GÄRDA v.2 - FSA

3
bakgrund
I en artikel i Arbetsterapeuten i början av 1990-talet framhöll Ulla Sonn, Birgitta Lundgren Pierre och Anette
Klippe Németh att arbetsterapeuter inte har något fackspråk. De ansåg då att det saknades enhetliga begrepp
för att beskriva fenomen och åtgärder inom arbetsterapi och att detta utgjorde ett problem både vid dokumentation
och vid teamarbete.
FSA har länge varit medveten om denna problematik och har därför under flera decennier arbetat för ett
gemensamt språk, en terminologi för arbetsterapeuter i Sverige.
Arbetet har kommit att bestå av tre delar. Den första delen handlar om vilka behandlingsåtgärder arbetsterapeuter
använder, den andra delen handlar om hur arbetsterapeuter dokumenterar och den tredje delen handlar
om ett IT-stöd. Dessa tre delar har med åren fått olika namn, ”GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska
Åtgärder”, ”ARTUR Journalstruktur” och ”FSAdis”, ett IT-stöd för arbetsterapeuter.
gärda
I början av 1990-talet fick en arbetsgrupp i uppdrag att kartlägga vilka begrepp som användes i Sverige
av arbetsterapeuter för att beskriva vilka behandlings-åtgärder man som arbetsterapeut utför. Dessa begrepp
sammanställdes sedan till en klassifikation som publicerades 1993, ”FSA:s klassifikation av patientrelaterade
behandlingsåtgärder inom arbetsterapi”. I klassifikationen fanns 462 olika patientrelaterade behandlingsåtgärder
beskrivna och de hade delats upp i nio olika kategorier. Syftet med klassifikationen var att genom ett gemensamt
språk och användbara begrepp möjliggöra en god kommunikation.
I slutet av 1990-talet var det dags att revidera denna klassifikation. En arbetsgrupp med representanter från olika
verksamheter genomförde arbetet som resulterade i ”GÄRDA , Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder”.
Vid arbetet med GÄRDA utgick man dels från arbetsterapiprocessen dels WHO:s International Classification of
Impairments, Disabilities, and Handicaps (ICIDH). De åtgärder som finns beskrivna i GÄRDA är dels åtgärder
för att uppfatta olika tillstånd hos individen eller dess omgivning dels åtgärder för att påverka tillstånd hos
individen eller dess omgivning.
artur
Sedan den 1 januari 1986 har arbetsterapeuter skyldighet att föra journal. Året efter, 1987, publicerades den
första journalmanualen för arbetsterapeuter. Under 1995 publicerades en reviderad version av denna manual
som fick namnet ”Yrkesjournal för arbetsterapeuter”. Författaren, Carin Berg Wedrén, beskriver i denna skrift
bakgrunden till varför man bör dokumentera med utgång från olika lagar och då framförallt Patientjournallagen.
Hon beskriver också arbetsterapi-processen vilken bör vara den struktur man som arbetsterapeut dokumenterar
utifrån. I skriften finns en journalmanual där framförallt ”FSA:s klassifikation av patientrelaterade behandlingsåtgärder
inom arbetsterapi” samt FSA:s ADL-taxonomi har påverkat innehållet.
Eftersom innehållet i journalmanualen till stor del bygger på den arbetsterapeutiska åtgärdsklassifikationen var
det därför dags att när ”GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder” publicerats påbörja arbetet med
en journalmanual. Denna fick namnet ”ARTUR Journalstruktur” och syftet med den var att få ett komplett
underlag för dokumentation inom arbetsterapi.
I arbetet med ”ARTUR Journalstruktur” fanns flera dokument förutom ”GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska
Åtgärder” som styrde. Det dokument som styrde den första nivån (huvudavsnitten) i ”ARTUR
Journalstruktur” var resultatet av ett SPRI-projekt. I detta projekt kom arbetsterapeuter tillsammans med
kuratorer, sjukgymnaster m.fl. överens om vilka termer som ska ligga på första nivån. Den andra nivån t.o.m. den
fjärde nivån utgick från ”GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder”. De tre första nivåerna fick inte
ändras. Däremot var den fjärde nivån fri för användarna att anpassa till sin verksamhet.
fsadis
FSA har sedan 1994 arbetat med att ta fram ett bra IT-stöd för arbetsterapeutisk dokumentation, information och
statistik som fått namnet ”FSAdis”. Arbetet med FSAdis har hela tiden skett parallellt med andra utvecklingsprojekt
som t.ex. från ”GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder” och ”ARTUR Journalstruktur”, där
nyheter kontinuerligt införlivats i ”FSAdis”.
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002