fårvara lite kreativ och ställa samma frågapå flera olika sätt, men det kan varasvårt fånga upp viktiga saker ellerhitta helt rätt.Hon gör anteckningar i journalenefteråt och lägger på minnet när en tolkfungerat bra för att kunna boka sammatill nästa gång.– Helst vill jag använda samma tolknär jag märker att brukaren är nöjd.Då byggs ett förtroende på sikt.Dessutom är det en fördel att tolkenfår kunskap om habilitering för att lärasig våra begrepp.En annan sak Lena påpekar harmed kultur att göra, att vi i Sverige ärextremt individinriktade och vill att allaska klara sin vardag så mycket sommöjligt på egen hand, utan någonstörre hjälp av släkt och vänner.– Men det krockar fullständigt medmer familjecentrerade kulturer där mantar hand om varandra på ett helt annatsätt, där det är en självklarhet att görasaker åt den som inte klarar sig själv.Och vad är rätt? frågar hon retoriskt.Jag kan berätta och visa på demöjlig heter som finns här.Till saken hör också att funktionsnedsättningar,utvecklingsstörningar avolika slag, kan ses som en skam i mångakulturer. Det kan exempelvis försvåraför familjen att få de övriga barnengifta i framtiden.– På somali finns till exempel inte ordetutvecklingsstörning, utan översätts medordet för sjukdom. Det händer att jagfår frågor om när patienten kommeratt vara botad.Nu kommer tolken Roula Mourad,som klarar flera arabiska dialekter. Honär från Syrien, kom till Sverige 1980 ochlärde sig svenska snabbt. Hon fick börja

Sida 12 . DelaktighetTIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07. 2013tolka för släkt och vänner.– Så jag utbildade mig sedermera tilltolk och jobbar numera åt två förmedlingar,men är inte auktoriserad. Jag fårplanera min tid, tar fyra till sex uppdragom dagen. Jag är timanställd och fårbetalt per uppdrag. Tolkning kräverkoncentration hela tiden. Jag har tackoch lov gott minne och kan återberättaäven en längre historia. Ibland känns detinte bra att bryta mitt i och tolka baranågra meningar åt gången. Men detär förstås viktigt att vara precis iöversättningen, i ordvalet.Om brukaren gestikulerar så blir detlätt att Roula Mourad också användersamma gester, det blir så spontant,säger hon och skrattar.– Yrket passar mig, det är fritt. Mendet är tuffa regler, kommer jag mer äntio minuter för sent får jag avdrag, ochdet kan ibland vara svårt hinna mellanolika uppdrag. Därför tar jag inte på migför många. Drar samtalet över, vilketinte är helt ovanligt, får jag betalt förvarje påbörjad halvtimme utöverbokad tid.Alaa Mohammed bor i Husby ochkom från Bagdad i Irak 1995. Hon hartre döttrar i tonåren och samtalet skahandla om en av dem.Under tolkningen sitter de i triangel vidbordet, Lena Klingfors är noga med attvända sig direkt till Alaa när hon ställersina frågor, men hon har också ett ögapå tolken. Alaa vänder sig till tolken närhon svarar, det sker naturligt och tolkenvänder sig till Lena med svaret.Samtalet flyter på bra, ibland kortafrågor och svar, ibland lite längreberättelser. De pratar lite om hur dethar varit och hur de ska gå vidare.Lena får veta lite mer om familjen.De bestämmer när de ska höras igen.Efteråt berättar Alaa Mohammed atthon är glad att de bytt tolk. Eftersomhon förstår en del svenska märkte honatt den förra tolken inte översatte allthon sa, utan hoppade över en del.– Det hade jag förstås inte förstått omjag inte kunnat lite svenska. Jag fick inteförtroende för honom. Även om det ärlite svårt att blanda in en tredje person isitt privata liv så föredrar jag attanvända tolk. Vissa ord är svåra attförstå och jag kan berätta och förklarabättre på mitt modersmål. Men jagmåste känna att jag kan lita på tolken,säger Alaa Mohammed. •Alaa Mohammed berättar och förklarar och tolken Roula Mourad lyssnarkoncentrerat.I Sverige tolkas närmare 200 olikaspråk och dialekter. I Stockholm är devanligaste tolkspråken arabiska,persiska, ryska, somaliska, sorani(sydkurdiska), spanska och turkiska.Personer som inte behärskar svenskaspråket har rätt till tolkservice i kontaktmed myndigheter och offentlig service,det handlar främst om sjukvård ochpsykiatri, socialvård och rättstolkning.– Det finns inte tillräckligt välutbildadetolkar för att täcka behoven. Och det ärfler sökande än det finns utbildningsplatser,exempelvis sökte 160 personer till30 platser i vår hos Vuxenskolan i Tumba,där jag undervisar, berättar Eva Entrena,auktoriserad sjukvårdstolk och lärare.Tolkyrket kräver kunskaper inommånga olika områden och en godförståelse av samhället och hur detfungerar. Det är ett ansvarsfullt uppdrageftersom det handlar om kontaktenmellan myndighetspersoner ochmedborgare.– Det handlar om rättssäkerhet ochom integration. Tolken måste hanterabåde tolkrollen och proceduren.De etiska reglerna är viktiga.Eva Entrena, som tolkar spanska, pekarpå de tre viktigaste reglerna:• Tolken ska vara opartiskoch neutral.Samtalet är avslutat. Rhon kommer själv frånStor brist på utbildade• Det får inte finnas någotjävs förhållande.• Tolken har tystnadsplikt och skatolka allt som sägs i första person.– Båda parter behöver tolken, det skavara ett jämbördigt samtal, men vi vet juockså att det finns ett maktförhållandei de flesta myndighetskontakter. Tolkenska inte bidra till att öka den klyftan,utan tolka allt som sägs korrekt, varesig mer eller mindre.Eve Entrena anser också att man skaförsöka undvika telefontolkning, att detär en nödlösning för akuta situationer.– Det är svårare, kvaliteten blir sämreoch den tekniska utrustningen fungerarinte alltid så bra.Hon påpekar också att alla somanvänder tolk borde få utbildningi det, men att det sällan ingår ivård utbildningarna. Ibland anordnasenstaka kurser.Tolkutbildningen i Sverige startadei slutet av 1960-talet. 1986 inrättadesTolk- och översättarinstitutet (TÖI) vidStockholms universitet med uppdragatt ordna tolkutbildning och översättarutbildning.Grundutbildningen, i dagsläget i 39språk, motsvarar ett halvårs heltidsstudier

Delaktighet . Sida 13TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013Guide församarbete med tolkoula Mourad behärskar flera arabiska dialekter,Syrien och Alaa Mohammed från Irak.tolkaroch ges vid sju olika studieförbund ochflera folkhögskolor. Ett förkunskapstestföregår utbildningen som innehåller sexdelkurser, introduktion om tolkyrket, etikoch teknik. Sedan kurser i Socialtolkning,Sjukvårdstolkning, Juridikens grunder,Juridik påbyggnad och Asyltolkning.Efter avslutad och godkänd utbildningfår man ett utbildningsbevis. Utbildningenförebereder för auktorisation som skeri Kammarkollegiets regi. Proven, skriftligaoch muntliga, anordnas två gånger omåret och kostar 2 300 kr i dagsläget. Detfinns bara drygt 1 000 auktoriseradetolkar i landet, i cirka 40 språk/dialekter,registrerade hos Kammarkollegiet. Ochdrygt 300 tolkar med utbildningsbevis,registreringen är valfri.– Tyvärr saknas bedömare i mångaspråk, säger Eva Entrena.Dessutom är det svårt att följa densnabba händelseutvecklingen i världen,som gör att flyktingströmmarna kankomma från nya och oväntadeområden.Läs mer på www.kammarkollegiet.seoch www.tolkprojektet.se. Tolkprojektetinnehåller två forskningsprojekt omtolkar i talade språk och om tolkningensbetydelse för rättssäkerhet ochintegration. •Att tänka på innan dubeställer tolk:1. Försök att exakt ta reda på vilketspråk tolkningen ska ske på– patientens nationaliteteller ursprungsland berättar intesäkert om vilket språk som ärmodersmål eller vilken dialekt.2. Ta reda på om din klient harnågra önskemål om kön påtolken och försök alltid respekteraönskemål om kvinnlig tolk.3. Fråga gärna efter de tolkar duhaft ett gott samarbete medtidigare och försök ocksåanvända samma tolk församma patient.Att tänka på när du beställer tolk:1. Beställ i första hand auktoriseradtolk med sjukvårdskompetens(om du ringerfrån sjukvården), i andra handauktoriserad tolk. Det är viktigtatt veta att det förekommerauktorisation i endast 40 av de200 främmande språk/dialektersom talas i landet, varav37 språk har särskiltaukto riserade sjukvårdstolkar.2. Uppge vad besöket ska handlaom och vilka som ska vara medså är tolken förberedd.Att tänka på innan/i anslutningtill samtalet:1. Tolken bör inte vänta tillsammansmed klienten föresamtalet. Tolken riskerar atthamna i lojalitetskonflikt, blitillfrågad om att utföra tjänstereller få upplysningar somförsätter tolken i en etisktvansklig situation.2. Lägg gärna till tid före besöketför att kunna introduceratolken i vad som kommer attske, om det ska göras vissabedömningar eller för attförklara vissa begrepp som kanvara svåra att direktöversätta.Visa bedömningsinstrument/blanketter som ska användas.Att tänka på under samtalet:1. Tolken har samma tystnadspliktsom behandlaren – börja gärnasamtalet med att be tolken attpresentera sig och sin tystnadspliktinför patienten/klienten.2. Sitt i rummet så att du somtolkanvändare och klient lättkan ha ögonkontakt, gärnamitt emot varandra, ochtolken vid sidan (i triangel).3. Använd jag-form: ”Jag undrarhur du sover på nätterna.”(Inte ”Kan du fråga henne …”)och koncentrera din uppmärksamhetpå patienten – inte påtolken.4. Tala gärna i kortare stycken såatt tolken hinner med attöversätta. Att tolka kräverkoncentration så kom ihåg attpausa om du har längre samtal.5. Tolken ska bara tolka och intedras in i samtalet.6. Frågor om kulturella oklarheterställs direkt till patienten, intetill tolken.7. Be inte tolken översättadokument, det är ett specifiktuppdrag.8. Låt inte minderåriga barn tolka.9. Undvik att använda närståendesom tolk, risken är stor attpatientens utsagor förvanskas.Att tänka på efter samtalet:1. Om samarbetet fungerat bra,fråga tolken om du kan uppgehans/hennes namn vidkommande tolkbehov.2. Rapportera eventuellaavvikelser till tolkförmedlingen,exempelvis att tolken intehade beställd kompetens, senankomst, om tolken inte varitneutral etc.Källa: Transkulturellt Centrum,Stockholms läns landsting

Delaktighet . Sida 15TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013Foto: ColourboxPraktiskt inriktade uppgifter som att komma ihåg varor på en inköpslista ingår i RUDAS,ett av de kognitiva bedömningsinstrument som utvärderas i projektet Intervention föräldres integration på internmedicinska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.Syftet är att hitta bedömningsinstrument som fungerar och är anpassade för äldre sominte talar svenska med utomeuropeisk härkomst för att kartlägga kognitiv svikt, någotsom saknas för närvarande, enligt arbetsterapeuterna Jenny Cappelin och Sofia Raccuia.använda tolki vården. Somen del i projekteterbjudsäven tolkarnautbildningsdagardär defår informationombedömningsinstrumentenoch syftetJenny Cappelinmed dem.Men även hur man tolkar vid kognitivsvikt, en situation som av tolken kanupplevas som svår då patienten kan setolken som en allierad, berättar JennyCappelin.Foto: privatPatienternas anhöriga har också enviktig roll.– Patienternas anhöriga har varitoerhört positiva och deras frågorhandlar till stor del om vad som är ettnormalt åldrande, vad är egentligenminne och glömska och när bör manbli orolig för att det är sjukdom ochinte ett normalt åldrande. Bådeanhöriga och patienter har ett stortbehov av information om var man kanvända sig för utredning och vilkahjälpinsatser som finns att få.Projektets syfte är även att förbättrakommunikationsvägarna mellanvård instanserna för bästa möjligauppföljning av patienterna och detavslutas sommaren 2014. •Fakta: Intervention föräldres integrationProjektet startade i maj 2013 ochfår stöd av integrationsfonden.Det är ett samarbete mellanInternmedicinska kliniken,Minneskliniken och Kunskapscentrumför demenssjukdomarpå Skånes universitetssjukhus iMalmö. Patienter över 60 år, somhar tolkbehov och kommer frånländer utanför EU, erbjudsintervjuer och tester för attupptäcka och kartlägga minnesproblemoch kognitiv svikt.I projektet deltar ävenvård centralen Rosengård sombedriver en minnesmottagningoch stadsdelen Rosengård iMalmö som arbetar medutveckling av ett demensteaminom hemtjänsten samt klinikeri Danmark.

Sida 16 . DelaktighetTIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013Kommunikation på egna villkor gerFrån Facebook till rättegångssalar.Taltjänst i Stockholmerbjuder kommunikationsstödi de mest skiftande situationer.Text & foto: Katja AlexandersonEn liten pratbubbla märker utTaltjänst på informationstavlan i hissenpå Rosenlunds sjukhus i Stockholm.Samma bubbla finns på hemsidan och ien informationsbroschyr. Och det har sinnaturliga förklaring. Bilder är ett viktigtarbetsverktyg för de fyra taltjänsttolkarnasom jobbar här. Till Taltjänst kan densom har skador eller svårigheter som rörtalet, rösten eller språket vända sig föratt få kommunikationsstöd på sina egnavillkor. Det kan till exempel vara personersom har afasi, en cp-skada, en neurologiskskada, dyslexi, stammar eller harfått en förvärvad hjärnskada. Däremottar man inte emot personer som harproblem pågrund av hörselnedsättning.Taltjänst iStockholm, somingår i Habilitering& Hälsa,är den störstaav landetstaltjänster, somi dag finns i tiolandsting.– Vi harungefär 80Maria Viberginskrivna klienter, säger Maria Viberg,som är beteendevetare i botten.Det är gratis att använda sig avTaltjänst och det krävs ingen remiss.Tolkarna har tystnadsplikt och allinform ation hanteras under sekretess.Klienterna hittar hit bland annat genomtips från logopeder, intresseföreningareller anhöriga som hört talas om tjänsten.– Tyvärr är vi en ganska okänd verksamhet,säger Maria Viberg, som skulleönska att fler yrkesverksamma, exempelvisinom vård och rehabilitering, kändetill tjänsten.Taltjänst är också ute och informerar ochi början av december kommer Habilitering& Hälsa att ha öppet hus på Rosenlundoch berätta om verksamheten.– Det är många som säger: ”MenFakta: TaltjänstTaltjänst finns i tio landsting ocherbjuder tal-, läs-, skriv- samtkognitivt stöd till personer medtal-, röst- och språksvårigheter.Tjänsten är kostnadsfri och detkrävs ingen remiss. Taltjänsttolkarnahar tystnadsplikt ochinformationen hanteras undersekretess.Öppettiderna varierar i landet.Läs mer på www.taltjanst.se.Har du möjlighet kan du ocksåbesöka Taltjänsts och Habilitering& Hälsas öppna hus den6 december klockan 13–16 påRosenlunds sjukhus i Stockholm.varför är det ingen som sagt till mig attdet här finns?”, berättar taltjänsttolkenoch arbetsterapeuten Amelie Lagerström.Förutom Maria och Amelie arbetarpsykologen Lena Norberg och logopedenTove Björkheden som taltjänsttolkarpå enheten. Alla fyra har långerfarenhet av att arbeta med personermed funktionsnedsättningar, blandannat från daglig verksamhet, korttidsboenden,gruppbostäder och vården.De tar inga uppdrag utan att ha träffatklienten först.– Det finns egentligen inga magiskasätt som gör att vi förstår personenbättre. Det gäller att lära kännapersonen, säger Maria Viberg.För att kvalitetssäkra tjänsten är detalltid två tolkar som lär känna klienten.En grundförutsättning för att kunna taett uppdrag är bland annat att personenkan meddela ja och nej på ett tillförlitligtsätt och kan bekräfta att tolkningenär riktig.– Klienten måste också kunna ansvaraför sina handlingar. Vi arbetar enligttolketiska regler – opartiskt och neutralt,säger Amelie Lagerström.Vissa klienter har god man och dågäller det för tolkarna att använda sittomdöme om när det är lämpligt attstämma av med denne.Taltjänst kan bistå med tal-, läs-,Kerstin Blom Belfrage, till höger, använder Taltjänsttaltjänsttolken Amelie Lagerström.skriv- samt kognitivt stöd. Tolken kan tillexempel förtydliga otydligt tal,komplettera ofullständigt tal ochförmedla budskap från alternativakommunikationssätt som skrift,symboler, bilder och tecken. Klientenkan också få hjälp att läsa och skrivabrev och tolken kan vara med ochförbereda inför möten och ta minnesanteckningar,som man sedan gårigenom tillsammans.Bredden på uppdragen är stor, från atthålla kontakten med vänner påFacebook och nätdejta till att vara medvid läkarbesök och rättegångar.– Det vanligaste är kontakt medmyndigheter, till exempel är det väldigtmånga som har kontakt medFörsäkringskassan, säger Maria Viberg.Hon fortsätter:– Det kan vara möten om assistanstimmar,telefonsamtal eller att man ska

Delaktighet . Sida 17TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013frihetungefär en gång i veckan. Här tillsammans medfylla i blanketter.Vissa klienter använder tjänsten baraen gång i ett specifikt ärende, andrakontinuerligt i flera år. Väntetiden ärungefär två veckor. Personer som hartal- och röstsvårigheter prioriteras, likasåuppdrag där en tredje part, till exempelmyndigheter, är inblandade. Klientermed läs- och skrivsvårigheter träffartolkarna på plats på Taltjänst påRosenlund.Maria och Amelie uppskattarvariationen i arbetet.– Vi möter människor som inte hardet så lätt. Det kan vara rätt tungt ochdå kan det vara skönt att ha lite mer”lättsamma” uppdrag också. Enastunden kan man sitta hemma viden klients köksbord och gå igenomveckans post, för att senare befinna sigi en rättegångssal och tolka en klientinför domare, säger Amelie.Både Maria och Amelie upplever attklienterna är väldigt glada över attTaltjänst finns.– Här får de en fristad och kan görasaker som ingen annan vet om och varalite privata. Det kan avlasta anhörigaockså, avslutar Amelie Lagerström. •”Här kan manvara anonym”Möjligheten till privatliv – detär en av de stora fördelarnamed Taltjänst, tycker KerstinBlom Belfrage.Text: Katja Alexanderson– Nu funkar det bra, och jag skulleinte klara mig utan Taltjänst.Orden är Kerstin Blom Belfrages somefter ett uppehåll använder Taltjänststjänster igen. Hon träffar någon avtaltjänsttolkarna ungefär en gång iveckan, ibland oftare, för många olikatyper av ärenden.– Till exempel när jag ska skriva ellersortera kvitton. Och här kan jag betalaräkningar i lugn och ro, och jag slipperlita på att assistenten ska göra det.Kerstin Blom Belfrage uppskattar attTaltjänst ger henne möjlighet att ha ettprivatliv.– Här kan man vara anonym och detkan man inte om man har personligaassistenter dygnet runt – och det ärväldigt viktigt för mig.Hon tycker att den här servicen bordefinnas i fler delar av landet, i dag har tiolandsting taltjänster.– Jag tror att många fler skulle behövataltjänst.Dessutom önskar hon att det iblandgick att använda Taltjänst på kvällstid.Sammantaget är Kerstin så nöjd medtjänsten att hon har följt med närTaltjänst i Stockholm är ute ochinformerar om vilken service deerbjuder.– Jag hoppas att Taltjänst inteförsvinner och att det fortsätter att varagratis. Jag är rädd att det kommer attbörja kosta, allt ska ju göra detnuförtiden. •I taltjänsttolkarnasverktygslåda finnsbland annat bildlexikon,bokstavstavlor, klockor,timstockar, applikationertill surfplattor,skalor med bilder medvarierande sinnesstämningaroch skyltarmed ”Ja” och ”Nej”.

Sida 18 . DelaktighetTIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013Ett eldorado av aktiviteterNär man kliver in i Eldoradoi Göteborg möts man av enfärgstark miljö. En spännandeupptäcktsfärd börjar medmassor av saker att hantera.Allt är skapat med tanken attväcka nyfikenhet hosbesökaren och inspireratill aktivitet.Text & foto: Ulla-Karin HöynäEldorado vänder sig till personer medintellektuella funktionsnedsättningar påtidig utvecklingsnivå. Det är ett komplementtill annan verksamhet för dessapersoner inom Göteborgs stad. För attta del av verksamheten och få individuelltstöd med en handledare krävsingen remiss, utan man lämnar in enintresseanmälan.Ann-Britt Norell testar hopp- och lekapparaten.En av dem som arbetar på Eldorado ärarbetsterapeuten Ann-Britt Norell. Honberättar att hit kommer brukare medpersonal eller föräldrar. Vistelsetidenvarierar, från några veckor till en terminoch vanligtvis en gång i veckan.Eldorado har ingen åldersgräns,utan tar emot alla åldrar.Personerna med funktionsnedsättningarsom besöker centretkommunicerar i regel inte med tal,utan ofta genom annan kroppskommunikation.För personalen gällerdet att vara lyhörd för individenskommunikativa signaler. På Eldoradoarbetar man med AKK, Alternativ ochKompletterande Kommunikation,bland annat med tecken. Detär individens behov som styrverksamheten.– Vår arbetsmetod bygger på att vitar reda på individens resurser ochintressen, och sedan arbetar utifråndem. Målsättningen är att locka till attutforska omgivningen för att få flererfarenheter och bli mer självständig,säger Ann-Britt Norell.Innan man startar med regelbundnabesök använder man sig ofta av ”Provapå”.Det är ett sätt för personalen att tareda på vad besökaren vill göra och vadsom kan motivera en utveckling.Miljön på Eldorado spelar en stor roll.Tanken bakom utformningen är att denska vara lockande och motiverande.Merparten av besökarna uppleververkligheten mycket här och nu ochuppfattar det som är på nära håll. PåEldorado är man noga med att betonaårstiderna i korridorerna och i kaféet.Korridorerna pyntas olika under olikatider på året.– Vi tar emot många studiebesök frånhela landet och andra länder. En gångi halvåret har vi besök från Japan. Deflesta vill lära sig hur man bygger uppsådana här miljöer, som ger mångaintryck och ska skapa aktivitet,säger hon.På Eldorado finns fyra temarum:vatten, luft, jord och eld. EnligtAnn-Britt Norell arbetar de mycket medorsak och verkan, och med interaktivteknik. Detorangefärgadeeldrummet haren studsmattamed mikrofoner.Vid varjerörelse förstärksljudet.Man kankoppla in enprojektorsom svar påAnn-Britt Norellrörelserna.Musik och rytmer är en annan viktigdel av verksamheten. På Eldorado finnsett par musikterapeuter. På lördagar ärdet öppet hus och musikkafé varannanonsdag kväll, då brukar det varafullt hus.– Då kan det komma många besökarefrån kranskommunerna, annars tar vibara emot personer som bor iGöteborg, förklarar Ann-Britt Norell.Hon anser att det kan vara svårtför personer med grav intellektuellfunktionsnedsättning att ta del av detvanliga kulturutbudet. På Eldorado kanbesökarna vara som de är.Det finns även en slinga för elrullstol,som besökarna kan prova på att styrapå egen hand. För de flesta är det förstagången. Det blir en ny erfarenhet attsjälva kunna bestämma var de vill stanna.Efter att man lämnat in en intresse-

Sida 20 . Gästkrönika/Ny avhandlingTIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013GästkrönikaRättighet att fåvara sig självJag minns högstadiet. Vi slåss i korridoren, jag får enarmbåge i örat, min hörapparat går sönder. Allt stannar uppoch jag bryter ihop. Jag minns inget från lektionen efteråt,mer än att jag grät.Många år senare åker jag tunnelbana och när jag ska byta frånhörapparater till hörlurar tappar jag en av dem. När jagupptäcker att den är borta får jag panik och åker hem. (Storttack till den underbara människa som lämnade in hörapparaten.)Mina hjälpmedel är en otroligt viktig del av mitt liv – för utandem fungerar inte mitt liv. Det är en tillvaro där jag förlitar migpå talad svenska som jag hör med hjälp av hörapparaterna.När jag var 15 år var jag på ett teckenspråkläger. På en tipsrundafick jag frågan: ”Om du fick välja, skulle du velat födas somhörande i stället?” Någonstans efter det lägret tog mitt liv enannan bana. Jag började engagera mig i funktionshinders frågoroch funktionsnormer. Mitt spontana och självklara svar påfrågan när jag var 15 var: ”Nej! Då skulle jag ju inte vara jag!”Jag har ofta funderat över frågan och mitt svar är fortsattdetsamma. Nej, då skulle jag inte vara jag. Trots att minahjälpmedel är något av det viktigaste som finns i mitt liv, så villjag inte bli fullt hörande.Det finns en tendens att eftersträva normalitet. När enperson utan funktionsnedsättning frågar: ”Skulle duegentligen inte vilja kunna gå?” är den egentliga frågan:”Varför vill du inte fungera som jag?” En klapp på huvudetoch att tycka synd om skapar kategorier av människor somfungerar på olika sätt. De som passar in i samhället som detär byggt i dag och vi andra.Strävan efter perfekta hjälpmedel och ett tillgängligtsamhälle, där alla är delaktiga, får aldrig ställas mot vår rätt attvara oss själva. Att använda hjälpmedel innebär inte en strävanefter normalitet och ett liv utan funktionsnedsättning. Det äratt leva med sin funktionsnedsättning i ett samhälle anpassatefter andra.Det gäller att lyfta blicken, vi använder hela tiden saker somförenklar våra liv. Fjärrkontroll, telefon och trappor ses inte somhjälpmedel. Det gör däremot hörapparater och rullstolar, de sessom hjälpmedel vars uppgift är att föra oss närmare normen.Det är inte vi med funktionsnedsättning som ska sträva efteratt anpassa oss, det är samhället som ska anpassa sig efter oss.Anna Kain WyattOrdförande, Unga HörselskadadeForskning om livet efter strokeNy avhandling av Aileen Bergström,Karolinska InstitutetBåde personer som fått stroke och deras närståendeupplever restriktioner i delaktighet i vardagens aktiviteter, ävenså långt som ett år efter stroken. Det visar Aileen Bergströmsforskning.Huvudsyftet med Aileen Bergströmsavhandling, Participation in everydayoccupations and life satisfaction inthe stroke-caregiver dyad, var attstudera delaktighet i vardagensaktiviteter hos personer som fåttstroke och deras närstående.Instrumentet Gap i vardagensaktiviteter användes för att fånga inskillnaden mellan vad personen villgöra och faktiskt gör, med avseendepå I-ADL, fritidsaktiviteter, socialaaktiviteter och arbete eller arbets -l iknande aktiviteter.Aileen BergströmÅttiotre procent hade restriktioner i delaktighet i vardagensaktiviteter tre till sex månader efter stroke trots rehabiliteringsinsatser.Vid samma tidpunkt upplevde nästan hälften avpersonernas närstående restriktioner i delaktighet i vardagensaktiviteter. Till skillnad från personen med stroke upplevdeanhöriga att de framför allt gjorde I-ADL aktiviteter de inteville. Även ett år efter stroken upplevde 45 procent avpersonerna med stroke restriktioner i deltaktighet i vardagensaktiviteter.– Det mest slående var att resa var den aktivitet som flest villegöra men inte gjorde. Det gällde både strokedrabbade ochanhöriga, säger Aileen Bergström.Hon tror att resor värderas högt eftersom det symboliserarnågot speciellt och utöver det vanliga, ett avbrott frånvardagen. Friluftsliv var ett annat område där ”gapet”var stort.Dessutom studerades parens livstillfredsställelse i förhållandetill bland annat delaktighet i vardagens aktiviteter. De par därbåda personerna hade en låg livstillfredsställelse upplevdestörre börda, större påverkan av stroken och flera restriktioneri delaktigheten jämfört med de par där båda två hade höglivstillfredsställelse.Ytterligare en studie syftade till att förstå och beskriva hurpersoner upplevde på vilket sätt de fick saker att hända ivardagens aktiviteter, ett begrepp som kallas för agency.– Personerna behövde till exempel förhålla sig till och handskasmed en kropp som inte fungerar som förut.Att ta en promenad kan upplevas av personen med stroke somatt man måste förhålla sig till många olika saker samtidigt –exempelvis till tidigare erfarenheter av att det är en meningsfullaktivitet, rädsla för att ramla, ändrad väderlek, trötthet ochså vidare.Kunskapen från avhandlingen kan användas i rehabiliteringsarbetet.Till exempel visade det sig att personernas subjektivauppfattning av sin P-ADL- och I-ADL-förmåga vid tre månaderkunde förutsäga restriktioner i delaktigheten i vardagensaktiviteter efter ett år.– Det är viktigt att jobba förebyggande med de personer somkommer att få problem i delaktighet i vardagens aktiviteter,säger Aileen Bergström. •Foto: privat

FSAstud . Sida 21TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013Hälsningar frånAlmedalen 2013FSAstudI’ll be back!Demokrati… Ett jippo… Politikernas firmafest… Demokratinstorg… Åsikterna om Almedalsveckans varande, syfte ochbetydelse är lika många som det finns besökare i Visby under en(oftast) solig vecka i juli. Kanske är det också det som gör veckanså spännande, intressant och helt enkelt oslagbar.För en förstagångsåkare som jagvar Almedalsveckan stor, svår,skrämmande och i tanken, oövervinnerlig.Alla människor, seminarier, företag,partier, organisationer som slåss om dinuppmärksamhet. Det är överväldigande!På hur många andra ställen dricker duvin med Mona Salin och Carl Bildt enadagen, äter pizza med Özz Nujen denandra, hejar igenkännande på den därvd:n du träffade på ett mingel dageninnan, samtidigt som du möter en gladIngvar Carlsson i gränderna, hamnarintill Gustav Fridolins språkrörssekreterarei en kö och börjar diskutera skolfrågor.Samtidigt har du möjlighet att deltapå seminarier kring frågor du verkligenbrinner för, tillsammans med andra sombrinner för samma sak. En möjlighettill kompetensutveckling. En chans attstärka din yrkesidentitet och stolthet.En chans att påverka. Eller kan manpåverka? Kan man nå fram i detta brusav åsikter och budskap? JA! Om dufrågar mig så kan man det. När jag påett seminarium med drygt 50 personerlyfter frågan om arbetsterapeuterskompetens och ifrågasätter varför deninte används i skolan, och dessa drygt50 personer hör detta, så har jag upplystfler än 50 personer om att vi finnsoch vad vi kan. Vem vet vilka 50 det ärsom lyssnar? Troligen sitter där mer änen lokal politiker, lärare, engagerade iorganisat ioner – alla engagerade ochdrivna av samma fråga, skolan. Om jagdessutom lyfter detta på inte bara ettutan flertalet seminarier, då tror jagfaktiskt att det gör skillnad att jag ärdär, i stället för hemma i min lägenheti Nässjö. När personer kommer framefteråt och ställer frågor om det jagberättat har jag dessutom verkligen nåttfram till minst en person som intresseratsig för vår kompetens och som intehade fått denna kunskapen om arbetsterapeuterom jag inte hade varit där.Seminarier varvas med Sacos godakaffe i Kårhuset Rindi, som varvas medatt besöka tält där organisationerinformerar om sin verksamhet ochförsöker nå ut med sitt budskap.Kvällarna tillbringas på olika mingel. Jagminglade med människor jag verkligenville träffa, med människor jag intevisste att jag ville träffa, och så alla deandra. Visitkort utbyttes, möten bokadesoch intressanta ämnen diskuterades.Almedalsveckan var överväldigandeoövervinnelig, stor, men varkenskrämmande eller svår. Det var fantastisktroligt! En sak är säker. Min åsikt ocherfarenhet av Almedalsveckan är att visstär det ett jippo, utan dess like! Men detär också demokrati, åsikts- och yttrandefrihet.Det är en chans, en möjlighet,något unikt som inte finns någonannanstans. Och det är en möjlighetman i dagens politiska värld inte har rådatt missa. För är man inte där finns maninte. Av den enkla anledningen är detsjälvklart att jag ska dit nästa år igen!Sofie IvarssonLeg. arbetsterapeutOrdförande, FSAstud

Sasa Radic, ordförande i HURT, arbetar tillsammans med sina kolleger målmedvetet på attexpandera yrkesfältet för arbetsterapeuter i Kroatien.att säkra tillgången till adekvat vård.– Jag har suttit på styrelsemöte iCOTEC och berättat om specifika fall iKroatien och de övriga har trott att jaghar blivit fel översatt. Hela situationen ärså förvirrande. Departementen gör intevad de ska och sjukhusen kan inte göravad de ska för de får ingen finansiering.Arbetsterapeuter går arbetslösa inte pågrund av att de inte behövs, utan föratt det inte finns arbetsterapeuttjänster,konstaterar hon.På alla områden i Kroatien har detuppstått en diskrepans mellanförmågan att leverera och vad somutlovas i lagar och nationella strategier.Det ökar misstron, det skapar förvirring,och det riskerar att leda till en urholkningav de rättigheter som finns. MenHURT har navigerat energiskt i deutrymmen som uppstått, och varit brapå att skaffa sig allierade – i internationellaorganisationer, sjukhusledningar,och bland brukare.– Och något har de fattat i administrationen.Nu kan vi börja arbeta på riktigt! •En profession på frammarschHURT, Hrvatska Udruga RadniTerapeuta, är sedan 2006 medlem iCOTEC, Council of OccupationalTherapists for the European Countries,sedan 2010 associerad medlem iWFOT, World Federation ofOccupational Therapists, och sedan2011 i ENOTHE, European Networkof Occupational Therapy in HigherEducation.HURT tillvaratar yrkeskårens professionellaintressen, samt arbetar för ökadstandard, kvalitet och etik. Organisationenmedverkar i utarbetandetav lagar, den främsta framgången ärlagen om hälsovårdande yrken somantogs 2009.Till den treåriga utbildningen ladesdå ett praktikår, och processer förlegitimering och registrering fastslogs.Efter utbildning och praktik samtgenomgången statlig examen förarbetsterapeuter och registrering blirarbetsterapeuten legitimerad. Efterregistreringen har arbetsterapeuten enlicens i sex år, men behöver tapoäng inom ett system av kurser,föreläsningar och workshopsför att behålla licensen.Fortfarande finns oregistreradeutbildade arbetsterapeut er i tjänst,men arbetsgivare som anställer demriskerar sanktioner. Class forOccupational Therapy inom CroatianChamber of Health Professionals sombildades i och med den nya lagen,övervakar att lagen efterlevs.I juni i år hölls den första konferensenmed internationellt deltagande, ämnetvar kommunbaserad rehabilitering.2010 var Kroatien värd förCOTEC:s 52:a möte.Läs mer på www.hurt.hr.

Sida 24 . ProfessionsutvecklingTIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013Jurica Sinkovic hjälper Amar att hitta ett sätt att raka sig trots att han inte kan greppa ordentligt medsin hand. Ett skumgummilager gör skaftet tjockare. Sen gäller det att se till att det inte blir skärsår …”Nu behöver vi somyrkesgrupp pressa på”På de stora sjukhusen i Kroatien börjar förändringarna märkas.Arbetsterapin uppvärderas, kunskaperna ökar, tjänsterna blir fler.Ivana Klepo är chef för arbetsterapeuterna på Krapinske Toplice,och starkt engagerad i moderniseringen. Men hennes inflytandeupphör när patienten skrivs ut.Text & foto: Marika Sivertsson– Krapinske Toplice är ett bra sjukhusför arbetsterapeuter. Vi har stort stödfrån ledningen, den förstår och uppskattarvår roll i rehabiliteringen, sägerIvana Klepo, chef för sjukhusets arbetsterapeuter.Sjukhuset ligger några mil från Zagreb,de anställda från Zagreb bussas tilloch från jobbet varje morgon – de fårsamma fina resväg genom böljandegröna kullar och majsodlingar, men deslipper lokalbussens alla stopp.Krapinske har en tradition av läkandeända sedan romartiden, människorvallfärdade dit för terapi vid de varmakällorna på orten. Dagens stora sjukhusbyggnaduppfördes ovanför sammakällor 1859, först som en tidig modernspa-anläggning, senare använd för vårdoch rehabilitering inom ortopedi ochreumatiska sjukdomar. Här finns också

Sida 26 . ProfessionsutvecklingTIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013går för Goran, han kommer att varakvar på Krapinske Toplice endast i treveckor efter vårt möte. Med fortsattrehabilit ering skulle han kunna återgå iarbets livet i någon form, men utan detminskar möjligheterna. Den vanligastelösningen är sjukpension.Ivana Klepo har arbetat påsjukhuset i tio år. När honbörjade var de sex arbetsterapeuterpå den vuxnaavdelningen, i dag är detio plus tre praktikanter. Påbarnavdelningen finns ytterligaretre arbetsterapeuter.De har en lön på som mest800 euro efter skatt, som minst 600.Redan förekommer det att delegationerkommer från andra länder för att värvaarbetsterapeuter. Det finns en risk attframför allt grannländerna i EU suger åtsig kompetens från Kroatien; en arbetsterapeutkan tjäna tre gånger så mycketpå en timmes flygavstånd.Ivana Klepos kollega Jurica Sinkovic ärrelativt nyexaminerad. Medan vi drickerkaffe med Goran hörs glada skratt frånbadrummet. Det är Jurica som bistårAmar med rakningen. Jurica är snabb,har gott humör och massor av självförtroende.Amar skämtar tillbaka ochkämpar på med rakhyveln.”En annan viktigt sak i sammanhangetär att patienten själv inte har råd attköpa dyr utrustning, ur det perspektivetär det bra att vi med viss kreativitetanvänder de saker vi har omkring oss.”Jurica är utbildad efter det nyasystemet med ett praktikår. Fortfarandehar utbildningen brister, den lever inteupp till den standard som WFOT har lagtfast. HURT stöter med stöd av WFOT ochENOTHE på berörda departement ochpolitiker om behovet av förbättringar.För närvarande är det varje enskildarbetsterapeuts engagemang som avgörhur förmågorna utvecklas. Men det harblivit bättre. Och Jurica Sinkovic ochIvana Klepo är eniga om att även deäldre, som arbetat i decennier i ettsämre system, utvecklas i den nyaatmosfär man har lyckats skapa för yrket.– Det är stor skillnad på de nyexamineradeoch de gamla arbetsterapeuterna,konstaterar Jurica. De ärutbildade, men de är ”oldschool”. De är fokuseradepå personens funktionsnedsättning,arbetar mer medkomponenter. Vi yngre har settmer av hur man kan arbeta irelation till olika sammanhangav dagliga aktiviteter, vi har fåttmer influenser och vi fokuserar patientensmöjligheter. Men när de äldre serhur vi jobbar tar de det till sig,berättar han.Ivana Klepo instämmer, återigen medpåpekandet att det är en process. Attdet kommer att ta tid:– Vi har en svår situation. Men jagtror på vårt yrke. •Goran, tidigare kock, tränar med kaffekokning och servering i sjukhusets arbetsterapilokal. Han harvarit på Toplice i fyra månader och närmar sig utskrivning. Ivana Klepo hade önskat att hansmöjligheter att få hjälp efter utskrivningen hade varit större.

Mitt jobb/Bokrecension . Sida 27TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013Mitt jobbÅsa Diös EllemoFoto: ida ellemoText: Katja AlexandersonDu tog examen i början avsommaren och nu har du redanbörjat på ditt andra jobb. Berätta!– Först fick jag ett vikariat ihem vården. Det var en jättebrastart, eftersom det är lite lugnarepå sommaren. Det var flera arbetsterapeutersom arbetade där så jagfick bra stöd. Jag slutade på sommarvikariateti augusti och började direktpå mitt nuvarande jobb.Vad gör du nu?– Jag jobbar som distriktsarbetsterapeutoch är 75 procent i hemvårdenoch 25 procent på ett äldreboende iBälinge utanför Uppsala. På boendetser jag bland annat över hjälpmedel förde boende och personalen. Jag hjälperockså personalen på boendet ochi hemvården med förflyttningsteknik.I hemvården har det nu under höst envarit många planerade höft- ochknä operationer och många somskaffar hjälpmedel i förväg. Sedanjobbar jag med bostadsanpassningaroch jag provar ut rullstolar. Jag tittarockså på personalens arbetsmiljö när deär ute och arbetar, ser om man kan görnågot åt problem, som till exempelhöja en säng vid omläggningar. Så detär väldigt varierande.Vad är största utmaningen med attvara ny på jobbet?– Att lära sig alla de nya rutinerna. Ihemvården möter jag människor medmånga olika svårigheter och diagnoser.Ofta är det inte anpassat i hemmen – dåfår man klura. Även om jag inte kan justen sak, så löser jag det. Jag har väldigtbra support från kolleger ochHjälpmedel Uppsala län med flera.Man får inte vara rädd att fråga.Trivs du?– Det är kul varje dag. Men jag harkanske lite smekmånad fortfarande. •Namn: Åsa Diös Ellemo.Ålder: 46 år.Familj: Man, fyra barn ochhund.Arbetsplats: Distriktsarbetsterapeuti Bälinge Hemvård/Lundgården utanför Uppsala.Lättläst om ortopedisk rehabiliteringTitel: Ortopedisk vård och rehabilitering, StudentlitteraturRedaktörer: Ami Hommel och Caarina Bååth (red.)Boken är på drygt 400 sidor medmånga författare, som medverkatutifrån flera olika områden inomortopedisk rehabilitering.Den täcker med sina många olikakapitel i stort sätt alla situationer somkan uppstå inom vården av ortopediskapatienter. Även underliggande sjukdomstillståndoch förebyggandebehandling beskrivs. Aktuellaforskningsresultat redovisas, som liggertill grund för att uppfylla olikaförväntningar som ställs på vården.Det finns även kapitel som beskrivertill exempel vikten av god nutrition,sömnens betydelse och konsekvenserav rökning för att behandlingen skalluppnå bästa möjliga resultat.Betydelsen av teamarbete inom vårdenpoängteras, liksom hela vårdkedjan medpatienten i fokus.Några instrument som mäter hälsorelateradlivskvalitet (HRQL) är beskrivnai kapitlet Funktionsnedsättningar i höftoch knäled. Önskvärt hade varit någonredovisning av genomförd studieom/hur en ortopedisk skada kanpåverka patientens HRQL.Kapitlet arbetsterapi beskriver trebedömningsinstrument för utredningav patientens aktivitetsförmåga:ADL-taxonomin, Sunnaas, AMPS.Instrumentens uppbyggnad ochanvändning beskrivs väl utifrån innehålloch användningsområde.Under Arbetsterapeutiska interventionerbeskrivs aktivitetsträning i vardagligasituationer för patienter med problemi nedre extremiteterna. I patientfalletåterkommer liknande interventioner– en upprepning.Patientens nedsatta aktivitetsförmågaär det som avgör behovet av arbetsterapeutiskainterventioner, dettaoavsett ortopedisk diagnos. Att somi kapitlet räkna upp olika diagnoserkänns därför irrelevant.Vi hade önskat att beskrivningen avarbetsterapeutens interventioner merhade fokuserats utifrån den etiskakoden och inte enbart som hjälp medelsutprovare.Vi saknar också rehabilitering förpatienter med problem/frakturer i övreextremiteterna.Boken som riktar sig till sjuksköt erske-,sjukgymnast- och arbetsterapeutstudenterär innehållsrik och lättläst.Vi rekommenderar den också till allpersonal inom ortopedisk vård ochrehabilitering.Birgit HagstenLeg. arbetsterapeut, med.drGunilla AnderssonLeg. arbetsterapeut

Förbundsnytt . Sida 31TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013Lokala glimtar från Arbetsterapins dag 2013Den 17 oktober gick årets upplagaav Arbetsterapins dag av stapeln. Åretstema var Jämlik arbetsterapi. Med detmenar FSA bland annat att allamänniskor som har, eller riskerar att få,nedsättningar gällande aktivitet ochdelaktighet ska erbjudas arbetsterapi.Jämlik arbetsterapi betyder inte att allamänniskor ska ha lika, utan att vi skasträva efter att alla får insatser ochbemötande utifrån sina individuellabehov och förutsättningar. Oavsettvem man är och var man är.Dagen uppmärksammades på olikasätt runt om i landet med allt från föreläsningar,debattartiklar i lokalpress ochbroschyrutdelande till allmänhet ochpolitiker till tårtbjudning och bowling.På den här sidan presenterar vi ettaxplock av aktiviteterna. Bland annatanordnade de fyra kretsarna i VästraGötaland ett gemensamt arrangemangi Göteborg. Under dagen bjöds det påföreläsningar, teater och paneldebattkring årets tema. Och i Lund ordnadeSkånekretsen en föreläsningsdag medfokus på jämlik arbetsterapi. I Växjöbjöd Kronobergskretsen på föreläsningarmed temat Kognitiva hjälpmedel förunga vuxna. Och även studentkretsarnahar varit ute och informerat.FSA vill passa på att tacka alla er somspred kunskap om arbetsterapi ocharbetsterapeuters kompetens tillallmänhet, brukare, politiker ochbeslutsfattare den här dagen! •Jämlik arbetsterapi– oavsett vem du är och var du ärInför Arbetsterapins dag togsdenna tidskrift fram, att dela uttill politiker och beslutsfattare.Du kan beställa den i FSAs förlag.Temadagen i Göteborg innehöll ett uppträdande av teatergruppenTeater Phantastisk från daglig verksamhet i Backa,Göteborg. Med glädje och spontanitet dansade och mimade detill bland annat Michael Jacksons Thriller.Skånekretsen anordnade föreläsningar på temat JämlikArbetsterapi i Lund för ett sextiotal åhörare. Programmetsinnehåll uppskattades och budskapet om jämlik arbetsterapigick fram.Ett trettiotal arbetsterapeuter frånflera olika arbetsgivare i Örebrolän samlades på Arbetsterapinsdag och bowlade.Malin Elingfors från Hjälpmedelcentralenvisar upp hjälpmedel påKronobergskretsens temadag omkognitiva hjälpmedel för unga vuxna.En arbetsstol med ettergonomiskt sittsystemsom är värt sitt namn!- Bromsspak vid sitsen- Flexbase-underrede- FramhjulsbromsadUtvecklad i samarbete med Lotte Wemmenborn,Leg. sjukgymnast, FysioNord AB.Baldersvägen 38, GislavedTel. 0371 390 100 | Fax. 0371 189 82www.eurovema.se | info@eurovema.se

Förbundsnytt . Sida 33TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013SJOT blirhelt digitalDen vetenskapliga tidskriftenScandinavian Journal of OccupationalTherapy (SJOT), är en viktig kunskapskällaför alla arbetsterapeuter;både kliniskt yrkesverksamma,forskare och studenter. Som medlemi FSA har du tillgång till tidskriftengenom ditt medlemskap, du betalaringet extra.Tidskriften kommer ut med sexnummer online per år. Du når SJOTgenom att logga in på Min sida på fsa.se, där du hittar en direktlänk.Till skillnad mot tidigare år kommerSJOT inte längre att publiceras itryckt version. Från och med2014 blir den helt digital. •En fullspäckad helg för FSAstudI slutet av oktober höll FSAstud sin årliga inspirationshelg. Två dagar fulla med studentfackligutbildning där blivande arbetsterapeuter från hela landet fick lyssna på spännandeföreläsningar, diskutera FSAs framtid och planera den lokala FSAstud-verksamheten.På bilden syns några av helgens deltagare.Foto: karin brobergFSAs kalendariumNovember25–26 Förbundsstyrelsen sammanträder, Nacka26 Ny som chef, Stockholm27 Specialistträff, Nacka27 Stipendiefonden sammanträder, NackaDecember4 AkademikerKompetens, MalmöDu hittar fler aktiviteter påwww.fsa.se/kalendariumFråga arbetsterapeutenFråga arbetsterapeuten är en sida där allmänhetenkan ställa frågor om arbetsterapi och få svar aven legitimerad arbetsterapeut.Sprid gärna information om sidan, så attså många som möjligt hittar dit!www.fragaarbetsterapeuten.seExtra trygghet tack vare FSAs inkomstförsäkring!FSAs inkomstförsäkring ger dig som medlem 80 procent av din inkomst i sex månadervid arbetslöshet. Läs mer på: www.fsa.se/inkomstforsakring.Håll oss uppdaterade!Är du färdig med dina studier, fått ett nytt jobb eller kanske barabytt mejladress? Logga in på Min sida på www.fsa.se ochuppdatera dina uppgifter. På så sätt kan vi nå dig med aktuellinformation och erbjudanden.Du loggar in med ditt medlemsnummer, som du hittar på baksidanav tidningen, och de fyra sista sifforna i ditt personnummer.

Kurser & konferenserNästa annonstopp TA nr 8: 28 nov, utgivning: 19 decAnnonsbokning: annons.arbetsterapeuten@fsa.seVid frågor kontakta: Tina Danielsson, tel: 08 466 24 49Anmälan till FSAs kurser är bindande, principen först-till-kvarn gällerFSAs kurskalendariumFSAs annonserade kurser 2013–20145 dec201423 jan4 febKonsten att skriva intyg, NackaSista anmälningsdag 25 november, 2013Konsten att skriva intyg, Skellefteå ochLyckseleSista anmälningsdag 8 januariAuSTOM, NackaAuSTOM – Ett verktyg för att mäta resultatet avarbetsterapeutiska insatser.Anmälningslänk kommer på webben ibörjan av december.10–12 feb13 febKaTid, NackaKaTid är ett material för Kartläggning av Tidsuppfattning förpersoner på en utvecklingsnivå motsvarande 6–17 år.Anmälningslänk kommer på webben i början avdecember.Workshop – Casemetodik, NackaSärskild inbjudan till arbetsterapiutbildningarna harskickats.Annonserna finns också på www.fsa.se/kalendariumAllt fler gillar FSA på Facebook!Lediga platserNästa annonstopp TA nr 8: 28 nov, utgivning: 19 decAnnonbokning: annons.arbetsterapeuten@fsa.seVid frågor kontakta: Tina Danielsson, tel: 08 466 24 49Platsannonser finns även på ”Jobbtorget” på FSAs webbplatsGör som drygt 1 500 andra– gilla FSA på Facebook!Du får där, precis som på FSAswebbplats, intressanta nyheteroch information om exempelviskurser, lediga jobb och medlemsförmånerdirekt i ditt Facebookflöde.Du hittar oss genom att söka påFörbundet Sveriges Arbetsterapeuteri sökfältet eller direkt på:www.facebook.se/sverigesarbetsterapeuterSahlgrenska UniversitetssjukhusetEnhetschef till ArbetsterapiTillsvidare. Heltid. Tillträde 14-01-01 eller enligt överenskommelse.Ref.nr: 2013/3620Upplysningar: Verksamhetschef Eva Beckung,tfn 031-343 13 64.Sista ansökningsdag: 2013-12-12.www.vgregion.se/jobbVi söker nyamedarbetare

Förbundsrutan . Sida 35TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013Nr 8/2013utkommer den 19 decemberTema:HälsofrämjandearbeteFörbundsstyrelsenFörbundsordförandeLena Haglund, 0733 66 24 52Vice ordförandeIda Kåhlin, 0142 430 88Karin Samuelsson, 0708 17 66 98FSAs kansliStabUlrika Larsson, kanslichef, 08 466 24 12Björn Malm, ekonomi, 08 466 24 78Wivi-Anne Nordmark, sekreterare, 08 466 24 46Lena Rennerhorn, medlemsregister, 08 466 24 43Agneta Thor, förbundssekreterare, 08 466 24 45Arbetsliv, arbetsrätt och förhandlingarSanna Feldell, 08 466 24 68Andreas Lindkvist, 08 466 24 69Carl Lindgren, 08 466 24 55Cajsa Sandberg Mårtensson, 08 466 24 34Agneta Thor, 08 466 24 45Ulf Björkstrand, chefsfrågor, 08 466 24 22FSAstuds ordförandeSofie Ivarsson, 070 735 65 18Övriga ledamöterHelena Cronebäck, 08 123 553 18Jessica Eklund, 070 979 79 95Marie Erickson, 031 99 36 72Emma Eriksson, 0733 42 84 17Karin Granbom, 0920 22 88 30Sandra Scherman, 090 12 91 79Anna Ström, 031 368 57 57Anna-Karin Åkesson, 040 33 31 14Yrke och professionKerstin Hjort, utvecklare, 0733 66 24 53Carita Nygren, utvecklare, 08 466 24 51Christina Lundqvist, utvecklare, 08 466 24 94Tina Sandulf, förbundssekreterare, 08 466 24 48Elin Westerberg, assistent, 08 466 24 96Information och kommunikationKatja Alexanderson, vikarierande chefredaktör, 08 466 24 98Karin Broberg, studentombudsman, 08 466 24 54Tina Danielsson, annonser, publikationer, mässor, 08 466 24 49Gelinda Jonasson, kommunikatör och webbredaktör, 08 466 24 19Ulf Lundberg, kommunikationsstrateg, 08 466 24 62Catharina B Tunestad, chefredaktör (tjänstledig)Övriga centrala och lokala företrädarewww.fsa.se/kontaktAEAWebbplats: www.aea.se, e-post: post@aea.seVäxel: 08 412 33 00Försäkringsfrågor: 08 566 445 30FSA på Facebook och Twitterwww.facebook.se/sverigesarbetsterapeuterwww.twitter.com/arbetsterapiMedlemsjour och växel: 08 466 24 40. Mejla jouren på medlemsjour@fsa.se.Växeln har öppet: Måndag–torsdag 08.30–16.30, fredag 08.30–15.00, lunchstängt: 12.15–13.00FSA | Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka, 08 466 24 40, www.fsa.se, kansli@fsa.se

POSTTIDNING BFörbundet Sveriges ArbetsterapeuterBox 760, 131 24 NackaVi hjälper digmed utprovning!Ring oss:0240-101 02Bidette R3.Enkel, ren ochsupermodern.När vi utvecklade Bidette R3 anpassade vi den fördagens behov. Vi använde oss av modern tekniksom gjorde det möjligt för oss att skapa världensbästa Bidette. Resultatet blev en lättanvänd ochväldesignad bidétillsats för personer som behöverhjälp med intimhygien vid toalettbesök.LättanvändEn duschstol används lätt tillsammansmed Bidette utan attanpassning behövs. Rulla denöver Bidetten och använd.LättmonteradBidette monteras enkelt påSvan Lift. Svan Lift hjälper tillvid uppresning från sittandetill stående.LättanpassadAnvänd Bidette ihop medBalance. Balance ger enstabilitet och trygghet förbåde barn och vuxna.svancare.se