arbetarskyddet inom inlärning i arbetet i grundexamen i ...

ARBETARSKYDDET INOM INLÄRNING I
ARBETET I GRUNDEXAMEN I
TRÄDGÅRDSSKÖTSEL
UTBILDNINGSSTYRELSEN 2005

INNEHÅLL
1. INLÄRNING I ARBETET INOM GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL
1.1. Behovet av arbetarskydd i inlärning i arbete inom grundexamen i trädgårdsskötsel
1.2. Avtal om inlärning i arbete är inte ett arbetsförhållande
1.3. Att skaffa platser för inlärning i arbete
1.4. Kraven på platsen för inlärning i arbete
1.5. Arbetsplatshandledaren
1.6. Introduktion och handledning för studeranden på arbetsplatsen
1.7. Skyddsutrustningen
2. ARBETSSÄKERHET SOM EN DEL AV LÄROPLANEN
2.1. Målsättningarna inom grundexamen i trädgårdsskötsel och i utbildningsprogrammet
2.2. De gemensamma studierna
2.3. De valbara studierna
2.4. Bedömning av studeranden
3. ARBETARSKYDDET PÅ ARBETSPLATSEN
3.1. Arbetshälsovården och hälsovården för studerande
3.2. Specialfrågor inom arbetarskyddet i trädgårdsbranschen
3.3. Arbetstiderna
4. UNGA ARBETSTAGARE
4.1. Arbeten som är helt förbjudna för ungdomar under 18 år
4.2. Att med tillstånd av arbetarskyddsdistriktet anlita ungdomar under 18 år i farliga arbeten
4.3. Arbetarskyddsdistriktets undantagstillstånd att anlita 15 år fyllda i farliga arbeten
5. FÖRSÄKRINGAR
5.1. Olycksfall i arbetet och under arbetsresa
5.2. Inlärning i arbete utomlands
5.3. Utländska studeranden i Finland
5.4. Frivilliga försäkringar som skydd vid inlärning i arbete
5.5. Ansvarsförsäkringar
KÄLLOR
BILAGOR
Bilaga 1. Ramavtal om hur inlärning i arbete arrangeras på arbetsplatsen
Bilaga 2. Avtal om inlärning i arbete för studerande
Bilaga 3. Safety Check. Checkninglista i säkerhetsfrågor. Utvecklande av arbetsförhållandena inom
trädgårdsbranschen: odling i växthus
Bilaga 4. Arbetssäkerhetspass

Bilaga 5. Exempel på hur verksamhetsprogram för arbetarskydd i ett litet företag görs upp.
Arbetarskyddsdistriktet i Kymmene.
Bilaga 6. Anmälan om anlitande av 16-17-åriga unga arbetstagare i farligt arbete.
Bilaga 7. Undervisningsministeriets promemoria 30.10.2003
Arbetssäkerhet i yrkesutbildning

1
INLÄRNING I ARBETE INOM GRUNDEXAMEN I
TRÄDGÅRDSSKÖTSEL
Grundexamen i trädgårdsskötsel reformerades år 2001. Då blev utbildningen treårig och en stor
förändring var också att trädgårdspraktiken byttes mot inlärning i arbete. Inlärning i arbete kan
genomföras i flera perioder och dessa skall tillsammans utgöra minst 20 studieveckor. En studievecka
motsvarar 40 timmar av arbete för eleven och omfattar förutom den egentliga inlärningen i arbete
också eventuella studieuppgifter eller motsvarande. Inlärning i arbete är utbildning som sker på
arbetsplatsen och pågår i företag i trädgårdsbranschen så som även trädgårdspraktiken i huvudsak
gjorde. I läroplanen för trädgårdsbranschen poängteras samarbete mellan utbildningen och näringslivet,
det vill säga arbetsplatserna, samt att utbildningen skall svara mot arbetslivets krav på yrkesskicklighet.
En del av inlärningen i arbete kan ske utomlands, om man på förhand kommer överens om det.
Väsentligt är att inlärningen i arbete är väl planerad. Det innebär bland annat, att man inom inlärning i
arbete enligt en på förhand uppgjord plan skall lära sig vissa delar av det som ingår i läroplanen. Det är
alltså inte fråga om att man på arbetsplatsen repeterar sådant som redan lärts ut i skolan, utan man skall
lära sig nya saker utanför skolan.
Målen för inlärningen i arbetet antecknas i varje elevs personliga studieplan. Ur den personliga studieplanen
ska framgå hur inlärningen i skolan och på arbetsplatserna kompletterar varandra för att målen
för examen ska uppnås. Läroanstalten ska förbereda eleven för arbetsplatsen och ge möjligheter för
denna att även under perioderna för inlärning i arbete skaffa sig yrkeskunskap som hör till studierna.
Under och efter perioderna för inlärning i arbete ska eleven få handledning och respons och man följer
med hur målen uppnås. I utvärderingen deltar eleven, arbetsplatshandledaren och den handledande
läraren.
1.1 BEHOVET AV ARBETARSKYDD I INLÄRNING I ARBETE INOM EXAMEN I
TRÄDGÅRDSSKÖTSEL
Inom inlärning i arbete är arbetarskyddsfrågor, arbetssäkerhet och välmående speciellt viktiga när det
gäller studerande som kommer direkt från grundskolan och ungdomar under 18 år. I framtiden har vi
troligen brist på yrkeskunnig arbetskraft och man hoppas att allt fler ska orka vara med i arbetslivet
fram till pensionsåldern. Med tanke på tillgången på arbetskraft är det viktigt, att ungdomarna som
kommer ut i arbetslivet redan under studietiden får kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder
som behövs för en framgångsrik karriär. Framförallt förbättras en människas liv och hälsa av att man
behärskar arbetarskyddsfrågor både i teorin och i praktiken.
1.2 AVTALET OM INLÄRNING I ARBETET ÄR INTE ETT ARBETSFÖRHÅLLANDE
I allmänhet står den studerande under inlärning i arbete inte i ett arbetsförhållande till arbetsgivaren och
erhåller heller ingen lön. I undantagsfall kan den studerande stå i ett arbetsförhållande till arbetsgivaren,
om man skilt kommer överens om det. Under perioden för inlärning i arbete har den studerande rätt till
samma studiesociala förmåner (bland annat studiestöd och hälsovård) som under den del av studierna
som sker på skolan. Läroanstalten ordnar måltiderna för den studerande eller ger en måltidspeng. Om
inlärning i arbete sker inom ramen för ett arbetsförhållande, hör dessa förmåner inte till. I inlärning i
arbete tillämpas dock arbetarskyddslagen på samma sätt som i arbetsförhållanden, med det undantaget
att platsen för inlärning i arbete inte behöver ordna arbetsplatshälsovård.

1.3 ATT SKAFFA PLATSER FÖR INLÄRNING I ARBETE
Det är läroanstalten som tillsammans med den studerande är skyldig att skaffa en arbetsplats för
inlärning i arbete. Den studerande kan också själv skaffa sin plats, som skolan ska godkänna.
Utbildningsarrangören och arbetsplatsen gör sinsemellan upp ett ramavtal för arrangerandet av
inlärning i arbete på arbetsplatsen. I avtalet kommer man överens om olika praktiska saker (bilaga 1).
Dessutom görs för varje studerande ett eget personligt avtal om inlärning i arbetet (bilaga 2). Bilagorna
1 och 2 är exempel utarbetade efter de avtalsblanketter som används på Kiipula yrkesinstitut.
Varje läroinrättning gör upp egna lämpliga avtalsblanketter, i vilka man så noga som möjligt definierar
de olika parternas ansvar och skyldigheter samt målsättningen för inlärningen. I avtalet bör åtminstone
ingå (Förordningen om yrkesutbildning 811/1998) de olika parternas uppgifter och ansvar, tidpunkt
och längd för inlärningen i arbete, handledning av den studerande, målsättningarna för och det centrala
innehållet i inlärning i arbete, utvärdering av inlärningsresultatet och de ersättningar som eventuellt
betalas åt arbetsgivaren. Speciellt viktigt är att man namnger den arbetsplatshandledare på arbetsplatsen,
som fungerar som handledare under inlärning i arbete. Det kan vara arbetsgivaren eller en person som
denna befullmäktigat. Eftersom inlärning i arbete ännu är nytt för alla parter, bör man i avtalen så noga
som möjligt anteckna allt man kommer överens om. Om annat arbete än det som hänförs till inlärning i
arbete skall man skilt komma överens mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
1.4 KRAVEN PÅ PLATSEN FÖR INLÄRNING I ARBETE
Förordningen om yrkesutbildning (811/1998) förutsätter, att platsen för inlärning i arbete har
tillräckliga förutsättningar att arrangera inlärning enligt läroplanen.
Arbetsplatsen bör ha
• tillräcklig produktions- och serviceverksamhet
• nödvändiga och tillräckliga arbetsredskap
• en i fråga om yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet lämplig person, som är villig att
fungera som arbetsplatshandledare och delta i utbildning för arbetsplatshandledare samt
• tillräcklig säkerhetsnivå.
Kraven är rätt vaga och gör det nöjligt för skolan att göra egna överväganden vid val av platser för
inlärning i arbete. Det viktigaste är att det är möjligt att tryggt uppnå målsättningarna för inlärningen.
Arbetsplatsen behöver inte vara stor och det krävs inte någon viss utbildning av handledaren på
arbetsplatsen. Företagets verksamhet bör dock vara stabil och fortgående, för att man på ett förnuftigt
sätt ska kunna arrangera perioder med inlärning i arbete. Väsentligt är att arbetsplatshandledaren har
tillräckligt med tid, intresse och förmåga att handleda den studerande.
Det är inte meningen att den studerande under inlärning i arbete ska ersätta företagets egen personal.
Då man tar emot en studerande för inlärning i arbete, får det inte påverka arbetsavtalets längd eller
övriga villkor för de andra arbetstagarna i företaget.
Utbildningsarrangören beslutar om de principer enligt vilka man arrangerar inlärningen i arbete. Planen
görs upp tillsammans med representanter för arbetslivet och med beaktande av den lokala arbetsmarknadens
behov och möjligheter. Läroanstalten ska sträva efter att bilda nätverk med näringslivet i det
egna området och den egna branschen, för att det ständigt skall finnas tillräckligt utbud på platser för
inlärning i arbete. Eftersom de potentiella platserna för inlärning i arbete inom trädgårdsbranschen kan
ligga avlägset från läroanstalten, är det viktigt att de olika läroanstalterna samarbetar sinsemellan. Då
kan man i praktiken komma överens om att turvis övervaka och handleda studerandena inom inlärning
i arbete. Läroanstalterna kan också sinsemellan utbyta information om platser för inlärning i arbete. För

arbetsplatserna som erbjuder inlärning i arbete är det entydigare, om praxisen i de olika läroanstalterna
är så likadan som möjligt.
Skolorna borde öka samarbetet med och informationen via branschens yrkesorganisationer och förbund,
eftersom man ofta där får förfrågningar om utbildning inom trädgårdsbranschen och platser för
inlärning i arbete. Förteckningar över kontaktpersoner i utbildningsanstalter, organisationer och förbund
samt ett register över platser för inlärning i arbete gör det lättare för de studerande och arbetsplatserna
att hitta varandra. Det lönar sig att för arbetsgivaren poängtera nyttan av att ta emot studerande
för inlärning i arbete; i bästa fall utvecklar samarbetet mellan läroanstalten, den studerande och
platsen för inlärning i arbete också arbetsplatsens egen praxis till exempel i fråga om arbetarskydd.
Under perioden för inlärning i arbete kan en eventuell framtida arbetsgivare på förhand lära känna de
blivande trädgårdsmästarna.
1.5 ARBETSPLATSHANDLEDAREN
På varje plats där inlärning i arbete sker bör det finnas en namngiven arbetsplatshandledare med tillräckliga
färdigheter, resurser och framför allt intresse att handleda den studerande. Handledaren bör ha
baskunskap också inom arbetarskydd. Det egentliga ansvaret för arbetarskyddet ligger dock alltid hos
arbetsgivaren. Arbetsplatshandledaren är arbetsplatsens representant vid planerandet av perioden för
inlärning i arbete och dess innehåll. Handledaren bör behärska sin egen bransch väl samt ha förmåga
och färdighet att verka som arbetsplatshandledare.
Utbildningsstyrelsen har som målsättning att alla arbetsplatshandledare skall genomgå en utbildning
som ska främja inlärning i arbetet och förbättra kvaliteten på den undervisning som sker i samband
med praktiskt arbete. En viktig del av arbetsplatshandledarens uppgifter är att tillsammans med läraren
göra upp och bedöma lämpliga inlärningsuppgifter. Arbetsplatshandledarna förmedlar också information
om principerna för inlärning i arbete åt de andra arbetstagarna på arbetsplatsen. I en del skolor har
man utbildat arbetsplatshandledare med en speciell ESR-finansiering. Utbildningen har omfattat två
studieveckor. Om utbildningen bara har omfattat ett par dagar eller helt och hållet saknas, är situationen
då man gör upp avtalet om inlärning i arbete mycket viktig. I det sammanhanget kan den handledande
läraren berätta så mycket som möjligt om inlärning i arbete och om arbetsplatshandledarens
uppgifter.
På många små arbetsplatser är företagaren själv arbetsplatshandledare, men det kan också vara någon
annan av personalen. Väsentligt är, att handledaren är så mycket som möjligt på plats för att ge vägledning,
föregå med exempel och ge respons. Speciellt utvärdering av den studerandes inlärningsresultat
är nytt för många handledare. Arbetsplatshandledarens roll är viktig då den studerandes yrkesidentitet
utformas. Även värderingar och attityder överförs lätt från handledaren till den studerande. Detta är
viktigt att komma ihåg i synnerhet i arbetarskyddsfrågor. Handledaren bör själv föregå med gott exempel
när det gäller planering av arbetet, användning av skyddsutrustning och arbetarskydd i allmänhet.
1.6 INSKOLNING OCH HANDLEDNING AV DEN STUDERANDE PÅ ARBETSPLATSEN
Handledning och introduktion i arbetet är viktiga då en ny arbetstagare kommer till arbetsplatsen.
Arbetsgivaren ansvarar för introduktionen. Speciellt stor betydelse har detta då det gäller inlärning i
arbete, ty ungdomarna har ofta endast lite arbetserfarenhet. Med tanke på fungerande inlärning, arbete
och arbetarskydd är mångsidig inskolning gällande arbetsplatsen, dess verksamhet och arbetstagare
viktig. För arbetsplatsen bör man göra upp en förteckning över saker som ska gås genom, det vill säga
en introduktionsplan. Introduktionsplanen omfattar till exempel arbetstider, skyddsutrustning och hur
denna används, kontaktpersoner, produktions- och arbetsmiljön inklusive maskiner och anläggningar
samt arbetsplatsens verksamhetssätt och målsättningar. Till introduktionen kan också anses höra att

den övriga personalen lär känna både inlärning i arbete och målsättningen för denna samt den
studerande. Det är mycket viktigt att de andra arbetstagarna förstår den studerandes situation och är
medvetna om dennas eventuella brister i yrkesskicklighet. På platsen för inlärning i arbete bör man
också förutse språkliga kommunikationsproblem till exempel gällande utländska arbetstagare. Speciellt
när det gäller specialstuderande bör man försäkra sig om att informationen förstås rätt på vardera hållet.
Vid introduktionen kan man ha hjälp av de Safety Check-listor som det regionala
arbetarskyddsinstitutet i Kuopio har gjort upp (BILAGA 3 Turvallisuuden tarkistuslista. Puutarha-alan
työolojen kehittäminen: lasinalaisviljely). Med hjälp av listan kan man kontrollera säkerheten på
arbetsplatsen.
Den studerande ska senast då avtalet görs upp meddela, om han eller hon har fysiska eller psykiska
egenskaper, som kan utgöra en risk vid genomförandet av perioden för inlärning i arbete. Ju tidigare
man både i undervisningen och i planering och genomförande av inlärning i arbete kan ta i beaktande
den studerandes specialbehov, desto bättre är möjligheterna att framgångsrikt genomföra inlärningen i
arbete och nå målen som satts upp för denna.
Innan inlärningen i arbete påbörjas skall arbetsgivaren och utbildningsanstalten tillsammans reda ut hur
väl insatt den studerande är i de kommande arbetsuppgifterna och hur väl han eller hon kan följa givna
arbetarskyddsdirektiv. Som hjälp kan här användas ett arbetarskyddspass, i vilket man antecknar vilka
arbetarskyddsfrågor och arbeten den studerande undervisats om antingen i skolan eller under tidigare
perioder av inlärning i arbete. (Bilaga 4). Detta utesluter dock inte behovet av handledning på platsen
för inlärning i arbete. I läroplanen för grundexamen i trädgårdsskötsel nämns bland annat, att den
studerande före perioden för inlärning i arbete skall ha kunskaper som motsvarar första hjälpskurs 1
samt traktorkörkort.
1.7 SKYDDSUTRUSTNING
Arbetsgivaren ansvarar för att den studerande under inlärning i arbete använder rätt skyddsutrustning
för respektive arbetsuppgift. Platsen för inlärning i arbete anskaffar skyddsutrustningen eller, om man
så kommer överens, gör skolan det. I praktiken är den specialskyddsutrustning man behöver på platsen
för inlärning i arbete arbetsplatsens egendom, till exempel andningsskydden som behövs vid hantering
av växtskyddsmedel. Då man gör upp avtalet om inlärning i arbete, ska skolan och arbetsplatsen komma
överens om anskaffandet av skyddsutrusning. Den studerandes skyldighet är att använda skyddsutrustningen
som tillhandahålles samt sköta och underhålla den enligt givna direktiv. Utbildningsstyrelsens
promemoria i bilaga 7 innehåller mera information om anskaffning av personlig skyddsutrustning
för studerande.

2
ARBETSSÄKERHET I LÄROPLANEN
Arbetssäkerhet poängteras i läroplanen för trädgårdsskötsel både på allmän och på branschnivå. I
läroplanen för grundexamen inom trädgårdsskötsel från år 2001 sägs så här (de kursiverade textavsnitten
är direkta citat):
Arbetarskydd och hälsa går ut på att de studerande känner till föreskrifter och anvisningar om arbetarskydd i sin
bransch och iakttar dem. De kan uppskatta och utveckla en trygg, sund och trivsam arbetsmiljö. De kan identifiera de
faror och hälsorisker som förekommer i arbetet och skydda sig mot dem, samt bekämpa riskmomenten. De kan planera
en ergonomiskt riktig arbetsmiljö samt dra försorg om sin egen hälsa och upprätthålla sin arbets- och funktionsförmåga.
2.1. MÅLSÄTTNINGARNA I GRUNDEXAMEN SAMT UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR
TRÄDGÅRDSSKÖTSEL
De som har avlagt grundexamen i trädgårdsskötsel skall kunna ha omsorg om sin egen fysiska och psykiska kondition,
varför de skall ha kännedom om de krav på arbetarskydd och ergonomi som anknyter till det egna arbetet. De skall
kunna inta en rätt attityd till arbete samt förkovra sina kunskaper och färdigheter kontinuerligt.
I samband med målsättningarna för de yrkesinriktade studierna och för inlärning i arbete nämns det, att
följande saker hör till en trädgårdsmästares basfärdigheter:
Berömlig nivå
Den studerande bör kunna utföra växtskyddsarbeten och ska därför kunna identifiera de viktigaste
växtskadegörarna. Den studerande ska kunna välja en för ändamålet lämplig personlig skyddsutrustning.
Växtskyddsarbeten ska kunna utföras så att miljön skonas, arbetssäkerhetsbestämmelserna följs
och produkternas renhet säkras. Den studerande skall kunna avlägga examina som ger rätt att använda
bekämpningsmedel.
Den studerande bör kunna använda och sköta dagligt underhåll av de vanligaste arbetsmaskinerna och
utrustningen inom trädgårdsbranschen. Han eller hon ska självständigt kunna använda gödselblandare,
växtskyddsspruta, fräs, gräsklippare och traktor. Den studerande skall kunna köra en traktor med därtill
kopplad arbetsmaskin och bör före perioden för inlärning i arbete ha kunskaper som motsvarar minst
T-kort. Han eller hon ska i användandet av maskiner kunna följa stadganden och direktiv som gäller
arbetarskydd och miljöskydd. Ett krav är också att kunna utföra små reparationer på de allmännaste
maskiner och aggregat som används i trädgårdsbranschen. Den studerande ska kunna reparera och
underhålla enkla trä- och metallkonstruktioner.
Den studerande ska kunna upprätthålla sin arbetsförmåga och bör därför känna till de grundläggande
fysiska, psykiska och sociala faktorer som inverkar på arbetsförmågan. Den studerande bör kunna verka
självständigt samt vid behov be om och ta emot råd och anvisningar som behövs i arbetet. Han eller
hon ska kunna bedöma och rapportera sin verksamhet muntligt och skriftligt. Han eller hon ska kunna
exakt följa de bestämmelser och anvisningar som gäller på arbetsplatsen. Den studerande ska kunna på
sin arbetsplats ta hand om sin egen, sina kollegers, kunders och även övriga personers säkerhet samt
ordning och reda på arbetsplatsen. Han eller hon ska i sitt arbete kunna iaktta gott uppförande. Den
studerande ska kunna fungera som en aktiv, jämställd och ansvarskännande medlem av sitt arbetsamfund
utan att förorsaka konflikter samt kunna komma med förslag för utveckling av sitt eget arbete.
Den studerande ska kunna ge första hjälp vid de vanligaste arbetsolycksfallen och bör därför innan
inlärning i arbete inleds ha färdigheter som motsvarar första hjälpkurs 1.

Tillfredsställande
De studerande skall
• kunna känna igen avvikelser vid skötseln av växter eller användningen av teknisk utrustning och kunna
meddela de ansvariga personerna om dem
• efter att ha erhållit handledning kunna utföra en växtskyddsbesprutning och kunna välja personlig
skyddsutrustning
• kunna avlägga de examina som berättigar till användning av bekämpningsmedel eller som rekommenderas
• kunna köra traktor och ha kunskaper motsvarande traktorkort
• efter att ha erhållit handledning kunna använda de vanligaste maskinerna och anordningarna inom
trädgårdsbranschen och kunna kontrollera deras skick
• kunna upprätthålla sin arbetsförmåga
• kunna ha omsorg om säkerheten i det egna arbetet
• vid ett olycksfall kunna handla så att skadan inte förvärras på grund av deras agerande
2.1.1. Målsättningen för och studierna inom utbildningsprogrammet för
trädgårdsproduktion
De som har avlagt utbildningsprogrammet för trädgårdsproduktion skall på ett säkert sätt kunna använda sig av
maskiner och anordningar i arbetena inom trädgårdsproduktion samt kunna utföra enkla servicearbeten på maskinerna
och anordningarna. De skall i olika slag av arbeten inom trädgårdsbranschen kunna arbeta säkert, ergonomiskt rätt och
så att de skonar miljön.
I samband med de obligatoriska yrkesstudierna i utbildningsprogrammet för trädgårdsproduktion tas i
studierna inom växthusproduktion och frilandsproduktion arbetarskydd upp på följande sätt:
Växthusproduktion
• Att arbeta säkert med trädgårdsmaskiner och –anordningar i växthus
En säker och ergonomisk verksamhet i enlighet med planen för egenkontroll
Frilandsproduktion
Att arbeta säkert med trädgårdsmaskiner och –anordningar på friland
En säker och ergonomisk verksamhet i enlighet med planen för egenkontroll
Att arbeta på ett säkert sätt i kalla och heta miljöer
2.1.2 Målsättningen för och studierna inom utbildningsprogrammet för grönbranschen
Han eller hon bör kunna välja och använda de maskiner och den utrustning som behövs i
grönbranschens arbeten. Han eller hon ska kunna arbeta effektivt, ekonomiskt och tryggt samt följa
principerna för hållbar utveckling och allmänna kvalitetskrav såsom snygghet.
I samband med de obligatoriska yrkesstudierna i utbildningsprogrammet för grönbranschen kommer
arbetarskyddet fram i studierna inom anläggning och skötsel av grönområden på följande sätt:

Anläggning av grönområden
Användning av maskiner och anordningar vid anläggning av grönområden
Underhåll av grönområden
Användning av maskiner och anordningar för underhåll av grönområden
2.1.3 Målsättningen för och studierna inom utbildningsprogrammet för blomster-
och trädgårdshandel
Målsättningar för arbetarskydd nämns inte skilt. I samband med de obligatoriska yrkesstudierna i
utbildningsprogrammet för blomster- och trädgårdshandel kommer arbetarskyddet fram i studierna
inom butiksarbete på följande sätt:
Butiksarbete
De studerande skall
kunna använda affärens tekniska apparatur och vid behov kalla på service
kunna rapportera till sin chef om felaktiga produkter och apparater
2.2. GEMENSAMMA STUDIER
Säkerhet i arbetet nämns skilt i samband med delar av bland annat följande studiehelheter: obligatoriska
studier: fysik och kemi, samhällslära, företags- och arbetslivskunskap, motion och hälsofostran,
miljökunskap samt i de valbara studierna inom miljökunskap.
2.3. VALBARA STUDIER
I samband med studier som är valbara inom flera olika utbildningsprogram tas arbetarskydd upp på
följande sätt:
Alternativa produktionsmetoder
Att arbeta säkert med maskiner och anordningar inom alternativ produktion
Odlingsteknologi
Användning och underhåll av maskiner inom frilandsproduktion
De studerande skall kunna tillämpa lagstiftningen som gäller byggande i praktiken
Odling av specialväxter
Att arbeta säkert med maskiner och anordningar inom produktionen av specialväxter
Plantskoleproduktion
Att arbeta säkert med maskiner och anordningar inom plantskoleproduktionen
Anläggning och underhåll av golfbanor och sportgräsplaner
Säker användning och underhåll av maskiner

Stenarbeten inom grönanläggning
De studerande skall
• självständigt kunna använda sig av sådana arbetssätt och hjälpmedel som förebygger belastningsskador och
olycksfall i arbetet
• kunna arbeta säkert med tanke på sig själva och på omgivningen.
Träarbeten inom grönanläggning
• Säkert arbete i byggande av träkonstruktioner på grönområden med tanke på sig själva och på omgivningen
Service av maskiner och aggregat inom grönområden
De studerande skall
• under handledning kunna utföra service på maskiner och anordningar
• kunna använda de vanligaste arbetsredskapen och arbetsmetoderna i servicearbeten
• under handledning kunna utföra förbandssvetsning
2.4. BEDÖMNING AV DEN STUDERANDE
I bedömning av den studerande nämns arbetssäkerhet som ett viktigt bedömningskriterium. Om
läroplanen är anpassad, bör utvärdering göras enligt den anpassade läroplanen.
Nöjaktiga:
De studerande skall iaktta arbetstider, säkerhetsföreskrifter och andra anvisningar och överenskommelser samt rådgöra
om avsteg från dessa.
Berömliga:
... De skall kunna utveckla sitt arbete, sin arbetsmiljö och säkerheten i arbetet samt mångsidigt bedöma sig själva och
utveckla sin beredskap att verka under förändrade förhållanden...

3.
ARBETARSKYDD PÅ ARBETSPLATSEN
Arbetarskyddslagen (738/2002) förpliktar arbetsgivaren och arbetstagaren att tillsammans upprätthålla
och förbättra arbetssäkerheten på arbetsplatsen. Ansvaret ligger dock hos arbetsgivaren. Tabell 1 tar
upp ansvarsfördelningen mellan arbetsplatsen, läroanstalten och den studerande vid inlärning i arbete.
TABELL 1. Ansvarsfördelningen inom arbetssäkerhet
Den studerande
följer givna arbetsskydds- och säkerhetsanvisningar, vilka bör finnas synliga på arbetsplatsen.
meddelar på förhand om eventuella fysiska och psykiska faktorer som kan inverka på
säkerheten i arbetet
anmäler brister och säkerhetsrisker som han eller hon upptäcker
använder den anvisade skyddsutrustningen på rätt sätt
klär sig så, att säkerheten inte riskeras (använder till exempel inte lös klädsel som kan fastna i
maskiner, långt hår skall hållas fastbundet) samt
uppträder sakligt gentemot andra arbetstagare.
Läroanstalten / utbildningsarrangören
ser till att den studerande är tillräckligt insatt i de kommande uppgifterna innan perioden för
inlärning i arbete vidtar
utreder tillsammans med arbetsplatsen eventuella riskfaktorer samt de olika aktörernas ansvar.
Ansvar och skyldigheter antecknas i avtalet.
sköter om praktiska arrangemang och avtal mellan arbetsplatsen och läroanstalten
försäkrar sig om att arbetsgivaren på platsen för inlärning i arbete har gjort de utredningar
gällande arbetsrisker som avses i arbetssäkerhetslagens 10 och 11 §
kommer överens om anmälningsförfarandet till arbetarskyddsdistriktet samt
klarlägger ansvarsfrågor och försäkringar i samband med arbetarskydd, olycksfall och
skadestånd.
Den handledande läraren
sköter i praktiken uppgörande av avtal mellan arbetsplatsen och läroanstalten samt
försäkrar sig innan perioden för inlärning i arbete börjar om att den studerande innehar
tillräckliga kunskaper och färdigheter med tanke på arbetarskyddet och att denna kan följa
arbetarskyddsanvisningar.
Platsen för inlärning i arbete
ansvarar för den studerandes arbetssäkerhet på samma sätt som för personer i
arbetsförhållande
utser en arbetsplatshandledare
beaktar speciellt den studerandes unga ålder och speciella krav som härleder därav. Ser till att
anmälningarna till arbetarskyddsdistriktet är i skick (om inte annat överenskommits i avtalet
med skolan) samt
ansvarar för att skyddsutrustning används.
Dessutom har arbetsplatsen ansvar för att den studerande introduceras i arbetsplatsförhållandena
och arbetssäkerheten. Likaså skall inskolning ges angående arbetsuppgifter och –metoder
samt information ges om för branschen typiska olycksfalls- och andra risker.

Arbetsgivaren bör ha ett avtal om arbetsplatshälsovård för sina anställda. Dessutom bör arbetsgivaren
ha ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet för att förbättra säkerheten på arbetsplatsen och främja
upprätthållandet av de anställdas arbetsförmåga. En väsentlig del av detta program är att utreda vilka
risk- och belastningsfaktorer arbetsförhållandena medför samt bedöma riskerna dessa ger upphov till.
Bland andra Kymmenedalens arbetarskyddsdistrikt har gjort upp en modell till verksamhetsprogram för
småföretags arbetarskydd (Bilaga 5). De lokala arbetarskyddsdistrikten ansvarar för övervakning av
arbetarskyddet och de ger även direktiv om hur arbetarskyddet kan utvecklas. Det är viktigt att komma
ihåg, att lagen om arbetssäkerhet gäller såväl stora som små företag.
3.1. ARBETSPLATSHÄLSOVÅRDEN OCH DEN STUDERANDES HÄLSOVÅRD
Läroanstalten svarar för anordnande av hälsovård för de studerande, det vill säga att den studerande
även under perioden för inlärning i arbete omfattas av skolans hälsovård. Vid arbetsolycksfall eller
andra akuta sjukdomsfall är arbetsgivaren enligt lagen om arbetssäkerhet skyldig att se till att den
studerande under inlärning i arbete får första hjälp. Läroanstaltens kontaktperson bör omedelbart
kontaktas vid olycksfall. Tabell 2 visar hur de olika parterna ska fungera vid olycksfall.
Tabell 2. Vad bör göras vid olycksfall?
Den studerande
meddela den egna arbetsplatshandledaren
uppsök läkare inom ett dygn efter att skadan uppkommit eller olycksfallet skett
meddela läroanstalten
be läroanstalten om ett försäkringsintyg, som ger tillgång till gratis vård och medicin
ge de tilläggsuppgifter som behövs till exempel om kemikalier och resrutter som använts
spara eventuella läkarintyg som ges om sjukdomen eller skadan (om inte dessa sänts direkt till
försäkringsbolaget)
följ anvisningarna om vård och rehabilitering
Läroanstalten
anmäler olycksfallet till försäkringsbolagen (alltid vid misstanke om yrkessjukdom och vid trafikolyckor)
ger den skadade ett försäkringsintyg, som ger den studerande gratis vård och mediciner
gör upp en noggrann beskrivning över olyckan för att utreda orsaker och följder
ser till att en utredning görs tillsammans med arbetsplatsen för att motsvarande olyckor skall kunna undvikas
är skyldig att tillsammans med arbetsplatsen utreda orsakerna till olyckan
gör så snart som möjligt en olycksfallsanmälan till försäkringsbolagen (senast inom ett år)
Platsen för inlärning i arbete
utreder tillsammans med läroanstalten orsakerna till olyckan för att motsvarande olycksfall skall kunna
förhindras
meddelar om allvarliga och dödsbringande olycksfall till arbetarskyddsdistriktet och polisen.

3.2. SPECIALFRÅGOR INOM ARBETARSKYDD I TRÄDGÅRDSBRANSCHEN
I trädgårdsbranschen är olycksfall med dödlig utgång rätt sällsynta. Nedan nämns de faktorer som
orsakar mest arbetsolycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar:
belastningsskador, i synnerhet på grund av lyftande (gödselmedelssäckar, upptagning och
plantering av klumpplantor)
tunga arbeten, speciellt vid enformiga och upprepade arbetsuppgifter (till exempel lyftande av
lådor i förpackningsarbeten, ergonomi!)
halkning (våta golv, skyddsräcken!)
allergier, i synnerhet kontaktallergi på händerna vid arbete med prydnadsväxter
stora temperaturskillnader (växthusarbete på sommaren, betydelsen av pauser!)
Farliga arbeten och situationer:
maskiner och anordningar och arbeten i närheten av dessa (förutseende av risksituationer)
ensamt arbete (till exempel att arbeta ensam vid en förpackningsmaskin)
byggnadsarbeten, arbeten på höga höjder till exempel vid service av växthus
användning av växtskyddsmedel och syror
markbyggnadsarbeten, grävning
Dessa riskfaktorer gäller både anställda arbetstagare och studerande vid inlärning i arbete. Fullvuxna
studerande omfattas av samma direktiv och bestämmelser som övriga fullvuxna arbetstagare. Däremot
tillämpas på studeranden under 18 år specialbestämmelser som gäller unga arbetstagare.
3.3 ARBETSTIDER
Även om inlärning i arbete inte innebär ett arbetsförhållande, kan stadgandena i lagen om arbetstid
(605/1996) och lagen om unga arbetstagare (998/1993) samt trädgårdsbranschens kollektivavtal utgöra
en grundprincip även då det gäller inlärning i arbete.
I praktiken innebär det, att den regelbundna arbetstiden för en person som fyllt 15 men inte 18 får vara
högst lika lång som för en 18 år fylld person i samma arbete. I allmänhet är det 8 timmar i dygnet och
40 timmar i veckan. För en person som fyllt 15 men inte 18 ska arbetstiden infalla mellan klockan 6 och
22. Övertidsarbete kan åt en sådan person ges på dennas egen begäran. Arbetstiden får dock inte
överstiga 9 timmar i dygnet eller 48 timmar i veckan. Enligt lagen bör åt en 15 år fylld person ges en
oavbruten viloperiod på minst 12 timmar i dygnet.
Inlärning i arbete är studier, och målsättningen för studierna är det viktigaste. En studievecka är 40
timmar studiearbete, och detta beräkningssätt gäller även under perioden för inlärning i arbete. Alla
utförda arbetstimmar är likvärda då man räknar antalet studieveckor. Då avtal för inlärning i arbete görs
upp är det skäl att noga komma överens om arbetstiderna och eventuellt veckoslutsarbete samt
dejourering. I avtalet borde även antecknas, hur stor del av tiden för inlärning i arbete som viks för
olika inlärningsuppgifter och förande av arbetsjournaler.

4.
UNGA ARBETSTAGARE
I lagar och förordningar finns skilda direktiv och stadganden som gäller arbetstagare under 18 år. En
del arbetsuppgifter anses vara förbjudna och farliga, och för dem gäller lagar, förordningar och direktiv.
Då man planerar perioder med inlärning i arbete bör man redan på förhand beakta elevernas ålder och,
då det gäller de yngsta, flytta fram inlärningen i arbete tills den studerande har fyllt 16 år.
4.1. ARBETEN SOM ÄR HELT FÖRBJUDNA FÖR UNGA UNDER 18 ÅR
I förordningen om skyddande av unga arbetstagare (508/1986) finns en förteckning över arbeten som
är förbjudna för ungdomar mellan 16 och 18 år. Enlig lagen får en ung person inte anlitas i arbeten som
kan skada den fysiska eller psykiska utvecklingen eller som kräver större ansträngning eller ansvar än
vad som kan anses skäligt med beaktande av den ungas ålder och krafter. Inom trädgårdsbranschen kan
sådana arbeten vara till exempel att arbeta ensam vid en förpacknings- eller krukningsmaskin eller att
arbeta ensam med uppgifter som utförs på höga höjder.
4.2. ANLITANDE AV UNGDOMAR UNDER 18 ÅR I FARLIGA ARBETEN MED TILLSTÅND
FRÅN ARBETARSKYDDSDISTRIKTET
Många uppgifter inom trädgårdsbranschen kan klassificeras som farliga arbeten, som man inte får låta
en person under 16 år utföra. De finns uppräknade i social- och hälsovårdsministeriets förordning
128/2002. Förteckningen revideras regelbundet, minst vart femte år (Tabell 3). En person som fyllt 16
år kan utföra ett i social- och hälsovårdsministeriets förordning omnämnt farligt arbete förutsatt att
man tryggar den unga personens arbetssäkerhet och att en anmälan om arbetet gjorts till det lokala
arbetarskyddsdistriktet. Anmälningsblanketten finns i bilaga 6.
Avsikten med arbetarskyddslagarna och –förordningarna är inte att hindra unga att arbeta eller att få
inlärning i arbete utan att skydda dem från arbetsrelaterade faror. Till exempel att klippa gräs med en
åkgräsklippare är något som hör till trädgårdsmästarutbildningen. Det är speciellt viktigt att beakta
individuella särdrag hos de studerande, för det är stora skillnader i arbetserfarenhet och den utbildning
de redan fått. Även olika sjukdomar eller skador ställer speciella krav på arbetarskyddet.
Ur den anmälan som ska göras till arbetarskyddsdistriktet bör förutom arbetsgivarens kontaktuppgifter
också framgå vilka arbetets speciella riskfaktorer är, hur dessa risker begränsas och hur den unga
introduceras, handleds och övervakas i de ifrågavarande uppgifterna. Ofta är det frågan om att man inte
får lämna den unga personen ensam med sitt arbete, utan en erfarnare arbetstagare eller
arbetsplatshandledaren bör närvara.
Då man gör upp avtal om inlärning i arbete kommer man överens om huruvida det är läroanstaltens
eller arbetsplatsens sak att sköta anmälningarna till arbetarskyddsdistriktet. Om det på en viss
arbetsplats mycket ofta finns studerande med inlärning i arbete i samma uppgifter och arbetena samt
maskinparken är samma som förut, kan man med det lokala arbetarskyddsdistriktet komma överens om
en flexibel praxis i fråga om anmälningarna. I sista hand är det platsen för inlärning i arbete som är
ansvarig för att anmälningsförfarandet är i skick.

Tabell 3. Exempel på arbeten som är farliga för unga arbetstagare
Arbeten som är farliga för unga arbetstagare
(Social- och hälsoministeriets exempelförteckning
under inlärning i arbete 128/2002)
Effekt på trädgårdsstuderande
Mekaniska riskfaktorer Fallande föremål, cirkelsåg, motorsåg, fräs, öppen
kross, sandströare, borrmaskin, vinkelslipmaskin,
gassvets och –skärare, spikmaskin med tryckluft
eller motsvarande samt tryckluftsekatör
Krav på traktorkörkort!
Kemiska riskfaktorer • Bruk av bekämpningsmedel, tvätt- och
rengöringsmedel som orsakar överkänslighet
(varningsmärkning X), explosiva ämnen,
risker med bränslen och smörjmedel
• Bruksanvisningar för bekämpningsmedel bör
finnas tillhanda och förvaringsutrymmena
vara sakenliga. Skyddsutrustning skall
användas och underhållas. Traktorsprutorna
bör vara testade.
• Bekämpningsmedel får användas endast av
en person som erlagt erforderlig examen:
1. Sprutförarexamen
2. Specialexamen för farliga medel
(T och T+ -medel)
Fysikaliska riskfaktorer Hög temperatur i växthusarbete
Kyla vid arbeten utomhus vintertid
Oljud
Arbete med vibrerande arbetsmaskiner som fräsar
och markpackare
Elektriska riskfaktorer Elektriska arbetsmaskiner och –aggregat ska
användas på rätt sätt
Risk för fysisk överansträngning Lyftande om bördan ständigt väger mer än 20 kg
för män och 15 kg för kvinnor. Till exempel
gödselmedels- och växtunderlagssäckar.
Biologiska riskfaktorer Mögel och damm i lager- och växthusluft
Vissa övriga arbeten • Utgrävningar med rasrisk
• Sprängningsarbeten
• Rivning av byggnader
• Fallrisk. Till exempel reparation och
underhåll av växthustak.
• Risk som maskiner utgör i ackordavlönat
arbete i högt tempo. Till exempel ackordarbete
vid förpackningsmaskin.

4.3.1 ARBETARSKYDDSDISTRIKETS UNDANTAGSTILLSTÅND ATT ANVÄNDA 15 ÅR
FYLLDA PERSONER FÖR FARLIGA ARBETEN
Arbetarskyddsdistriktet kan på vissa villkor, om det är nödvändigt för den yrkesmässiga utvecklingen,
bevilja undantagstillstånd att vid inlärning i arbete använda en person som fyllt 15 men inte 16 år i
arbeten, som annars klassificeras som farliga för ungdomar under 18 år. En förutsättning för tillståndet
är att den studerande arbetar under en erfaren och yrkeskunnig persons omedelbara övervakning.
Undantagstillstånd bör användas bara vid behov och i läroanstalterna ska man sträva efter att
perioderna för inlärning i arbete infaller så att de yngsta studerande hinner fylla 16 år innan perioden
påbörjas.

5.
FÖRSÄKRINGAR
Med tanke på arbetsolycksfall, yrkessjukdomar och olycksfall under arbetsresor bör den studerande
under inlärning i arbete ha en lagstadgad olycksfallsförsäkring. I avtalet som görs upp före perioden för
inlärning i arbete är det skäl att anteckna ersättningsskyldigheter och försäkringsbehov med tanke på
skador som den studerande kan orsaka. Likaså bör ansvar för handledning och övervakning utredas
innan perioden för inlärning i arbete inleds.
5.1. OLYCKSFALL I ARBETE OCH UNDER ARBETSRESOR
Läroanstalten är skyldig att ta en olycksfallsförsäkring för den studerande under inlärning i arbete,
arbetsgivaren tecknar försäkring för en arbetstagare med ett anställningsavtal. Anställda och studerande
under perioden för inlärning i arbete ska ha en lagstadgad olycksfallsförsäkring, som ersätter arbetsolycksfall,
yrkessjukdomar och olycksfall under arbetsresor. Numera skall även olycksfall under arbetsresor
för studerande under inlärning i arbete ersättas. Som arbetsresor anses i det fallet resor mellan
läroanstalten och platsen för inlärning i arbete samt mellan bostaden och platsen för inlärning i arbete.
Fortsättningsvis står olycksfall under teorilektioner, måltidspauser, raster samt resor mellan bostaden
och skolan utanför ersättningsskyldigheten.
5.2. INLÄRNING I ARBETE UTOMLANDS
Läroanstaltens lagstadgade olycksfallsförsäkringsskydd är i kraft också under inlärning i arbete som sker
utomlands, men alltid då man reser utomlands är det skäl att skilt komma överens om försäkringsskyddet
för den studerande och andra ansvarsfrågor med den utländska samarbetsskolan, arbetsplatsen och
den egna skolan. Landet man åker till kan dessutom ha egna nationella lagstadgade krav som påverkar
behovet av extra försäkringar. Det socialskydd den studerande kan få i det andra landet samt till exempel
rätten till vård beror på, om det är frågan om ett annat EU-land, ett annat land med vilket avtal
ingåtts om socialskydd eller ett annat utomstående land. I varje fall ersätter den lagstadgade finländska
olycksfallsförsäkringen inte sjukdomsfall eller ansvarsskador som den studerande förorsakat och inte
heller olycksfall under fritiden. Behovet av extra försäkringar bör utredas innan den studerande åker
utomlands.
5.3. UTLÄNDSKA STUDERANDE I FINLAND
Då en utländsk studerande vistas i Finland bör denna vara inskriven i en finländsk läroanstalt och
målsättningen för studierna bör vara att avlägga en yrkesexamen. Då är den studerande också
olycksfallsförsäkrad enligt lagen i Finland. Kortvariga besök i en finländsk skola räcker inte för att man
skall omfattas av olycksfallsförsäkringen.
5.4. FRIVILLIGA FÖRSÄKRINGAR SOM SKYDD UNDER INLÄRNING I ARBETE
Den studerande kan under inlärning i arbete få extra skydd via hemförsäkringen närmast i fråga om
egendomsskador. Även en egen reseförsäkring ersätter till exempel olycksfall, om platsen för inlärning i
arbete ligger på minst 50 km:s avstånd.
5.5. ANSVARSFÖRSÄKRINGAR
Den studerande är personligen skyldig att ersätta skador, som uppsåtligt har vållats. Om orsaken är
vårdslöshet, kan man vara delvis ersättningsskyldig. Skolan ansvarar för skador som den studerande

under inlärning i arbete vållat andra personer endast om arbetet sker i skolans regi. Arbetsplatsens
normala ansvarsförsäkring ersätter skador som den studerande vållat en tredje part. Däremot ersätter
den inte skador som den studerande tillfogat arbetsplatsen eller dess egendom. För att täcka sådana kan
arbetsplatsen eller skolan ta en ansvarsförsäkring för den studerande, som ersätter person- och
föremålsskador. Mera uppgifter om ansvarsförsäkring för studerande vid inlärning i arbete fås från
försäkringsbolagen. Försäkringsskyddet bör nämnas i det ramavtal som görs upp mellan skolan och
arbetsplatsen.