GÄRDA v.2 - FSA

gärda 

patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder 

version 2.0

1 

förord 

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är en organisation som mycket aktivt arbetar för att professionen 

håller en hög kvalitet och att yrket utvecklas utifrån de krav som ställs på yrket. Exempel på detta är Etisk kod 

för arbetsterapeuter och FSA:s kvalitetspolicy. Sedan flera decennier har FSA också arbetat med en gemensam 

terminologi, ett gemensamt språkbruk för arbetsterapeuter. 

Alla språk förändras dock ständigt och detta gäller givetvis även professionella språk. Detta gör att arbetet med 

en professions termer och begrepp, dess terminologi är en ständigt pågående process. 

Därför har en revision av ”GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder” och ”ARTUR Journalstruktur” 

nu genomförts och resulterat i ”GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0” samt 

”ARTUR Journalstruktur Version 2.0”. De som arbetat med revisionen är Kerstin Hjorth, Birgitta Lundgren Pierre 

samt Annika Terner. 

Samtidigt som ”GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder” och ”ARTUR Journalstruktur” reviderats 

har ”FSAdis” genomgått en accentuerad utvecklingsprocess som resulterat i FSAdis version 2.0, ett fullvärdigt 

IT-stöd för hela arbetsterapiprocessen. 

© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Box 760, 131 24 Nacka

innehåll 

bakgrund 3 

gärda 3 

artur 3 

fsadis 3 

gärda, version 2.0 4 

metod 4 

terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård. 4 

who:s international classification of functioning, disability and health (ICF) 4 

funktionstillstånd och funktionshinder 4 

kontextuella faktorer 5 

arbetsterapiprocessen 5 

resultat 5 

utredning 5 

intervention 6 

källa 6 

framåtblick 6 

referenser 7 

bilaga 1 

gärda, patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0 

© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 2

3 

bakgrund 

I en artikel i Arbetsterapeuten i början av 1990-talet framhöll Ulla Sonn, Birgitta Lundgren Pierre och Anette 

Klippe Németh att arbetsterapeuter inte har något fackspråk. De ansåg då att det saknades enhetliga begrepp 

för att beskriva fenomen och åtgärder inom arbetsterapi och att detta utgjorde ett problem både vid dokumentation 

och vid teamarbete. 

FSA har länge varit medveten om denna problematik och har därför under flera decennier arbetat för ett 

gemensamt språk, en terminologi för arbetsterapeuter i Sverige. 

Arbetet har kommit att bestå av tre delar. Den första delen handlar om vilka behandlingsåtgärder arbetsterapeuter 

använder, den andra delen handlar om hur arbetsterapeuter dokumenterar och den tredje delen handlar 

om ett IT-stöd. Dessa tre delar har med åren fått olika namn, ”GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska 

Åtgärder”, ”ARTUR Journalstruktur” och ”FSAdis”, ett IT-stöd för arbetsterapeuter. 

gärda 

I början av 1990-talet fick en arbetsgrupp i uppdrag att kartlägga vilka begrepp som användes i Sverige 

av arbetsterapeuter för att beskriva vilka behandlings-åtgärder man som arbetsterapeut utför. Dessa begrepp 

sammanställdes sedan till en klassifikation som publicerades 1993, ”FSA:s klassifikation av patientrelaterade 

behandlingsåtgärder inom arbetsterapi”. I klassifikationen fanns 462 olika patientrelaterade behandlingsåtgärder 

beskrivna och de hade delats upp i nio olika kategorier. Syftet med klassifikationen var att genom ett gemensamt 

språk och användbara begrepp möjliggöra en god kommunikation. 

I slutet av 1990-talet var det dags att revidera denna klassifikation. En arbetsgrupp med representanter från olika 

verksamheter genomförde arbetet som resulterade i ”GÄRDA , Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder”. 

Vid arbetet med GÄRDA utgick man dels från arbetsterapiprocessen dels WHO:s International Classification of 

Impairments, Disabilities, and Handicaps (ICIDH). De åtgärder som finns beskrivna i GÄRDA är dels åtgärder 

för att uppfatta olika tillstånd hos individen eller dess omgivning dels åtgärder för att påverka tillstånd hos 

individen eller dess omgivning. 

artur 

Sedan den 1 januari 1986 har arbetsterapeuter skyldighet att föra journal. Året efter, 1987, publicerades den 

första journalmanualen för arbetsterapeuter. Under 1995 publicerades en reviderad version av denna manual 

som fick namnet ”Yrkesjournal för arbetsterapeuter”. Författaren, Carin Berg Wedrén, beskriver i denna skrift 

bakgrunden till varför man bör dokumentera med utgång från olika lagar och då framförallt Patientjournallagen. 

Hon beskriver också arbetsterapi-processen vilken bör vara den struktur man som arbetsterapeut dokumenterar 

utifrån. I skriften finns en journalmanual där framförallt ”FSA:s klassifikation av patientrelaterade behandlingsåtgärder 

inom arbetsterapi” samt FSA:s ADL-taxonomi har påverkat innehållet. 

Eftersom innehållet i journalmanualen till stor del bygger på den arbetsterapeutiska åtgärdsklassifikationen var 

det därför dags att när ”GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder” publicerats påbörja arbetet med 

en journalmanual. Denna fick namnet ”ARTUR Journalstruktur” och syftet med den var att få ett komplett 

underlag för dokumentation inom arbetsterapi. 

I arbetet med ”ARTUR Journalstruktur” fanns flera dokument förutom ”GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska 

Åtgärder” som styrde. Det dokument som styrde den första nivån (huvudavsnitten) i ”ARTUR 

Journalstruktur” var resultatet av ett SPRI-projekt. I detta projekt kom arbetsterapeuter tillsammans med 

kuratorer, sjukgymnaster m.fl. överens om vilka termer som ska ligga på första nivån. Den andra nivån t.o.m. den 

fjärde nivån utgick från ”GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder”. De tre första nivåerna fick inte 

ändras. Däremot var den fjärde nivån fri för användarna att anpassa till sin verksamhet. 

fsadis 

FSA har sedan 1994 arbetat med att ta fram ett bra IT-stöd för arbetsterapeutisk dokumentation, information och 

statistik som fått namnet ”FSAdis”. Arbetet med FSAdis har hela tiden skett parallellt med andra utvecklingsprojekt 

som t.ex. från ”GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder” och ”ARTUR Journalstruktur”, där 

nyheter kontinuerligt införlivats i ”FSAdis”. 

© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002

gärda, version 2.0 

Syftet med GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0 är att ha en nationell klassifikation 

inklusive terminologi för de patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder som arbetsterapeuter i Sverige kan 

använda sig av i sitt dagliga kliniska arbete. 

metod 

Arbetsgruppen som genomfört revideringen har vid sitt arbete haft många olika företeelser att ta hänsyn till. 

Dels har de värdefulla synpunkter som arbets-terapeuter runt om i landet gett oss på den första versionen av 

ARTUR varit viktiga. Dels har professionsövergripande dokument varit viktiga som t.ex. de resultat som framkommit 

inom terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård dels WHO:s International Classification of 

Functioning, Disability and Health (ICF) dels resultatet av ett SPRI-projekt där arbetsterapeuter tillsammans med 

kuratorer, sjukgymnaster m.fl. kom överens om vilka termer som ska vara gemensamma för dessa professioner 

varit styrande. 

Det som inom arbetsterapi framförallt påverkat arbetet är arbetsterapiprocessen. 

terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård. 

Inom terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård är man tämligen överens om vissa grundläggande 

begrepp. Två av dessa är ”Patientrelaterad aktivitet” och ”Uppfattat tillstånd”. ”Patientrelaterad aktivitet” utförs 

för att ta reda på eller påverka ”Uppfattat tillstånd” hos patienten. 

ger underlag till 

patient relaterad aktivitet uppfattat tillstånd 

resulterar i 

Bild 1. Relationen mellan patientrelaterad aktivitet och uppfattat tillstånd 

Det uppfattade tillståndet kan antingen beskrivas av en diagnoskod som ICD-10 eller med hjälp av WHO:s International 

Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Däremot kan de patientrelaterade aktiviteterna 

som arbetsterapeuter utför enbart definieras och beskrivas av arbetsterapeuter. 

who:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) 

På svenska heter ICF ”Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder”. 

ICF är en av de klassifikationer som WHO utarbetat för att tillämpas på olika aspekter av hälsa. ICF beskriver 

funktionstillstånd och funktionshinder som sammanhänger med hälsoförhållanden. 

ICF använder begreppen Funktionstillstånd och funktionshinder samt Kontextuella faktorer 

funktionstillstånd och funktionshinder 

Funktionstillstånd och funktionshinder beskrivs i följande komponenter. 

– Kroppsfunktioner är kroppssystemets fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner. 

– Kroppsstrukturer är kroppens anatomiska delar såsom organ, lemmar och dess komponenter. 

– Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling. 

– Delaktighet är en persons engagemang i en livssituation. 

© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 

4

5 

kontextuella faktorer 

Kontextuella faktorer är övriga faktorer som påverkar hälsoförhållanden och beskrivs i två komponenter. 

– Omgivningsfaktorer utgör den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen i vilken människor lever ’ 

och verkar. 

– Personliga faktorer är t ex kön, ålder, utbildning, personlighet. 

spri-projekt 

De termer som man i SPRI-projektet kom överens om ska vara gemensamma för olika professioner är Anamnes, 

Status, Analys, Mål, Planering, Åtgärd samt Resultat. 

arbetsterapiprocessen 

I arbetsterapiprocessen beskrivs de olika patientrelaterade aktiviteter som arbetsterapeuter utför. I litteraturen kan 

man hitta flera olika beskrivningar av arbetsterapiprocessen. I stora drag kan man dela in arbetsterapiprocessen 

i tre faser. 

– Utredning - för att ta reda på, uppfatta, analysera och värdera individens tillstånd som ger underlag för hur 

arbetsterapeuten ska intervenera. 

– Intervention - för att med olika åtgärder påverka, d.v.s. förebygga, bibehålla eller öka individens förmåga 

avseende aktivitetsutförande. 

– Utvärdering - för att ta reda på, uppfatta, analysera och värdera hur åtgärderna påverkat individens tillstånd. 

Då arbetsterapiprocessen ofta upprepar sig kan det många gånger vara svårt att skilja på utvärdering och en ny 

utredning från varandra. Utifrån detta resonemang kan man förenkla arbetsterapiprocessen ytterligare till enbart 

två faser, nämligen utredning och intervention. 

resultat 

GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0 är resultatet av en revision som haft till 

främsta syfte att uppgradera den tidigare versionen av GÄRDA. Resultatet är en kompromiss av alla de olika 

komponenter som påverkar och styr vårt arbete som arbetsterapeuter. Ett viktigt mål med revisionsgruppens 

arbete har dock varit att GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0 ska kännas relevant 

för de kliniskt verksamma arbetsterapeuterna och samtidigt inte upplevas som ett ”hemmabygge” av de 

arbetsterapeuter som till vardags arbetar med olika teoretiska frågeställningar. 

I GÄRDA har fokus satts på patientrelaterade åtgärder, d.v.s. vilka åtgärder en arbetsterapeut utför i arbetet 

med patienter. I arbetet med patienter ingår givetvis i varje åtgärd handläggningsåtgärder som administration, 

informations-överföring m.m.. Dessa handläggningsåtgärder finns i denna version av GÄRDA inte med som 

någon egen åtgärd utan förutsätts vara inkluderad i respektive åtgärd. 

Åtgärderna i GÄRDA har utifrån arbetsterapiprocessen grupperats i två grupper nämligen Utredning och 

Intervention. 

utredning 

I GÄRDA beskrivs Utredning som en åtgärd för att uppfatta, analysera och värdera i syfte att få fram anamnes, 

status och analys. 

Som en första åtgärd under Utredning har vi lagt Aktivitetsanamnes. 

Under Utredning har ICF till stor del påverkat strukturen. Vi har använt oss ICF:s olika komponenter som Delaktighet, 

Aktivitet, Kroppsfunktioner, Kroppsstrukturer samt Omgivning för att visa vad utredningen fokuserar. 

Under Delaktighetsutredning har vi lagt Aktivitetsstrukturbedömning samt Adaptationsbedömning. 

Under Aktivitetsutredning har vi lagt bedömning av de olika aktivitetsområden som vi som arbetsterapeuter 

av tradition delar in tiden i som Personlig ADL, Instrumentell ADL, Arbete, Studier, Lek, Fritid samt Vila. I 

internationell litteratur kan man t.ex. se indelningen ”Self care” som vi anser täcker Personlig ADL, ”Productivity” 

som vi anser innehåller både Instrumentell ADL och Arbete och Studier samt ”Leisure” som vi anser innehåller 


Fritid och Lek. Vi har valt att ha flera aktivitetsområden än vad som är brukligt internationellt. Detta medger att 

utifrån åtgärdsklassifikationen kunna skapa en större kunskap för sådant som för svenska förhållande är intressant, 

men samtidigt också kunna jämföra med internationella förhållanden genom att slå ihop aktivitetsområden 

i åtgärdsklassifikationen. Vad som ingår i olika aktivitetsområden är dock en fråga för varje arbetsterapeut 

att bestämma. Att klippa gräs kan för en kyrkogårdsarbetare vara arbete medan för villaägaren kan det vara 

underhåll och för fritidsstugeägaren kan det vara en fritidssyssla. Baka bröd kan för bagaren vara arbete, för 

trebarnspappan nödvändig matlagning eller för barnet en lek. 

Under Kroppsfunktionsutredning har bedömning av Kognitiva funktioner, Psykiska funktioner, Sociala funktioner 

samt Sensomotoriska funktioner lagts. 

Under Kroppsstrukturutredning har bedömning av klassifikationens enda symptom tagits med som Ärrbedömning, 

Decubitusbedömning samt Ödembedömning. 

Under Omgivningsutredning har bedömning av Fysisk miljö, Social miljö, Kulturell miljö samt Samhällelig miljö 

lagts. 

intervention 

I GÄRDA beskrivs Intervention som en åtgärd riktad mot individen för att förebygga, bibehålla eller öka individens 

förmåga avseende aktivitetsutförande. 

När det gäller intervention har sex olika kategorier vuxit fram. Dessa är Del-aktig--hets---träning, Aktivitetsträning, 

Kroppsfunktionsträning, Pedagogisk intervention, Hjälpmedel samt Fysisk miljöanpassning. 

Under Delaktighetsträning har vi lagt Aktivitetsstrukturträning samt Adaptationsträning. 

Under Aktivitetsträning har vi lagt Personlig ADL-träning, Instrumentell ADL-träning, Arbetsträning, Studieträning, 

Lekträning, Fritidsträning samt Viloträning. 

Under Kroppsfunktionsträning har vi lagt Kognitiv funktionsträning, Psykisk funktionsträning, Social funktionsträning 

samt Sensomotorisk funktions-träning. 

Under Pedagogisk intervention har vi lagt Utbildning, Information samt Handledning. 

Nästa åtgärd under Intervention är Hjälpmedel. Vi har där använt oss av den internationella klassificeringen 

av handikapphjälpmedel, ISO 9999:1998, utgåva nummer två. Klassificeringen grundar sig på hjälpmedlets 

funktion/syfte för brukaren. Under Hjälpmedel har vi därför lagt Hjälpmedel för behandling och träning, Ortoser 

och proteser, Hjälpmedel för personlig vård, Hjälpmedel vid förflyttning, Hjälpmedel i hushållet, Hjälpmedel för 

utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler, Hjälpmedel för kommunikation, information och varseblivning, 

Hjälpmedel för hantering och transport av produkter, Hjälpmedel och utrustning för miljöförbättring, 

verktyg och maskiner samt Hjälpmedel för lek och fritidssysselsättningar. 

Under Fysisk miljöanpassning har vi lagt Boendemiljöanpassning, Arbetsmiljöanpassning, Studiemiljömiljöanpassning, 

Fritidsmiljöanpassning samt Fordonsanpassning. 

källa 

I klassifikationen har vi lagt med en rubrik som heter ”Källa”. Under denna rubrik har vi skrivit in den bok eller 

skrift som vi på olika sätt refererar till. Källan kan ha gett oss uppslag till den refererade åtgärden men den kan 

också vara den källa som står för både namn på åtgärden och dess beskrivning. 

framåtblick 

Vi vet att denna version av GÄRDA så småningom behöver revideras beroende på olika faktorer. En av dessa är 

de viktiga synpunkter som du som arbetsterapeut har på GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder 

Version 2.0. 

Om du vill förmedla dina synpunkter kan du kontakta FSA. 

© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 6

7 

referenser 

Berg Wedrén, C. (1987). Journalföring Arbetsterapeuter. Stockholm: Liber Läromedel 

Berg Wedrén, C. (1995). Yrkesjournal för arbetsterapeuter. Gävle: Carin Berg Wedrén & Nacka: FSAs publikationer 

Blomström, E., Malmberg, B-G., Morgell, R., Månsson, I., Nilsson, G., Rising, I., & Wikell, K. (2001). Prim.dok 

Projektrapport. Sollentuna: Centrum för Allmänmedicinsk Informatik 

Christiansen, C., & Baum, C. (1997). Enabling Function and Well-Being. Second Edition. Thorofare: SLACK 

Incorporated. 

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1993). FSAs klassifikation av patientrelaterade behandlingsåtgärder inom 

arbetsterapi. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1998). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1998). FSA:s kvalitetspolicy - grunden för en ständig förbättring av den 

arbetsterapeutiska verksamheten. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 

Gamborg, G. (1994). Spår som slingrar sig samman ; aktivitetsproblem & arbetsterapi inom psykiatri. Lund: 

BookLund förlag 

Hedin, A., Jernberg, L., Lennér, H.C., Lundmark, T., & Wallin, S-B. (2000). Att mena och mäta samma sak - en 

begreppsorienterad metod för terminologiskt arbete Lund: Studentlitteratur 

Hjälpmedelsinstitutet. (2001). Förteckning över Bra hjälpmedel 2001. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet 

Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M.A., Polatajko, H., & Pollock, N. (1998). Canadian Occupational 

Performance Measure. Svensk Version. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 

Norrby, E, & Linddahl, I. (2001). Dialog om aktivitetsförmåga DOA - riktad mot arbete. Nacka: Förbundet Sveriges 

Arbetsterapeuter. 

Rubin, K., Fein, G.G., & Vandenberg, B. (1983). Play. I P.H. Mussen (red) Handbook of Child and Psychology (4th 

ed.) Vol 4. Socialization, personality and social development 693 - 773, New York: Wiley. 

SFS 1985: 562 Patientjournallag. Stockholm: Liber Utbildning. 

Socialstyrelsen. (2001). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Stockholm: Socialstyrelsen. 

Sonn, U., Lundgren Pierre, B. & Klippe Németh, A. (1993). Att beskriva ADL. Arbetsterapeuten, (11), 16-21. 

Spri. (1996). Spriprojekt PM. Från sökord till journalobjekt. Statusrapport. Definitioner och mål. Stockholm: Spri, 

Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut. 

Townsend, E. (Ed), (1997). Enabling Occupation. An Occupational Therapy Perspective. Ottawa: CAOT Publication 

ACE. 

Törnquist, K., & Sonn, K. (2001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges 

Arbetsterapeuter. 

WHO. (2002). Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. Preliminär version - arbetsmaterial. 


21 UTREDNING 

GÄRDA - Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0 

Beskrivning: 

Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera i syfte att få fram anamnes, 

status och analys. Inkluderar administration som rapportering och dokumentation t ex 

journalskrivande, intygsskrivande. 

Källa: 

21 A Aktivitetsanamnes 

Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera aktivitetshistoria inkl 

tidigare arbetsterapi, hjälpmedel. 

21 B Delaktighetsutredning 

Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera individens engagemang i 

sin livssituation avseende aktivitetsutförande. Görs i form av intervju, observation och 

test. 1 

21 BA Aktivitetsstruktur-bedömning Bedömning av balansen i och mellan aktiviteter som dygnsrytmen är uppbyggd av och 

upplevelser av dessa. Kan innefatta: Aktivitetsmönster, tidsanvänding, stress, roller, 

vanor. 2 

21 BB Adaptationsbedömning Bedömning av kognitiva och beteendeinriktade anpassningsstrategier i 

aktivitetsutförandet. Kan innefatta: Egenvård, medicinhantering, följsamhet i ordinerad 

behandling. 

21 C Aktivitetsutredning 

Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera nuvarande 

aktivitetsförmåga och situation avseende aktivitetsutförande. Görs i form av intervju, 

observation, test. 1 

21 CA Personlig ADL-bedömning Bedömning av individens utförande av Personlig ADL. 3 

Äta och dricka Ta mat och dryck på bordet, äta och dricka. 4 

Förflyttning Målmedvetet förflytta sig från en plats till en annan. 4 

Toalettbesök Ta sig till och från toalett, i tid, samt utföra nödvändiga toalett bestyr. 4 

På-avklädning Ta fram kläder efter behov, klä på och av sig kläder och skor. 4 

Personlig hygien Tvätta kroppen och håret samt torka sig. 4 

Övrig kroppsvård Sköta om och vårda sitt yttre. 4 

Kommunikation Kommunicera och ta till sig information, samt hantera aktuell utrustning. 4 

21 CB Instrumentell ADL- bedömning Bedömning av individens utförande av Instrumentell ADL. 3 

Resor Ta sig till och från, i och ur samt färdas med allmänna eller privata färdmedel. 4 

Matlagning Planera, plocka fram och undan, bereda, tillaga, duka, diska. 4 

Inköp dagligvaror Planera inköp, ta sig till och från affären, plocka varor, betala, frakta hem varorna. 4 

Städning Småstädning, respektive veckostädning. 4 

Tvätt Förflytta sig och transportera tvätten till och från tvätttplatsen. Sortera, tvätta, hänga 

Underhåll/ 

Reparation 

upp, vika, stryka, mangla. 4 

Underhålla, reparera, sköta egendom och inventarier. 

© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 1


21 CC Arbetsbedömning 

21 CD Studiebedömning 

21 CE Lekbedömning 

21 CF Fritidsbedömning 

21 CG Vilobedömning 

21 D Kroppsfunktionsutredning 

21 DA Kognitiv funktionsbedömning 

21 DB Psykisk funktionsbedömning 

21 DC Social funktionsbedömning 

21 DD Sensomotorisk 

funktionsbedömning 

21 E Kroppsstrukturutredning 

21 EA Ärrbedömning 

Beskrivning: Källa: 

Bedömning av individens utförande vad avser betalt och obetalt arbete. Kan innefatta: 

Självkännedom, intressen, värderingar, roller, vanor, fysisk förmåga, 

organisationsförmåga, problemlösningsförmåga, samspel, kommunikation. 3, 5 

Bedömning av individens utförande vad avser förskola, grundskola, gymnasium, 

högskola elller annan utbildning. Kan innefatta: Självkännedom, intressen, värderingar, 

roller, vanor, fysisk förmåga, organisationsförmåga, problemlösningsförmåga, samspel, 

kommunikation. 5 

Bedömning av individens utförande vad avser att delta i lek, att påverka lek, att ta 

initiativ och att vara kreativ i lek. 6 

Bedömning av individens intressen och utförande vad avser stillsam fritid, aktiv fritid 

och social samvaro. 3, 7 

Bedömning av individens utförande avseende att återhämta sig. Kan innefatta: Fysisk 

vila, mental vila, avslappning, avspänning. 3 

Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera kroppsfunktioners 

påverkan på aktivitetsutförandet. Görs i form av intervju, observation, test, mätning 

och palpation. 1 

Bedömning av individens kapacitet med fokus på kognitiva funktioner. Kan innefatta: 

Minne, planering, problemlösning, organisation, handlingsberedskap, perception, 

kommunikation, praxis, orienteringsförmåga, uppmärksamhet, inlärning, numerisk 

förmåga. 

Bedömning av individens kapacitet med fokus på psykiska funktioner. Kan innefatta: 

Känslighet, uthållighet, förståelse, insikt, medvetenhet, ansvarstagande, 

självförtroende, aggressioner, stämningsläge, motivation, tidsuppfattning, 

språkförståelse. 

Bedömning av individens kapacitet med fokus på sociala funktioner. Kan innefatta: 

Interaktion, uppmärksamhet, meddela sig, lyssna, samtala, inhämta information, 

samarbete, empati, bekräfta information. 

Bedömning av individens kapacitet med fokus på sensomotoriska funktioner. Kan 

innefatta: Ledrörlighet, greppförmåga, finmotorik, muskeluthållighet, muskelstyrka, 

muskeltonus, ytlig sensibilitet, djup sensibilitet, hörsel, syn t ex koordination. 

Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera kroppsstrukturers påverkan 

på aktivitetsutförandet. Görs i form av intervju, observation, test, mätning och 

palpation. 1 

Bedömning av förekomst och risk för ärr samt dess utseende, struktur, utbredning och 

betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande. 




21 EB Decubitusbe-dömning 

Bedömning av förekomst och risk för decubitus samt dess utseende, struktur, 

utbredning och betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande. 

21 EC Ödembedömning 

Bedömning av förekomst och risk för ödem samt dess utseende, struktur, utbredning 

och betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande. 

21 F Omgivningsutredning 

Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera omgivningens påverkan på 

individens aktivitetsutförande. Görs i form av intervju med individ och omgivning, 

observation av individ och omgivnng, test. 1 

21 FA Fysisk miljöbedömning 

Bedömning av individens omgivning med fokus på den fysiska miljön. Kan innefatta: 

Naturlig och konstruerad miljö t ex klimat, luft, ljud, ljus, arbetshöjd, arbetsytor, 

underlag, fordon, redskap, verktyg, möbler. 7 

21 FB Social miljöbedömning 

Bedömning av individens omgivning med fokus på den sociala miljön. Kan innefatta: 

Levnadsförhållanden, nätverk, stöd från omgivning, trygghet, säkerhet, roller, möjlighet 

att påverka. 7 

21 FC Kulturell miljöbedömning Bedömning av individens omgivning med fokus på den kulturella miljön. Kan innefatta: 

Högtidlig och vardaglig verksamhet baserad på etnicitet, attityder, vanor, roller, 

religion, normer, värderingar. 7 

21 FD Samhällelig miljöbedömning Bedömning av individens omgivning med fokus på den av samhället reglerade miljön. 

Kan innefatta: Lagar, regler, skyldigheter och rättigheter som sköts av olika 

myndigheter, t ex bidrag, tjänster, beskattning. 7 

22 INTERVENTION 

Intervention riktad mot individen i syfte att förebygga, bibehålla eller öka individens 

förmåga avseende aktivitetsutförande. Inkluderar administration som rapportering och 

dokumentation t ex journalskrivande, intygsskrivande. 

22 A Delaktighetsträning 

Träning av individens engagemang i sin livssituation avseende aktivitetsutförande. 1 

22 AA Aktivitets-strukturträning Träning av balansen i och mellan aktiviteter som dygnsrytmen är uppbyggd av och 

upplevelser av dessa. 2 

22 AB Adaptationsträning 

Beskrivning: Träning av individens adaptationsutförande. 

22 B Aktivitetsträning 

Träning av individens aktivitetsutförande. 1 

22 BA Personlig ADL- träning 

Beskrivning: Träning riktad mot individens utförande av Personlig ADL. 3 

Äta och dricka Ta mat och dryck på bordet, äta och dricka. 4 

Förflyttning Målmedvetet förflytta sig från en plats till en annan. 4 

Toalettbesök Ta sig till och från toalett, i tid, samt utföra nödvändiga toalettbestyr. 4 

På-avklädning Ta fram kläder efter behov, klä på och av sig kläder och skor. 4 

Personlig hygien Tvätta kroppen och håret samt torka sig. 4 

Övrig kroppsvård Sköta om och vårda sitt yttre. 4 

Kommunikation Kommunicera och ta till sig information, samt hantera aktuell utrustning. 4 




22 BB Instrumentell ADL-träning Träning riktad mot individens utförande av Instrumentell ADL. 3 

Resor Ta sig till och från, i och ur samt färdas med allmänna eller privata färdmedel. 4 

Matlagning Planera, plocka fram och undan, bereda, tillaga, duka, diska. 4 

Inköp dagligvaror Beskrivning: Planera inköp, ta sig till och från affären, plocka varor, betala, frakta hem 

varorna. 4 

Städning Småstädning, respektive veckostädning. 4 

Tvätt Förflytta sig och transportera tvätten till och från tvättplatsen. Sortera, tvätta, hänga 

upp, vika, stryka, mangla. 4 

Ekonomi Sköta sin privata ekonomi inkl post- och bankärende. 

Underhåll/ Underhålla, reparera, sköta egendom och inventarier. 

Reparation 

22 BC Arbetsträning 

22 BD Studieträning 

22 BE Lekträning 

22 BF Fritidsträning 

22 BG Viloträning 

22 C Kroppsfunktionsträning 

22 CA Kognitiv funktionsträning 

22 CB Psykisk funktionsträning 

22 CC Social funktionsträning 

22 D Pedagogisk intervention 

22 CD Sensomotorisk funktionsträning 

22 DA Utbildning 

Träning av individens aktivitetsutförande vad avser betalt och obetalt arbete. 3, 5 

Träning av individens utförande vad avser förskola, grundskola, gymnasium, högskola 

eller annan utbildning. 5 

Träning av individens utförande vad avser lek. 6 

Träning av individens utförande vad avser fritid. 3, 7 

Träning av individens utförande avseende att återhämta sig. 3 

Träning av individers kroppsfunktioner för att påverka aktivitetsutförandet. 1 

Träning av individens kapacitet med fokus på kognitiva funktioner. Kan innefatta: 

Minne, planering, problemlösning, organisation, handlingsberedskap, perception, 

kommunikation, praxis, orienteringsförmåga, uppmärksamhet, inlärning, numerisk 

förmåga. 

Träning av individens kapacitet med fokus på psykiska funktioner. Kan innefatta: 

Känslighet, uthållighet, förståelse, insikt, medvetenhet, ansvarstagande, 

självförtroende, aggressioner, stämningsläge, motivation, tidsuppfattning, 

språkförståelse. 

Träning av individens kapacitet med fokus på sociala funktioner. Kan innefatta: 

Interaktion, uppmärksamhet, meddela sig, lyssna, samtala, inhämta information, 

samarbete, empati, bekräfta information. 

Träning av individens kapacitet med fokus på sensomotoriska funktioner. Kan 

innefatta: Ledrörlighet, greppförmåga, finmotorik, muskeluthållighet, muskelstyrka, 

muskeltonus, ytlig sensibilitet, djup, sensibilitet, hörsel, syn. 

Pedagogisk intervention, kunskapsförmedling för att påverka individens 

aktivitetsutförande. Kan innefatta pedagogisk intervention riktad mot individen själv 

och/eller andra i individens omgivning. 

Kunskap förmedlad genom strukturerad undervisningsinsats. Kan innefatta: 

Patientskola, studiecirkel. 



22 DB Information 

22 DC Handledning 

22 E Hjälpmedel 

22 EA Hjälpmedel för behandling och 

träning 

22 EB Ortoser och proteser 

22 EC Hjälpmedel för personlig vård 

22 ED Hjälpmedel vid förflyttning 

22 EE Hjälpmedel i hushållet 

22 EF Hjälpmedel för utrustning och 

anpass-ning av bostäder och andra 

lokaler 

22 EG Hjälpmedel för kommunikation, 

informa-tion och varseblivning 

22 EH Hjälpmedel för hantering och 

transport av produkter 

22 EI Hjälpmedel och utrustning för 

miljöförbättring, verktyg och maskiner 

22 EJ Hjälpmedel för lek och 

fritidssysselsättning 


Kunskap förmedlad utifrån mottagarens förutsättningar. Kan innefatta: Rådgivning, 

upplysning, förklaring, orientering. 

Kunskap förmedlad i en situation där både sändare och mottagare är aktivt 

engagerade. Kan innefatta: Instruktion. 

Intervention riktad mot individen för att möjliggöra, påverka aktivitetsutförande. 

Välja, pröva, beställa, anpassa, utprova, informera om, träna i att använda, förskriva, 

följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Antidecubitushjälpmedel, 

kompressionsbandage, silikonbandage. 8 


följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Prefabricerade och egentillverkade 

ortoser och proteser. 8 


följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Hjälpmedel vid toalettbesök, tvättning, 

bad, dusch, tidshjälpmedel. 8 


följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Käppar, kryckor, rollatorer, cyklar, 

rullstolar, övriga fordon, överflyttningshjälpmedel, personlyftar. 

8 


följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Matlagnings-hjälpmedel, städhjälpmedel, 

sömnads- och textilvårdshjälpmedel. . 8 


följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Bord, sittmöbler, sitsar, sängar, 

stödanordningar, förhöjningshjälpmedel. 

8 


följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Audio/visuella hjälpmedel, datorer, 

varseblivningshjälpmedel, hjälpmedel för kognitivt stöd. 

8 


följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Knappar, rattar, vred och handtag, 

hjälpmedel för omgivningskontroll, greppanpassningar, transporthjälpmedel. 

8 


följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Hjälpmedel för miljöförbättring, 

mätinstrument, handverktyg, maskiner, motorverktyg. 

8 


följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Leksaker, spel, motions- och 

idrottsredskap, musikinstrument, fotoutrustning, slöjd- och hantverks material, 

trädgårdsredskap, jakt- och fiskeredskap, hjälpmedel vid camping, hjälpmedel vid 

rökning, hjälpmedel vid husdjursskötsel. 

8 


22 F Fysisk miljöanpassning 


22 FA Boendemiljö-anpassning 

22 FB Arbetsmiljö-anpassning 

22 FC Studiemiljö-anpassning 

22 FD Fritidsmiljö-anpassning 

22 FE Fordonsanpassning 


Intervention för att fysiskt förändra individens omgivning för att möjliggöra 

aktivitetsutförande. 

Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. 

Kan innefatta: Tröskelborttagning, hissmontering. 





Kan innefatta: Bilanpassning 

Källor: 

1. WHO. (2002). Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. Preliminär 

version - arbetsmaterial. 

2. Gamborg, G. (1994). Spår som slingrar sig samman ; aktivitetsproblem & 

arbetsterapi inom psykiatri. Lund: BookLund förlag 

3. Christiansen, C., & Baum, C. (1997). Enabling Function and Well-Being. Second 

Edition. Thorofare: SLACK Incorporated. 

4. Törnquist, K., & Sonn, K. (2001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. 

Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 

5. Norrby, E, & Linddahl, I. (2001). Dialog om aktivitetsförmåga DOA – riktad mot 

arbete. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 

6. Rubin, K., Fein, G.G., & Vandenberg, B. (1983). Play. I P.H. Mussen (red) Handbook 

of Child and Psychology (4th ed.) Vol 4. Socialization, personality and social 

development 693 - 773, New York: Wiley. 

7. Townsend, E. (Ed), (1997). Enabling Occupation. An Occupational Therapy 

Perspective. Ottawa: CAOT Publication ACE. 

8. Hjälpmedelsinstitutet. (2001). Förteckning över Bra hjälpmedel 2001. Vällingby: 

Hjälpmedelsinstitutet

GÄRDA v.2 - FSA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?