FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

FSAs 

kvalitetsutmärkelse 

2011 

Arbetsterapienheten, (område 3) 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Göteborg 

Självskattning av kvalitetsindikatorer 

och bilagor

Innehåll 

FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 Sid 3 

Skattning av FSAs kvalitetsindikatorer Sid 4 

Bilaga 1 Balanserat styrkort (BSK) för verksamheten Sjukgymnastik och 

Arbetsterapi 2011 

Bilaga 2a Årsredovisning 2010 VO Sjukgymnastik och Arbetsterapi 

Bilaga 2b Verksamhetsberättelse, Viktiga händelser 2010 för 

Arbetsterapienheten SU 

Bilaga 3 Förteckning över Arbetsterapiprogram, Vårdprogram och Rutiner 

Bilaga 4 Vårdprogram - Arbetsterapi vid stroke 

Bilaga 5 Vårdprogram - Arbetsterapi vid reumatoid artrit 

Bilaga 6 Vårdprogram Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid brännskador 

2

FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 

Vid At-forum den 6 april delades 2011 års kvalitetsutmärkelse för bästa arbetsterapeutiska verksamhet utifrån 

FSAs kvalitetsindikatorer ut (kategorin 4 eller fler arbetsterapeuter). Det gick till arbetsterapeuterna vid arbetsterapienheten 

(område 3) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. 

Motiveringen till utmärkelsen 2011 lyder: 

Arbetsterapienheten (område 3) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg har 

- en årlig verksamhetsplan med mätbara mål 

- en verksamhetsrapport där måluppfyllelsen redovisas 

- arbetsterapiprogram för de mest frekventa patientgrupperna inom enheten. 

Exempel är ett ”Arbetsterapiprogram vid höftplastik”, Vårdprogram - Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid 

brännskador”, Rutiner vid sjukgymnastik och arbetsterapeutisk rehabilitering efter radiusfraktur”. 

I den här rapporten sammanställs den självskattning av FSAs kvalitetsindikatorer som arbetsterapeuterna vid 

vid arbetsterapienheten (område 3) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, genomfört med några 

insända program och bilagor i sin ansökan. FSAs förhoppning är att det ska kunna leda till inspiration till eget 

lokalt kvalitetsarbete. Vi hoppas även att en samlad rapport med olika bilagor kan ge en utförligare bild av hur 

kvalitetsarbetet kan ta sig uttryck i det vardagliga kliniska arbetet och hur man kan administrera och dokumentera 

detta. 

I Självskattningens fält för kommentarer finns angivet vilken del av rapporten eller vilken bilaga som åsyftas. 

Nacka maj 2011 

Lena Haglund 

Förbundsordförande 

Kontaktuppgifter: 

Vill du komma i kontakt med arbetsterapeuterna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg kan följande 

personer kontaktas; 

Marie Erickson, tel 031-3422291, e-post; marie.erickson@vgregion.se 

Gunilla Christiansson, tel 031-3422291, e-post gunilla.christiansson@vgregion.se 

3

Självskattning av FSAs kvalitetsindikatorer 

(Skattning genomförd av arbetsterapeuterna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i 

ansökan 2010-11-09) 

FSAs kvalitetspolicy, version 3, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna som är att skapa och upprätthålla 

en grundläggande kvalitet i den arbetsterapeutiska verksamheten. 

Självskattningsformuläret är konstruerat utifrån FSAs kvalitetsindikatorer. Formuläret är ett stöd i arbetet för att 

skapa ett ändamålsenligt system för egenkontroll av den arbetsterapeutiska verksamheten. 

Följande indikatorer avser den arbetsterapeutiska 

verksamheten: 

• Verksamhetsplan med mätbara mål görs 

årligen. 

• Verksamhetsrapport med angivande av måluppfyllelse 

görs årligen 

• Arbetsterapiprogram finns för de mest frekventa 

patientgrupperna inom verksamheten 

• Mätbara resultatmål finns för patienter som 

erhållit enbart utredning. Exempel på resultatmål 

är: andel patienter som genom utredning fått 

något klarlagt om sin situation. 

• Mätbara resultatmål finns för patienter som erhållit 

både utredning och intervention. Exempel 

på resultatmål är andel patienter som uppnått 

något aktivitetsmål. 

Finns det rutiner med mål och måluppfyllelse 

beskrivna för: 

• Patientens delaktighet i utredning och 

intervention? 

• Användningen av FSAs klassifikation av 

arbetsterapeutiska åtgärder?. 

• Redovisning av resultat till remittent och 

samverkansparter avseende utredning och intervention 

på individnivå 

Ej 

tillämplig 

Ej 

tillämplig 

Finns 

inte 

Finns 

inte 

Finns/ 

görs 

inte 

Finns/ 

görs 

inte 

Finns/ 

görs till 

viss del 

X 

X 

Finns/ 

görs till 

viss del 

• Arbetet med yrkesetiska frågor i enlighet 

med FSAs etiska kod? X 

Finns/ 

görs 

helt 

Kommentarer/ 

ev sidhänvisning 

X Bilaga 1, Balanserat 

styrkort 

X Bilaga 2, Årsredovisning 

inkl organisationsplan 

X Bilaga 3-6, Arbetsterapiprogram 

Finns/ 

görs 

helt 

Bilaga 1, Balanserat 

styrkort, sid 

6,7,11,13 


styrkort, sid 

5,6,11,12,13 

Kommentarer/ 

ev sidhänvisning 


styrkort, sid 13 




styrkort, sid 

5,6,7,12,13 



• Patientdokumentation enligt ARTUR? X Bilaga 1, Balanserat 


• Regelbunden granskning av patientdokumentation 

4 


styrkort, sid 7,13

Balanserat 

styrkort för 

verksamheten 

Sjukgymnastik 

och 

Arbetsterapi 

2011 

Bilaga 1 

1

Vår vision 

Sjukgymnastik- och arbetsterapiverksamheten ska värderas som ledande i Norden inom vård, 

forskning och utbildning 

Vår verksamhetsidé 

Tillgodose behovet av sjukgymnastik och arbetsterapi för patienter inom somatisk 

vuxensjukvård inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, samt medverka i dess hälsofrämjande 

arbete. Verksamheten ska vara nationellt och internationellt ledande, präglas av hög 

kompetens och kvalitet samt bidra till spridning av sjukgymnastiska och arbetsterapeutiska 

kunskaper. 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppdrag är att bedriva: 

vård 

forskning och utveckling 

utbildning 

Verksamheten för Sjukgymnastik och Arbetsterapi skall bedrivas i enlighet med lagar och 

förordningar, samt de styrande dokument som finns för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 

såsom budget för Västra Götalandsregionen och överenskommelse 2010 mellan SU och 

Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5,7, 11 och 12. 

Vårt uppdrag är att, utifrån den enskilde patientens behov, tillhandahålla sjukgymnastisk och 

arbetsterapeutisk vård av karaktären länssjukvård för Göteborgsområdet, regionsjukvård för 

Västra Götalandsregionen, rikssjukvård för hela riket, samt viss planerad vård för utländska 

patienter. Detta omfattar slutenvård och öppenvård och grundar sig på de prioriteringar som 

arbetats fram inom verksamheten. Verksamheten har ett SU-internt uppdrag att bedriva 

friskvård för anställda på alla fyra sjukhustomter. 

Verksamheten ska präglas av hög kvalitet, tillgänglighet, nytänkande och effektivitet. 

Patienter och anhöriga ska bemötas med omtanke, inlevelse och respekt, samt kunna lita på att 

den vård de får är trygg och säker. 

Regionens utvecklingsstrategi syftar till att ge rätt vård på rätt vårdnivå. Samverkan med 

övriga vårdgivare är prioriterat. Målet är att patienterna inte upplever några 

organisationsgränser vid byte av vårdnivå. Samverkan vårdgivare emellan är ett led i 

kunskapsspridning och utveckling av hälso- och sjukvården. 

Verksamhetsutveckling ska vara en integrerad del i det dagliga arbetet. Fokus ska vara på att 

ta fram och implementera ny kunskap, samt att utveckla vårdkedjan. Arbetet ska bedrivas 

enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och bygga på vårdprogram eller medicinska 

rutindokument. 

Verksamheten strävar efter att möjliggöra för medarbetarna att kunna kombinera kliniskt 

arbete med forskning. 

2

I uppdraget ingår också att tillgodose praktikplatser för verksamhetsförlag utbildning, främst 

för arbetsterapeut- och sjukgymnaststuderande vid Sahlgrenska Akademin. 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets värderingar är: 

Patient- och kundorientering 

Långsiktighet 

Snabba reaktioner 

Faktabaserade beslut 

Ständiga förbättringar 

Allas delaktighet 

Dessa värderingar ska också prägla Sjukgymnastik- och arbetsterapiverksamheten. 

3

Patient- och kundperspektivet 

Vår verksamhet håller hög internationell kvalitet och har sin utgångspunkt i Socialstyrelsens föreskrift om God Vård 2005:12 

Strategiska mål: 

vård på lika villkor 

rätt och säker vård och behandling i rimlig tid 

patientfokuserad vård med delaktiga och välinformerade patienter och närstående 

patienter som är nöjda med bemötande, behandling och resultat 

effektivt nyttjande av tillgängliga resurser 

Framgångsfaktorer Styrtal Måltal 2011 Handlingsplan/Aktiviteter Klart Ansvarig/ 

Mottagare uppföljning 

Följsamhet till befintliga 

prioriteringsordningar, medicinska 

rutiner och vårdprogram 

God rapportering i MedControlPro 

Följsamhet till 

prioriteringsordningar och 

riktlinjer 

Andel enheter som informerat 

medarbetarna 

Antal inrapporterade 

vårdskador/medarbetare 

Antal inrapporterade 

klagomål 

Nöjda och delaktiga patienter Andel nöjda och delaktiga 

patienter i slutenvården 

Genomfört patientbesök 

Högre än 2010 Skatta följsamheten via enkät Dec VLG + sektionsledare 

100 % 

Minst 50 % 

ökning jämfört 

med 2010 

>2010 

86 % 

1/1 

Information för alla medarbetare i 

MedControlPro 

Registrera vårdskador 

Registrera klagomål 

Enkäter inom slutenvård SG + AT och 

återkoppling av resultat till 

medarbetarna 

Patient i ledningsgruppen 

Febr 

Dec 

Dec 

Juni 

Juni 

EC 

EC, medarbetare 

EC, medarbetare 

VLG 

VLG 

4



Barnrättsombud Person utsedd 1/1 Utse en person i verksamheten Febr VLG 

Fysiskt aktiva patienter Andel utbildade enheter 

Antal förskrivna recept 

Arbete utifrån Riks-Strokes direktiv Antal registrerade patienter 

Högt deltagande av sjukhusets 

personal i friskvården 

Följsamhet till direktiv 

Följsamhet till direktiv 

Genomförd träff 

Fungerande blänkare 

100 % 

100 % fler än 

2010 

90 % 

90 % 

100 % 

1/1 

1/1 

Utbilda samtliga enheter SG+AT i 

förskrivning av Fysisk aktivitet med 

FaR 

Följa statistik över antal utskrivna 

recept och återkoppla resultatet till 

medarbetarna 

Registrering i Riks-Stroke 

Bedömning enligt direktiv 

Behandling enligt direktiv 

Bjuda in hälsoinspiratörer till särskilt 

möte 

Få in en särskild blänkare, vid 

terminstarterna, på första sidan av 

SU:s hemsidan 

Juni 

Juni 

dec 

Jan, 

mars 

och 

septem 

ber 

Mars 

Sept 

Övergripande FaRsamordnare 

VLG och övergripande 

FaR-samordnare 

Medarbetarna 

VLG 

VLG 

Friskvårdsgruppen 

Friskvårdsgruppen 

5

Processperspektivet 

Verksamheten fokuserar på patienternas och kundernas behov och önskemål samt hur dessa skall uppfyllas. Vår verksamhet kännetecknas av 

kvalitet, tillgänglighet, nytänkande och effektivitet. Arbetet präglas av helhetssyn, samarbete, dialog och öppenhet. 


gemensamma ledningssystem vilket bland annat omfattar kvalitet, patientsäkerhet och miljö 

tydliggörande av våra insatser och i vilka verksamheter de sker 

en välfungerande gemensam verksamhet för sjukgymnastik och arbetsterapi 

fungerande vårdkedjor 

gott samarbete med interna sjukhusaktörer 



Tydlighet kring verksamhetens 

uppdrag och den beslutsorganisation 

vi befinner oss i 

Optimalt resursutnyttjande genom 

systematiskt utvecklingsarbete 

Antal arbetsgrupper, som 

genomfört detta samtal 

Antal arbetsgrupper, som 

tagit del av APT-info 

Genomfört seminarium 

Genomförda utvärderingar 

för KASK-projektet, 

geriatriken 

100 % 

100 % 

1/1 

Arbetsgruppen ska, utifrån given 

mall, reflektera kring vilket 

specifikt uppdrag den har mot sin 

aktuella verksamhet 

Tydliggöra, på APT, den 

beslutsorganisation vi befinner oss i 

Bjuda in rehabchefer från 

universitetssjukhusen + forskare 

inom våra yrkesgrupper till en 

heldags framtidsseminarium 

100 % Arbeta och utvärdera enligt 

handlingsplanprojekt för KASKprojektet, 

geriatriken 

Juni 

Feb 

Dec 

VLG + EC+ sektionsledare 

VC 

VLG 

Juni Projektledare + styrgrupp 

6



Gemensamt diskussionsforum för AT 

och SG inom SU, kommun och PV 

God kunskap om organisation, 

kompetensbehov och patientflöden 

inom PV och kommun 

Gemensam behandlingsplan mellan 

SU, kommun och PV 

Genomförd konferens 

Utvärderad konferens 

1/1 

1/1 

Genomföra vårdkedjekonferens för 

AT och SG i kommun, primärvård 

och SU 

Utvärdera vårdkedjekonferensen 

Redovisat uppdragsresultat 1/1 Genomföra uppdrag inom projekt 

”Förbättrat och effektivare 

samarbete i vårdkedjan” 

Genomfört samtal 

Handlingsplan upprättad 

1/1 

1/1 

Påbörja strukturerat samtal mellan 

kollegor från SU, kommun och PV 

om gemensam behandlingsplan. 

Synpunkter från gruppdiskussioner 

bearbetas till handlingsplan 

God mappstruktur på domän Fullföljt uppdrag 1/1 Arbetsgrupp tillsätts, med uppdrag 

att skapa en framgångsrik struktur 

på domän 

Välfungerande KLARA / SVPL-rutin 

Fungerande lathund/rutin 1/1 Utarbeta lathund/rutin för KLARA- 

SVPL 

Maj 

Sep 

Juni 

Maj 

Dec 

Juni VLG 

Vårdkedjegruppen + 

utvecklingssekreterare. 

Vårdkedjegruppen + 

utvecklingssekreterare 

Linda Kristensson, AT/Ö och VC 

Vårdkedjegruppen 

Vårdkedjegruppen 

Juni Vårdkedjegruppen 

7

Medarbetarperspektivet 

Verksamheten ska präglas av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och utvecklingsanda. Mångfald är en tillgång och verksamheten genomsyras 

av en positiv människosyn med ett respektfullt och öppet förhållningssätt. Alla medarbetare har ett ansvar dels för de egna arbetsuppgifterna 

dels för verksamhetens resultat. Arbetsmiljöarbetet sker i samspel med en öppen kommunikation och fokuserar på hälsofrämjande arbete. Våra 

medarbetare ska känna framtidstro, delaktighet, engagemang och stolthet över sitt bidrag till verksamhetens mål. 


attrahera, behålla och utveckla kvalificerade och engagerade medarbetare 

medarbetarskapet präglas av engagemang, delaktighet, initiativ- och ansvarstagande 

ledarskapet är målinriktat och kommunikativt med förmåga att tydliggöra och leda verksamhetens processer 

verksamheten främjar god arbetsmiljö och hälsa 



Bra löneprocess Tillsatt arbetsgrupp 1/1 Tillsättande av en arbetsgrupp med 

uppdrag att revidera lönekriterier 

för alla förbunden 

Medarbetarna är väl förtrogna med 

vårt uppdrag och arbetar för att 

uppfylla verksamhetens strategiska 

mål 

Medarbetarenkät: 

Delaktig i att ta fram 

enhetens strategiska mål. 

Jag känner till enhetens 

strategiska mål 

Likabehandlingsombud Andel enheter som 

genomfört aktiviteten 

> 3,7 

medarb.index 

> 4,3 

medarb.index 

Tydliggöra verksamhetens uppdrag 

och strategiska mål för 

medarbetarna 

100 % Genomgång av 

likabehandlingsmålen och dess 

arbetssätt på APT 

Sep VLG och arbetsgrupp 

April EC 

Sep EC och likabehandlingsombudet 

8

Framgångsfaktorer 

Aktiva och engagerade medarbetare 

i arbetet med förbättringar 

Trygghet för cheferna i att hantera 

FK:s och AF:s nya 

sjukskrivningsregler 

Styrtal Måltal 2011 Handlingsplan/Aktiviteter Klart Ansvarig/ 


Andel enheterna med 

fungerande 

rutindokument 

Antal enheter som arbetat 

enligt FOKUS-modellen 

Enkätresultat från KASK 

Välfungerande sektionsledare Genomförd 

halvdagsutbildning 

Rimlig arbetsbelastning Andel gröna prickar på 

arbetsbelastningslappen 

100 % 

Minst 2 

Bättre än 2010 

Färdigställa fungerande 

rutindokument på varje enhet, för 

hur förbättringsidéer tas om hand 

Starta förbättringsarbete genom 

användande av FOKUS-modellen 

Enkät från KASK om 

förbättringsklimat 

Genomförd träff 1/1 VLG inbjuder representanter för 

FK och AF 

1/1 Ledarutvecklingsträff för 

sektionsledare och chefer 

Högre % gröna 

prickar än 2010 

Regelbundna diskussioner och 

mätning av arbetsbelastning enligt 

instrument 

Juni 

Dec 

Juni 

EC 

EC 

okt VLG 

Okt VLG 

Feb och 

sep och 

feb 

2012 

Arbetsgrupp 

Sektionsledare + VLG 

9

Forsknings-, utvecklings- och utbildningsperspektivet 

Verksamheten ska stödja och stimulera forskning och utvecklingsarbete samt verka för att resultat och evidensbaserade metoder används i det 

dagliga arbetet. Kunskapsförmedling ska ske kontinuerligt liksom samarbete med Sahlgrenska Akademin (SA). 


forskning och utvecklingsarbete sker strukturerat och systematiskt som en integrerad del i enlighet med verksamhetens inriktning 

medarbetarna ska ha förmåga att kritiskt granska, värdera och använda ny kunskap 

implementering av evidensbaserade metoder samt avveckling av mindre effektiva metoder sker strukturerat 

överföring av kunskap sker kontinuerligt inom verksamheten och till andra vårdgivare 

studenter upplever den kliniska utbildningen inom verksamheten som en del i ett effektivt lärande 



Goda jämförelsemöjligheter 

med externa aktörer 

God överblick över vilka 

nätverk som vi är involverade i 

Förekomst av 

artikelgranskningsklubbar 

Publicerad lista på hemsidan 

Genomförd genomlysning 

Andel enheter som mottagit 

information 

Genomförd inventering och 

publicerad lista på hemsidan 

Antal artikelgranskningsklubbar 

Antal deltagare i artikel- 

granskningsklubbar 

1/1 

1/1 

100 % 

Skapa en lista över befintliga 

kvalitetsregister, där AT/SG 

registrerar 

Klargöra vilken information i 

registren som är användbara i 

kliniken 

Informationstillfällen för att 

återkoppla till medarbetarna 

1/1 Inventering och publicering på 

hemsidan av befintliga nätverk för 

diagnoser/tillstånd internt och 

externt 

> 2010 

> 2010 

Starta ytterligare 


Räkna antalet deltagare i 


Mars 

Juni 

Nov 

FoU-koordinator 


FoU-koordinator/sektion 

Okt FoU-koordinator 

Okt 

Dec 

FoU-sektion + EC 


10



Publicerade vetenskapliga 

artiklar 

Antal publicerade vetenskapliga 

artiklar under året 

God samverkan med GU Framarbetad avsiktsförklaring 

Nöjda studenter avseende ett 

effektivt lärande 

Kompetenta bashandledare 

Akademiskt välutbildad 

personal på rätt ställe 

Strukturerat 

implementeringsarbete 

Fungerande rutindokument 

> 2010 Räkna antalet publicerade 

vetenskapliga artiklar 

1/1 

1/1 

Andel nöjda studerande 90 % 

Genomförd föreläsning 

Antal handledare som gått 

handledarutbildning under året 

Framtagna måltal i en strategisk 

plan 

1/1 

> 2010 

Färdigställa dokumentet om 

avsiktsförklaringen mellan SU och 

GU 

Skapa ett fungerande 

rutindokument för alla VFUplaceringar 

Genomföra studentenkät och 

återkoppla resultat 

SU-gemensam föreläsning för alla 

bashandledare 

Tillse att handledare går 

handledarutbildning 

1/1 Skapa en strategisk plan för antal 

specialister, magistrar, mastrar och 

doktorander och disputerade 

Framtagen strategi 1/1 Utarbeta strategi för 

implementering 

Dec FoU-koordinator 

Juni 

Okt 

Juni och 

dec 

Nov 

Dec 

Nov 

Juni 

VC + arbetsgrupp 

VLG+huvudhandledare 

Huvudhandledare 

Huvudhandledare 

EC, huvudhandledare 

VLG+FoU-koordinator 

VLG genom arbetsgrupp 

11

Ekonomiperspektivet 

Verksamheten ska ha långsiktiga, stabila och realistiska ekonomiska förutsättningar och ha en kostnadsutveckling som ligger i nivå med i budget 

tilldelade medel. 


en ekonomi i balans 

en verksamhet som är kostnadseffektiv 



Resultatuppföljning månad, 

delår och år 

Kostnader får ej överstiga 

intäkter 

100 % Resultatuppföljning månad, delår 

och år 

Antalet årsarbetare anpassat till ram 

i personalbudget 

Kont 

Kont 

EC + VC 

EC 

12

Årsredovisning 2010 

VO sjukgymnastik och arbetsterapi 

Bilaga 2a 

www.sahlgrenska.se 


1 

Sjukgymnastik- och arbetsterapiverksamheten 

Hus A4, 431 80 Mölndal 

växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92

Viktiga händelser under året 

Patient 

– Helgtjänstgöring på StrokeS har utvärderats och införts permanent. Sjukgymnaster och 

arbetsterapeuter anser själva att helgtjänstgöringen är viktig för att uppfylla målen i 

Nationella riktlinjer för Strokesjukvård och övrig vårdpersonal anser att deras närvaro på 

helgerna underlättar en tidig igångsättning av rehabiliteringen. Patienterna och anhöriga och 

har uttalat sig positivt om den tidigt påbörjade träningen. Andelen första bedömning inom 24 

timmar och antalet patienter bedömda inom 24 timmar har ökat enligt data registrerade i 

RiksStroke utan att mängden erhållen träning under resten av veckan har minskat. Inte heller 

har arbetsbelastningen eller kontinuiteten för patienten försämrats. 

– StrokeS har under året arbetat med att i pilotprojektform ta fram och utvärdera en modell 

för hemrehabilitering/tidig understödd hemgång integrerad i strokevården. 

Personalen har upplevt att hemrehabilitering är till mycket stor nytta för patienterna och 

anhöriga. 

– Patientenkät inom all vår öppenvård har genomförts som visar att patienterna är mycket 

nöjda med vård, delaktighet och bemötande. 

– En ny rutin för läsbehörighet i journaler utefter PDL har inneburit begränsningar av 

läsbehörighet i Melior vilket försvårat rapporteringsarbetet och ”tvingat” fram nya 

administrativa rutiner för kommunikation om patienternas behov av arbetsterapi och 

sjukgymnastik. 

– Genombrottsprojektet ”Steget före”, fallförebyggande åtgärder har genomförts. 

Process 

– Arbetsterapeuter har under året infört KVÅ registrering inom slutenvården vilket nu ger 

möjlighet till uppföljning av alla insatser som våra medarbetare gör inom såväl sluten som 

öppenvård. Ett övergripande SU verkställighetsbeslut om journalföring av KVÅ har 

underlättat genomförandet. 

– Under året har arbetet med sjukgymnastiska lokaler, behandlings- och träningsutrymmen på 

Sahlgrenska sjukhuset varit intensivt med färdigställandet av en träningssal i kulvertplan i 

Nya vårdbyggnaden. Permanenta lokaler för sjukgymnastik och arbetsterapi på plan 09 i 

Höghuset/Centralkomplexet har färdigställts. De nya lokalerna på plan 09 kommer att 

utnyttjas för att bedriva träning och bedömning av inneliggande patienter. 

Östra enheterna har investerat mycket i att förbättra behandlingsmiljön i patientlokaler. 

– Enheterna har strukturerat arbetat med förbättringsarbete under 2010. Man har identifierat 

förbättringsområden, vilka följts upp med checklistor uppsatta på väggarna på flera enheter. 

Inom sjukgymnastik och arbetsterapi på Östra har arbetet med ”Rätt patient i rätt tid och göra 

rätt saker” fortsatt. På tre sjukhustomter har enheterna för arbetsterapi och sjukgymnastik 

gjort gemensamma BSK-affischer för att tydliggöra verksamhetsidé, vision och strategiska 

mål inom de olika perspektiven. Affischer finns även anslagna för viktiga mål och för 

avcheckning när aktivitet är gjord och mål uppfyllt (”Mäta på väggarna”). 

– På arbetsterapienheten Sahlgrenska har man tagit tag i arbetet med prioriteringar på ett 

systematiskt sätt. 

– Under året har det funnits stora problem kring det nya hjälpmedelsförsörjningsavtalet som 

trädde i kraft den 1 mars 2010. Leverantören har inte levt upp till ställda krav när det gäller 

tjänster och bemötande. Under våren har vi haft stora problem med leveranssäkerheten till 

våra buffertförråd. Patientsäkerheten minskade vid förskrivning då det inte alltid fanns 

tillgång till rätt hjälpmedel. Arbetsmiljön påverkades då problemen kring 

hjälpmedelshanteringen ledde till mycket merarbete för både förskrivare och 



2 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92 

2

3 

hjälpmedelsansvariga. 

– Rätt verksamhet inom rätt verksamhet” – lekterapi till Omr 1 och Armprotes-/handkirurgi 

barn till verksamheten från Omr 5 

– Starten för översynen av Dagsjukvården Reumatologi är också en viktig händelse som även 

kommer att prägla 2011. 

– Kollegial journalgranskning har genomförts på alla enheter. 

– Klara SVPL har införts för informationsöverföring. 

– Ny överenskommelse med PV, Kommun och SU angående hjälpmedelsförskrivning. 

– Reningsanläggningen i bassängen på sjukgymnastiken Mölndal byggs om och får nya 

effektiva filter. Detta för att kunna säkra en god vattenkvalité för den stora mängden 

brukare som i dag besöker bassängen. Vidare har under året Västfastigheter genomfört 

nödvändig reparation av fönster, där det tidigare läckte in vatten. 

Medarbetare 

– Under året skedde ett stort omställningsarbete då Dagrehab, Exstro, Hjärtrehab och Ateamet 

på Högsbo avvecklades. Många medarbetare berördes och flera fick flytta till andra 

enheter eller till andra arbetsgivare. Hela verksamheten har på så vis påverkats av 

omställningen. 

– Vi har tagit fram en ny gemensam modell för uppdraget som gruppledare, vilka nu 

benämns sektionsledare. 

– Gemensamt verktyg för arbetsbelastningsmätning har införts på alla enheter. 

FoU 

– Förbättringsarbetet KASK har under året aktivt involverat alla medarbetare inom geriatrisk 

verksamhet, som tagit fram åtgärdsplaner, arbetat med effektivare arbetssätt på alla 

geriatriska avdelningar inom SU och förbättrad kommunikation i vårdkedjan. 

– Huvudhandledare inom sjukgymnastik har utsetts under året (finns sedan tidigare inom 

arbetsterapi) och modellen har integrerats i verksamheten vad gäller VFU och övriga student 

och handledarfrågor. 

– 0,5 FoU koordinator och 0,5 utvecklingssekreterare för verksamheten har tillsatts. 

– Arbetsterapeuter på samtliga strokeenheter har under året börja registrera i RiksStroke. 

Ekonomi 

– Rekrytering av en heltid sjukgymnast för vuxna med CF skedde under våren då extra 

resurser tillskapats. 

– Utveckling av arbetet med GUCH patienter. Arbetet har dokumenterats väl och 

förbättringar har skett vilket har lett till att 2 heltidstjänster är beviljade inför 2011. 

Viktiga mål under året 

Patient 

– Rätt och säker vård och behandling inom rimlig tid 

– Patientfokuserad vård med delaktiga och välinformerade patienter och närstående 

– Uppdaterad och genomarbetad patientinformation och träningsprogram tillgängliga i mapp 

på domän 

– Tydliggörande av våra insatser i de verksamheter de sker med fungerande rapportrutiner på 

avdelningarna, att få rätt patient i rätt tid i samstämmighet med Patientdatalagen. 



3 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92

– Följsamhet till befintliga prioriteringsordningar, behandlingsriktlinjer och vårdprogram 

– Följsamhet till kläd och hygienregler. 

– Öka rapportering av avvikelser och följa upp dessa i Medcontrol Pro 

– Utvärdering av helgtjänstgöring och integrerad hemrehabilitering på StrokeS 

Process 

– Effektiv dokumentation 

– Organisera arbetet så att vi får mer patientnära tid och mindre tidstjuvar 

– Utveckla ett effektivt samarbete mellan AT/SG på husen 

Medarbetare 

– Medarbetarna är väl förtrogna med vårt uppdrag och arbetar för att uppfylla verksamhetens 

strategiska mål 

FoU 

– Medarbetare som är aktiva och engagerade i arbetet med förbättringar 

– Att jobba med prioriteringar och förändrat och effektivare arbetssätt. 

– Att ta fram en FoU strategi 

– Fortsatt ha en hög aktivitetsnivå när det gäller utveckling av våra behandlingsmetoder 

– Fortsatt hög aktivitetsnivå när det gäller vår delaktighet i forskningsaktiviteter och 

användningen av forskningsresultaten i verksamheten. 

Ekonomi 

– Effektivt utnyttjande av våra resurser, god arbetsfördelning/arbetsbelastning 

– Faktabaserade beslut 

Aktiviteter för att nå dessa mål 

Patient 

– Genomgång av allt befintligt patientinformationsmaterial och träningsprogram, revidering 

av det material som ska vara kvar, SG och AT verksamhetsövergripande 

informationsmaterial för en diagnos 

– Inhämtat synpunkter från patienterna på externa hemsidan 

– Utarbetande av ny patientinformation och träningsprogram 

– Införande av nya versionen av Mobilus och utbildning av medarbetarna i detta 

– Genomgång av befintliga prioriteringsordningar, behandlingsriktlinjer och vårdprogram på 

gruppnivå. 

– Stickprovsmätningar följsamhet hygien och klädregler och rapportering till 

kvalitetskoordinator område 3. 

– Information om Medcontrol Pro till alla medarbetare. Regelbunden återkoppling på 

enheten. 

– Testveckor där vi samlat in ex på avvikelser som vi sedan har diskuterat 

– Helgtjänstgöring och understödd hemgång från strokeS 

– Förändrat arbetsorganisation och en rad behandlingsmetoder med mer fokus på ökad 

tillgänglighet och större valmöjligheter för patienten vad gäller träningsuppgifter och 

träningstider, mer träning i grupp och mer understödd självträning 

– Genomgång av prioriteringsordningar och tillskapande av flera träningsgrupper för 



4 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92 

4

patienter 

– Informerat om insatser från arbetsterapeuter och sjukgymnaster på avdelningarnas APT 

– Information och dialog med avdelningarna om Patientdatalagens riktlinjer för vår 

läsbehörighet i Melior. 

– Uppföljning av RiksStroke och KVÅ-registrering 

Process 

– Avdelningsvis utarbetade administrativa rutiner samt implementering av dessa. 

– Tydliggörande av verksamhetens uppdrag och strategiska mål – APT med fokus på 

gemensamma aktiviteter på enheterna på sjukhustomterna; posters med verksamhetsidé 

vision och strategiska mål; vi mäter måluppfyllelse på planscher på väggarna; BSK är ett 

ständigt levande dokument. 

– Struktur för att ta tillvara och synliggöra förslag till förbättringar samt feedbackstruktur. 

Förbättringsarbete finns som en stående punkt på alla gruppmöten. Ett levande dokument för 

förbättringsidéer och planerad handläggning av dessa finns anslaget i våra lokaler. 

– Arbete enligt handlingsplaner i KASK-projekten samt gemensam journalgranskning 

– Gemensam prioriteringsordning för AT+SG/geriatrik. 

– Genomgång av dokumentation och kollegial journalgranskning 

– Alla medarbetare har registrerat en förbättringsidé och detta är sedan sammanställt i en 

handlingsplan där nästan alla saker är åtgärdade 

– Diskussion utifrån överenskommelsen om hjälpmedelsförskrivning och 

informationsöverföring 

– Informationsmöte om KLARA/SVPL 

– Påbörjat förbättringsförslag om hur vi kan effektivisera arbetet genom att samarbeta mer 

AT/SG 

Medarbetare 

– Regelbundna diskussioner och mätning av arbetsbelastning enligt instrument i varje 

arbetsgrupp. 

– Riktade kompetensutvecklingsinsatser, metodkurser/studiebesök/MI-utbildning/mm 

FoU 

– Tillsättande av 0,5 FoU koordinator, tillskapande av en FoU sektion för alla disputerade 

medarbetare samt tydligt uppdrag till utvecklingssekreterare. 

– Kartläggning av utbildningsnivå och pågående forskningsprojekt. 

– Under året har vi fokuserat på utveckling av behandlingsmetoder med dator. 

– Vi har aktivt arbetat med att möjliggöra för medarbetare att delta i vidareutbildning och i 

olika forskningsprojekt. 

Ekonomi 

– Tillsättande av utvecklingssekreterare för att ta fram metoder för effektiv 

verksamhetsuppföljning. 

– Uppföljning av antal insatser inom slutenvården och bemanningstal 



5 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92 

5

Resultat som har uppnåtts 

Patient 

– De flesta grupperna har gått igenom allt befintligt patientinformationsmaterial och 

träningsprogram. 

– Utarbetad patientinformation och träningsprogram används i det dagliga arbetet 

– Gemensamt informationsmaterial har utarbetats av SG och AT på Handrehab och inom 

Hjärtrehabilitering är ett sådant påbörjat. 

– Samliga grupper har haft genomgång av prioriteringsordningar, behandlingsriktlinjer och 

vårdprogram på gruppnivå. 

– Samtliga arbetsgrupper anger att de har fungerande rapportrutiner på alla vårdavdelningar 

– Tydlighet i behovet av information och uppföljning beträffande fallförebyggande arbete. 

– Helgtjänstgöring implementerad i ordinarie verksamhet 

– Två nya behandlingsgrupper har startat 

– Under hösten har leverenssäkerheten ökat till våra buffertförråd och därmed också 

patientsäkerheten. Problem med förrådssaldon, uppackning i förråd, fakturering och 

krediteringar har kvarstått under hösten vilket har lett till merarbete. 

Process 

– Samarbete med SG o AT har förbättrats och dialoger sker ofta om hur man kan samarbeta 

mer kring patienterna. 

– Samtliga arbetsgrupper har genomfört kollegial journalgranskning 

– En förbättringsidé per medarbetare på flera enheter 

– Målen I BSK på verksamhets- och enhetsnivå är väl kända. Medarbetarenkäten 2011 får 

utvisa detta. 

– Alla medarbetare införstådda med vårt uppdrag inom respektive arbetsområde 

– Ökad effektivitet genom ny rutin för strukturerad medverkan i SVPL 

Medarbetare 

– Positiv feedback från medarbetarna men ej utvärderat hur stor andel som upplever sig varit 

delaktiga i att ta fram enhetens mål eller hur stor andel som känner till enhetens mål då detta 

framkommer i nästa Medarbetarenkät 

– I genomsnitt 75 % ”gröna veckor” i arbetsbelastningsmätningar 

– Mycket gott resultat på Medarbetarenkäten 

FoU 

– FoU koordinator och utvecklingssekreterare tillsatt. FoU katalog med alla pågående och 

under 2010 avslutade projekt/publikationer framställd. 

– Arbetet med utvecklingen av datorbaserade behandlingsmetoder har gått framåt men är inte 

avslutat. Arbetet med förändrat arbetssätt för ökad tillgänglig och valmöjlighet för patienten 

har påbörjats men det är ännu för tidigt att utvärdera. 

– En stor andel av våra medarbetare är ansvariga för eller delaktiga på olika nivåer i olika 

forskningsprojekt. 

Ekonomi 

– God överblick över prestationer inom öppen och slutenvård som grund för planering av 

resursfördelning och strategier för framtiden. Positivt ekonomiskt utfall. 



6 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92 

6

7 

Bedömning av måluppfyllelse 

Min bedömning av måluppfyllelse är att den är bra-mycket bra, vi har arbetat strukturerat 

med de viktigaste målen i BSK. Allt är inte avslutat eller utvärderat, min bedömning är att det 

inte heller varit möjligt under året. Kan konstatera att en del saker tar längre tid att ro iland än 

vad jag själv trott. 

Patientnöjdhet 

Bra, vi bedömer att vi nått våra mål 

Patient- och kundperspektiv 

Förbättringar som verksamheten planerat/arbetat med eller redan genomfört utifrån 

resultatet av den SU-övergripande patientenkäten 2010 för slutenvård? 

Våra medarbetare finns inte specifikt inkluderade i ovanstående enkät. Vi har tidigare 

genomfört en egen enkät och utefter den arbetar vi med förbättrad information till 

avdelningarna och patienterna om insatser från sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Vi 

arbetar också med reviderad/ny patientinformation för flera patientgrupper. 

Under 2011 kommer en ny slutenvårdsenkät att genomföras avseende våra insatser på 

avdelningarna. 

Hur följs patientklagomål upp? 

Vår verksamhet har goda rutiner att hantera klagomål genom Med ControlPro-systemet. 

Patientklagomål avseende den fysiska miljön följs dels upp på miljörond och APT på varje 

enhet och redovisas kvartalsvis på LSG. Klagomål på bemötande och på vården hanteras av 

enhetschef som tar personlig kontakt med aktuell patient och behandlande 

sjukgymnast/arbetsterapeut. Det kan vara telefonkontakt eller ett möte. I enstaka fall har 

också verksamhetschefen personlig kontakt med patienten. 

Hur sker återkoppling till den person som lämnat klagomål/synpunkter? 

Skriftligt, telefon eller personligt möte efter önskemål eller relevans. 

Klagomål på bemötande och på vården hanteras av enhetschef som tar personlig kontakt med 

aktuell patient och behandlande sjukgymnast/arbetsterapeut. Det kan vara telefonkontakt eller 

ett möte. I enstaka fall har också verksamhetschefen personlig kontakt med patienten. På 

arbetsterapienheten Mölndal hade ett klagomål som även blev ett HSAN-ärende där har inte 

vi kontaktat patienten. Vi har fått ett beslut som säger att något fel inte har begåtts. 



7 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92

8 

Vilka förbättringar har genomförts med utgångspunkt från lämnade 

synpunkter/klagomål? 

Betydelsen av bemötande har diskuterats på APT. 

Förbättringar framför allt i miljön runt omklädning och dusch i samband med bassängträning 

är något vi jobbar kontinuerligt med. 

En betalkortsterminal installerades då det inte tidigare gick att betala badbiljetter med 

bankkort. En bättre sökväg har gjorts för att hamna på rätt hemsida för bassängen. 

Förbättrade städrutiner i bassängens omklädningsrum har även gjorts. 

Hur har verksamheten arbetat med att förbättra för patienten vad gäller delaktighet 

och inflytande i den egna vården? 

– Sedan flera år har vi i verksamheten och på enheten betonat vikten av att göra patienten 

delaktig i behandlingsplan/rehabplan och patientens delaktighet dokumenteras också i 

journalen. 

– På Högsbo har vi under slutet av året sett över och förändrat arbetsorganisation och en rad 

behandlingsmetoder med mer fokus på ökad tillgänglighet via större valmöjligheter för 

patienten vad gäller träningsuppgifter och träningstider, mer träning i grupp och mer 

understödd självträning. 

– Medarbetare erbjuds pedagogik utbildning inom verksamheten där fokus är att ”nå fram till 

patienten”. 

– Inom Östra Med/ger verksamheten bedrivs PICAP projekt vars syfte är personcentrerad 

vård vid patienter med hjärtsvikt. Arbetssättet baseras på att använda patientens egna resurser 

i en personlig vårdplanering som ska ge möjlighet till en individualisering och optimering av 

rehabiliteringen. Medarbetare från SG har varit delaktiga i arbetsgrupper för att genom 

sjuksköterskor på avdelning vid ankomstsamtal tidigt identifiera patientens 

rehabiliteringsbehov och därmed tidigt aktualisera när AT och SG bedömning eller åtgärd 

behövs. Detta arbetssätt kommer att införas på fler patienten diagnoser. 

– Diskussioner har påbörjats tillsammans med Strokeenheten med att införa TLS. Syftet är att 

öka teamkänsla och nå ett mer rehabiliterande förhållningssätt på avdelningen samt att få 

patienten mer delaktig i planering och målsättning. 

– Verksamheten har haft patientenkät inom den sjukgymnastiska öppenvården. 

91 % av patienterna var nöjda eller mycket nöjda med bemötandet från personalen i 

receptionen. 

95 % av patienterna var nöjda eller mycket nöjda med bemötandet från sjukgymnast eller 

arbetsterapeut. 

92 % av patienterna hade stort förtroende för arbetsterapeutens och sjukgymnastens 

kompetens i undersökning och behandling. 

98 % av patienterna kände sig delaktiga i beslut om behandling 

– I KASK innovationsmotorprojektet har en grupp arbetat med att ta fram en handlingsplan 

som gäller att ta vara på patienternas synpunkter. 

– Vi har inbjudit till och genomfört en fokusgrupp tillsammans med patienter i vår 

öppenvård. 

– Utbildning i MI/Motiverande samtal har genomförts på en enhet. 

Arbetar verksamheten med patient-/kunddialog i ledningsgrupp? Alternativt EBD – 

“Experience based design” 

Vi har ännu inte haft patient i ledningsgrupp men har fått information om metodiken och 

söker aktivt efter lämpliga patienter. Vi har inbjudit till och genomfört en fokusgrupp 

tillsammans med patienter i vår öppenvård. 



8 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92


Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet 

Kommentera verksamhetens resultat avseende följsamheten till hygien- och klädregler. 

VRISS-mätning görs av hygienombud, som kontrollerar följsamheten. Resultatet har varit 

närmast 100 % Resultatet är mycket bra. 

Följsamhet diskuteras på gruppmöten och APT. 1-2 ggr/år återkopplas en sammanställning 

på APT. Varje månad anslås följsamheten på gemensam domän och på väggen tillsammans 

med övriga mätningar. Antal genomförda händelseanalyser 2010 

Antal genomförda riskanalyser 2010 

Vi har inte genomfört några riskanalyser 2010 

Beskriv två förbättringsarbeten ur patient/processperspektivet under 2010 

1. Helgtjänstgöring och tidig understödd hemgång på StrokeS 

I mars 2010 började vi med helgtjänstgöring för de sjukgymnaster och arbetsterapeuter som 

arbetar på StrokeS. Syftet var att möjliggöra tidig bedömning och igångsättande av träning 

för patienterna i enlighet med de Nationella riktlinjerna för Strokesjukvård. Med befintliga 

resurser bemannade vi i dag StrokeS med en sjukgymnast och en arbetsterapeut på lördagar. 

Försöksperioden på ett halvår föll väl ut. Medarbetarna anser själva att helgtjänstgöringen är 

viktig för att uppfylla målen i Nationella riktlinjer för Strokesjukvård och övrig vårdpersonal 

har kommenterat att sjukgymnastens och arbetsterapeutens närvaro på helgerna underlättar en 

tidig igångsättning av rehabiliteringen. 

Patienterna och anhöriga har uttalat sig positivt om den tidigt påbörjade träningen. 

Andelen första bedömning inom 24 timmar och antalet patienter bedömda inom 24 timmar 

har, enligt data registrerade i RiksStroke, ökat utan att mängden erhållen träning under resten 

av veckan har minskat. Inte heller har arbetsbelastningen eller kontinuiteten för patienten 

upplevts försämrats. 

StrokeS har under året arbetat med att i pilotprojektform ta fram och utvärdera en modell för 

hemrehabilitering/tidig understödd hemgång integrerad i strokevården. 

Personalen har upplevt att hemrehabilitering är till mycket stor nytta för patienterna och 

anhöriga. Den målinriktade träningen i hemmet är effektiv. Pilotprojektet har visat att denna 

modell för strokerehabilitering i patientens hem är möjlig att genomföra. 

2. KASK projektet 

Arbetet med Samordnad rehabilitering inom geriatriken i KASK projektet har pågått hela året 

i geriatrikgrupperna. Handlingsplaner har tagits fram av deltagarna utefter resultaten i en stor 

kartläggning av verksamheten med följande syften och måltal: 

Syfte: Frigöra mera direkt patienttid 

Måltal: 40 % direkt patienttid per enhet 

Syfte: Effektiv dokumentation där man kan följa vårdprocessen men utan 

dubbeldokumentation 

Måltal: Minska mängden tid för läs och skriv i Melior utan att dok blir otillförlitlig 

Syfte: Tydliga uppdrag inom geriatriken med gemensamt ansvar och samsyn kring insatserna 

från AT+ SG, i syfte att arbeta mer effektivt och bibehålla en god 

arbetsmiljö. 



9 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92 

9

Måltal: Följsamhet till nyskapad åtgärdslista kring ansvarsfördelning, ökad mängd gröna 

pluppar i arbetsbelastningen ökad % av nöjdhet med samarbete AT+ SG i personalenkät 

Syfte: Stärka teamarbetet och få bättre logistik beträffande patientinsatserna över dagen. 

Måltal: avdelningspersonal ska uppleva att vi är tillgängliga på avdelningen, 40 % direkt 

patienttid per enhet 

Syfte: Bättre flyt i vårdkedjan beträffande rehabiliteringsinsatser för patienten 

Måltal: Minskad upplevelse av kollision med ”utsidan” 

Alla fjorton planerade aktiviteter har genomförts utefter tidsplanen för 2010. 

Fem återstående aktiviteter, inklusive en större Vårdkedjekonferens och uppföljning av 

samtliga mål sker VT 2011. 

Kommentera antalet inrapporterade avvikelser i avvikelsehanteringssystemet och 

beskriv hur avvikelserna återförs i verksamheten. 

Totalt 133 rapporterade avvikelser i det gamla och nya systemet vilket är en ökning sedan 

2009 men inte upp till målet 2010, att minst 50 % av medarbetarna skall ha rapporterat in en 

avvikelse. 

Vi har rapporterade avvikelser för informationsöverföring, för sent inkomna remisser, 

klagomål angående bemötande, risk eller förekomst av patientskada. 

Under året har vi haft informationstillfällen gällande MedControlPro. Kommunikation 

angående ärenden sker alltid enskilt med berörd medarbetare/medarbetare och med patient i 

de fall där vårdskada inträffat. 

Avvikelserna har utretts tillsammans med involverade medarbetare och tagits upp på APT 

samt för kännedom till andra berörda verksamheter när det varit aktuellt. 

Avvikelser i Medcontrol redovisas på APT varje månad och på LSG kvartalsvis. 

Har verksamheten kända och fungerade rutiner för hantering av Fysisk Aktivitet på 

Recept (FaR®)? 

Det finns inga övergripande rutiner för Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) på enheterna men 

skapandet av rutiner för Fysisk aktivitet på recept (FaR®) är påbörjade 

områdesvis/diagnosspecifikt. Längst har arbetet kommit inom området hjärtrehabilitering 

med varierande diagnoser och lungrehabilitering med diagnosen KOL. Detta görs inom 

ramen för FaR-projektet ”FriskaRe – en bro mellan sjukvård och friskvård med FaR®” som 

startats i september 2010. Detta projekt är finansierat med kompetensomställningspengar och 

erfarenheter från detta projekt kommer att kunna användas vid implementering av FaR inom 

andra områden. Ett initierande för användande av FaR och rutiner för detta har även gjorts för 

arbetet på strokesidan och då framförallt med fokus på patienter som fått TIA. 

En övergripande FaR-samordnare tillsattes inom ramen för sjukgymnastiken Mölndal, med 

uppdrag att driva arbetet. Stödresurser tillskapades på de övriga tomterna inom ramen för VO 

SG/AT. Genomgång på enheterna inom VO sjukgymnastik och arbetsterapi har skett och 

rutiner har skapats, men praxis är fortfarande i sin linda och kommer att ta stora kliv 2011. 

Handlingsplaner för införandet de kommande åren har utarbetats. 

Ett utkast till” riktlinjer för FaR på SU” har arbetats fram utifrån rekommendationerna för 

”FaR på sjukhus” från terapigruppen fysisk aktivitet under läkemedelskommittén med lokal 

anpassning för SU. 

En fungerande dokumentation för förskrivning av FaR, ordination och uppföljning finns i 

Melior.’ 

En kort information hölls på ”Alla chefs” dagen i februari för att sprida information. 

Ett övergripande flödesschema för FaR finns tillgängligt. 

Information och utbildningsmaterial har arbetats fram och revideras kontinuerligt efter lokala 

behov och förutsättningar. 

10 



10 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92

11 

Ett brev har gått ut till samtliga verksamhetschefer för att identifiera intresserade och 

lämpliga enheter att starta införandet på. 

18 enheter har startat införandet. I samband med detta skapas kontinuerligt lokala 

anpassningar och införandeplaner. 

En hemsida med lathundar och manualer för förskrivning och lätt tillgänglig information har 

skapats och uppdateras regelbundet. 

Kontakt har tagits med de övriga sjukhusen i regionen för en regional samsyn och ett nätverk 

har bildats. Stödfunktioner finns på de tre stora hustomterna. 

Kontakt har etablerats med flera av FaR-samordnarna och Hälsoteken i kommuner och 

stadsdelar för informationsspridning. 

En projektplan för utvärdering av FaR på SU har tagits fram och ett uppdrag har formulerats 

för utvärdering av specifik enhet för att förtydliga behovet – goda exempel, konkret ur 

verksamheten/organisationen. 

Deltagande i den nationella temagruppen fysisk aktivitet inom nätverket-HFS. 

Har verksamheten genomfört aktiviteter inom ramen för HFS – Hälsofrämjande 

sjukhus? 

Inom friskvården har 58 medarbetare på sjukgymnastikenheterna Högsbo, Mölndal, 

Sahlgrenska och Högsbo varit involverade i 47 friskvårdsaktiviteter per vecka. Totala antalet 

tränande vid aktiviteterna har varit drygt 11 100 (lika som 2009) med högst deltagande i 

gruppträning, styrketräning och bassängträning. Vid de fyra föreläsningarna för allmänheten 

hösten 2010, ”Verktyg för bättre hälsa”, deltog två medarbetare som ansvariga för 

programinnehåll och organisation vid två tillfällen och fem medarbetare medverkade som 

föreläsare. 

Övrigt 

Antal genomförda kvalitetssäkrade mini-HTA? (BSK) Införda metoder? Utmönstrade? 

Tio nya vårdprogram har tagits fram med en modell som motsvarar SBU´s 

litteraturgenomgångar. 

Nationella jämförelser av vårdens resultat 

VC kommenterar resultat i Öppna jämförelser. Hur har verksamheten arbetat med 

Öppna jämförelser under 2010? Mål/handlingsplaner? 

Vi har nu fått in våra variabler för sjukgymnastik och arbetsterapi i Riks Stroke, vi 

rapporterar in och kan 2011 jämföra oss med andra kliniker i landet. Arbete pågår med att få 

in viktiga mätetal i kvalitetsregister för hjärtsjukvård. Samarbete etablerat med KUS för att få 

in fler funktions- och rehab variabler i etablerade register inom ffa. ortopedi och 

hjärtsjukvård. 


Resultat Medarbetarenkät 2010 

NMI (nöjd medarbetarindex) 4,02 – liten förbättring jämfört med 2009 NMI 3,98 

Människosyn 4,5 

Lärande & förbättring 4,1 

Ledarskap 4,1 



11 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92

Arbetsglädje & stolthet 4,1 

Medarbetarskap 4,1 

Information 4,1 

Hälsa 4,0 

Arbetsorganisation & förhållningssätt 3,9 

Fysisk arbetsmiljö 3,7 

Helhetsattityd 3,6 

Heltidsekvivalenter 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

SoA; utförda timmar 2010 

Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

Utfall 09 Utfall 10 Plan 10 

Utförd arbetstid 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

Utförda timmar var + 7022 jfr budget 2010 och 24 660 färre än 2009. 

Utförd arbetstid har minskat jfr 2009 med 12 heltidsekvivalenter 

Timmar 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Övertid 


2010 ÖT 

2009 ÖT 

2010 

2009 

12 



12 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92

Ö-komp-tim 

Sem-dgr 

Jour-tim 

0 

0 

Komp-, semester- och jourskuld 

2 661 

2 969 

5 513 

5 497 

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 

Övertiden har ökat med 177 tim, Ö-kompskulden med 308 tim, Sem.skulden har minskat 

med 17 dagar jfr 2009. 

Procent (%) 

9,00% 

8,00% 

7,00% 

6,00% 

5,00% 

4,00% 

3,00% 

2,00% 

1,00% 

0,00% 

Sjukfrånvaro i % 


2009 

2010 

2010 

2009 

kort 2010 

lång 2010 

Sjukfrånvaron är låg, 4,79 % och har minskat jfr 2009 (5,22). Kort 3,10, lång 1,69 % 

Antal anställda per 

anställningsform 

dec-09 dec-10 Diff 

Personalkat Tillsv Visstid S:a Tim Netto Tillsv Visstid S:a Tim Netto Tillsv Visstid S:a Tim Netto 

Sjuksköt, bmsk 0 0 0 0 0 0 0 

Undersköterskor 16 16 15 16 16 15 0 0 0 0 0 

Läkare 0 0 0 0 0 0 0 

Läkarsekreterare 8 1 9 7 7 1 8 7 – 1 0 -1 0 -1 

Rehab & föreb 333 24 357 1 293 339 22 361 4 288 6 -2 4 3 -5 

Sjuhustekn, bma 0 0 0 0 0 0 0 

Adm, inkl chef 7 7 6 8 8 1 8 1 0 1 1 2 

Kök, städ,trsprt 0 0 0 0 0 0 0 

Övriga 5 5 4 2 2 2 -3 0 -3 0 -2 

Totalt 369 25 394 1 325,02 372 23 395 5 319,71 3 -2 1 4 -5 

Antalet anställda har ökat med en person, netto -5. 

13 



13 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92

Forskning, utveckling och utbildning 

Forskning 

Allmän inriktning: Kliniknära forskning. Kartläggning av funktionsnivå och 

aktivitetsförmåga hos olika patientgrupper. Utvärdering av träning och andra 

rehabiliteringsinsatser inom fysioterapi/sjukgymnastik och arbetsterapi. Tvärvetenskapliga 

projekt med inriktning äldres hälsa, fysisk aktivitet 

Profilområde/styrkeområden 

Ca 100 projekt pågår inom dessa områden i samarbete med flera olika institutioner vid SA – 

Sahlgrenska Akademin 

Gerontologi och geriatrik Äldres hälsa, Ortopedi, Fysisk aktivitet, Muskelfunktion och 

balans, Traffic Light System 

Fysisk aktivitet; Obesitas, Fysisk träning; Hjärtrehabilitering, Hjärtsvikt, GUCH 

Neurologi; Stroke; Musik/rytmik, Ridterapi, Anhöriga, Light stroke, Rörelseanalys, 

Prediktion av fallrisk, hemrehabilitering, Dystrofia Myotonica, Yrsel, Spinala skador, 

Multitrauma, Parkinson, Polio 

Respiration; Kirurgi, Mätutrustning, KOL, muskelfunktion, intensivvård 

Reumatologi; Träning vid reumatiska sjukdomar 

Rörelse- och stödjesystemet Ortopedi; Axelrehabilitering, Ryggrehabilitering, Sjukgymnastik 

efter höftfraktur, radiusfrakturer, diskbråck, amputation 

Handkirurgi; Rekonstruktiv handkirurgi 

Teknik; Dataspel, Virtual reality 

Rehabiliteringsmedicin; Mätinstrument, Körbedömning, Arbetsminneträning 

Beskriv särskilda händelser såsom nyckelrekryteringar, investeringar, pristagare, 

uppfyllda kvalitetsmål etc. för forskningen. Kombinationstjänster instiftade under året 

mellan SA och Område 3, antal professorer, docenter inom området. 

FoU koordinator 0,5 anställd. Docenter i verksamheten har erhållit VR medel och ALF 

medel. Verksamheten har en adjungerad adjunkt, 2 adjungerade lektorer och en adjungerad 

professor. Dessutom en kombinationstjänst, en klinisk lektor. 

1 professor, 4 docenter. 

Prestationer i form av: 

– Antal avhandlingar 

En avhandling 

Ingrid Hultenheim Klintberg 

Physiotherapy after surgery in patients with subacromial pain. An evaluation of functional 

outcome and health-related quality of life in the mid- and long-term perspective. 

Gothenburg: Institute of Neuroscience and Physiology at Sahlgrenska Academy, University 

of Gothenburg; 2010. 

14 



14 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92

– Antal patent? 

0 

– Antal uppsatser? 

11 magister/masteruppsatser 

– Antal böcker, publicerade peer-review artiklar? 

Fem böcker/bokkapitel 

42 publicerade peer-review artiklar 

Utbildning 

Allmän inriktning 

Ett 50-tal medarbetare deltar i utbildningen på SA med föreläsningar inom arbetsterapi och 

sjukgymnastik i olika specialområden på grund- och avancerad nivå. Verksamhetsförlagd 

utbildning – VFU på arbetsterapi och sjukgymnastprogrammen. Många medarbetare har 

också undervisat och föreläst för medicine kandidater, läkare, sjuksköterskor samt övrig 

vårdpersonal inom SU. 

Verksamheten deltar aktivt på GUA. 

Prestationer i form av: 

– Antal utbildningar genomförda på sjukhussidan 

Tio utbildningar omfattande flera dagar, 18 endags- eller halvdagsutbildningar. 

12 nya/reviderade rutiner och vårdprogram publicerade på hemsidan 

VFU i sjukgymnast och arbetsterapiprogrammet 

– Olika yrkesgrupper? 

Arbetsterapeuter, sjukgymnaster 

– Volymer 

481 studentveckor sjukgymnastik grundutbildning 

316 Studentveckor arbetsterapi grundutbildning 

– Uppfyllda kvalitetsmål för utbildning. 

Uppföljning kontinuerligt av huvudhandledare 

Andel nöjda studeranden 

Studenter från arbetsterapiprogrammet: 100 % nöjda eller mkt nöjda 

Studenter från sjukgymnastprogrammet: 99 % nöjda eller mkt nöjda 

15 



15 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92


Analysera och beskriv de väsentligaste orsakerna till årets resultat 

Ekonomiskt resultat ack dec 2010 

SG/AT redovisar ett ack resultat som uppgår till 5 026 tkr (4 307). Ställt mot budget innebär 

detta en positiv avvikelse på 5023 tkr (4 724). Med hänsyn tagen till lokalhyror som har en 

avvikelse på 1071 tkr (1040) innebär det ett justerat resultat på 3 955 tkr (3 267) och en ack 

avvikelse på 3 952 tkr (3 684). Samma period föregående år redovisar efter justering för 

hyror ett resultat på 6 895 tkr och en ack avvikelse på 6 893 tkr. 

Orsaken till årets resultat är främst personalkostnader som uppgår till 140 662 tkr med en 

årsbudget på 143 964 tkr vilket ger en avvikelse på 3 302 tkr (2 970). 

Material och tjänster 

Ack utfall, tkr Budgetavvikelse ack, tkr 

2009-12 2010-12 2009-12 2010-12 

Mtrl 2 802 3 034 29 -219 

Tjänster 5 646 6 143 68 -639 

Främsta orsak till den negativa avvikelsen för tjänster är städkostnaden. 

Orsaken till den negativa avvikelsen för material är främst hjälpmedel för handikappad. 

Vilka investeringar har gjorts under 2010? 

Två ergometercyklar, samt styrkemätningsutrustning; en Isoforce samt en Jamar, 59 200 kr. 

Lång träbänk i bassängutrymmet istället för blomplanteringen, 45 000 kr. 

Solskyddsfilter i de nya fönstren i bassänglokalen, 32 000 kr 

Ett patientkallelsesystem på Rehabmedicin 200 000 kr. 

Två behandlingsbritsar, 39 950 kr 

Testcykel Ergomedic 839 E, 60 000 kr 

BTE apparat, 390 000 kr 

AV impuls, handpump 33 000 kr 

Prestationsutfallet analyseras och kommenteras avseende prestationsutveckling i 

förhållande till 2009 

Öppenvård På 6 egna mottagningar 

VGR (Sg / AT) Övriga (Sg / AT) Totalt (Sg / AT) 

43 987 (38 647/5340) 938 (817/121) 2010 44 925 (39 464/5461) 

2009 43 167 (38 183/4 984) 

Diff mot budget 

VGR (Sg / AT) Övriga (Sg / AT) Totalt (Sg / AT) 

+1884 (+1928/-44) -307 (-263/-44) +1576 (1664/-88) 

16 



16 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92

Antal remisser 

Antal remisser 

2000 

1800 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

1000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

0 

Inkomna remisser jan-nov 2010 fördelade på diagnosgrupper 

1893 

1000 

633 

437 

Samverkat i LSG 2011 01 25 

Eva Beckung 

Verksamhetschef 

371 362 

383 

ÖV Sjukgymnastik 2010 

196 186 

Diagnosgrupper 

ÖV Arbetsterapi 2010 

200 

Diagnosgrupper 

69 62 

46 37 28 18 

139 

17 

Ortopedi 

Hjärta 

Reuma 

Inkontinens 

Lung 

Lymfödem 

Neuro 

Njur 

Övrigt inkl smärta 

Handled 

Hand 

Finger 

Tumme 

Neuro 

Nervskada 

Övrigt 

Arm, axel armb 



17 



växel 031-342 00 00 direkt 031-343 24 92

Viktiga händelser 2010 för Arbetsterapienheten SU/Sahlgrenska 

Patient- och kundperspektivet 

1 

Bilaga 2b 

Prioriteringar 

Prioriteringsarbetet har löpt som en röd tråd under året med olika intensitet olika tider. 

Startskottet var genomgång av Socialstyrelsens material God Vård vid ett APT. I februari 

genomfördes en utbildning i den nationella modellen för öppna prioriteringar, där samtliga på 

enheten deltog och som leddes av Prioriteringscentrum. I prioriteringsarbetet tänker vi att: 

prioriteringarna gäller på gruppnivå – hur ser behovsbilden ut för den aktuella 

patientgruppen 

vilka typer av åtgärder är vanligast, finns det anledning att ändra dessa 

förenklingar och generaliseringar är nödvändigt att göra på gruppnivå 

Prioriteringsordningar kommer att finnas för grupperna 

Handkirurgi 

Akutavdelningar ”spring”, kirurgi, medicin m.fl. 

Neuro slutenvård 

Neuro öppenvård 

Reumatologen 

Stroke 

Ryggmärgsskadade 

Rekonstruktiv handkirurgi 

Brännskadade 

Delaktig patient 

MI/Motiverande samtal – detta var temat för enhetens kick-off/utvecklingsdag. Alla 

medarbetare deltog. Uppföljning med redovisning av ”hemuppgift” gjordes under en 

eftermiddag för att stärka implementeringen av ny kunskap. Syftet var att få insikt om 

möjligheterna , med förhållningssättet i MI samt att få förståelse för verkningsmekanismerna 

bakom empowerment, hälsofrämjande synsätt och motiverande samtalsteknik i det dagliga 

mötet med olika patienter. 

Helgtjänstgöring 

Sedan 1 mars arbetar arbetsterapeuterna på StrokeS på lördagar. Efter utvärdering i 

september beslöts att permanenta detta och samtidigt fortsätta att följa upp den. På lördagarna 

träffar tjänstgörande arbetsterapeut i genomsnitt 6-10 patienter. De vanligaste åtgärderna är 

stroke-in bedömning, tidiga mobiliseringar, utprovning av rullstol, bedömning av 

handfunktion samt åtgärd för att minska svullen hand. 

Understödd hemgång 

Har bedrivits som ett projekt på StrokeS sedan april och alla berörda arbetsterapeuter är 

involverade. Förutom vinsterna för patienten att få träna i hemmiljö ger det ökad kompetens 

hos varje arbetsterapeut som får en positiv effekt på det kliniska arbetet. 



Arbetsterapienheten 

ADRESS Bruna Stråket 11B, 413 45 GÖTEBORG 

TELEFON sekr 031-342 22 91, direkt 031-342 23 68

Genombrottsprojektet Steget före 

”Ett fall för teamet” så heter projektet som genomförts inom Geriatrik Sahlgrenska. Leila 

Bessa har varit delaktig i arbetet med att ta fram den modell för hur fallpreventionsinsatser 

ska ske i vardagen och som en integrerad del i patientens vård. Arbetet inleddes med en 

kartläggning och analys av orsaker till att patienter faller. 

Spinalhälsan 

utifrån patientintervjuer har arbete påbörjats med att förändra och utveckla 

spinalhälsans öppna verksamhet under måndagskvällar. Syftet är att anpassa 

innehållet till patienternas behov. Detta arbete görs av arbetsterapeuter och 

sjukgymnaster tillsammans. 

Rutin för att kalla patienter till spinalhälsan har utarbetats och sköts nu av enhetens 

sekreterare 

Datorbaserade hjälpmedel 

Initiativ har tagits av arbetsterapeuterna på ryggmärgsskadeenheten till att få ny och 

fördjupad kunskap om datorbaserade hjälpmedel med fokus på kommunikation via 

samarbete/kontakt med DART. Behovet är föranlett av att avdelningen får allt fler patienter 

med höga ryggmärgsskador. 

Gruppbehandling för handrehabpatienter 

Handrehab har startat med gruppbehandling två gånger per vecka under rubriken Skapande 

hand. Medverkar gör arbetsterapibiträde och enligt ett rullande schema 

arbetsterapeut/sjukgymnast. Målgrupp är patienter med behov av bilateral träning 

postoperativt i aktivitet (”komma-i-gång” p.g.a. stelhet, svullnad, rädsla etc.) 

Gruppbehandling för KOL-patienter 

Inom ramen för vårt arbete gentemot lungmottagningen har gruppbehandling startat. 

Patienterna får rådgivning och möjlighet att praktiskt träna andningsteknik i ADL-aktivitet. 

Varje gruppbehandlingsomgång omfattar 3 tillfällen. 

Arbetssimulator 

En ny BTE-utrustning (arbetssimulator) har köpts in och är placerad på handrehab. Alla 

medarbetare där har fått utbildning i hur den fungerar och hur den kan användas. 

Vårdprogram och rutiner: 

Vårdprogram Reumatoid artrit blev klart under sommaren. Inga-Mai Wängberg och 

Isabelle Ottenvall-Hammar har tillsammans med kollegorna på Mölndal tagit fram 

detta. 

Vårdprogram för Hjärtsviktspatienter har reviderats. Eva Ruberg har tillsammans med 

kollegor på övriga enheter gjort detta. 

2 






Nationellt konsensusprogram för Dystrofia Myotonica. Ulrika Edofsson har deltagit i 

detta. 

Följsamhet till vårdprogram och rutiner 

Alla medarbetare har haft ansvar för att uppdatera sig på de vårdprogram och 

behandlingsrutiner som vi har inom verksamheten. Syftet är att kvalitetssäkra arbetet och att 

alla har en handlingsberedskap inför olika patientmöten. 55% av arbetsterapeuterna 

medarbetarna har återrapporterat att man har gjort detta Viktiga synpunkter och kommentarer 

som framkommer är: 

är programmen i linje med nya behandlingsmetoder och stämmer 

organisation/vårdkedja 

vilka arbetsterapeuter arbetar idag med småbarnsföräldrar med funktionshinder 

många är i behov av revidering 

få program finns i den nya mallen för vårdprogram 

bra att bli påmind om dessa eminenta behandlingsriktlinjer 

det tar inte mer än sammanlagt ca en förmiddag att titta igenom alla 

reumaprogrammet lättläst och har bra bilagor 

har lärt mig mycket nytt som jag inser att jag borde ha kunnat 

kunde ej läsa bilagorna i strokeprogrammet 

har upptäckt att rutinen handödem vid stroke inte följs, varför? 

Prioriteringsdokumentet för reuma är svårt att följa kliniskt (anm. nytt är på gång) 

Bäst är de program som har tydliga ”åtgärdsförslag” 

Mätmetoder 

Den manual –HAKIR - som tagits fram av Svensk Handkirurgisk Förening för hur 

handfunktion ska mätas har anammats av verksamheten. Att alla gör lika vid mätning av 

samma sak är en viktigt ur kvalitetssäkringssynpunkt. 

MedControl 

7 avvikelser har rapporterats under året. Fyra handlar om organisation/resurser direkt relaterat 

till PDL och 3 om vård och behandling. Avvikelserna har utretts tillsammans med 

3 






involverade medarbetare och tagits upp på APT samt för kännedom till andra berörda 

verksamheter när det varit aktuellt. 

Avvikelser i vårdkedjan 

En avvikelse har inkommit under året. Den avsåg bristande överrapportering från avdelning 

här till särskilt boende. I utredning framkommer att vi brustit i kommunikationen. 

Följsamhet till kläd- och hygienrutiner 

VRISS-mätning görs av hygienombuden Ellen Hansson och Maria Tenfält en gång per 

månad. Resultatet är mycket bra. Sammanställningen sätts upp på anslagstavlan 

Månad Basala hygienrutiner Klädregler 

2010-01 87% 100% 

2010-02 83% 93% 

2010-03 100% 100% 

2010-04 100% 100% 

2010-05 100% 100% 

2010-06 100% 100% 

2010-07 100% 100% 

2010-08 100% 100% 

2010-09 97% 100% 

2010-10 100% 100% 

2010-11 100% 100% 

2010-12 100% 100% 

Öppenvårdsenkät 

Under veckorna 40-41 genomfördes undersökningen. Resultatet är glädjande och mycket fint. 

Antal Utmärk/mkt Helt följa Utmärkt/mkt Delaktig Utmärkt/mkt 

bra råd/anvisn bra förtroende helt o bra 

bemötande 

för 

ATkompetens 

hållen helhetsbedömn 

Reuma 35 97% 89% 94% 89% 92% 

Hand 29 94%% 80% 93% 100% 93% 

Neuro 12 100% 91% 100% 100% 100% 

Barnrättsombud 

För att leva upp till FN:s barnkonvention och sjukhusets ambition har vi utsett Carin Melin 

till barnrättsombud för Sahlgrenskatomten. Syftet är att bevaka och lyfta frågor ur ett 

barnperspektiv. 

Studentfrågor 

Revidering av möjliga vfu-platser har gjorts av Anneli Lernestål i samråd med EC. 

Syftet är att utefter hur arbetet ser ut gentemot vårdavdelningar och aktuell 

bemanningsplanering kunna erbjuda så bra utbildningsplatser som möjligt. I 

dokumentet som finns framkommer maxantal studenter per termin. 

19 medarbetare har handledarutbildning på grundnivå och 2 av dem även på 

avancerad nivå. 

4 






Enheten har haft totalt 102 studentveckor under året fördelat på: 

T1: 7 st vt och 6 st ht x 2 veckor = totalt 26 veckor 



Andra utbildningsorter: 2 st = totalt 10 veckor 

Erasmus: 1 = totalt 12 veckor 

Bashandledarna inbjuds till en samling i slutet av varje termin för att reflektera och 

diskutera vad som kan förbättras. 

En KY-student var här under 5 veckor, en har auskulterat samt 8 studenter har varit 

här på studiebesök vid ett tillfälle. Ansvariga har varit arbetsterapibiträdesgruppen. 

Praoelever har varit i verksamheten under 2 veckor. Ansvaret har delats av 

arbetsterapibiträdena. 

Studenterna är mycket nöjda med sin VFU på enheten. De får ett bra bemötande av all 

personal och handledarna är engagerade och har mycket kunskap. 


Verksamhetsförändringar 

Lekterapin överfördes till DSBUS och område 1 från 1 januari. Detta för att all 

lekterapi inom SU skulle vara samlad på ett ställe och på så vis effektivisera 

resursutnyttjande, samordna utvecklingsinsatser mm. 

Armprotescentrums barnverksamhet införlivades i enheten1 september. Samtidigt 

överfördes 1.0 arbetsterapeut från handkirurgi- plastikkirurgi till oss. Det innebär att 

även alla arbetsterapiåtgärder såväl barn som vuxna sköts av handrehab. 

Avdelningsrutiner 

Rutiner ska finnas på alla avdelningar där arbetsterapeuterna inte har generell läsbehörighet i 

patientjournalen. Det ska tydligt framkomma när vårdpersonalen ska kontakta oss för att 

tillgodose patientens behov av arbetsterapi. Detta har gjorts och även kommunicerats 

muntligt och skriftligt på neurologen, lungmedicin, handkirurgen, SAVA, diabetes, 

neurokirurgen. 

Genomgång av rutiner 

rutiner för remisshantering har gåtts igenom informationsmöte och delats ut skriftligt 

rutiner för Överenskommelse gällande hjälpmedelsförskrivning för utskrivningsklar 

patient har gjorts på respektive arbetsgruppmöten 

Patientinformation 

Patientinformation som arbetsterapeuter på enheten helt eller delvis varit involverade i att ta 

fram: 

Ergonomi vid MS 

Ergonomi vid neurologiska sjukdomar 

Ergonomi vid neuromuskulära sjukdomar 

Energibesparing vid MS 

5 






Energibesparing vid neurologiska sjukdomar 

Energibesparing vid neuromuskulära sjukdomar 

Brännskador 

Att leva med hjärtsvikt revidering 

Träningsprogram 

Träningsprogram har tagits fram för följande diagnos-/patientgrupper: 

Flexorsena kleinertkopplad, med active hold 

Flexorsena kleinertkopplad, utan active hold 

Flexorsena tumme kleinertkopplad, med active hold 

Flexorsena tumme kleinertkopplad, utan active hold 

Flexorsena 4v postop 

Flexorsena 6v postop 

Flexorsena tumme 4v postop 

Flexorsena tumme 6v postop 

Flexorsena ingipsad, start mobilisering 3-4v postop 

MCP-plastik Awanta Swansson 

MCP-plastik SR 

UCL 

APL 

DUP 

Handledsstabilitet 1 

Handledsstabilitet 2 

Tenolys 

TFCC 

Ödemprofylax, ingipsad hand 

Boutonnière/Knapphålsfelställning 

MÖSS-gruppen 

Sedan 2009 finns en gruppering inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset som kallas MÖSS. 

Det står för Mölndal, Östra, Sahlgrenska Stroke. Gruppen består av vårdenhetschefer och 

vårdenhetsöverläkare och träffas ca 1 gång per månad. Gruppen arbetar med att standardisera 

strokeenhetsvården genom att ha samma rutiner för strokekontroller och medicinska 

utredningar. En förfrågan kom under februari 2010 med önskemål om medverkan av 

sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped i gruppen. Berit Fritzin är verksamhetens 

representant med uppgift att representera arbetsterapi. 

Dokumentation - Melior 

Dubbeldokumentation – Gunilla C har deltagit i geriatrikens tvärprofessionella arbete 

med att minska dubbeldokumentation i Melior. Allmänna uppgifter och 

utskrivningsplanering är de områden som vi hittills gått igenom och bestämt vem som 

skriver vad. 

Journalgranskning har gjorts inom alla arbetsgrupperna. Många förslag till 

förbättringar lyfts fram. Inom enheten har det upprättats 6 handlingsplaner utifrån 

journalgranskningen. 

6 






Meliorhandledare på enheten – vi har kommit fram till att ha kvar denna funktion med 

uppgift att fr.a. introducera nyanställda och studenter samt diskussionspartner med 

kollegor runt mallar, termer mm. 

KVÅ 

KVÅ-registering i Melior sker sedan 1 april även för all slutenvård. Inom öppenvården 

infördes detta redan under 2009. 

Hjälpmedel: 

Ett nytt avtal började gälla 1 mars. Det föregicks av inventeringar som upprepats 

eftersom förrådssaldo inte stämmer. Avvikelser har rapporterats i MedControl till 

följd av patienter som fått vänta/ej kunnat erbjudas rätt hjälpmedel. Leveransproblem 

i form av utebliven sådan som att fel artiklar har kommit till oss. I 

ryggmärgsskadegruppen blev konsekvenserna så stora att vi var tvungna att göra en 

akut arbetsmiljörond. Efter hand har problemen minskat. Vi kan konstatera att 

enhetens hjälpmedelsansvariga Berit Fritzin och Carina Göransson har haft det riktigt 

tufft under året. 

Det s.k. proformaförrådet av rullstolar som tillhandahållits av olika hjälpmedelsfirmor 

har avvecklats. Förrådet har använts för utprovning till patienterna på 

ryggmärgsskadeenheten. En överenskommelse har gjorts med hjälpmedelscentralen 

och ett nytt förråd har ”byggt upp” som är baserat på aktuellt upphandlat sortiment. 

Sortimentgruppsarbete 

Enhetens arbetsterapeuter finns representerade i tre av regionens sortimentgrupper 

manuella rullstolar - Sofia Rosendal 

kompression - Marie Erickson 

ortoser och plaster – Maria Tenfält 

KASK-geriatrik 

KASK-arbetet inom geriatriken har haft Leila Bessa som kontaktperson under året. 

Mätningar har gjorts av åtgärder, antal hembesök, vårdplaneringar mm. En lista som 

beskriver ansvarsfördelningen mellan arbetsterapeut och sjukgymnast har utarbetats och 

prövas i den kliniska vardagen. 

Utvecklingsmöten 

Trevare har tagit för att hitta mötesformer med syfte att förbättra våra arbetssätt. 

Utvecklingsmöten med arbetsterapeuterna inom geriatriken har startats upp för att 

stötta i införandet av KASK-åtgärder och andra dagliga förbättringar 

Utvecklingsmöte med strokegruppen har startats tillsammans med sjukgymnastiken i 

december, för att kunna få samsyn i gemensamma frågor. 

Utvecklingsmöten med arbetsterapeuterna inom neurologi slutenvård har påbörjats 

precis i slutet av året. Målet är att bl.a. att öka antal åtgärder och ha samsyn i 

gemensamma frågor 

7 






Yrkesträffar 

Tre yrkesträffar har genomförts och de teman som diskuterats har varit: Svullen hand, 

Tryckmattan, Bedömningsinstrument. Ansvariga har varit Isabelle Ottenvall-Hammar och 

Sofia Rosendal 

Utvecklingseftermiddag 

Arbetsgrupperna har haft utvecklingseftermiddagar för att planera arbetet och arbeta med 

specifika frågor. 

Vårdavdelningarnas utvecklingsdagar 

Medarbetare har deltagit i utvecklingsdagar som anordnats av vårdavdelningar: 

reumatologen, Stroke S, ryggmärgsskadeenheten, handkirurgi-/plastikkirurgi, onkologen, 

neurologen, neuromuskulärt centrum och reumatologen. 

Ortoshanteringen 

En arbetsgrupp har sett över ortoshanteringen på enheten. Vi har kommit fram till att ha 

ortosmaterial på tre ställen, reumatologen, handrehab och på Bruna Stråket. Störst förråd har 

handrehab dit alla kan gå för att komplettera eller hämta det som inte finns på övriga ställen. 

En ordentlig genomgång har gjorts av ortosrummet på Bruna stråket av struktur, rutiner 

sortiment, beställningar, ansvariga mm. 

Mobilus 

Mobilusutbildning har erbjudits vid ett flertal tillfällen till alla intresserade på enheten av vår 

”superuser” Ingeborg Palmér 

Lokaler: 

Nya behandlingslokaler i form av två behandlingsrum, badrum samt ett träningskök 

på plan 9 stod klara i april. Dessa ger oss möjlighet att ta inneliggande patienter för 

bedömning. 

Armprotescentrum flyttade i juni till nya, fina och ändamålsenliga lokaler på 

Falkenbergsgatan 3 ihop med OTA. 

Evakuering av handrehab gjordes i början av året till f.d. avdelning 40. Orsak till 

evakueringen har varit ombyggnation i ovanliggande våningsplan och de störningar 

det medför. 

Omflyttning har gjort i befintliga lokaler på Bruna stråket. Detta har möjliggjort att 

arbetsterapeuter som arbetar som sidokollegor nu kan dela expedition vilket är mycket 

värdefullt 

Översyn och genomgång av alla lokaler som vi disponerar och använder har gjorts 

och meddelats områdets lokalansvarige 

8 







BSK 2011 

Verksamhetens uppdrag och BSK 2010 har kommunicerats på ett APT tillsammans med 

sjukgymnastiken i januari. Målet med BSK uppåt väggarna resulterade i postrar som 

beskriver uppdraget samt de mål som uppfattades som gemensamma för enheterna på 

Sahlgrenska sjukhuset. Dessa har använts som en påminnelse och att ”bocka av” när olika 

aktiviteter klarats av. 

Uppdragsbeskrivningar 

Uppdragsbeskrivningar för enhetens olika arbetsgrupper har reviderats och kommunicerats ut 

på gruppmöten. Beskrivningar finns för: 

geriatrik 

handkirurgi 

mava/sava mfl avdelningar 

neuro slutenvård 

neuro öppenvård 

palliativa vårdavdelningen 

reumatologen 

stroke 

ryggmärgsskadeenheten 

rekonstruktiv handkirurgi 

APT 

En APT-grupp har bildats med representanter från varje arbetsgupp, Ann Bergman, 

Carina Göransson, Kerstin Kåmark och Sofia Rosendal, samt enhetschef och bitr 

enhetschef. Syftet är att tillsammans forma innehållet i APT-tillfällena och öka 

delaktigheten. 

APT har genomförts 10 gånger. Därav 2 tillsammans med sjukgymnastikenheten. 

Öppen kallelse finns på domän samt alla minnesanteckningar. 

Genom omdisponering av våra lokaler kan vi nu äntligen ha våra APT på enheten och 

inte behöva anlita konferensservice. 

Förbättringsidéer 

Antal förbättringsidéer som kommit fram vid ”brainstorming” på APT är 45 st. Av dessa är 

17% relaterade till patientarbetet och resten till lokaler, datorer och trivselåtgärder. Alla 

förbättringsidéer har inte hunnit åtgärdas ännu. 

Samordnare 

Gemensamt möte i april för samordnare och 1:e gymnaster för att lära känna varandra och 

hur roller/uppgifter ser ut. Gunilla C och Lena Rostberg har sedan varit med i arbetsgruppen 

för att ta fram beskrivning för sektionsledare. 

9 






Medarbetarfrågor 

Nya medarbetare på enheten som flyttat inom verksamheten: I januari respektive mars 

flyttade Kerstin Kåmark och Birgitta Eriksson hit från Högsbo sjukhus i samband 

med att Extro, dagrehab och hjärtrehab lades ner där. Vladimir Chihuailaf kom i maj 

från Östra till ryggmärgsskadeenheten. 

I september flyttade Anna-Karin Jansson över från plastikkirurgi- och handkirurgi. 

Medarbetare som slutat hos oss under året: Aktiveringspedagog Therese Olen slutade 

i april. Arbetsterapeut Mariette Jerkin slutade i maj och Anna Grahn i juli. 

Personalstruktur: I samband med att vi beslutade att inte återbesätta 

aktiveringspedagogtjänsten – efter överläggning med Kommunal - kunde de två 

arbetsterapeuter som haft deltidsanställningar erbjudas heltidstjänster. Allt i enlighet 

med VGR:s ambition om heltidstjänster. Så nu har alla tillsvidareanställda 

medarbetare en heltidstjänst – ett grundläggande krav för en jämställd arbetsplats. 

Semestervikarier: Semesterplaneringen fungerade bra och samplanerades med övriga 

enheter. Vid utvärdering kunde vi konstatera att vikariebemanningen var lite väl 

tilltagen under delar av sommaren. 

Arbetspraktik: Vi har tagit emot en arbetsterapeut via Arbetsförmedlingen för praktik 

efter examen. När perioden varit slut har vi kunnat erbjuda fortsatt arbete i form av 

vikariat. 

Medarbetarsamtal och kompetensutvecklingsplaner 

Medarbetarsamtal sker utspritt över året och förläggs om möjligt i samma månad som 

medarbetarna är födda. Under året har 43 medarbetarsamtal genomförts. Vikarier som varit 

kortare tid än ett år har inte erbjudits medarbetarsamtal med detta fokus. Alla medarbetare 

som har arbetat >1 år har en kompetensutvecklingsplan. Totalt har 45 medarbetare 

kompetensutvecklingsplaner. 

Medarbetarenkät 

Svarsfrekvensen var 77%. Resultatet har kommunicerats och det största ”krutet” har lagts på 

insatser för att främja delaktighet och ansvar. 

Delindex 2010 

Arbetsorganisation förhållningssätt 3,6 

Arbetsglädje & stolthet 3,8 

Medarbetarskap 3,6 

Ledarskap 3,4 

Information 3,7 

Lärande & förbättring 3,9 

Människosyn 4,2 

Fysisk arbetsmiljö 3,5 

Hälsa 3,7 

Helhetsattityd 3,4 

NMI Totalt 3,68 

10 






Löneprocessen 

Genomgång av löneprocessen tillsammans med personalsekreterare i mars på ett 

APT. 

Lönesamtal har erbjudits alla, några har avstått 

Arbetsbelastningsmätning 

Sammanställning görs månadsvis i dokument på domän samt sätts upp på anslagstavlan. 64% 

är gröna veckor och 2 % är röda veckor. 

Vecka KOOM Neuro Neuro slv Stroke Hand/RA Hand Reuma 

52 

51 

50 

49 

48 

47 

46 

45 

44 

43 

42 

41 

40 

39 

38 

37 

36 

35 

34 

33 

32 

31 

30 

29 

28 

27 

26 

25 

24 

23 

22 

21 

20 

19 

18 

17 

16 

15 

14 

13 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

11 






Frånvarouppföljning 

Frånvarouppföljning månadsvis görs med hjälp av personalsekreteraren. Uppföljningen avser 

frånvaro i %. 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 

Arbetsskador: 

Totalt har 7 arbetsskador rapporterats. Ingen av dessa har föranlett någon sjukfrånvaro. 

Fall i trappa på väg till matsalen 

Ramlat i dusch i samband med adl-träning 

3 st färdolycksfall, föll under cykling 

Brännskada (på värmepistol) i samband med ortostillverkning 

Halkade på isfläck utanför huvudingången 

Friskvård 

RIA – Rörelse I Arbete genomförs de flesta dagar under året och är uppskattat av 

många. Våra engagerade ledare är Evy Bark och Gerd Rynvall. 

Cykelutmaningen har engagerat flera medarbetare. 

Stegtävlingen har även den fått många att gå med i 

Många medarbetare utnyttjar friskvårdsbidraget 

Internutbildning 

Internutbildning har genomförts i lite olika form. Att medarbetare redovisar från utbildningar 

i respektive arbetsgrupp sker med automatik. Mer organiserad form av internutbildning under 

året 

Ortosbehandling vid spaticitet: Ann Bergman och Johanna Ellström-Ståhl 

Positionering och avlastning: Lena Rostberg (tillsammans med sjukgymnastiken) 

Lilla AT-forum med presentationerna: 

Hemrehabilitering för strokepatienter: Kerstin Kåmark och Berit Fritzin 

12 

vab 

sjl 

utb 

sem 






Parkinson – behandlingsstrategier: Ann-Marie Sandberg 

Betydelsen av skapande aktiviteter för patienter inom palliativ vård: Gerd Rynvall 

Brännskador – behandlingsstrategier: Anneli Lernestål, Marie Erickson, Linda 

Moberg och Lotte Segerdahl 

Aktivitetsförmåga och hjälpmedelsbehov efter steloperation p.g.a. ländryggsbesvär: 

Carin Melin 

Rapport från handkonferens i Visby: Johanna Wangdell 

Stresshantering vid neuromuskulära sjukdomar: Ulrika Edofsson 

Årets studenthandledare 

Anneli Lernestål fick SU:s studenthandledarpris inom kategori Arbetsterapeut vid en 

ceremoni i november. 

Personalsociala aktiviteter 

Kulturombuden Ann Wingårdh och Cecilia Holmgren (lekterapin) har rapporterat att 

fler har upptäckt det roliga med att gå på teater och att fler yrkesgrupper har nappat på 

detta. 

Midsommarfest arrangerades tillsammans med sjukgymnastikenheten – en ny 

tradition har skapats, liksom att vi inbjuds till sjukgymnastikens luciafirande. 

Forsknings-, utvecklings- och utbildningsperspektivet 

Kvalitetsregister 

Riksstrokeregistrering påbörjades i januari 

Tabellerna är beräknade på 585 vårdtillfällen på sjukhuset. Eventuellt bortfall i tabellen är 

exkluderat vid beräkning av övriga andelar. 

Bedömning av arbetsterapeut gjord efter ankomst till vårdavdelning (fr.o.m 2010). 

Andel i % Antal 

Ja, inom 24 tim 60,7 261 

Ja, efter 24 tim men inom 48 tim 17,9 77 

Ja, efter 48 tim 10,2 44 

Nej 11,2 48 

Uppgift saknas 26,5 155 

Erhållit arbetsterapi (fr.o.m 2010). 

Andel i % Antal 

Ja, mer än 45 min. 23,9 85 

Ja, mindre än 45 min. 51,0 181 

Nej, men haft behov 4,5 16 

Nej, har inte haft behov. 20,6 73 

Uppgift saknas 7,1 27 

13 






Ett kvalitetsregister för Dystrofiapatienter är under uppbyggnad och en ansökan 

inskickad till SKL. Ulrika Edofsson medverkar i styrgruppen. 

Artikelgranskningsklubb 

Artikelgransking har skett i alla grupper men i lite olika former. Totalt har 14 antal träffar 

genomförts. På handrehab har det gjorts tillsammans med sjukgymnasterna. 

Nätverk 

Arbetsterapeuter på handrehab är aktiva i VGR-nätverket Handrehabilitering där man 

tillsammans arbetar med bl.a. träningsprogram och behandlingsriktlinjer. Klart är för 

gruppen Konservativ behandling av knapphålsdeformitet, Boutonnière/Buttonholedeformitet, 

zon III. 

Strokenätverk vid två tillfällen där Kerstin Kåmark är vår representant. Nätverket 

arbetar med att utforma ett gemensamt handstatus för strokepatienter med manual. 

Arbete kring kognitiv bedömning har påbörjats. 

VIC – Eva Ruberg har varit engagerad I dess styrelse och arrangerande av 

rikskonferens. 

Reumanätverket i VGR hr haft ett möte i Bäckefors under året där enhetens två 

reumaarbetsterapeuter deltog. 

Nationella och internationella uppdrag 

Palliativ vård: Camilla Wedenby medverkar i Socialstyrelsens arbetsgrupp för analys 

av arbetsområdet palliative vård med mål att “Utforma ett nationellt kunskapsstöd för 

god palliative vård” 

Medverkar i FSA:s utskott 

- Reumautskottet – Inga-Mai Wängberg 

- Onkologutskott är Camilla Wedenby invald sedan nov 2010 

Expertgruppsarbete : Johanna Wangdell har deltagit i The Comprehensive ICF Core 

Sets for spinal core injury from the perspective of occupational therapists: a 

worldwide study using the Delpfi technique. Conclusion: Occupational therapists 

addressed a vase variety of problems they take care of in their interventions in persons 

with SCI. The Comprehensive ICF Core Sets covered a high percentage of these 

problems. Further research is necessary on several responses not covered in the ICF. 

Studiebesök: 

Arbetsgruppen på ryggmärgsskadeenheten har gjort studiebesök på ryggmärgskadevården i 

Linköping, Karolinska universitetssjukhuset R18 och på Rehabstation Stockholm. Det 

finansierades genom bidrag som sökts från SU-fonder. 

Gunnel Sahlin var i Borås en dag för att ta del av hur arbetsterapibiträdet där arbetar med 

handträning i aktivitet. 

Arbetsterapins utvecklingseftermiddag 

Den 25 okt genomfördes den första utvecklingseftermiddagen för alla arbetsterapeuter inom 

verksamheten. Från enheten deltog arbetsterapeuter i fyra av fem presentationer: 

14 






Vilken nytta kan vi ha av KBT-utbildning inom sjukvård?: Robert Wennberg 

Bedömning av körlämplighet hos äldre personer efter stroke, en jämförelse av 

kognitivt test och on-road-bedömning: Lena Nilsson 

Hur patienter, nyinsjuknade i stroke, upplever användningen av virtual reality som 

behandlingsredskap: Berit Fritzin 

The importance in daily activities for the experience of health among women with a 

rheumatic disease: Isabelle Ottenvall-Hammar 

Arbetsterapins dag 21 oktober: 

Tillgänglighet och morgondagens arbetsterapi – grupperna försökte prioritera så att så många 

arbetsterapeuter som möjligt kunde delta, totalt 9 st. Reportage finns på hemsidan. Marie 

Erickson som är vårt fackliga ombud var medarrangör till denna samling. 

Kvalitetsveckan: 

Posterpris fick ”Hemrehabilitering – Mitt val Mina mål” som tagits fram och presenterades 

av bl.a. Kerstin Kåmark och Birgitta Eriksson. Arbetet gjordes på f.d. Extro ATHS 

Utbildningsfrågor 

I verksamhetens internutbildning har enhetens arbetsterapeuter varit engagerade i 

- energibesparande arbetsmetoder: Carina Göransson och Ann Wingårdh 

- sittutbildning: Johanna Ellström-Ståhl och Robert Wennberg 

- lärande, reflektion och handledning för arbetsterapibiträdena: Anneli Lernestål 

Utbildningsfrågor har diskuterats på APT och vi har bestämt hur redovisning och 

beslutsordning ska se ut. Fler frågor hanteras av arbetsgrupperna eller av samordnare 

och enhetschef tillsammans. Uppföljning av vad som gjorts återkopplas på apr 1 

gång/kvartal. 

Utbildningsredovisning 

Antal utbildningsdagar har totalt varit 239 dagar, MI-utbildningen exkluderad, detta 

till en kostand av 192400 kr, ca 30 000 kr har varit från fonder eller stipendier. MIutbildningen 

exkluderad har 44 personer deltagit i någon utbildningsaktivitet, räknat 

på de som 2010-12-31 är i tjänst motsvarar det 80% (både tillsvidare och vikarier). 

Vidarutbildning: 

Masterexamen har avlagt av: Isabelle Ottenvall-Hammar 

Magisterexamen har avlagt av: Berit Fritzin och Kristina Nilsson 

Uppsatser 

HI-rapporterna: Vardagsteknologi för de allra äldsta; Ny teknik något för oss? – Kristina 

Nilsson 

Bedömning av körlämplighet hos äldre personer efter stroke, en jämförelse av kognitivt test 

och on-road-bedömning – Lena Nilsson 

Hur patienter, nyinsjuknade I stroke, upplever användningen av virtual reality som 

behandlingsmetod – Berit Fritzin 

15 






The importance in daily activities for the experience of health among women with a 

rheumatic disease -Isabelle Ottenvall-Hammar 

Nationella och internationella konferenser 

Svensk reumatologisk förenings vårmöte i Stockholm – Inga-Mai Wängberg 

International Meeting on Surgical Rehabilitation of Tetraplegic Upper Limb – Tetra 

Hand i Paris – muntlig presentation – Johanna Wangdell 

Scandinavian Hand Society meeting I Visby – muntlig presentation – Kerstin Caine- 

Winterberger 

Scandinavian Hand Society meeting I Visby – muntlig presentation – Johanna 

Wangdell 

Scandinavian Hand Society meeting I Visby – muntlig presentation – Anna-Karin 

Jansson 

EULAR (europeiskt reumamöte)i Rom - Inga-Mai Wängberg 

Wfot-möte Berit Fritzin i Santiago Chile – posterpresentation 

International Annual Scientific Meeting of the International Spinal Cord Society, New 

Delhi – muntlig presentation samt kursledare – Johanna Wangdell 

Svensk Ortopedisk Förening – muntlig presentation Kerstin Caine-Winterberger 

Svensk Ortopedisk Förening – Carin Melin med i programarbetet 

Tvärprofessionellt möte för ryggmärgsskadade – Therese Ramström, Johanna 

Wangdell, Sofia Rosendal 

Strokekongressen – Ulla Sandberg och Kerstin Kåmark 

Artiklar mm från medarbetare på enheten: 

Satisfaction and performance in patient selected goals after grip reconstruction in 

tetraplegia. The Journal of Hand Surgery (2010) 0:0:1-6. Johanna Wangdell 

Goda möjligheter att rekonstruera greppfunktionen vid tetraplegi, vårdinsatser i ett 

livslångt patientperspektiv vid halsryggmärgsskada. Läkartidningen (2010) 49:3128- 

3133. Johanna Wangdell mfl 

Ur pressen: Gunilla C – intervjuad för reportage om delat ledarskap i Arbetslust och 

Personal&Ledarskap 4/2010 

Forskningslediga med externa medel har under året varit: 

Kerstin Caine-Winterberger – occeointegrerade armproteser 

Johanna Wangdell – rekonstruktiv handkirurgi 

Qarin Johansson - Livslots 

Kristina Nilsson – äldre och vardagsteknologi 

Emmelie Barenfeld – äldre och vardagsliv 

Annika Dahlgren – rekonstruktiv handkirurgi 

Isabelle Ottenvall-Hammar – Från akutmottagning till eget boende 

Ann Wingårdh – kolpatienter: MIA-studie samt palliativa patienter 

Carina Göransson – kolpatienter: MIA-studie samt palliativa patienter 

16 







Prestationer öppenvård 

Spinalhälsan, plastikkirurgen, lungmedicin, neurologen, reumatologen och handrehab: 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Antal 8420 7731 6375 4597 3542 6725 6388 6669 6779 6416 5777* 

beh 

Arbetsterapienheten har en blygsam egenfinansierad öppen vård. Det är patienter från 

lungmedicin, plastikkirurgi och var 265 öppenvårdsbesök t.o.m. november månad. 

* T.o.m. november månad 

Remisser reumatologen 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

326 355 375 414 360 381 384 

Slutenvårdsstatistik 

Slutenvårdsstatistiken är sammanställd. Resultatet visar att vi ökat såväl antal patientmöten 

per dag som antal åtgärder. 2009 gjordes mätning v 19-20 och 2010 veckorna 42-43. År 2009 

träffade vi 2,7/dag och utförde 3,1/dag 

AT/Sahlgrenska 2010 

Planerad bemanning: 

28,00 ÅA x 10 arbdgr 

= 280 arbdgr 

Reell bemanning: 

280 arbdgr - 52 arbdgr 

= 228 arbdgr 

ATSS 

Alla avd 

S:A Antal 

patientmöten 

17 

S:A 

Bedömning/åtgärd 

mindre än 45 min 

S:A 

Bedömning/åtgärd 

mer än 45 min 

Summa 998 800 451 

998/280 = 3,64 

800/280 = 2,86 

451/280 = 1,61 

998/228 = 4,38 800/228 = 3,5 451/228 =1,98 






Slutsatser: 

Den reella bemanningen 

under mätperioden är 81 % 

av planerad bemanning. 

Dessutom avgår tid för 

möten och annat som inte 

registreras i Heroma. 

På en arbetsdag 64% av 

(8 tim) träffar våra bedömn/åtgärd är 

medarbetare i snitt kortare än 45 min. 

4,38 olika patienter. 

4,38 patienter får 

5,48 bedömn/åtgärd 

per dag. 

18 

Vi utför i snitt 1,25 

bedömn/åtgärd per 

patient och dag. 

36% av 

bedömn/åtgärd är 

längre än 45 min. 

Budgetutfall - kommentar 

Det slutliga resultatet för enheten blev ett plus på 473 tkr. 

Övriga intäkter har överskridit budget stort. Vi har fortsatt att separatfakturera 

avdelningar inom urologen, kvinnosjukvården, ÖNH, bröstkirurgin och cooverksamheten. 

Vilket motsvarar ca 7 veckoarbetstimmar. Dessutom har extern 

fakturering gjorts för olika forskningsaktiviteter (studier och forskningsassistenter). 

Dessa intäkter har sedan använts för att finansiera vikarier för de som varit 

forskningslediga. 

Antal budgeterade besök inom öppenvård har inte kunnat uppfyllas. Orsaken till det är 

att all neurologisk öppenvård hanteras via neurologens kassa sedan flytten från Mölndal 

samt att patienterna på spinalhälsans måndagsmottagning av praktiska skäl registreras 

och betalar i sjukgymnastikens kassa. 

Övriga personalkostnader har överskridits och den största förklaringen finns i kostnader 

för personalavveckling. 

Material även det en negativ post som förklaras av nödvändiga inköp i samband med 

ibruktagande av lokaler på plan 9 till vilka vi inte fick några investeringsmedel. 

För enheten 

Gunilla Christiansson Anneli Lernestål 

Enhetschef bitr. enhetschef 






2011-03-25 Bilaga 3 

Ett urval av Arbetsterapiprogram, Vårdprogram och Rutiner 

Listan är under ständig revidering/uppdatering 

Arbetsterapiprogram för personer med KOL 

Arbetsterapiprogram för personer med höftfraktur (under omarbetning) 

Rutiner vid sjukgymnastik och arbetsterapeutisk rehabilitering efter distal 

radiusfraktur 

Arbetsterapiprogram efter höftledsplastik 

Arbetsterapiprogram för personer med hjärtsvikt (under bearbetning) 

Vårdprogram – Arbetsterapi rehabinsatser för personer med smärta 

Vårdprogram – Arbetsterapi vid rematoid artrit 

Vårdprogram – Arbetsterapi vid stroke 

Vårdprogram - Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid brännskador 

Vill ni veta mer om programmen eller vilka övriga program/rutiner som finns, 

kontakta: 

Verksamhetschefssekr, Ann-Christi Moberg 

e-post: ann-christin.i.moberg@vgregion.se 




Bruna Stråket 11B, 413 45 Göteborg 

TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-342 22 91

Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version 

10 Behandling 2010-11-01 2 1 

Vårdprogram Arbetsterapi vid stroke Bilaga 4 

Utfärdat av Godkänt av Datum 

Lena Christensson, leg arbetsterapeut 

Ingrid Höög-Söderberg, leg arbetsterapeut 

Berit Fritzin, leg arbetsterapeut 

Eva Beckung, verksamhetschef 2010-11-11

Vårdprogram Arbetsterapi vid stroke 

Innehåll 

Version Datum 

2 2010-11-01 

Bakgrund................................................................................................................................1 

Mål ..........................................................................................................................................2 

Bedömning.............................................................................................................................3 

Behandling/Åtgärder.............................................................................................................5 

Utvärdering och uppföljning ..............................................................................................11 

Referenser............................................................................................................................12 

Bilagor ..................................................................................................................................14 

Kopieringsförbud 

Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk 

men källan måste anges. 

Källangivelse 

Verksamheten för sjukgymnastik och arbetsterapi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Samt namn på dokumentet 

och länken man hittar det på. 


Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten 

Hus A4, 431 80 MÖLNDAL 



Bakgrund 

1 

Version Datum 

2 2010-11-01 

Stroke är en av de stora folksjukdomarna och drabbar ca 25 000-30 000 personer varje år. Det 

är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna och den tredje 

vanligaste dödsorsaken. I takt med att befolkningen i Sverige blir allt äldre förväntas också 

antalet strokedrabbade att öka. 

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 är en uppdatering av de tidigare från 2005. 

Riktlinjerna gäller på gruppnivå men undantag för den enskilde individen kan förekomma De 

nya riktlinjerna består av ett huvuddokument ”Stöd för styrning och ledning” inklusive 

”Tillstånds- och åtgärdslista” (1) och bilagorna ”Indikatorer” för nationella riktlinjer för 

strokesjukvård 2009 och ”Vetenskapligt underlag 2009” (2). Riktlinjerna innehåller 164 

rekommendationer inom områdena prevention, diagnostik, behandling och rehabilitering. 

Uppdateringen innebär att inaktuella rekommendationer har tagits bort. Ett 40-tal helt nya har 

tillkommit inom de områden där ny kunskap eller en förändring i evidens har skett. Vid flera 

av åtgärderna inom rehabilitering och arbetsterapi saknas evidens utifrån ett vetenskapligt 

underlag och mer forskning behövs inom området. Evidensstyrka anges då med beprövad 

erfarenhet. 

Prioriteringarna inom hälso- och sjukvården ska utgå från tre etiska grundprinciper: 

människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen 

(1). Stor betydelse vid prioriteringen har förväntad effekt av behandling som till 

exempel ökad överlevnad och förbättring av livskvalité. Ålder har underordnad betydelse. 

Principen i prioriteringen är att svåra sjukdomstillstånd och kostnadseffektiva åtgärder 

prioriteras högre än de mindre allvarliga och mindre kostnadseffektiva åtgärderna. 

Prioriteringarna är rangordnade i en skala från 1-10. Siffran 1 anger åtgärder med högsta 

prioritet. Siffran 10 anger åtgärder som inte bör ges någon prioritet med hänsyn till att de ger 

liten medicinsk nytta, alternativt liten medicinsk nytta i förhållande till kostnaden vid de 

aktuella sjukdomstillstånden. 

I de lokala strokeriktlinjerna för Arbetsterapin, inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 

anges rekommenderad prioritering från Nationella riktlinjerna (1) (bil.1) i anslutning till 

aktuella avsnitt. 

Vård på strokeenhet i samband med insjuknandet där tidig mobilisering och fortsatt 

rehabilitering ges i en sammanhållen strokevårdsprocess minskar dödligheten, ökar 

aktivitetsnivån och återgång till eget boende (prioritet 1). Vård på annan typ av avdelning bör 

hälso- och sjukvården inte ge (1). Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset ges plats på någon 

av strokeenheterna i det akuta skedet. I de Nationella strokeriktlinjerna rekommenderas tidigt 

understödd utskrivning från sjukhus kombinerat med multidisciplinärt rehabilitering i 

hemmet (prioritet 3). För patienter som är i behov av en längre tids rehabilitering i slutenvård 

kan den erbjudas på en geriatrisk avdelning med strokeinriktning eller på den medicinskt 

inriktade rehabiliteringsavdelningen på Högsbo sjukhus (prioritet 2). En sista länk i 

vårdkedjan inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Stroke Forum (som patienten får 






2 

Version Datum 

2 2010-11-01 

kontakta på eget initiativ), där råd och stöd ges till personer som drabbats av stroke och bor 

hemma samt till deras anhöriga. 

Vid strokerehabilitering är det viktigt att personalen arbetar i team och att samverkan sker 

över yrkesgränserna (1). En gemensam utbildning om strokerehabilitering (Strokenålen) ges 

till teamets medlemmar. Strokerehabilitering är en klientcentrerad process där teamets 

medlemmar arbetar med den enskilde individen och där målen för behandlingen sätts 

tillsammans med patienten. Arbetsterapeutens roll i teamet är att göra bedömningar av 

patientens aktivitets- och funktionsförmåga, utföra behandlingar samt att ge handledning och 

undervisning till vårdpersonal och närstående. Arbetsterapeutens utgångspunkt i bedömning 

och behandling är att se individen i sitt sammanhang utifrån tidigare aktivitetsförmåga med 

tidigare vanor och roller, i förhållande till nutida situation och framtida möjligheter (3). 

Problembeskrivning 

Hjärnan styr alla våra tankar och allt ordnat beteende, från en liten viljemässig fingerrörelse 

till en genomförd sammansatt handlingsplan (4). Vid ett strokeinsjuknande kan 

nedsättningarna vara av motorisk, kognitiv, emotionell och/eller psykisk art. Därför blir 

symtombilden komplex och individuell beroende på skadans lokalisation och utbredning. 

Omgivningen uppmärksammar oftast de synliga problemen, t.ex. förlamningen eller den 

försämrade koordinationen, medan de osynliga problemen, t.ex. det nedsatta minnet, den 

bristande uppmärksamheten, den påverkade problemlösningsförmågan, hjärntröttheten 

och/eller personlighetsförändringarna inte är lika synliga, men kan ge stora problem i 

vardagslivet och i patientens aktivitetsutförande (5). 

Restriktioner 

Restriktioner för den arbetsterapeutiska behandlingen kan förekomma vid exempelvis akut 

blödning, hjärtkomplikationer, blodtrycksfall, sänkt medvetandegrad och ospecificerad 

smärta. Arbetsterapeuten har skyldighet att ta reda på vilka eventuella restriktioner som finns 

genom att läsa patientjournalen eller genom muntlig förfrågan till läkare/sjuksköterska. 

Mål 

Syftet med detta dokument är att säkerställa ett enhetligt arbetsterapeutiskt omhändertagande 

och gemensamt synsätt utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet med vägledning av 

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. 






Bedömning 

3 

Version Datum 

2 2010-11-01 

Den arbetsterapeutiska undersökningen syftar till att bedöma hur patientens aktivitets- och 

funktionsförmåga påverkar aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Enligt de Nationella 

riktlinjerna för strokesjukvård 2009 (1) är bedömning av patientens ADL-förmåga en högt 

prioriterad åtgärd (prioritet 3)(1). Bedömningen tillsammans med en noggrann anamnes av 

patientens tidigare aktivitetsförmåga ligger till grund för de arbetsterapeutiska åtgärderna. 

Alla strokepatienter bör få en arbetsterapeutisk bedömning av sin aktivitetsförmåga. En första 

bedömning av patientens förmåga görs ofta tillsammans med sjukgymnast. Den innefattar 

exempelvis patientens förmåga att vända sig i sängen, sätta sig på sängkanten och om möjligt 

gå några steg. Inom detta ryms en praktisk aktivitet som patienten ska utföra, exempelvis att 

kamma sig eller ta på sig skorna. Vid detta tillfälle görs även en enklare bedömning av 

postural kontroll, sensomotorisk funktion och patientens allmänna orientering till sin 

situation. Utifrån denna bedömning kan arbetsterapeuten bland annat avgöra om det finns 

behov av rullstol. Rullstolsutprovning är en prioriterad åtgärd (prioritet 3) (1). 

Patientens aktivitets- och funktionsförmåga samt var i rehabiliteringsprocessen patienten 

befinner sig styr valet av fortsatt bedömning. Bedömning kan göras i en aktivitet antingen 

som icke formaliserad och/eller formaliserad med stöd av bedömningsinstrument. Nedan ges 

exempel på områden och bedömningsinstrument (6) som kan användas för kartläggning och 

utvärdering av patientens förmåga. 

Bedömning inom personlig vård 

Bedömning av patientens förmåga att utföra aktiviteter inom personlig vård görs via 

observation eller intervju. Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset rekommenderas ADLtaxonomin 

(6). Andra bedömningsinstrument (6) som kan vara aktuella: 

• AMPS – Assessment of Motor and Process Skills 

• FIM – Functional Independence Measure 

• PRPP – Perceive, Recall, Plan, Perform 

Bedömning av boendeaktiviteter 

Bedömning av boendeaktiviteter görs exempelvis i hushållsaktiviteter, vid användandet av 

kommunala färdmedel eller vid inköp. Bedömningsinstrument (6) som kan vara aktuella: 

• ADL-taxonomin 

• AMPS – Assessment of Motor and Process Skills 

• PRPP – Perceive, Recall, Plan, Perform 

• Sunnaas standardiserat kökstest 






Bedömning av boendemiljö 

4 

Version Datum 

2 2010-11-01 

Bedömning av boendemiljö görs vid intervju eller vid ett hembesök. I bedömningen ingår att 

ta reda på nuvarande boendeform samt sociala och fysiska omgivningsfaktorer. 

Bedömning av kognitiv nedsättning 

Funktioner som kan vara aktuella att bedöma är exempelvis uppmärksamhet, koncentration, 

minne och exekutiv förmåga. Bedömning kan göras i en aktivitet antingen som icke 

formaliserad och/eller formaliserad. Bedömningsinstrument (6) som kan vara aktuella: 

• Baking Tray test 

• BIT (bl.a. Albert test, Line bisection, Star cancellation) 

• BNIS – Barrow Neurological Institute Screen for Higher Cerebral Functions 

• CBS – Catherine Bergego Scale 

• DBF – Arbetsterapeutisk bedömning av Djupa, Bakre och Främre funktioner 

• NKSU – Neuro Kognitiv Status Undersökning 

• PRPP – Perceive, Recall, Plan Perform 

• RBMT – Rivermead Behaviour Memory Test 

Bedömning av sittställning och förflyttning i rullstol 

Wheelchair Skills Program (WSP) (7) innehåller ett test och en manual som kan användas för 

bedömning av hur patienten hanterar och kör sin rullstol samt förslag till träning i att 

manövrera rullstolen. 

Bedömning av handfunktion 

Funktionsnedsättningen av en paretisk arm/hand varierar stort. Tonus, motorik, sensorik, 

koordination, smärta och svullnad är viktiga komponenter som behöver identifieras. Detta 

kan göras med en klinisk undersökning eller utifrån standardiserade bedömningsinstrument. 

Bedömningsinstrument (6) som kan vara aktuella: 

• Box and block test 

• Figure of eight 

• Grippit 

• Grooved pegboard test 

• Nine-hole peg test 

• Purdue pegboard 

• Semmes-Weinstein monofilament 

• STI – Shape-texture Identification Test 

• Sollermans handfunktionstest/modifierat handfunktionstest (används inom 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset – godkänt av Sollerman) 






Bedömning av aktivitetsstruktur 

5 

Version Datum 

2 2010-11-01 

Innebär att tillsammans med patienten göra en kartläggning hur ett dygns och/eller en veckas 

aktiviteter fördelas. Bedömningsinstrument (6) som kan vara aktuella: 

• Aktivitetslogg (aktivitetsdagbok) (8) 

• COPM – Canadian Occupational Process Model 

Bedömning av arbetsförmåga 

Kan bli aktuellt i ett senare skede och görs i så fall i det arbetsinriktade teamet på 

Rehabiliteringsmedicin på Högsbo sjukhus i samverkan med Försäkringskassan. 

Behandling/Åtgärder 

Syftet med den arbetsterapeutiska behandlingen är att patienten uppnår optimal grad av 

självständighet i sitt vardagsliv i förhållande till sina förutsättningar. Målsättningen är att 

aktiviteterna utförs på ett så effektivt och säkert sätt som möjligt. Syftet är också att patienten 

ska bli medveten om sina resurser och svårigheter samt uppnå en acceptans av sin nya 

livssituation. Arbetsterapeuten arbetar utifrån ett klientcentrerat synsätt där patienten deltar i 

målsättningen för sin behandling (9). Den arbetsterapeutiska behandlingen använder sig av 

metoder för återinlärning och/eller kompensation (10). Valet av metod utgår ifrån patientens 

specifika problem och resurser samt patientens motivation och aktivitetens komplexitet (11). 

Den arbetsterapeutiska träningen kan ske både individuellt och i grupp. 

Arbetsterapeutisk behandling har i tre systematiska översikter visats ge både ökad 

aktivitetsförmåga i såväl PADL (personliga dagliga livets aktiviteter) (12-14) som IADL 

(instrumentella dagliga livets aktiviteter), samt ökad delaktighet (13,14). I andra studier har 

tidigt insatt rehabilitering/träning visat sig vara effektiv för att patienten ska bli självständig i 

personlig vård och kunna gå tillbaka till eget boende (1). Det finns evidens för att 

uppgiftsspecifik träning förbättrar förmågan i specifika aktiviteter eller uppgifter (15,16) 

(prioritet 3) (1). Det finns ännu ej evidens för att visa att någon behandlingsmetod av 

sensomotoriska nedsättningar är mer effektiv än någon annan (15,17). 

I akutskedet efter strokeinsjuknandet har patienten begränsade resurser och behöver vila 

mellan varje aktivitet. Patienten bör ha ett schema som ger en struktur på dagen, där det finns 

en balans mellan aktivitetsutförande och vila. Denna balans är viktig i alla delar av 

vårdkedjan då hjärntrötthet är ett vanligt symtom (18). 

Patienter som bedöms ha en rehabiliteringspotential bör prioriteras till träning. 

Rehabiliteringsinsatserna anpassas till patientens förutsättningar. Hos patienter med svårare 

skador fokuseras insatserna på att skapa en optimal sittställning, skapa förutsättningar för att 

kunna äta/dricka och utarbeta fungerande förflyttningsstrategier. Vid tveksamheter i 

prioriteringsfrågor av arbetsterapeutiska insatser bör teamet konsulteras. 






Aktiviteter i dagliga livet 

6 

Version Datum 

2 2010-11-01 

Behandling utförs inom de olika aktivitetsområdena personlig vård, boende, fritid och arbete. 

Patientens sensomotoriska och kognitiva status, miljö, vanor och roller är att beakta i all 

behandling av dagliga aktiviteter. Stor vikt läggs vid att skapa goda grundförutsättningar för 

självständigt agerande vid aktivitetsutförandet. Träning av ADL har hög prioritet enligt 

Nationella Riktlinjer (prioritet 3) (1). 

Personlig vård 

Personlig vård innefattar äta/dricka, förflyttningar, hygien, påklädning mm. Dessa kända 

aktiviteter är viktiga tillfällen att utnyttja till träning. 

Att tänka på vid träning: 

• Träningen av personlig vård ska ske i så lugn och avskild miljö som möjligt. Ta bort 

irrelevanta föremål som kan verka distraherande. 

• Vid sittande arbetsställning är god golvkontakt viktig. Vid hygiensituation är även 

lagom sitthöjd i förhållande till tvättfat en förutsättning för bättre åtkomlighet och 

rörlighet. Sittande på pall är att föredra. Allt eftersom patienten får ökad säkerhet i 

stående kan aktiviteten även tränas i stående. 

• En bra sittställning är viktig för att optimera patientens förmåga att använda sina 

armar och för att underlätta att äta och dricka. 

• Vid påklädning gäller generellt att svag arm/ben alltid först tas på. Detta görs dels för 

att förenkla påklädningen, dels för att stimulera vid nedsatt funktion i ena 

kroppshalvan. 

• En bra positionering av svag arm/hand stimulerar till handens medverkan. Guidning 

av arm/hand underlättar för patienten att uppleva en ”hel kropp” (19). Extra 

varsamhet bör iakttas vid subluxerad axelled. 

• Inom personlig vård är många olika förflyttningar aktuella, t.ex. vid toalettbesök, 

till/från säng och matplats. Val av förflyttningssätt görs tillsammans med 

sjukgymnast. 

• Stimulering av svag sida är viktig och sker bl.a. genom att förflyttningarna sker över 

svag sida och att patienten bemöts från denna sida (10). 

• Speciella viloställningar i både liggande och sittande är gynnsamma för patienter med 

sensomotoriska symtom. Alla teammedlemmar hjälper patienten till dessa positioner. 

• Hela teamet hålls uppdaterat om patientens aktuella aktivitetsstatus, exempelvis 

förflyttningar och påklädningsstrategier, eftersom kontinuitet är viktigt för 

inlärningen. 

Boende 

En systematisk översikt har visat att arbetsterapeutisk träning som sker i anpassad, familjär 

miljö och är uppgiftsspecifik, ökar patientens aktivitetsförmåga och delaktighet i 

samhällslivet (14). Sådana aktiviteter är exempelvis matlagning, städning, strykning eller 

inköp. Val av aktivitet som ska tränas görs utifrån patientens tidigare vanor och roller samt 






7 

Version Datum 

2 2010-11-01 

med tanke på vad kommande boende ställer för aktivitetskrav på patienten. Dessa aktiviteter 

kan anpassas till olika svårighetsgrad beroende på patientens specifika problem och ger stora 

möjligheter att träna sensomotorisk och/eller kognitiv förmåga. 

Fritid 

Efter ett strokeinsjuknande är minskat deltagande i fritidsaktiviteter vanligt (20). Det finns 

evidens för att fritidsinriktad rehabilitering kan ge effekt i form av ökat deltagande i 

fritidsaktiviteter (21). Mycket sällan är åtgärderna under patientens sjukhusvistelse inriktade 

på fritidsaktiviteter. På Stroke Forum kan möjlighet ges att delta i olika aktivitetsgrupper som 

ett led i att återuppta eller hitta nya fritidsintressen och via patientföreningar. 

Arbete 

Arbetsinriktad träning bedrivs i det arbetsinriktade teamet på Rehabiliteringsmedicin på 

Högsbo sjukhus i samverkan med Försäkringskassan och/eller arbetsgivare. 

Kognitiva nedsättningar 

Kognitiva problem är ofta svåra att medvetandegöra för patienten (4) och behöver framför 

allt tränas i de vardagssituationer som han/hon kommer att konfronteras med efter 

utskrivning. En del kognitiva problem kallas för dolda problem då de inte är uppenbara i den 

tillrättalagda sjukhusmiljön. De blir mer tydliga först då patienten kommit hem och utsätts för 

andra krav än på sjukhuset (22). Sådana problem är exempelvis nedsatt koncentrationsförmåga, 

uppmärksamhet, uthållighet, minnesproblem, nedsatt insikt och svårighet att 

orientera sig i större sammanhang. 

Enligt de Nationella riktlinjerna (1) har man funnit att behandling med kompensatoriska 

strategier av olika kognitiva symtom kan ge ökad aktivitetsgrad. Här nedan nämns några av 

dessa symtom: 

• Neglekt innebär att halva rummet och halva kroppen negligeras (23). Neglekt kan 

vara visuellt, auditivt och/eller sensomotoriskt. Frekvensen av kvarstående symtom 

varierar, men kvarstående problem kan påverka vardagsliv och rehabilitering 

allvarligt. Träning av visuospatiala problem verkar ha effekt på funktions- men inte på 

aktivitetsnivå. Effekten av träning i visuell avsökning har visst vetenskapligt underlag 

(prioritet 6) (1). 

• Nedsatt exekutiv förmåga innebär svårigheter att ta initiativ, planera, strukturera och 

organisera aktiviteter. Antalet studier angående träning av problemlösningsförmåga 

och exekutiva funktioner är begränsat. Effekt av träning av problemlösningsstrategier 

genom kompensatoriska tekniker visas i studier (prioritet 7) (1). 

• Uppmärksamhetsproblem är vanligt även vid lindrigare stroke. Studier angående 

träning av uppmärksamheten har visat på en positiv effekt på uppmärksamhetsnivå i 

det postakuta skedet (prioritet 9) (1). 

• Minnesproblem är ett av de vanligaste problemen efter stroke. Träningen visade sig 

vara mest effektiv vid lättare minnesproblem när patienten är ADL-oberoende, 






8 

Version Datum 

2 2010-11-01 

engagerad i problemet och kan använda kompensatoriska strategier. Effekten av 

träning vid lätt minnesstörning har visst vetenskapligt underlag (prioritet 8) (1). 

Personer som har medelsvåra eller svåra minnesproblem kan vara hjälpta av specifik, 

riktad träning. Dock saknas vetenskapligt stöd för positiv effekt av minnesträning hos 

personer med svåra minnesproblem (prioritet 10) (1). 

Kognitiv träning i aktiviteter 

Att träna kognitiv förmåga i dagliga aktiviteter kräver att patienten har förstått syftet med 

träningen och känner sig delaktig i målsättningen med denna. Vid all kognitiv träning är det 

viktigt att förmedla känslan av att lyckas, det vill säga att anpassa svårigheten i aktiviteten 

efter patientens förmåga (24). 

• Träning i personlig vård och hushållsaktiviteter är komplexa aktiviteter, där man kan 

träna både perceptuella och språkliga förmågor, koncentration, minnesfunktion och 

exekutiva förmågor såsom planering och organisation av aktiviteten. Patientens 

förmåga att påbörja och avsluta aktiviteten tränas också, liksom förmågan till 

efterkontroll och korrigering. 

• Att äta i gemensam matsal och att delta i gruppaktiviteter ger exempelvis träning av 

koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och interaktiv förmåga. 

• Vardagligt användande av läs-, skriv- och räkneförmåga exempelvis genom att skriva 

inköpslista, läsa dagens tidning, skriva månadens räkningar. 

• Vardagligt användande av dator exempelvis internet, e-post, spel. I denna aktivitet 

tränas bland annat minne, koncentration och uppmärksamhet. 

• Hantverksaktiviteter kan användas för träning av bland annat av spatial förmåga, 

uppmärksamhet, koncentration, uthållighet och exekutiva förmågor. 

• Träning i samhällsmiljö kan innefatta både att hitta i sin omgivning, använda 

kollektiva färdmedel och att vara uppmärksam på trafiken. Träningen kan även 

innebära att planera inköp, gå till affären och hantera pengar. I denna aktivitet tränas 

bland annat numerisk förmåga, minne och planering. 

Kognitiv träning på funktionsnivå 

Kognitiva funktionsnedsättningar kan tränas med olika uppgifter och träningsmaterial. Nedan 

ges några exempel på träning som kan förekomma. 

• Träning att strukturera sin tid genom att använda exempelvis planeringskalender 

och/eller datorhjälpmedel. 

• Träning att använda minnesstrategier som exempelvis mindmapping och dagbok. 

• Träning av uppmärksamhet/koncentration och minne genom olika dataprogram och 

papper-penna-övningar. 

• Det finns även specifika träningsmaterial för kognitiv funktionsnedsättning t.ex. 

Cognitive Rehabilitation Therapy (25,26) och Neuroträning (24). 






Rullstol 

9 

Version Datum 

2 2010-11-01 

Val av rullstol görs utifrån patientens nuvarande aktivitetsnivå. Utifrån denna väljs antingen 

en aktivrullstol eller en komfortrullstol beroende på patientens förmåga till aktivt sittande och 

möjlighet till medverkan vid förflyttning. Rullstolen anpassas enligt patientens behov. Om 

patienten klarar att sparka sig fram anpassas sitthöjden, så att patienten får bra golvkontakt. 

Om patienten har dålig kontroll på sin arm/hand kan det vara aktuellt att anpassa rullstolen 

med bord och ekerskydd. Bromsspaksförlängning underlättar bromsningen. Vid utprovning 

av sittdyna ska en stabil sittställning eftersträvas samt risk för sår beaktas (27). Information 

om risk för trycksår och hur man förebygger detta ska ges (prioritet 2) (1). Patienten tränas i 

förflyttning till och från rullstolen samt tränas i att köra rullstolen (7). Att säkra 

förflyttningarna till/från rullstolen är viktigt för att förebygga fall (prioritet 3) (27). Andra 

moment som patienten bör lära sig är att hantera och att sköta sin rullstol. Dessutom bör 

information ges till anhöriga om manövrering och skötsel av rullstolen. 

Hand och arm 

Ett vanligt problem vid motoriska nedsättningar är svullen hand. Det förebyggande arbetet är 

därför mycket viktigt för att minska förekomsten av svullna händer. Exempel på 

förebyggande arbete kan vara att arbetsterapeuten håller regelbunden uppsikt över en slapp 

hand och ger tydliga instruktioner till patient, avdelningspersonal och anhöriga om 

exempelvis bra viloställning och position av handen. Det är viktigt att så tidigt som möjligt 

lära patienten att själv ta ansvar för sin arm t.ex. genom att lyfta den med ett handlovsgrepp. 

Behandling bör starta omedelbart vid synlig svullnad. 

Inför valet av behandlingsstrategi är det viktigt att tänka på: 

• Orsaken till svullnad 

• Svullnadens omfattning 

• Patientens kognitiva förmåga att själv ta till sig strategier 

• Patientens rörlighet/aktivitet under dagen 

• Tonus 

Åtgärd/behandling vid svullen hand 

Åtgärderna grundas framför allt på klinisk beprövad erfarenhet och saknar för närvarande 

vetenskapliga bevis. Det finns visst vetenskapligt stöd för att högläge och passivt rörelseuttag 

i tidigt skede påverkar svullnaden. Effekten är dock kortvarig (28). 

• Uppmärksamma läget av arm/hand i vila, aktivitet och rörelse. I vilande lägg 

exempelvis armen på en kudde, lägg svullen arm på bord i sittande, eventuell slynga 

vid gående (rådgör med sjukgymnast) 

• Finns aktiv rörlighet ska patienten göra aktiva pumpövningar ovanför hjärthöjd 

• Passivt, försiktigt rörelseuttag av samtliga leder 

• Massage, i riktning från fingertopp till underarm 






10 

Version Datum 

2 2010-11-01 

• Kompressionshandske 

• Ortos kan användas vid slapp hand exempelvis handledsortos, viloskena eller 

gipsskena, med syfte att bibehålla handleden och handens valv i funktionellt viloläge. 

För att minska tonus kan viloortos användas. 

• Kyla eller isbehandling 

Utförligare instruktioner finns i dokumentet Handödem vid stroke. Faktasamling och 

underlag för lokala riktlinjer på Arbetsterapins interna hemsida under Vårdprogram/Rutiner. 

Träning av arm och hand 

Arbetsterapeut tillsammans med sjukgymnast bör tidigt lära patienten att dagligen ta ut 

rörligheten i skuldra, arm och hand i den paretiska armen. Var observant på att dessa 

övningar inte får orsaka patienten någon smärta. Vid ökad tonus bör patienten lära sig att 

själv normalisera tonusen. Skuldermobilisering och tonusnormalisering bibehåller rörligheten 

och ger ett gynnsamt utgångsläge i den fortsatta rehabiliteringen (prioritet 6) (19). 

Instruktioner för ovanstående träning finns på Arbetsterapins intranät och dataprogrammet 

Mobilus. Målet med arm- och handträning är att patienten ska använda den drabbade 

armen/handen i vardagens aktiviteter så mycket som möjligt. 

Arm- och handfunktion kan tränas genom olika aktiviteter. 

• Dagliga aktiviteter som i personlig vård och i boendeaktiviteter 

• Rörelseträning och greppfunktionsträning 

• Träning med handträningsdeg, övningar finns i Mobilus 

• Spel ger möjlighet till stora variationer av grepp. 

• Olika typer av datorträning 

• Hantverksaktiviteter 

• Trädgård 

• Rytm och musik 

Hembesök 

Enligt de Nationella riktlinjerna har ett hembesök med bedömning och utprovning av 

hjälpmedel inklusive bostadsanpassning hög prioritet (prioritet 3) (1). Det finns stor risk för 

aktivitetsbegränsningar och nedsatt livskvalitet om hemmiljön vid behov inte åtgärdas. 

Vid ett hembesök från slutenvården görs en bedömning av aktivitetsförmågan ur både ett 

fysiskt och ett kognitivt perspektiv, exempelvis för att förbereda inför permission eller 

utskrivning. Bedömningen kan även gälla att utreda om det är aktuellt med kompensatoriska 

åtgärder i form av hjälpmedel, bostadsanpassning eller om boendet är lämpligt. Åtgärder för 

att förebygga fall görs i samband med hembesök (prioritet 3) (1). Vid bostadsanpassningar 

rekommenderas att ta kontakt med fastighetskontoret i patientens hemkommun. Vid 






omfattande bostadsanpassningar är det en fördel att samverka med kommunens 

arbetsterapeut. 

Utvärdering och uppföljning 

11 

Version Datum 

2 2010-11-01 

Utvärdering av arbetsterapeutiska insatser sker kontinuerligt under behandlingsperioden inom 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

Stroke innebär ofta ett livslångt handikapp och behov av fortsatt rehabilitering. Under första 

året efter stroke finns starka vetenskapliga bevis för att rehabiliteringen förbättrar 

aktivitetsförmågan (prioritet 3) (1). Arbetsterapeuten skall tillsammans med teamet lotsa 

patienten vidare till rätt instans och rätt nivå i den fortsatta vårdkedjan (1). Det finns många 

faktorer att tänka på när man remitterar över patienten till olika aktörer utanför sjukhuset, 

bland annat intensitet av träning, motivation, behov av assistans, prognos, utbud och närhet. 

Läsvärda länkar 

www.vardalinstitutet.se 

www.strokeforbundet.org 

www.nhr.se 

www.afasi.se 

http://afasigbg.se/wordpress/ 

www.socialstyrelsen.se 

Första versionen av Arbetsterapi vid stroke författades av legitimerade arbetsterapeuter Gunilla 

Bergerson, Ulla-Britt Bergström, Lena Christensson, Lisbeth Claesson, Åsa Ekberg, Berit Fritzin, 

Rama Kiani-Zadegan, Annika Phillips och publicerades 2007-12-12. 






Referenser 

12 

Version Datum 

2 2010-11-01 

1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Stöd för styrning och 

ledning. Edita Västra Aros, Västerås, 2009. 

2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för strokesjukvård [hemsida på internet] 

Socialstyrelsen: Regler och vägledning, Nationella riktlinjer; [uppdaterad 2009-11-25 

09:00 ;citerad 2010-10-05] Tillgänglig från: 

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-11-4 

3. Mattingly C, Hayes Flemming M. Clinical reasoning. Forms of inquiry in a 

therapeutic practice. F.A. Davis company: Philadelphia; 1994. 

4. Eriksson H. Neuropsykologi - normalfunktion, demenser och avgränsade hjärnskador. 

Liber AB: Stockholm; 2001. 

5. Livet efter stroke. Strokeriksförbundets faktadokument, 2006. 

6. Arbetsterapiverksamheten, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Klassificering av 

bedömningsinstrument inom arbetsterapi med en beskrivning av instrumentens 

kvalitetsindikatorer. Göteborg; 2007. 

7. Kirby RL. Wheelchair Skills Program (WSP) and Wheelchair Skills Training 

Program (WSTP). Tillgänglig: www.wheelchairskillsprogram.ca 

Rullstolsfärdighetsprogram (WSP) (svensk version) finns inom Arbetsterapin, 

Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

8. Ellegård K, Nordell K. Att byta vanmakt mot egenmakt. Stockholm: Johansson & 

Skyttmo Förlag AB; 1997. 

9. Kielhofner G. Model of human occupation. Theory and application. 4th edition. 

Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; 2007. 

10. Duncan EAS editor. Foundations for practice in occupational therapy. 4th edition. 

London: Elsevier; 2006. 

11. Richards LG, Latham NK, Jette DU, Rosenberg L, Smout RJ, DeJong G. 

Characterizing occupational therapy in practice in stroke rehabilitation. Arch Phys 

Med Rehabil 2005;86, suppl 2:S51-S60. 

12. Legg LA, Drummond AE, Langhorne P. Occupational therapy for patients with 

problems in activities of daily living after stroke. In: The Cochrane Library, issue 1, 

2007. Tillgänglig: http://www.thecochranelibrary.com 






13 

Version Datum 

2 2010-11-01 

13. Steuljens EMJ, Dekker J, Bouter LM, van de Nes JCM, Cup EHC, van den Ende 

CHM. Occupational therapy for stroke patients. A systematic review. Stroke 

2003;34:676-687. 

14. Trombly CA, Ma H. A synthesis of the effects of occupational therapy for persons 

with stroke, part I: restoration of roles, tasks, and activities. Am J Occup Ther 

2002;56:260-274. 

15. Scottish Intercollegiate Guidelines Network. Management of patients with stroke. 

Rehabilitation, prevention and management of complications, and discharge planning. 

A national clinical guideline. Edinburgh: Scottish Intercollegiate Guidelines Network; 

2002. 

16. Logan PA, Gladman JRF, Avery A, Walker MF, Dyas J, Groom DL. Randomised 

controlled trial of an occupational therapy intervention to increase outdoor mobility 

after stroke. BMJ, doi:10.1136/bmj.38264.679560.8F(published 25 November 2004). 

17. Intercollegiate Stroke Working Party. National clinical guidelines for stroke. 2nd ed. 

London: Royal College of Physicians of London, 2004. 

18. Carlsson G, Möller A, Blomstrand C. Consequences of mild stroke in persons


14 

Version Datum 

2 2010-11-01 

25. Malia K, Brannagan A. “Caring for carers – cognitive functions workshop“, 1997.(sv 

översättning Kognitiv rehabilitering efter förvärvad hjärnskada beställs från 

inger.e.johansson@lthalland.se) 

26. Powell T, Malia K. The Brain Injury Workbook – exercises for cognitive 

rehabilitation. Bichester: Speechmark Publishing Ltd; 2003. 

27. Engström B. Ergonomi: Sittande & Rullstolar: En bok om principer vid sittande och 

rullstolsanpassning. 2:a uppl, Hässelby: Posturalis Books; 2002. 

28. Västra Götalandsregionen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Område 3. 

Sjukgymnastik och Arbetsterapi. [hemsida på intranät]. Forskning och Utveckling. 

Arbetsterapi. Evidensrapport, Berg E, Christensson L, Edofsson U. Vilken effekt har 

tidigt insatt ödembehandling vid stroke? Kvarstående effekt? 2004. [uppdaterad 2010- 

09-28 11:06; citerad 2010-10-05]. Tillgänglig från: 

http://intra.sahlgrenska.se/upload/SU/Omr%c3%a5de_SS/arbetsterapi/fou/evidens/ma 

ll_evidensbasering18.pdf. 

Bilagor 

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista 





Tillstånds- och åtgärdslista 

Rekommendationslista – tillstånd där arbetsterapeut är involverad 

Rad Tillstånd 

Åtgärd 

E1 Stroke 

Vård på strokeenhet 

E3 Stroke 

Bedömning och vid behov träning av ADL-funktion 

E4 Patient med stroke som efter akutfas har kvarvarande 

rehabiliteringsbehov 

Vård på teambaserad rehabilitering i slutenvård 

E5 Person med mild till måttlig grad av stroke 

Tidig understödd utskrivning från sjukhus till hemmet med 

multidisciplinärt rehabiliteringsteam med strokekompentens inkl. 

läkare som ger rehabilitering i hemmet 

E27 Risk för trycksår vid stroke 

Riskbedömning och vid behov förebyggande åtgärder 

E28 Konstaterade trycksår vid stroke 

Behandling (vändschema, nutrition, madrass) 

E29 Risk för kontrakturer (sängliggande patienter) 

Vilopositionering för att förebygga komplikationer 

E30 Risk för kontraktur eller tonusökning 

Bedömning (neglect, känsel, tonus, motorik och spasticitet) 

E31 Risk för kontrakturutveckling 

Vidmakthålla ledrörlighet 

E32 Konstaterad kontraktur 

Vidmakthålla ledrörlighet 

E33 Risk för fall för person med stroke 

Bedömning och förebyggande åtgärd 

E37 Stroke 

Analys och kvalitetssäkring av strokevården genom deltagande i 

kvatlitetsregister, som Riksstroke, Auricaula, Swedvasc och 

WebRehab Sweden 

F1 Lätt minnesstörning vid stroke 

Kompensatoriska tekniker 

F2 Svår minnesstörning vid stroke 

Minnesträning 

F3 Uppmärksamhetsproblem efter stroke 

Kognitiv träning 

F4 Spatial neglect efter stroke 

Träning i visuell avsökning 

1 

Bilaga 1 

Rekommenderad 

prioritering 

1 

3 

2 

3 

2 

2 

9 

6 

6 

6 

3 

2 

8 

10 

9 

6 





F5 Störning i problemlösnings- och exekutiv förmåga hos personer 

med stroke 

Systematisk träning av problemlösningsstrategier genom 

kompensatoriska tekniker 

F7 Nedsatt motorisk förmåga efter stroke 

Uppgiftsspecifik träning 

F8 Spasticitet 

Fysikaliska metoder 

F19 Stroke med kvarstående nedsättning av ADL-funktion 

ADL-träning i hemmet efter utskrivning 

F21 Nedsatt läsförmåga vid stroke 

Lästräning vid dator 

F22 Nedsatt kommunikationsförmåga vid stroke 

Kommunikationsträning 

F34 Risk för smärta i skuldran efter stroke 

Avlastande hjälpmedel för armen i förebyggande syfte 

F35 Smärta i skuldran efter stroke 

Avlastande hjälpmedel för armen som behandling av smärta 

F36 Patient som insjuknat i stroke 

Strukturerad information och utbildning riktad till närstående 

F37 Närstående till strokedrabbad person 

Praktisk handledning och träning 

F38 Närstående till strokedrabbad person 

Emotionellt och praktiskt stöd i hemmet 

H1 Första året efter stroke 

Rehabiliterande insatser 

H2 Patient med stroke mer än ett år efter insjuknandet 

Uppgiftsspecifik träning 

H6 Nedsatt ADL-förmåga 

Bedömning och utprovning av hjälpmedel inkl. bostadsanpassning 

Källa 

2 

7 

3 

8 

1 

9 

5 

8 

10 

4 

5 

9 

3 

10 

3 

Bilaga 1 

Sammanställning ur Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Stöd för 

styrning och ledning. Edita Västra Aros, Västerås, 2009. 






2 Behandling 2009-12-07 1 0 

Vårdprogram Arbetsterapi vid reumatoid artrit Bil 5 


Ingrid Andreasson, leg arbetsterapeut 

Therese Henriksson, leg arbetsterapeut 

Gull-Britt Olsson, leg arbetsterapeut 

Isabelle Ottenvall Hammar, leg arbetsterapeut 

Inga-Mai Wängberg, leg arbetsterapeut 


Version Datum 

1 2009-12-07 

Vårdprogram Arbetsterapi vid reumatoid artrit 

Innehåll 

Bakgrund................................................................................................................................1 

Mål ..........................................................................................................................................3 

Bedömning.............................................................................................................................3 

Behandling/Åtgärder.............................................................................................................4 

Utvärdering och uppföljning ................................................................................................6 

Referenser..............................................................................................................................7 

Bilagor ....................................................................................................................................9 






och länken man hittar det på 





Version Datum 

1 2009-12-07 


Bakgrund 

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som medför ledsvullnad, 

smärta, nedsatt muskelkraft och trötthet. Inflammationen i lederna har en benägenhet att 

förstöra omgivande brosk och benvävnad, vilket i varierande grad och omfattning ger 

bestående funktionshinder och handikapp. Vidare kan engagemang utanför rörelseapparaten 

i form av inflammation i hjärt- och lungsäck, i blodkärl (vaskulit) och andra inre organ, t.ex. 

njurar förekomma (1). 

Av den vuxna befolkningen beräknas ca 1-2 % ha RA och ca 2/3 av dessa är kvinnor (2). 

Fastställande av diagnosen baseras på sjukdomskännetecken enligt ACR klassifikationskriterier 

för RA från 1987. Minst fyra av kriterierna skall vara uppfyllda för diagnos. 

Patienten ska ha haft symtom 1-4 i minst sex veckor. 

1. Morgonstelhet i engagerade leder under minst en timma. 

2. Artrit i tre eller flera definierade leder eller ledområden samtidigt. 

3. Artrit i händernas leder. 

4. Symmetrisk artrit. 

5. Reumatoida noduli. 

6. Positivt reumatoidfaktortest. 

7. Röntgenförändringar typiska för RA med periartikulär urkalkning, broskreduktion 

eller usurer. 

Svårigheten att tidigt ställa diagnosen RA skall inte underskattas. Vid ställningstagande till 

tidig behandling fästs i stället större vikt vid faktorer som indikerar kvarvarande och erosiv 

sjukdom t.ex. förekomst av reumatoidfaktor, tidig förekomst av röntgenologiskt påvisbara 

förändringar och antal svullna leder (1). 

RA-patienten kommer att leva med varierande besvär av sin sjukdom. För en grupp patienter 

bedöms långtidsprognosen allvarlig eftersom det finns risk att utveckla fysiska handikapp. 

Att ha en kronisk sjukdom betyder emellertid inte, ur ett holistiskt perspektiv, att en 

människa upplever ohälsa. Individen kan ha en god hälsa om hon som helhet fungerar väl 

samt om hon i sitt sociala och kulturella sammanhang kan realisera sina vitala mål (3, 4). 

Teoretiska referensramar 

Model of Human Occupation (MoHO) 

Enligt Model of Human Occupation är det väsentligt att kunna utföra de aktiviteter man 

önskar eftersom man genom detta kan påverka sin hälsa och sin livskvalitet. De teoretiska 

begreppen i modellen ger en förståelse för hur människans aktivitetsutförande motiveras, 

organiseras, utförs och påverkas av en omgivande miljö. Miljön delas upp i fysisk och social 

miljö. Miljön ger möjligheter och tillgångar men kan också utgöra hinder för och ställa krav 

på individen. För att förklara hur en aktivitet väljs, organiseras och utförs beskriver modellen 

människan som ett öppet system där vilja, vana och utförandekapacitet påverkar 

1 





Version Datum 

1 2009-12-07 


aktivitetsbeteendet. Viljesystemet motiverar människan till aktivitet och kan förklaras som ett 

mönster av tankar och känslor individen har. 

Vanesystemet består av människans vanor och roller och handlar om hur personen 

organiserar aktiviteter till mönster och rutiner. Utförandekapaciteten innefattar de fysiska och 

psykiska förmågorna som formar aktivitetsutförandet (5). 

Canadian Model of Occupational Performance (CMOP) 

Canadian Model of Occupational Performance ger arbetsterapeuter en klientcentrerad väg att 

följa i mötet med klienter. Ett dynamiskt samspel sker mellan personen, aktiviteten och 

miljön. Enligt modellen består individen av en känslomässig, en kognitiv, en andlig och en 

fysisk dimension. Miljön är den kontext där aktivitetsutförandet sker. Miljön kan både främja 

och hindra aktivitetsutförandet. Personlig vård, fritidssysselsättningar och arbete är aktiviteter 

en människa utför och som har ett givet värde för individen och hennes kultur. Utifrån denna 

modell har instrumentet Canadian Occupational Performance Measure (COPM) utvecklats 

(6). 

Biomekaniska modellen 

Enligt den biomekaniska modellen ligger rörlighet till grund för allt aktivitetsutförande. 

Modellen fokuserar på ledrörlighet, styrka och uthållighet i musklerna. Intervention syftar till 

att minimera eventuellt glapp mellan existerande kapacitet och funktionellt behov för att 

kunna utföra dagliga aktiviteter (7). 

Problembeskrivning 

Sjukdomen är stadigt progredierande eller har ett skovvis förlopp. Detta ställer krav på 

sjukvården att utreda, förebygga och behandla hotande eller uppkomna funktions- 

nedsättningar och handikapp hos dessa patienter. För detta krävs ett reumatologiskt skolat 

team (1). De patienter med reumatoid artrit, som är inskrivna vid Reumatologen inom 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), behandlas med långtidsverkande antireumatiska 

medel (LARM-preparat) och biologiska preparat vilka kräver regelbunden uppföljning. 

Aktivitetsproblem 

Inflammationen i lederna kan bl.a. ge smärta, morgonstelhet, nedsatt rörlighet och 

handstyrka. Även trötthet är ett vanligt förekommande problem (2). Dessa symtom gör att 

sjukdomen begränsar förmågan att utföra det dagliga livets aktiviteter (ADL) och påverkar 

livskvaliteten (8). Det dagliga livets aktiviteter är tysta markörer för individens totala hälsa 

och förmågan att utföra dem är viktig för en självständig livsföring. 

Aktivitetsnedsättning vid reumatoid artrit kan vara svårigheter med att: 

• klara ADL-personlig vård: t.ex. påklädning och duschning 

• klara boendeaktiviteter: t.ex. städning, tvätt och matlagning 

• kunna arbeta i samma omfattning som tidigare 

2 





Version Datum 

1 2009-12-07 


Mål 

• kunna utföra fritidsaktiviteter 

• kunna upprätthålla social samvaro 

Målet med arbetsterapi är att främja patientens möjlighet att leva ett värdefullt liv i enlighet 

med sina egna önskemål och behov i förhållande till omgivningens krav (9). 

Behandlingen syftar till att tillvarata och utveckla patientens förmåga till aktivitet utgående 

från patientens resurser och funktionsnedsättningar. Det är därför viktigt att få en helhetssyn 

på patientens situation i förhållande till personlig vård, boende, arbete och fritid samt i 

relation till anhöriga. En förutsättning för detta är att hänsyn tas till de fysiska, psykiska och 

sociala faktorernas inbördes samspel och till varje persons speciella behov (10). 

Bedömning 

Den arbetsterapeutiska bedömningen syftar till att via samtal och funktionsbedömning 

kartlägga hur en individ med ledsjukdom klarar att utföra sina dagliga aktiviteter. 

Handstyrkan och rörligheten mäts, inspektion av eventuella felställningar och svullnad görs 

(Bilaga 1). Vid behov används de instrument som redovisas nedan: 

Bedömning av handfunktion/kroppsfunktion 

• Grippit – mätning av handstyrka (11) 

• Goniometer – mätning av ledrörlighet 

• VAS Smärtskala – skattning av smärta (12) 

• GAT (Grip Ability Test) – bedömning av greppfunktion (13) (Bilaga 2) 

• 2 PD (Tvåpunktsdiskriminering) – undersöker perifer nervfunktion i hand (14) 

• Semmes-Weinstein monofilament test (Light touch-deep pressure testing) – 

undersöker nervfunktioner i övre och nedre extremiteter (15, 16) 

Kartläggning av aktivitet och delaktighet 

• PS-ADL (Performance and Satisfaction in Activities of Daily Living) – 

självskattningsinstrument gällande utförandet av dagliga aktiviteter och 

tillfredsställelse med utförandeförmågan (8) (Bilaga 3) 

• ADL-taxonomin – intervju/observationsinstrument gällande aktivitetsförmåga av 

P-ADL och I-ADL (17) 

• COPM (Canadian Occupational Performance Measure) – identifiering av problem 

gällande utförandet av personlig vård, arbete och fritid (18) 

• HAQ (Health Assessment Questionnaire) – bedömning av funktionsförmåga 

över tid (19) 

• DASH (Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand) (20) 

3 





Version Datum 

1 2009-12-07 


Det finns även andra instrument som används av arbetsterapeuter verksamma inom 

reumatologi (Bilaga nr 4). 

Kartläggning av omgivningsfaktorer 

Bedömning av behov av hjälpmedel och anpassning av bostad/arbetsplats ingår även i det 

arbetsterapeutiska arbetet med personer med ledsjukdom. 

Behandling/Åtgärder 

Handträning 

Aktiv rörelseträning för hand- och fingerleder ges för att uppnå ökad rörlighet, styrka och 

minskad smärta samt motverka eventuella felställningar och härigenom uppnå en förbättrad 

greppfunktion (21). Träningen följer ett träningsprogram (Bilaga 5) specifikt utarbetat för 

patienter med reumatoid artrit. Fokus ligger på träning av intrinsicmuskulaturen, eftersom 

dessa har stor betydelse för fingerrörlighet och finmotorik (22). Träningen utförs antingen 

utan deg, eller för ökat motstånd, med deg. Vilken typ av deg patienten tränar med styrs av 

individuella förutsättningar (23). För att ytterligare förstärka effekten av träningen ges ofta 

en inledande värme-/kylbehandling (24). 

Värme används för att göra vävnader mer töjbara och kan även ha en smärtlindrande 

effekt enligt Gate Control-teorin. Kyla används då det föreligger en aktiv inflammation i 

någon/några leder (23). För bästa resultat bör patienten träna regelbundet och helst flera 

gånger i veckan (21, 25). Träning på sjukhuset kan kombineras med träning i hemmet 

alternativt att patienten enbart tränar hemma. 

Restriktioner 

Restriktioner kan förekomma vid handträning i de fall då patienten har deformiteter i 

fingrarna eller dagen innan fått en kortisoninjektion i handen/handleden. Vid grava erosiva 

förändringar i handlederna bör rörelseövningar i form av ulnar- och radialdeviation undvikas. 

Det är också av vikt att arbetsterapeuten tar hänsyn till grad av inflammation i lederna. 

Ergonomisk rådgivning 

En stor del av patienterna är i behov av ergonomisk rådgivning gällande utförandet av 

olika aktiviteter. Detta är en central del i behandlingen. För patienter som är i behov av 

anpassningar i hemmet eller på arbetsplatsen erbjuds information och rådgivning om 

lämpliga åtgärder i ett ledskonande och energibesparande syfte. Handläggning av 

bostadsanpassningsärenden sker hos distriktsarbetsterapeut. 

Utprovning av hjälpmedel 

Att själv kunna äta, klä på och av sig, klara hygien, laga mat, sköta tvätt och för övrigt 

fungera i sin miljö har stor psykologisk betydelse. Ett samtal förs med patienten kring 

4 





Version Datum 

1 2009-12-07 


aktuella aktivitetsproblem. Vid behov provas tekniska hjälpmedel ut, alternativt information 

lämnas om icke bidragsberättigande hjälpmedel, i syfte att möjliggöra/underlätta 

aktivitetsutförande, men även i ledskonande och smärtlindrande syfte (26, 27, 28). Vid behov 

av hembesök/arbetsplatsbesök för utprovning av hjälpmedel hänvisas patienten till 

distriktsarbetsterapeut respektive företagshälsovård. 

Utprovning av ortoser 

Utprovning och anpassning av prefabricerade ortoser görs i syfte att ge en stabil och smärtfri 

handled, vilket är nödvändigt för normal handstyrka och en god handfunktion (29). Ortoser 

tillverkas också individuellt i olika typer av plastmaterial vid behov. Syftet är då framför allt 

smärtlindring och ortosen används vid vila. 

Patientundervisning 

Patientundervisning ges i grupp. Patienterna ska få information om arbetsterapeutens 

kompetensområde så att de vet vad arbetsterapeuten kan hjälpa till med. Syftet är att ge 

kunskap om betydelsen av handträning, få information om ett ledskonande- och 

energibesparande arbetssätt samt vilka hjälpmedel som finns och hur dessa kan underlätta 

aktivitet. Ett annat syfte med patientundervisningen är att ge möjlighet att träffa andra 

personer med samma diagnos och utbyta erfarenheter. Målsättningen är att gruppens storlek 

ska vara 8-10 personer så att man kan utnyttja gruppdynamiken på bästa sätt (30). 

Dagsjukvård 

Vid Mölndals sjukhus bedrivs dagsjukvård där patienten kommer i kontakt med det 

reumatologiska vårdteamet. Patienterna bor då hemma men kommer dagligen för träning på 

arbetsterapin respektive sjukgymnastiken. 

Under dagsjukvårdsperioden, som oftast är två veckor, har patienten också kontakt med 

läkare, sjuksköterska och kurator. Inskrivningsorsakerna kan vara att ställa diagnos, att få en 

intensiv period med träning eller att justera medicineringen. Efter avslutad vistelse på 

dagsjukvården lotsas patienten vidare för fortsatt träning inom sjukhuset eller primärvården. 

Team 

På Mölndals sjukhus och Sahlgrenska sjukhuset erbjuds patienter ett eller flera teambesök. 

Teambesöken innebär en samordnad bedömning av arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, 

läkare och sjuksköterska. De team vilka är aktuella är TRA-team (tidigt RA-team) och 

Mamma/Barn-team. Teamarbetet syftar till att informera patienter om olika 

rehabiliteringsmöjligheter på kliniken. Syftet är även att ge en allmän information om vad de 

olika vårdgivarna kan erbjuda. Arbetsterapeutens roll i teamet är att bedöma handfunktion 

och behov av hjälpmedel, ge ergonomisk rådgivning och att prova ut ortoser. Patienten träffar 

vårdgivarna individuellt under en dag och slutligen träffas teammedlemmarna för att 

5 





Version Datum 

1 2009-12-07 


diskutera och samordna vårdinsatserna. Därefter erhåller patienten ett brev eller telefonsamtal 

med en sammanfattning av varje teammedlems bedömning. 

Åtgärder på vårdavdelning 

På Sahlgrenska sjukhuset finns vid Reumatologen en vårdavdelning för inneliggande 

patienter samt en dagvårdsavdelning för behandling och forskning. Arbetsterapeuterna utför 

där åtgärder baserat på ett remissförfarande. Åtgärderna kan vara ADL-bedömning, 

rådgivning vid aktivitetsproblem, samt utprovning och förskrivning av ortoser, rullstolar och 

andra hjälpmedel. 


Utvärdering 

Utvärdering av behandling/åtgärder ingår som ett led i arbetsterapiprocessen och sker via 

samtal respektive förnyat hand-/aktivitetsstatus. Patientundervisning och dagsjukvård 

utvärderas regelbundet med patientenkät. 

Uppföljning 

Handträningspatienterna genomför ofta en eller ett par behandlingsomgångar per år och följs 

på så sätt under långa perioder. De som tränar hemma följs upp via ett polikliniskt besök och 

återkommer därefter med ny remiss vid behov. Förskrivna hjälpmedel och ortoser följs vid 

behov upp via telefonsamtal eller eventuellt polikliniskt besök. En behandlingsperiod på 

dagsjukvården följs ofta av en poliklinisk träningsperiod på sjukhuset eller i primärvårdens 

regi. Vid behov kontaktas primärvården för uppföljning av utförda åtgärder. 

Läsvärda länkar 

www.reumatikerforbundet.org 

www.srfonline.org 

www.sverefo.nu 

6 





Version Datum 

1 2009-12-07 


Referenser 

Kunskapsöversikt 

1. Svensk Reumatologisk Förening (Internet). Riktlinjer för vård och behandling av 

patienter med reumatoid artrit. 2004 Tillgänglig 090505: 

http://www.musconline.org/HTML/srf/images/documents/riktra04/riktrakort.pdf. 

2. Lindström F, Ålund M. Reumatologi och reumakirurgi. Lund: Studentlitteratur; 1996 

3. Heikenberg M, Holmén-Andersson A-M, Samuelsson U. Hur tänker och agerar den 

nyinsjuknade RA-patienten? Projektarbete vid Reumatologenheten, Sahlgrenska 

Universitetssjukhus/Mölndals sjukhus. 2000. 

4. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur; 1991. 

5. Kielhofner G. Model of Human Occupation: theory and application. 3 rd ed. Baltimore: 

Lippincott Williams & Wilkins; 2002. 

6. Townsend, E, editor. Enabling Occupation – An Occupational Therapy Perspective. 

Ontario: Canadian Association of Occupational Therapists; 2002. 

7. Kielhofner G. Conceptual Foundations of Occupational Therapy. 3 rd ed. Philadelphia: 

Davis Company; 2004. 

8. Archenholtz B, Dellhag B. (2007). Validity and reliability of the instrument 

Performance and Satisfaction in Activities of Daily living (PS-ADL) and its clinical 

applicability to adults with rheumatoid arthritis, Scand J Occup Ther april: 1-10. 

9. Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2005. 

10. Nordenskiöld U. Arbetsterapi ökar aktiviteten och minskar smärtan hos reumatiker. 

Läkartidningen 1991;88:2324-6. 

11. Nordenskiöld UM, Grimby G. Grip force in patients with rheumatoid arthritis and 

fibromyalgia and in health subjects. A study with the Grippit instument. Scand J 

Rheumatol 1993;22:14-9. 

12. Huskisson E. Pain Measurement and Assessment. In R Melzak, ed New York: Raven 

Press. 1983;33-37. 

13. Dellhag B, Bjelle A. Grip Ability Test for use in rheumatology practice. J Rheumatol 

1995;22:1559-65. 

14. Moberg E. Two-point discrimination test. A valuable part of hand surgical 

rehabilitation, e.g in tetraplegia. Scand J Rehabil Med 1990;22:127-34. 

15. Weinstein S. Fifty years of somatosensory research: From the Semmes-Weinstein 

enhanced sensory test. J Hand Ther 1993;6:11-28. 

16. Bell-Krotoski JA. Sensibility testing: Current concepts. In: Hunter JM, Mackin EJ, 

Callahan AD, editors. Rehabilitation of the Hand. 4th ed. St Louis: Mosby; 1995, 

pp.109-28. 

7 





Version Datum 

1 2009-12-07 


17. Törnqvist K, Sonn U. Towards and ADL Taxonomy for occupational therapists, 

Scand J Occup Ther 1994;1:69-76. 

18. Canadian Association of Occupational Therapists. Enabling Occupation: An 

Occupational Therapy Perspective. Ottawa: CAOT Publications ACE; 1997. 

19. Fries JF, Spitz P, Kraines RG, Holman. Measurement of patient outcome in arthritis. 

Arthritis Rheum 1980;23:137-45. 

20. Hudak PL, Amadio PC, Bombardier C and the Upper Extremity Collaborative Group 

(UECG). Development of an upper extremity outcome measure: The DASH. Am J 

Industrial Med 1996;39:602-8. 

21. Ronningen A, Kjeken I. Effect of an intensive hand exercise programme in patients 

with rheumatoid arthritis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 2008; 

15:173-183. 

22. Mackin, Callahan, Skirven, Schneider, Osterman. Rehabilitation of the hand and 

upper extremity. Mosby, Inc. 2002, Fifth Edition, 

23. Runnquist K, Cederlund R, Sollerman C. Handens rehabilitering volym1, Lund: 

Studentlitteratur: 1992. 

24. Dellhag B, Wollersjö I, Bjelle A. Effect of active hand exercise and wax bath 

treatment in rheumatoid arthritis patients. Arthritis Care Res 1992;5:87-92. 

25. Brorsson S. Biomechanical studies of finger extension function: Analysis with a new 

force measuring device and ultrasound examination in rheumatoid arthritis and 

healthy muscles [dissertation]. Göteborg : Institute of Clinical Sciences at 

Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg; 2008 

26. Brattström M. Reumatikerpatienten och de små handhjälpmedlen. Klinik och Terapi. 

1991;2:37-9. 

27. Nordenskiöld U. Evaluation of assistive devices after a course in joint protection. Int J 

Technol Assess Health Care 1994;10:2:293-304. 

28. Thyberg I, Hass U, Nordenskiöld U, Skogh T. Survey of the Use and Effects of 

Assistive Devices in Patients With Early Rheumatoid Arthritis: A Two-Year 

Followup of Women and Men. Arthritis Care & Research 2004;51:413-421. 

29. Nordenskiöld U. Elastic Wrist Orthoses. Reduction of Pain and Increase in Grip Force 

for Women with Rheumatoid Arthritis. Arthritis Care and Research 1990;3(3):158- 

162. 

30. Granström K. Socialpsykologisk smågruppsforskning. En kortfattad beskrivning av 

ett omfattande forskningsområde. Institutionen för pedagogik och psykologi 

Linköpings universitet, 1998. 

31. Eberhardt KB, Svensson B, Moritz U. Functional assessment in early rheumatoid 

arthritis. Br J Rheumatol, 1988; 27: 364-71. 

8 





Version Datum 

1 2009-12-07 


32. Wikström I, Arvidsson B, Nilsson K, Roos E, Jacobsson LT. Reliability, validity and 

responsiveness of a new leisure index: the Patient-Specific Leisure Scale (PSLS). 

Musculoskeletal Care 2009; sep; 7(3):178-93. 

33. Nordenskiöld UM., Grimby G, Dahlin-Ivanhoff, S. Questionnaire to evaluate the 

effects of assistive devices and altered working methods in women with rheumatoid 

arthritis. Clin rheumatology 1998; 17: 6-16. 

34. Hamilton BB, Laughlin JA, Fiedler RC, Granger CV. Interrater reliability of the 7level 

functional independence measure (FIM). Scand J Rehabil Med 1994; 26(3):115- 

9. 

35. Iwarsson S, Slaug B. Housing enabler - ett instrument för bedömning och analys av 

tillgänglighetsproblem i boendet. Lund: Studentlitteratur, 2000. 

36. Fisher A G. Uniting practice and theory in an occupational framework. Eleanor 

Clarke Slage Lecture. Am J Occup Ther 1998; 52; 509-21. 

37. Sollerman C, Ejeskär A. Sollerman hand function test. A standardised method and its 

use in tetraplegic patients. Scand J Plast Reconstr Surg Hand Surg 1995; 29:167-76. 

38. Mathiowetz V, Kashman N, Volland G, Weber K, Dowe M Rogers S. Grip and pinch 

strength: normative data for adults. Arch Phys Med Rehabil 1985;66: 69-71. 

39. Tiffin J, Asher EJ. The Purdue Pegboard: norms and studies of reliability and validity. 

J of Appl Psych 1948; 32:234-247. 

Bilagor 

Bilaga 1. Funktionsbedömning övre extremiteter 

Bilaga 2. Grip Ability Test (GAT) 

Bilaga 3. PS-ADL 

Bilaga 4. Bedömningsinstrument 

Bilaga 5. Rörelseprogram med paraffindeg 

9 





FUNKTIONSBEDÖMNING Övre extremiteter 

År Datum 

Funktionella rörelser 

Placera handen: 

• bakom huvudet 

• på huvudet 

• till munnen 

Radio - ulnar - led 

• Pronation 

• Supination 

Handled 

• Dorsalflexion 

• Palmarflexion 

• Radialdeviation 

• Ulnardeviation 

Tumme 

• Opp till bas dig V 

• Opp till pinch II 

• Opp till pinch III 

• Opp till pinch IV 

• Opp till pinch V 

• Öppningsgrepp 

Abduktion II -V 

Fingrar 

• Knytdiastas 

x distal diastas 

Fingrar 

• Ext. defekt 

5 cm 

4 cm 

3 cm 

2 cm 

1 cm 

5 cm 

4 cm 

3 cm 

2 cm 

1 cm 

Pers.nr 

Namn 

Diagnos 

Undersökare 

Höger Anm. Vänster 

Anm. 

5 cm 

4 cm 

3 cm 

2 cm 

1 cm 

II III IV V II III IV V 

5 cm 

4 cm 

3 cm 

2 cm 

1 cm 

II III IV V II III IV V 

1(2) 

Bilaga 1 




TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-343 24 92 

Första version 1996-09-18, uppdaterad 2010-08-02

Handstyrka Slut 

(grippit) Medel 

Max 

Hö hand 

ovansida 

Hö hand 

insida 

Höger Anm. Vänster Anm. 

( ) S H 

T E C K E N F Ö R K L A R I N G A R 

= smärta 

= svullnad 

= sträckdefekt 

= hypotrofi 

= flexorsenetendinit 

2(2) 

= uln. dev. vä resp. hö 

= subluxation 

= uln. dev. sublux 

= nodulus 

Vä hand 

insida 

Vä hand 

ovansida 






Grip ability test 

Test utföres sittande. Händerna skall vila på bordet och tidtagningen startas 

när rörelse påbörjas och avslutas när uppgiften är genomförd. 

Testföremålen skall vara placerade på bordet framför försökspersonen. 

Om uppgiften endast delvis genomförts efter 60 sekunder (sek) avbryts försöket 

och resultatet blir 60 sek. 

Om uppgiften ej kan utföras noteras också 60 sek. 

Uppgift (instruktion) 

Bilaga 2 

Namn ................................... 

Datum .................................. 

Undersökare ......................... 

1. Ta flexi-grip-strumpan *, som ligger på 

bordet och dra den som en handske över 

den icke dominanta handen (tidur stoppas när 

samtliga fingertoppar är synliga). ….. sek x 1,8= ….. 

2. Plocka upp gemet ** från bordskivan 

(OBS får ej dras över bordskanten) och sätt det 

på kuvertet, lägg ner kuvertet på bordet igen. ….. sek = ….. 

3. Lyft den med 1 liter vatten fyllda plast- 

tillbringaren (1-liters) med den dominanta 

handen och fyll muggen *** med vatten. 

Ställ ner tillbringaren på bordet igen (det är 

tillåtet att hålla i muggen med den andra handen, 

men ej att lyfta den). ….. sek x 1,8= ….. 

Kommentarer 

Summa ……. 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

Förklaringar 

*) 25 cm lång, kvinna storlek D (7,5 cm), man storlek F (10 cm) 

**) Storlek 30 x 10 mm 

***) 2 dl 

Medelvärde (15 friska personer) = 16,5 (11-20) (sämsta möjliga värde = 276) 

Referens 

Dellhag, B, Bjelle, A: A Grip Ability Test (GAT) for use in rheumatology practice. 

J Rheumatol. 1995 Aug;22(8):1559-65 





PS-ADL 

Namn 

Datum 

Förmåga att utföra 

nedanstående aktiviteter 

under den senaste veckan 

FÖDOINTAG 

Omfattar att ta mat och dryck från bordet, att 

äta och dricka. 

Har du kunnat: 

1. Föra mat och dryck till munnen och 

äta och dricka den? 

2. Förse dig med mat och sönderdela den? 

FÖRFLYTTNING 

Omfattar målmedveten förflyttning av 

kroppen från en plats till en annan. 


1. Resa dig från liggande till sittande i 

sängen? 

2. Förflytta dig mellan rum i samma 

våningsplan? 

3. Förflytta dig från ett våningsplan till ett 

annat, via trappa? 

TOALETTBESÖK 

Omfattar förflyttning till och från toaletten 

samt att utföra nödvändiga toalettbestyr. 


1. Förflytta dig till och från toalettutrymmet? 

2. Sätta dig och resa dig från toalettstolen? 

3. Sköta hygienen i samband med toalett- 

besöket, torka dig och tvätta händerna? 

PÅ- OCH AVKLÄDNING 

Omfattar på- och avklädning av kläder 

och skor. 


1. Klä på dig på överkroppen? 

2. Ta på dig strumpor och skor? 

3. Klä av dig på överkroppen? 

4. Klä av dig strumpor och skor? 

5. Klä på och av dig ytterkläder 

inkl. ytterskor? 

Ja,UTAN 

svårighet 

MED 

HJÄLP- 

MEDEL: 

utan 

svårighet 

Ja,med 

svårighet 

Hur nöjd är du med 

hur du har kunnat 

utföra aktiviteten? 

MED 

HJÄLP- 

MEDEL: 

Ja, MED 

Kunde 

varit 

svårighet Omöjligt Nöjd bättre Missnöjd 

0 1 2 2 3 0 1 2 

1(3) 

Bilaga 3 








under den senasteveckan 

PERSONLIG HYGIEN 

Omfattar tvättning av hela kroppen 

torkning och tandborstning. 


1. Tvätta ansikte och händer? 

2. Borsta tänderna? 

3. Duscha? 

4. Bada i badkar? 

5. Tvätta håret? 

SKÖNHETSVÅRD 

Omfattar hygien och försköningsaktiviteter. 


1. Kamma dig? 

2. Raka dig/lägga make up? 

3. Göra manikyr? 

4. Göra fotvård? 

ANDRA AKTIVITETER 


1. Hantera telefon? 

2. Läsa, hantera böcker och tidningar? 

3. Skriva för hand? 

MATLAGNING 

Omfattar fram- och undanplockning, 

planering, beredning, tillagning och dukning. 


1. Ta dig ett kallt mål mat? 

2. Värma mat och dryck? 

3. Tillaga ett varmt mål mat? 

TRANSPORT 

Omfattar förflyttning med allmäna eller privata 

färdmedel samt att ta sig i och ur dessa. 


1. Komma i och ur bil? 

2. Köra bil? 

3. Åka med buss/spårvagn? 

4. Cykla? 

Ja,UTAN 

svårighet 

MED 

HJÄLP- 

MEDEL: 

utan 

svårighet 

Ja,med 

svårighet 

MED 

HJÄLP- 

MEDEL: 

Ja, MED 

svårighet Omöjligt 




Nöjd 

Kunde 

varit 

bättre Missnöjd 

0 1 2 2 3 0 1 2 

2(3) 

Bilaga 3 








under den senasteveckan 

INKÖP AV DAGLIGVAROR 

Omfattar att ta sig till och från affären, att 

plocka varor, betala och frakta hem varorna. 


1. Göra småinköp i närbutik? 

2. Göra veckoinköp? 

STÄDNING 

Lättare städning = bädda, plocka undan, 

torka av, damma. 

Tyngre städning = Dammsuga/torka golv, 

städa toalett o badrum. 


1. Göra lättare städning? 

2. Göra tyngre städning? 

TVÄTTNING 

Omfattar sortering, tvättning, upphängning, 

vikning, strykning och mangling. 

Har du kunnat? 

1. Handtvätta? 

2. Sköta småtvätt i maskin? 

3. Sköta lakanstvätt i maskin? 

EGNA KOMMENTARER: 

Ja,UTAN 

svårighet 

MED 

HJÄLP- 

MEDEL: 

utan svårighet 

Ja,med 

svårighet 

MED 

HJÄLP- 

MEDEL: 

Ja, MED 

svårighet Omöjligt 




Nöjd 

Kunde 

varit 

bättre Missnöjd 

0 1 2 2 3 0 1 2 

3(3) 

Bilaga 3 






Utförande: 0 = utan svårighet • 1 = med hjälpmedel utan svårighet 

2 = med svårighet med eller utan hjälpmedel • 3 = omöjligt. 

Namn 

Nöjd: 0 = nöjd • 1 = kunde varit bättre • 2 = missnöjd 

Pers.nr 

UTFÖRANDE NÖJD 

Datum 

FÖDOINTAG 

1. Äta och dricka 

2. Sönderdela maten 

0 1 2 2 3 0 1 2 KOMMENTARER 

FÖRFLYTTNING 0 1 2 2 3 0 1 2 

1. Resa dig från liggande till sittande 

2. Mellan rum 

3. Mellan våningsplan 

TOALETTBESÖK 

1. Förflyttning t. o. fr. toa 

2. Sätta sig och resa sig 

3. Hygien 

0 1 2 2 3 0 1 2 

PÅ- OCH AVKLÄDNING 

1. Klä på överkroppen 

0 1 2 2 3 0 1 2 

2. Ta på strumpor, byxor etc. 

3. Klä av överkroppen 

4. Klä av strumpor etc 

5. Av och på ytterkläder 

PERSONLIG HYGIEN 0 1 2 2 3 0 1 2 

1. Tvätta ansikte och händer 

2. Borsta tänderna 

3. Duscha 

4. Bada i badkar 

5. Tvätta håret 

SKÖNHETSVÅRD 

1. Kamma sig 

2. Raka sig / make up 

3. Manikyr 

4. Fotvård 

0 1 2 2 3 0 1 2 

ANDRA AKTIVITETER 

1. Hantera telefon 

2. Hantera böcker 

3. Skriva för hand 

0 1 2 2 3 0 1 2 

MATLAGNING 

1. Ta ett kallt mål 

2. Värma mat 

3. Tillaga varm mat 

0 1 2 2 3 0 1 2 

TRANSPORT 

1. Komma i och ur bil 

2. Köra bil 

0 1 2 2 3 0 1 2 

3. Färdas med buss / spårvagn 

4. Cykla 

INKÖP AV DAGLIGVAROR 

1. Småinköp 

2. Veckoinköp 

0 1 2 2 3 0 1 2 

STÄDNING 

1. Lättare städning 

2. Tyngre städning 

0 1 2 2 3 0 1 2 

TVÄTTNING 

1. Handtvätt 

2. Småtvätt i maskin 

3. Tyngre tvätt 

0 1 2 2 3 0 1 2 

PS-ADL 

1 

Bilaga 3 






Beräkning av delskalor PS-ADL 

Varje delskala summeras och divideras med antal frågor som ingår i delskalan. 

Medelvärdet för utförandet blir mellan 0- 3. 

Medelvärdet för tillfredsställelsen blir mellan 0 – 2. 

1 

Bilaga 3 





Bedömningsinstrument 

SOFI (Signals Of Functional Impairment) 

Undersöker rörelseförmågan av övre och undre extremiteter vid reumatisk sjukdom. (31) 

PSLS (Patient Specific Leisure Scale) 

(32) 

EDAQ (Evaluation of Daily Activities Questionnaire) 

(33) 

FIM (Functional Independence Measure) 

1 

Bilaga 4 

Mäter personlig vård, sfinkterkontroll, längre förflyttning inomhus samt kortare förflyttning. 

Instrument mäter även kognitiva och sociala funktioner. (34) 

Housing Enabler 

(35) 

AMPS (Assessment of Motor and Process Skills) 

Undersöker förmågan att utföra P- och I-ADL samt de underliggande motoriska- och 

processfärdigheterna. (36) 

Sollermans handfunktionstest 

Undersöker handens greppförmåga. (37) 

Jamar handdynamometer 

Mäter handstyrkan. (38) 

Perdue pegboard 

Mäter funktionsnedsättningar i arm och hand. (39) 

Siffra inom parantes syftar till post i referenslista. 





Rörelseprogram med paraffindeg 

Sitt med avslappnade axlar och med underarmarna vilande på bordet. 

Gör varje rörelse 3-5 gånger. 

1. 

2. 

3. 

4. 

Lägg handen med lillfingersidan mot bordet och knyt handen lätt, 

börja böj i fingertopparna och håll handen knuten ca 5 sek. Sträck 

sedan ut fingrarna ordentligt och håll kvar ca 5 sek. 

Rulla degen till en avlång rulle, sträck ut 

armbågarna ordentligt, sitt still med 

överkroppen. 

Lägg handen lätt knuten på bordet. Lägg 

en degklump vid mellanhandens utsida. 

Stöd handleden med din andra hand. För 

handen lätt ut mot degen. För tillbaka 

handen till utgångsläget. Underarmen 

ska ligga stilla. 

Lägg handen med fingrarna lätt böjda mot bordet (handen skall vara 

avslappnad). Lyft handen uppåt. Sänk handen tillbaka till bordet 

och sträck ut fingrarna. 

1 

Bilaga 5 






5. 

6. 

7. 

8. 

9. 

2 

Bilaga 5 

Gör en boll av degen och platta till den bortre halvan (som en keps). Låt 

handflatan vila på kullen på degen. Sätt ner de böjda fingrarna i degen 

och sträck sedan ut dem. Underarmen skall vila mot bordet. 

Lägg handflatan mot bordet, fingrarna skall 

vara avslappnade. Flytta finger för finger mot 

tummen. Lyft hela handen tillbaka. 

”Promenera” aldrig mot lillfingersidan. 

Lägg handen med lillfingersidan mot bordet. 

Lägg en degrulle i handen. Sträck upp 

tummen från handen. Böj ytterleden på 

tummen. För tummen i en vid båge genom 

degen mot lillfingrets bas. 

Lägg handen lätt knuten på bordet. Lägg en 

degklump vid grundleden av tummens utsida. 

Lägg din andra hand som stöd över 

handleden. Böj ytterleden på tummen. 

För tummen utåt mot degklumpen. Håll kvar 

tumtoppen böjd. 

Lägg handen med lillfingersidan mot bordet 

och knyt handen hårt om degen. Börja böj i 

fingertopparna. 







1 Behandling 2009-11-24 1 - 

Vårdprogram Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid brännskador Bil 6 


Marie Erickson, leg arbetsterapeut 

Anneli Lernestål, leg arbetsterapeut 

Linda Moberg, leg sjukgymnast 

Kristina Nilsson, leg arbetsterapeut 

Lotte Segerdahl, leg sjukgymnast 


Version Datum 

1 2009-11-24 

Vårdprogram Sjukgymnastik och Arbetsterapi vid brännskador 

Innehåll 

Bakgrund................................................................................................................................1 

Mål ..........................................................................................................................................4 

Bedömning.............................................................................................................................4 

Behandling/åtgärder .............................................................................................................6 

Utvärdering och uppföljning ..............................................................................................11 

Referenser............................................................................................................................12 

Bilagor ..................................................................................................................................13 






och länken man hittar det på. 





Version Datum 

1 2009-11-24 


Bakgrund 

Följande riktlinjer omfattar diagnosgruppen brännskador och är framtaget som ett 

komplement till det regionala vårdprogram som finns inom Västra Götalandsregionen. 

Syftet är att säkerställa ett enhetligt arbetsterapeutiskt och sjukgymnastiskt omhändertagande 

och synsätt utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. 

I Sverige blir ca 35 000 personer brännskadade per år varav ca 10-15 % kräver sjukhusvård 

(1). På Plastikkirurgiska kliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska vårdas 

årligen mellan 30-50 patienter med vårdkrävande brännskador (2). Brännskadade personer 

med en skadeutbredning på över 20 % vårdas i det akuta skedet i Linköping eller Uppsala 

(Akademiska sjukhuset) på BRIVA (Brännskadeintensivvårdsavdelning) enligt beslut i 

Rikssjukvårdsnämnden. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer skall en patient med svår 

brännskada vårdas av ett multiprofessionellt team för optimalt resultat. Teamet skall bland 

annat bestå av plastikkirurg med specialerfarenhet av brännskadevård, intensivvårds- och 

anestesiläkare, infektionsläkare, intensivvårdsutbildade sjuksköterskor, undersköterskor, 

sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, psykiater, psykolog och kurator (3). 

Brännskadans utbredning 

Den vanligaste metoden att bedöma brännskadans utbredning är den så kallade 

9% -regeln, Total Burn Surface Area (TBSA). Den baseras på att den vuxna kroppens 

regioner är indelbara i 9 % multipler av kroppsytan. Huvud 9 %, övre extremitet 9 %, nedre 

extremitet 18 %, bålens framsida 18 %, bålens baksida 18 %, genitalia/perineum 1 % och 

handflata inklusive fingrar 1 % (1,4). 

Ytlig brännskada (grad 1) 

Definieras som ytlig hudrodnad där det yttersta lagret av epidermis är skadat, vilket yttrar sig 

som rodnad hud med sveda. Vanligaste orsaken är solbestrålning. Läkningstiden är 3-7 dagar 

utan några kvarstående men (1,4). 

Ytlig delhudsbrännskada (grad 2) 

Symptomen är rodnad hud med avstötning av ytligt hudlager (blåsor). Huden karakteriseras 

av blåsbildningen, beroende på ansamling av ödem i epidermis. Under blåsan är huden 

rodnad och smärtande. Ytan har kapillär återfyllnad (efter kortvarigt tryck blir ytan vit, men 

återgår till den rodnande färgen när trycket avlägsnats). Läker inom ca 2 veckor. 

Behov av bandage och renlighet tills skadan har läkt för att förhindra infektion. De sår som 

läker inom 2 veckor får som regel inga ärrdefekter men det bildas pigmentförändringar som 

antingen blir hypo- eller hyperpigmenterade (1,4) 

1 





Version Datum 

1 2009-11-24 


Djup delhudsbrännskada (grad 2) 

Djupare skada där hela epidermis och hela dermislagret är nekrotiskt. Huden har ett rödbrunt, 

rostfärgat utseende. Kapillär återfyllnad saknas, och underliggande vävnad bleknar inte vid 

tryck. Även här bildas ödem, som samlas i övergången mellan epidermis och dermis, och 

blåsbildning kan förekomma. Huden är okänslig för smärta, vilket sannolikt beror på att 

smärtreceptorerna är förstörda eller blockerade. Även hårsäckar, talg- och svettkörtlar är 

förstörda eller tillfälligt ”igenslammade” av sårvätska. Detta är speciellt besvärligt i skägg 

vars hårsäckar ofta blir inflammerade. Läker dåligt inom ca 3-5 veckor eller inte alls. 

Excideras och delhudstransplanteras som regel. Leder ofta till ärrdefekter om såren ej läkt 

inom 2 veckor. Huden blir också pigmentförändrad (1,4). 

Fullhudsbrännskada (grad 3) 

Djup skada där epidermis och dermis är helt förstörda. Initialt skiftar huden i färg från gulgrå 

till brun. Huden är hård som pansar, torr och okänslig för smärta. Inga levande hudceller 

finns kvar. Läker endast från sårkanter. Kräver transplantation. Leder ofta till ärrdefekter och 

pigmentförändringar. Svettproduktionen är skadad inom bränt område (1,4). 

Inhalationsskador 

Skador på luftvägar, lungor eller andra organ genom inandning av rök eller heta gaser: 

• Inandning av ånga och heta gaser ger upphov till ödem i område ovan glottis (hals och 

ansiktets hud, slemhinnan i mun och ovan stämband). 

• Inandning av vattenlösliga retande gaser (ex ammoniak, saltsyra) ger upphov till 

intensiv luftvägsirritation med bronkospasm och luftvägsödem även nedanför glottis. 

• Inandning av brandrök och kolpartiklar ger skador på luftvägarna som exempelvis 

slemhinneödem, ökat blodflöde, fibrinpluggar, hämmad slemtransport, 

sekretionsökning, slemhinnesår, bronkospasm, nedsatt hostfunktion och 

luftvägsavsträngning. 

Andningsarbetet försvåras av ökat motstånd och nedsatt gasutbyte i lungorna. Den minskade 

koldioxidutvädringen leder till akut andningsinsufficiens. 

Man kan misstänka inhalationsskada då patienten blivit utsatt för giftig gas i slutet rum eller 

har: svedda ansiktshår (skägg, ögonfransar, näshår), brännskada i ansikte, ödem i näsa, mun 

eller svalg, rethosta, sotflagor i sputum, sveda i ögon eller ökad salivutsöndring. 

Vid inhalationsskada kan det finnas tecken på akut ventilationsinsufficiens och hypoxemi om 

patienten uppvisar agitation, oro, takypné, cyanos, näsvingeandning, ångest, dyspné eller 

sänkt medvetandegrad. En typisk brännskadepatient är klar och vaken. Patienter med 

misstänkt eller säkerställd inhalationsskada bör initialt ha kontinuerlig övervakning, höjd 

huvudända, andningsvård (invasiv/non-invasiv) och syrgas (5). 

2 





Version Datum 

1 2009-11-24 


Smärta 

Brännskador är oftast mycket smärtsamma. Vid andragradsskador är känselreceptorerna 

överaktiva pga. vävnadsskada och inflammation. Detta ökar smärtkänsligheten och leder till 

överkänslighet, även i omkringliggande oskadad vävnad. Smärta i samband med brännskada 

kan även ha andra orsaker såsom infektioner, tagställeytor, fasciotomier, ängslan/oro, 

flashbacks från olyckstillfället m.m. Livserfarenhet, personlighet, kulturella skillnader och 

ålder inverkar också på upplevelsen av smärta (1,4). Efter tre månader till upp till ett år kan 

även en neurogen smärta av stickande och huggande karaktär uppstå (6). 

Ödem 

Brännskada ger en kraftig minskning av det hydrostatiska trycket inuti cellerna vilket 

resulterar i expansion och vakuumeffekt samt en ökad kapillär och postkapillär 

genomsläpplighet (med bl.a. proteinläckage). Detta leder omedelbart till kraftig 

ödemutveckling, Ödemet ligger oftast kvar på en hög nivå i 2-3 dygn för att sedan långsamt 

avta. Ödemet försämrar brännskadans läkningsprocess (1,4). 

Sårvårdsskede 

Akut sårvårdsskede: regelbunden såromläggning. 

Tidig ärrläkningsfas: från sårläkning och 2-3 månader framåt. Huden är mjuk och smidig. 

Efter ca 1 vecka känns huden stram och stramheten tilltar. Ärren är röda till blålila. 

Aktivitetsblåsor och klåda förekommer. I detta skede är ärrläkningen som mest aggressiv. 

Sen ärrläkningsfas: mer än 2-3 månader efter sårläkning. Huden är hård och röd. Maximal 

slitstyrka erhålles efter 60-90 dagar (1,4). 

Ärrutveckling 

Ärrbildningsprocessen tar olika lång tid och kan pågå mellan några månader till fyra år. 

Beroende på brännskadans djup och sårläkningstid/förlopp (i allmänhet efter 20 dagar) 

utvecklas hypertrofa ärr. Vid den transplanterade hudens kanter kan detta ofta ses. 

Hypertrofa ärr kännetecknas av hård, mycket stram hud och är röd till rödblå i färgen (1,4). 

Resultat från studie i Linköping har visat att hälften har avslutat sin ärrbildningsprocess ett år 

efter skadan medan övriga har hunnit olika långt i sin ärrutveckling (1). 

Den brännskadade patienten har behov av insatser från arbetsterapeut och sjukgymnast under 

hela läkningsprocessen för att möjliggöra maximal rörlighet och aktivitet och minimera 

riskerna för kontrakturer och ärrtillväxt (1). 

3 





Version Datum 

1 2009-11-24 


Mål 

Målsättningen med arbetsterapeutisk och sjukgymnastisk behandling vid brännskada är att 

möjliggöra maximal rörlighet och aktivitet och minimera riskerna för kontrakturer och 

ärrtillväxt. Syftet är att patienten skall fungera självständigt i vardagliga aktiviteter och 

sociala sammanhang för optimal livskvalitet (3). 

Bedömning 

I Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa med den internationella 

benämningen ICF (7) används följande modell (figur 1) för att förstå och bedöma hur 

funktions- och aktivitetsförmåga påverkas av skadans art. Modellen beskriver också hur 

omgivningsfaktorer, patientens delaktighet och egna resurser påverkar resultatet av 

rehabiliteringen. 

Kroppslig funktion 

och anatomisk 

struktur 

Figur 1: ICF-klassificering (7) 

Hälsotillstånd 

(störning/sjukdom) 

Aktivitet 

Omgivningsfaktorer Personliga faktorer 

4 

Delaktighet 





Version Datum 

1 2009-11-24 


Bakgrundsinformation 

Följande information är av stor vikt för bedömning och behandlingsplanering och inhämtas 

genom samtal med patient, anhöriga, sjuksköterska och läkare: 

• typ av brännskada (brand, ånga, el, inhalation) 

• brännskadedjup, utbredning, lokalisation av öppna sår/blåsor 

• procentuell utbredning 

• planerade åtgärder 

• patientens medicinska status, vakenhetsgrad, infektioner 

• mobiliseringsrestriktioner 

• rörelserestriktioner 

• smärta, aktuell smärtlindring 

• patientens ålder 

• socialt nätverk 

• kulturell bakgrund 

• motivation 

• skadans påverkan och betydelse för utseende 

Funktionsbedömning 

• andning 

• smärta, skattning enligt VAS 

• rörelseomfång samt vilka strukturer som eventuellt orsakar nedsatt rörelseomfång 

mätning med goniometer, kommentar om eventuella medrörelser i intilliggande led 

• handfunktion 

• gångförmåga, behov av gånghjälpmedel 

• balans 

• förflyttning 

• bedömning av ärrets karaktär bör göras regelbundet under läkningen; färg, tänjbarhet 

och höjd 

• förväntad ärrkomplikation (ex. halsregionen, munrörlighet, hand-finger-rörlighet) 

Aktivitetsbedömning 

• aktivitetsförmåga; använd exempelvis ADL-taxonomin 

• hjälpmedelsbehov 

• rullstolsbehov för mobilisering 

• behov av tryckavlastning i sittande och liggande 

5 





Version Datum 

1 2009-11-24 


Behandling/åtgärder 

Patienten ska ges information och utbildas om sin skada så att han/hon snabbt kan ta eget 

ansvar för träningen. Patienten skall delta aktivt i målplanering. Det är av yttersta vikt att 

målen är realistiska. Då patienten sätts i fokus i teamarbetet förbättras compliance och 

underlättar patientens egen förmåga att ta itu med funktionshinder (”coping”). För vissa 

moment inom brännskaderehabilitering finns varierande grad av evidens (8,9). 

Beroende på patientens skador och tillstånd kan följande behandlingar vara aktuella. 

Andning 

Syftet med andningsträning är att optimera lungfunktion och minska risken för komplikationer 

som exempelvis pneumoni (10). 

Följande åtgärder kan vara aktuella: 

• motståndsandning 

• andningsgymnastik i samband med rörelseträning 

• hostträning 

• sekretsanering 

• inhalation 

Smärta 

Åtgärder för att minska eller lindra smärta kan vara (9): 

• rörelseträning 

• avslappningsövningar, avspänning 

• miljöfaktorer tex. avledande aktivitet 

• TENS 

6 





Version Datum 

1 2009-11-24 


Positionering 

Syfte med positionering är att förhindra kontrakturer och öka det venösa återflödet med hjälp 

av kuddar (ev. skumgummi), glidbrädor, ortoser och avlastningsbord. Lägesändringar sker 

kontinuerligt. Det är viktigt att regelbundet kontrollera och utvärdera eventuellt tryck eller 

smärta. Ortosanvändning ska påbörjas innan hudkontrakturer uppstår. Ortoser tas på och av 

växelvis under hela dygnet. Positionering skall fortgå till patienten själv kan uppehålla aktiv 

rörlighet (1,4,11,12). 

Axlar: extenderade 

och utåtroterade Nacke: extenderad 

Underarmar: 

supinerade 

Ben: abducerade 

Figur 2: Positionering efter brännskada; Kroppen i utsträckt läge. 

7 

Armbågar: extenderade 

Knän: extenderade 





Version Datum 

1 2009-11-24 


Generella positioneringsprinciper: 

• Högläge för huvudet. Observera att brännskada på halsen medför stor kontrakturrisk 

och patienten bör ligga utan kudde eller ev. en rulle under nacken för att åstadkomma 

bakåtböjning av huvudet och sträckning av halsen (Bilaga 1). 

• Nacken extenderad, endast liten kudde (Bilaga 1). 

• Axiller abducerade och roterade (Bilaga 2). 

• Armar extenderade och eleverade (Bilaga 3). 

• Händer i högläge (Bilaga 4). 

• Ljumskar abducerade (Bilaga 5). 

• Knäleder flekterade med hjälp av liten kudde eller psoaskudde (Bilaga 6). 

• Fotleder i 90° dorsalflexion (Bilaga 7). 

• Tryckavlastning 

• Ortoser, främst till händer och fötter. Används hela dygnet, tas av 2 timmar på f.m. 

och e.m. (Bilaga 8). 

I senare skede när patienten är mer rörlig och uppegående finns inte samma behov av 

positionering hela dygnet. Användning av ortoser och positionering fortsätter som i 

sårläkningsfasen men nu främst nattetid (1,4,11). 

Ödembehandling 

Det är viktigt att hålla tillbaka svullnad för att möjliggöra fullt rörelseuttag och optimera 

läkningen (1,4,9). 

För att öka det venösa återflödet kan följande åtgärder vara aktuella: 

• högläge 

• uppmuntra till dagliga aktiviteter 

• handträning (Bilaga 9) 

• rörelseträning 

• lindning; händer, fingrar, ben, tår 

• viloortos till händer och fötter 

• kompressionsbandage (se nedan) 

Mätning av ödemets omfång bör göras regelbundet. För mätning av händer rekommenderas 

Figure of eight (åttan) som är en mätmetod som är både validitetstestad och reliabel (13). 

8 





Version Datum 

1 2009-11-24 


Mobilisering 

Före mobilisering avtala med ansvarig sjuksköterska angående patientens behov av 

smärtlindring. 

• förflyttning i säng 

• upp till sittande och stående 

• gångträning 

• ADL-träning 

Rörelseträning 

All rörelseträning är individanpassad och syftar till att möjliggöra och uppnå funktionell 

rörlighet, öka patientens aktivitetsförmåga, minska ödem och risken för hudkontraktion (1,8) 

Aktiv träning är att föredra framför passiv. Passiv träning görs med försiktighet för att 

undvika eventuell ruptur av underliggande struktur. Långsamma och milda rörelser med 

många repetitioner, 2-3 ggr/dag (1,4,9). 

• träning (aktivt/aktivt-avlastat/passivt) gärna i samband med omläggning och bad 

(dusch). Kommunikation med vårdpersonal om bandagering som hindrar rörlighet 

• tänjningsövningar påbörjas försiktigt och anpassas efter sårläkningen 

• träning bör sträva efter sammansatta rörelser över flera leder 

• individuella träningsprogram; exempelvis Mobilus (14) och handträningsprogram 

(Bilaga 9) 

• funktionella rörelser är att föredra, rörelserna blir mer sammansatta, fler leder tränas 

samtidigt och koordination stimuleras. Tänk gärna stora rörelser 

• ex på rörelser, ”tänk dig att du skall dricka, kamma dig, klia dig”. ”Sätt dig på golvet 

res dig sedan upp igen, gå i trappa, spela badminton, kasta boll” 

• ADL-träning på och utanför vårdavdelningen 

• korrigering av rörelsemönster och kroppshållning, gärna framför spegel 

Kontinuerlig mätning av rörligheten bör göras för att utvärdera resultat av träning, både 

ledrörlighet och funktionell. 

Konditions- och styrketräning är aktuellt beroende på brännskadans storlek och omfång, 

träningen är individanpassad (1,4,8,9). 

9 





Version Datum 

1 2009-11-24 


Ärrbehandling 

Bestående ärrbildningar som komplikation efter brännskador kallas också hypertrofiska ärr 

eller keloider och är fibrotiska tillstånd i huden. Förutom besvärliga fysiska symtom leder 

ärrbildning också ofta till ett kosmetiskt otillfredsställande resultat. 

Syftet med ärrbehandling är att förebygga patologisk ärrbildning, att uppnå ett mjukt och 

”smidigt” ärr som inte hindrar rörlighet och som är kosmetiskt acceptabelt (1). 

Sårläkningfas 

I det tidiga skedet sker omläggningar och regelbundna bad. Sårvården sköts av 

undersköterska och sjuksköterska. Sårvårdsplattor även så kallade ocklusiva bandage kan 

användas för att behandla både sår och ärr. Ortoser i positionerande syfte provas ut och 

passformen kontrolleras och justeras i samband med såromläggningen. Interrimbandage kan 

börja användas för att förbereda inför ”riktiga” kompressionsbandage då såren inte är större 

än en enkrona. Rörelseträning och utförande av dagliga aktiviteter påbörjas så tidigt som 

möjligt (1). 

Ärrläkningsfas 

Det är av stor vikt att huden hålls fuktig under ärrläkningen för att bibehålla hudens elasticitet 

och minska klåda vilket är mycket vanligt vid läkning. Under läkningen inspekteras 

regelbundet ärrets karaktär vad gäller färg, tänjbarhet och höjd. Först efter 1-2 månaders 

sårläkning kan man vara helt säker på om det krävs fortsatt ärrbehandling (1,2,4,15). 

• ärruppmjukning/tänjning: smörj och massera i fibrernas riktning med 

mjukgörande, fet salva, minst 2ggr/dag. När såren har läkt helt kan huden behöva 

smörjas oftare. Patienten lär sig att göra detta själv. 

• duscha med olivtvål/duscholja för att hålla huden mjuk. 

• ocklusiva bandage (ex. Elastogel) kan också användas för att mjuka upp vävnaden, 

gärna i kombination med kompressionsbandage. Används gärna i kombination med 

kompressionsbandage 12-24 tim/dygn (2veckor-3 månader). 

• ortosbehandling används i såväl positionerande som korrigerande syfte. 

• måttsydda kompressionsbandage, se nedan. 

• rörelseträning: aktiv träning av drabbade leder, mild tänjning med många repetitiva 

rörelser. Tänjningen är mer effektiv ju längre den utförs. Ärren skall vitna för att 

tänjningen ska vara effektiv. Viktigt att uppmärksamma patientens smärtgräns. Det 

skall endast kännas en lätt stramningskänsla. 

Träning bör ske minst 2ggr/dag tillsammans med arbetsterapeut/sjukgymnast. 

Patienten får även ett individuellt träningsprogram för självständig träning. 

Det är bra att tänka tredimensionellt och att växla mellan långsamma och snabba 

träningsmoment. 

• aktivitet - patienten uppmanas att röra sig naturligt i olika vardagsaktiviteter och att 

utnyttja varje tillfälle i vardagen att tänja huden för att motverka ärrbildning och 

kontrakturer. 

10 





Version Datum 

1 2009-11-24 


Ärrbehandlingen avslutas då ärrprocessen är klar, det vill säga då huden blivit mjuk och ljus. 

Hypotrofiska ärr kan ta upp till 2 år att ”mogna” färdigt (4). 

Kompressionsbehandling 

Syftet med tidig kompressionsbehandling är att minska risken för svullnad och ärrtillväxt. 

Alla sår som ej läkt inom 20 dagar bör behandlas med kompression, medan hud som läker på 

mindre än 10 dagar inte behöver behandlas. Kompressionsbehandling ska börja så fort huden 

har läkt och man ska helst inte vänta mer än 6 månader eftersom resultatet då blir sämre (1,4), 

Det finns ingen klar evidens över om kompressionsbehandling ger effekt vad det gäller färg, 

smidighet och vaskularitet men liten förbättring har uppmäts vad gäller höjden på ärr efter 

kompressionsbehandling (8). Det är viktigt att patienten är ordentligt informerad om syftet 

med ortos- och kompressionsbehandling för bästa compliance (4,15). 

Ökning av kompressionen sker i olika steg: 

1. Interrimbandage: förbereder för senare kompressionsbehandling (med måttsydda 

bandage) och håller såromläggningar på plats. 

2. Måttsydda bandage med halv kompression (15-20 mm Hg) 

3. Måttsydda bandage med hel kompression (30-40 mm Hg). 

Trycket bör ligga mellan 24 – 40 mm Hg för bästa resultat (1,15). 

• måttsydda/skräddarsydda kompressionsbandage skall hålla ett jämnt tryck och 

bäras under hela dygnet. Ta av bandaget för att lufta och tvätta av huden några gånger 

per dygn. Vid ödemförekomst måste hänsyn tas till avflöde eventuellt med avtagande 

kompression för vissa delar av bandaget. 

• tryckmätningskontroll: mätning med hjälp av tryckmätningsapparatur (Kikuhime) 

kan göras kontinuerligt för kontroll av eventuell kompressionsförändring eller vid 

byte av bandage. 

• förstärkt kompressionseffekt kan uppnås genom att på vissa punkter använda 

pelotter, Elastogel eller silikonkuddar under bandaget. 


Bedömning och utvärdering av behandlingsresultat görs kontinuerligt under 

behandlingsperioden. 

Överrapportering görs till primärvård/öppenvård, hemortslasarett m.m. för uppföljning och 

fortsatt träning. Uppföljning av kompressionsbehandling sker polikliniskt i samråd med 

Plastikmottagningen. 

11 





Version Datum 

1 2009-11-24 


Referenser 

1. Sjöberg F, Östrup L. Brännskador. Stockholm: Liber AB; 2002. 

2. Plastikkirurgiska kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg. Brännskador 

– regionalt vårdprogram, Västra sjukvårdsregionen. [Hämtad 2 dec 2009]. Tillgänglig 

från:http://intra.sahlgrenska.se/upload/SU/Omrade_HPRAS/plastik/v%c3%a5rdprogr 

_br%c3%a4nnskada.pdf 

3. Socialstyrelsen. Behandling av svåra brännskador som rikssjukvård, underlag till 

Rikssjukvårdsnämndens möte 080924. [Hämtad 2 dec 2009]. Tillgänglig från: 

www.socialstyrelsen.se 

4. Richard R, Staley M. Burn care and rehabilitation - principles and practice. 

Philadelphia: F.A. Davis Company; 1994. 

5. Demling RH. Smoke inhalation lung injury - an update. Eplasty. 2008; may 16;8:e27. 

6. Schneider JC, Harris NL, El Shami A, Sheridan RL, Schulz JT 3rd, Bilodeau ML, et 

al. A descriptive review of neuropathic – like pain after burn injury. J Burn Care Res. 

2006;27:524-8. 

7. Socialstyrelsen. 2003 Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa – 

svensk version av international classifikation of functioning,disability and health 

(ICF). Stockholm: Socialstyrelsen; 2003. 

8. Esselman PC, Thombs BD, Magyar-Russell G, Fauerbach JA. Burn rehabilitation 

state of the science. Am J Phys Med Rehabil. 2006;85:383-413. 

9. Richard R, Baryza MJ, Carr JA, Dewey WS, Dougherty ME, Forbes-Duchart L, et al. 

Burn rehabilitation and research - proceedings of a consensus summit. J Burn Care 

Res. 2009;30(4):543-73. 

10. Lumb AB. Nunn´s applied respiratory physiology. 5th ed. London: Butterworth- 

Hanemann; 2000. 

11. Richard R, Ward RS. Splinting strategies and controversies. J Burn Care & Rehabil. 

2005;26(5):392-6. 

12. Vehmeyer-Heeman M, Lommers B, van den Kerckhove E, Boeckx W. Axillary 

burns: extended grafting and early splinting prevent contractures. J Burn Care & 

Rehabil. 2005;26(6):539-42. 

12 





Version Datum 

1 2009-11-24 


13. Runnqvist K, Cederlund R, Sollerman C. Handens rehabilitering. Vol. 

1,Undersökning, behandlingsprinciper, behandlingsmetoder. Lund: Studentlitteratur; 

1992. 

14. Mobilus digital rehab AB. [Hämtad 2 dec 2009]. Tillgänglig från: 

http://www.mobilus.se/ 

15. Bloemen MCT, van der Veer WM, Ulrich MW, van Zuijlen PM, Niessen FB, 

Middelkoop E. Prevention and curative management of hypertrophic scar formation. 

Burns. 2009;35(4):463-75. 

Bilagor 

Bilaga 1. Extenderad nacke 

Bilaga 2. Abducerade och roterande axiller 

Bilaga 3. Armar - extenderade och eleverade 

Bilaga 4. Händer i högläge 

Bilaga 5. Ljumskar abducerade 

Bilaga 6. Knäleder flekterade 

Bilaga 7. Fotleder i dorsalflexion 

Bilaga 8. Ortoser 

Bilaga 9. Träningsprogram för dig som har brännskadat din hand 

13 





Extenderad nacke 

• Liten kudde 

• Rulle under nacken 

Bilaga 1 






Abducerade och roterande axiller 

Bilaga 2 






Armar - extenderade och eleverade 

Bilaga 3 






Händer i högläge 

Bilaga 4 






Ljumskar abducerade 

Bilaga 5 






Knäleder flekterade 

Liten kudde 

eller psoaskudde. 

Bilaga 6 






Fotleder i dorsalflexion 

Bilaga 7 






Ortoser 

Används hela dygnet. Tas av 2 timmar på f.m och e.m. 

Bilaga 8 






Fortsättning ortoser 

Används hela dygnet. Tas av 2 timmar på f.m och e.m. 

Bilaga 8 






1 

Bilaga 9 

Träningsprogram 

för dig som har brännskadat din hand 

Sjukgymnastik och Arbetsterapiverksamheten

Råd 

Det är viktigt att du håller handen i högläge (över hjärthöjd) för att motverka svullnad. 

2 

Bilaga 9 

När du inte använder handen under dagen: lägg handen på motsatt axel eller på annat sätt i 

högläge. Lås aldrig armen i skjorta eller mitella. 

På natten: lägg handen och armen i högläge på kuddar. 

Sträck armarna uppåt (se bilder) varje timme under dagen. 

Träningsprogram handled/hand 

Vid aktiv träning enligt nedan sitt bekvämt med avslappnad 

arm och axel. Håll varje läge i ca 5 sek. Träna ____ pass/dag. 

1. Handledsträning: Böj/sträck i handled.

2. Vrid handen åt lillfinger- respektive tumsidan. 

3. Rotation av underarm. 

4. Knyt/sträck fingrarna. 

5. Böj/sträck i fingerlederna med knogarna raka. _______ggr. 

3 

Bilaga 9

6. Böj/sträck knoglederna maximalt. ___________ ggr. 

7. Spreta med fingrarna och tummen. __________ ggr. 

8. För tummen mot pek-, lång-, ring- och lillfinger och forma 

ett O. Sträck ut mellan varje O. För till sist tummen i en vid båge 

till lillfingrets bas. ____________ ggr. 

4 

Bilaga 9 




Vxl 031-342 10 00, direkt 031-343 24 92 

Uppdaterad 2009-11-24

FSAs kvalitetsutmärkelse 2011 - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?