Mindfulness i coaching av Mats Jacobson - Interagera Psykologi

VAD HANDLAR HYPEN OM? 

Mindfulness 

i coaching 

Mats Jacobsson 

Mindfulness i coaching 1

2 

Mindfulness i coaching 

– vad handlar hypen om? 

första upplagan 

Kontakt 

Mats Jacobsson 

leg. psykolog // leg. psykoterapeut 

Interagera Psykologi 

Besöksadress 

norra allégatan 1 

Postadress 

Järntorgsgatan 12-14 

413 01 göteborg 

telefon 0739–65 19 59 

mats@interagerapsykologi.se 

licenserat under creative commons erkännande-ickekommersiell-ingaBearbetningar 3.0 unported license. 

Erkännande = du måste erkänna upphovsmannen och/eller licensgivaren på det sätt de anger. 

IckeKommersiell = du får inte använda dig av verket på ett sätt som huvudsakligen har till syfte att ge dig en kommersiell fördel eller annan typ av 

ekonomisk ersättning. Mer information om ickeKommersiell finns här. 

Inga Bearbetningar = du får bara framställa exakta kopior av verket. du får inte bearbeta eller ändra det. 

To view a copy of this license, visit http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/ or send a letter to creative commons, 444 castro street, suite 

900, Mountain View, california, 94041, usa.

Mindfulness 

i coaching 

– vad handlar 

hypen om? 

MAts JAcObsON 

LEg. PsYkOLOg & LEg. PsYkOtERAPEut 

MEDLEM i MiNt NätVERkEt AV Mi tRäNARE 

3

det verkar som att man hör talas 

om mindfulness lite vart 

man vänder sig nuförtiden. 

När jag började arbeta med 

mindfulness (eller medveten 

närvaro som det heter på 

svenska) för ett dussintal år 

sedan var det inte så. På psykologiska 

institutionen i Göteborg 

där jag lade fram mitt examensarbete på psykologprogrammet 

om ”Mindfulness i psykologisk behandling” 

år 2000 hade de flesta aldrig hört talas om mindfulness. 

Jon Kabat-Zinn med kollegor hade forskat på mindfulnessbaserad 

stressbehandling (MBSR, Mindfulness-Based 

Stress Reduction) med grund i traditionell buddhistisk 

mindfulnessmeditation sedan 70-talet, och hade gediget 

forskningsstöd för detta 1 . Men det var först när kognitiv 

beteendeterapi fick mer medieutrymme som medveten 

närvaro blev mer känt. Det var framförallt tredje vågens 

kbt som spred mindfulness som en evidensbaserad behandlingsmetod. 

Mest känt är kanske MBSR och likartade 

MBCT (Mindfulness-Based Cognitive Therapy), andra 

exempel är ACT (Acceptance and Commitment Therapy) 

och DBT (Dialektisk Beteende Terapi). Och det verkar som 

om det segertåg medveten närvaro och tredje vågens kbt 

gjort inom psykologisk behandling nu också börjar sprida 

sig över till coachområdet. 

Hur kommer det sig att ett begrepp som mindfulness blir 

upptaget i populärkulturen, och dyker upp lite varstans från 

veckotidningarnas omslag till att vara vårdcentralens standardbehandling 

för ångest och depression? Givetvis är det 

betydelsefullt att det finns ett snabbt växande forskningsstöd 

för medveten närvaro som behandling för stress, ångest, 

depression, smärta med mera 2 , men den snabba spridningen 

beror nog inte bara på det. 

Kanske måste varje begrepp som blir lite av ett modeord 

också tilltala vår samtid. 

Kanske är det stressen i vår samtid, vi ”hinner inte” vara 

närvarande. 

Kanske är det vår samtids prestationsångest: pressen att 

vara ung, rik, lycklig, vacker och ständigt bättre. Kanske 

helt enkelt vår samtids förväntan om ständig tillväxt. Vad 

det än är tycks vår upplevelse av krav och vår ångest över 

dem öka. Vi strävar efter harmoni och lycka men tycks inte 

nå det, hur vi än kämpar. 

medveten närvaro svarar direkt an på dessa samtidsdilemman. 

Och dessa dilemman återfinns också i coachrelationen. 

4 MaTs JacoBsson | inTeragera PsyKologi

grunden för coachrelationen är att någon vill ha hjälp 

att förändra något, uppnå någon form av mål. Helst vill vi 

att denna förändring skall ske så snabbt och effektivt som 

möjligt. Våra klienter vill få verktyg och nå resultat. Den 

eller de som bekostar coachningen vill att insatsen skall ha 

effekt, gärna i tydliga ekonomiska termer. Jag skulle kunna 

fortsätta, men ni kanske redan känner igen de krav på prestation 

och effektivitet som präglar vår samtid? 

dessa krav är inte orimliga: självklart söker man en coach 

för att få hjälp att förändras. Problemet ligger i de ensidiga 

strategier man ofta använder för att uppnå förändringsresultat 

– de är inte alltid ändamålsenliga. Ibland leder istället 

vår strävan efter förändring, prestation och effektivitet 

paradoxalt nog till motsatsen: förlamande stress, nedstämdhet, 

bristande motivation, svårighet att lära av misstag, defensivitet 

och dåliga beslut. 

» för att hantera stress 

på ett ändamålsenligt 

sätt behöver vi kunna 

uppfatta och reglera 

våra känslor utan att 

kämpa mot dem, och 

kunna växla mellan 

olika strategier för att nå 

våra mål beroende på 

vad som krävs.« 

Coachrelationen – att hjälpa någon 

annan nå sina mål 

anledningarna till det är flera. En viktig anledning är att 

vi människor mår bäst och presterar bäst under optimal 

stress. Att pressa sig själv över den stressnivån leder istället 

till minskat tålamod, minskad inlärningsförmåga, ökad 

tendens att uppfatta andra som kritiska eller fientliga, och 

till känslor av ångest, oro och nedstämdhet. Det är väldigt 

vanligt att vi försöker ta oss ur denna situation genom att 

bekämpa dessa negativa känslor med kontrollstrategier som 

distraktion, undvikande eller grubblande, vilket förvärrar 

problemen på sikt i en negativ spiral. 

för att Hantera stress på ett ändamålsenligt sätt behöver 

vi kunna uppfatta och reglera våra känslor utan att kämpa 

mot dem, och kunna växla mellan olika strategier för att nå 

våra mål beroende på vad som krävs. Medveten närvaro är 

en förutsättning för denna förmåga till självreglering och 

psykologisk flexibilitet. 


»Medveten närvaro innebär att vara 

uppmärksam,på ett särskilt sätt: 

avsiktligt, i det här ögonblicket, 

och utan att döma.« 


Medveten närvaro – vad innebär det? 

den mest spridda definitionen av medveten närvaro är från 

Jon kabat-Zinns banbrytande bok Full catastrophe Living 

från 1990 där han återgav mycket av sin tidiga forskning på 

stressreduktion genom mindfulnessträning: 

”Medveten närvaro innebär att vara uppmärksam, på ett särskilt 

sätt: avsiktligt, i det här ögonblicket, och utan att döma.” 

(kabat-Zinn, 1990) 

kabat-Zinn fångar med denna definition de komplementära 

självregleringsförmågorna att avsikligt koncentrera och 

rikta sin uppmärksamhet, och att göra det med acceptans, 

alltså utan att omedelbart försöka förändra det vi uppmärksammar. 

Detta är en förmåga vi är ovana vid i vår samtidskultur: 

om vi uppmärksammar någonting, är vi istället vana 

att påverka och försöka förbättra det. Anledningen är att vi 

har en så stark mänsklig tendens att undvika obehagliga 

Medveten närvaro för ledare 

en av de som tidigt forskade på och skrev om medveten 

närvaro i organisationer och ledarskap är Richard boyatzis. 

Boyatzis har arbetat tillsammans med Daniel goleman, som 

populariserade begreppet känslomässig intelligens, och han 

har i sin forskning bland annat studerat hur ledares känslomässiga 

intelligens påverkar ett företags ekonomiska lönsamhet. 

Hans studier visade att de ledare som hade en god 

analytisk förmåga bidrog med 50% mer till företagets lönsamhet 

än genomsnittet. Men den verkliga skillnaden låg i 

förmågan till känslomässig intelligens: de ledare som hade 

större förmåga att reglera sina känslor bidrog 78% mer, och 

de som hade god social förmåga med 110%. De ledare som 

hade särskilt god självregleringsförmåga bidrog 390% mer 3 . 

Träning i medveten närvaro har i många forskningsstudier 

visats leda till förbättrad självregleringsförmåga 4, 5 . 

boyatZis Har tillsammans med kollegan Annie Mckee 

skrivit ett flertal böcker om ”resonant ledarskap”, där de 

sammanfattar sin forskning. De beskriver hur ledare och 

organisationer i vår globala, konkurrensutsatta samtid är 

alltmer tidspressade, med krav att följa med i och bearbeta 

ett enormt växande informationsflöde och ett växande antal 

simultana processer. Att vara intelligent och välutbildad, 

med en förståelse för sitt arbetsområde, räcker inte för att 

fungera som en god ledare. Självklart är detta goda förut- 

upplevelser och försöka förstärka och förlänga behagliga 

upplevelser. 

I vår upptagenhet med att undvika obehag och hålla kvar 

belönande upplevelser riskerar vi att agera reflexmässigt, 

utan att uppfatta den information som finns i nuet. Vi väljer 

inte vad vi gör, vi agerar utan medvetenhet styrda av tidigare 

erfarenheter och av våra planer för framtiden. 

Träning i medveten närvaro innebära att träna förmågan 

till uppmärksamhet i nuet med öppenhet och acceptans, 

och att välja vad vi gör, på det mest ändamålsenliga sättet. 

vad innebär det då att handla ändamålsenligt? Ett kort svar 

är: att handla ändamålsenligt är att agera effektivt utifrån 

sina värderingar. Medveten närvaro innebär därför också 

att vara i god kontakt med sina genuina värderingar, och 

agera i enlighet med dem. 

sättningar, men hundratals studier visar att känslomässiga 

och sociala kompetenser har en betydligt större inverkan på 

en ledares effektivitet 6 . 

Nyckeln till allt detta, menar Boyatzis, McKee med kollegor, 

är medveten närvaro. Med det avser de förmågan att 

snabbt och korrekt bearbeta känslomässig information, att 

uppfatta känslor i nuet, och förstå deras effekt på sig själv 

och andra. Förmågan att korrekt läsa av omgivningen och 

att handla ändamålsenligt i förhållande till detta är en avgörande 

förmåga i dagens komplexa och tidspressade värld. 

Men det är inte lätt, och studier har visat att en av de största 

hindren för ledares framgång är bristande förmåga att reglera 

känslor 7 . Studier visar också att träning i medveten 

närvaro ökar graden av känslomässig medvetenhet i nuet8. 

kraven på effektivitet får ledare att ständigt driva på sig 

själva och sina arbetsgrupper – möta resultatmål, deadlines, 

och andra prestationsmål. Risken är att ledare och organisationer 

underskattar betydelsen av återhämtning för 

kunna prestera uthålligt. De negativa effekterna av stress 

- bristande förmåga till koncentration och kommunikation, 

defensivitet, och ”tunnelseende” leder till minskad kreativitet 

och minskad effektivitet, och om det pågår längre till 

sjukskrivningar och utbrändhet för personalen och minskad 

lönsamhet för organisationen. 


Medveten 

närvaro, hopp, 

och medkänsla 

boyatZis, mckee och kollegor menar att det finns tre 

avgörande områden ledare kan träna för att undvika 

denna negativa utveckling och istället säkerhetsställa en 

uthållig förmåga att handla ändamålsenligt och effektivt: 

träning i medveten närvaro, hopp, och medkänsla 9 . 

Medveten närvaro är ett tillstånd av öppenhet där 

vi tar in oss själva, andra, och vår omgivning. Denna 

kontakt med oss själva och andra förnyar oss, och sätter 

oss också i bättre kontakt med de värderingar vi vägleds 

av. Utifrån en sådan vitalisering från vår värdegrund, 

kan vi formulera en vision av vart vi vill, och hur vi har 

bäst möjlighet att gå vidare för att komma dit. En sådan 

engagerande och realistisk vision skapar hopp, och ger 

energi och uthållighet att sträva mot dessa mål utan att 

tappa bort dem under perioder av hög stress och belastning. 

den kontakt vi får med oss själva och andra genom 

medveten närvaro skapar också en bättre förmåga till 

empati. Den accepterande hållning mot egna och andras 

känslor medveten närvaro odlar gör att vi inte blir lika 

defensiva eller i behov av att försvara vår självbild eller 

prestige. Istället kan vi lyssna och lära för att bättre förstå 

orsakerna till egna misslyckanden eller andras kritik. 

Vi får en bättre förmåga till medkänsla, och bättre förmåga 

att hantera konflikter. Ledare som bryr sig om sina 

medarbetare, förstår dem, och i handling visar att de är 

beredda att agera för deras bästa, ger förtroende. Medarbetare 

ger mer och arbetar effektivare för sådana ledare. 

boyatzis, Mckee mfl. menar att den resonans som 

flödar från medveten närvaro, hopp och medkänsla i en 

organisation är en kreativ energi som ger en känsla av 

mening, understödjer högre produktivitet och kreativitet, 

och ger bättre resultat. 

Medveten 

närvaro för 

coacher 

samma förmågor att vara medvetet närvarande, att förmedla 

medkänsla, engagera och skapa hopp som effektiva 

ledare har, utmärker också effektiva coacher. Coachrollen 

ställer höga krav på förmågan att samtidigt kunna bearbeta 

verbal och ickeverbal kommunikation, att simultant reglera 

sina egna och klientens affekter, att kunna växla mellan att 

följa klienten och behålla fokus i coachningen, och att upprätta 

och behålla en god kommunikation och allians. 

Passemore och Marianetti sammanfattar fyra områden 

där medveten närvaro kan förbättra en coachs effektivitet: 

genom bättre förberedelse inför coaching, genom bättre 

förmåga att behålla fokus under coaching, genom bättre 

förmåga att inte undvika eller överväldigas av känslor under 

coachingen, och genom att lära ut medveten närvaro 

till klienten 10 . Chaskalson har också föreslagit att lägga till 

förmågan till empati och medkänsla 11 , och jag skulle vilja 

lägga till förmågan att behålla fokus på att utveckla klientens 

egen förmåga och ansvar att lösa problem, och avhålla 

sig från vad man i MI (Motiverande samtal) kallat ”korrektionsreflexen”. 

Bättre förberedelse inför coaching 

Samma tidspress och krav på effektivitet som präglar vår 

samtid i övrigt präglar också vardagen för en coach. En kort 

stunds medveten närvaro gör det möjligt att ställa om från 

ett tidigare coachsamtal, och vara närvarande i mötet med 

en ny klient utan att tex. hänga kvar i ett tidigare samtal eller 

planera inför nästa. 

Behålla fokus under sessionen 

Medveten närvaro ökar förmågan för coachen att lyssna 

och följa klienten, och samtidigt behålla fokus på målen 

för coachsessionen och behålla inriktningen mot dem på 

ett ändamålsenligt sätt. Det ökar också förmågan att inte 


överlastas av fakta, utan kontinuerligt uppfatta och följa de 

subtila förändringsprocesser som sker i nuet. 

Bättre förmåga att inte undvika 

eller överväldigas av känslor 

Många av de svårigheter klienter kommer med har sitt 

ursprung i deras svårigheter att reglera känslor. Coachen 

behöver vara i kontakt med de känslor och tendenser till 

undvikande och låsningar som klienten kommer med, men 

samtidigt inte själv bli låst av dem. Medveten närvaro ökar 

förmågan att uppfatta sådana undvikanden eller låsningar, 

och skapa ett inre utrymme att förhålla sig ändamålsenligt 

till dem. 

Bättre förmåga att understödja 

klientens egen förmåga 

I en hjälpande roll som coachrollen är det lätt att ta över klientens 

problem och försöka lösa dem åt klienten, och tappa 

bort det grundläggande målet att hjälpa klienten utveckla 

sin förmåga att själv lösa sina problem. Dels agerar klienter 

ofta på subtila sätt så att vi lätt tar över ansvaret för dem, och 

dels har vi svårt att stå bredvid och se på när klienten tvekar 

att göra förändringar som vi tycker är uppenbart nödvändiga. 

Den acceptans medveten närvaro odlar ökar coachens 

förmåga att avstå från att omedelbart ingripa och ”korrigera” 

klienten, och istället behålla en process där klienten 

kan utveckla egna lösningar utifrån sina förutsättningar och 

värderingar. 

Bättre förmåga till empati och medkänsla 

Viktigast är kanske att medveten närvaro ökar coachens 

förmåga till empati och medkänsla med klienten. Förmågan 

att förmedla en korrekt förståelse av klientens känslor och 

önskemål tillsammans med en acceptans och medkänsla för 

klienten, vad Carl Rogers kallade ”unconditional positive 

regard”, hör till de faktorer för goda resultat i en psykoterapiprocess 

som har mest robust forskningsstöd 12 , och kan 

med stor sannolikhet överföras till coachrelationen. Klienter 

engagerar sig mer och vågar mer när de känner denna 

förståelse och acceptans från coachen. 

Förmåga att lära ut medveten 

närvaro till klienten 

En coach kan lära ut medveten närvaro till klienten på två 

huvudsakliga sätt: formellt eller informellt. Coachningen 

kan inkludera formell mindfulnessträning, där coahcen lär 

ut mindfulnessövningar, kanske delar ut material som cdskivor 

som klienten kan använda för egen träning mellan 

sessionerna. Coachen kan också lära ut mindfulness informellt, 

genom att coachningen genomsyras av medveten 

närvaro men utan att man nödvändigtvis pratar om ”medveten 

närvaro” eller formellt lär ut övningar. I båda fallen 

är coachens egen träning och färdighet i medveten närvaro 

givetvis avgörande för dess effekt. 

eftersom forskningen på coaching ännu är ett relativt nytt 

fält har det ännu inte gjorts mycket forskning på effekterna 

av medveten träning för coacher. Inom det näraliggande 

psykoterapiforskningsfältet finns det dock forskning som 

visar att psykoterapeuter under utbildning som tränar medveten 

närvaro får betydligt bättre resultat i sina behandlingar 

jämfört med en kontrollgrupp med psykoterapeuter 

som inte tränar medveten närvaro 13 . 


Det bästa sättet att förstå medveten närvaro är genom direkt erfarenhet. Jag kommer därför guida dig genom några övningar 

i medveten närvaro, som är särskilt användbara vid coaching. Varje övning bygger vidare på den föregående. Alla 

dessa övningar finns att lyssna till på: www.interagerapsykologi.se och det är kanske lättare att lyssna än att både läsa och 

försöka göra övningen samtidigt. 

Medveten närvaro |Övning 1 

Andningsankaret 

andningsankaret 

lägg märke till din andning just nu. 

du behöver inte ändra på den, bara låt den vara som den är, 

och följ den samtidigt med din uppmärksamhet, alltmedan 

kroppen andas in, och andas ut, av sig självt. 

ett andetag som följer på nästa, och så nästa igen. 

följ din andning med din uppmärksamhet på det här sättet en 

minut innan du läser vidare. 

vad lägger du märke till när du gör övningen ovan? 

Innan jag riktade din uppmärksamhet på din andning 

tänkte du förmodligen inte på den. Kroppen sköter lyckligtvis 

vår andning automatiskt, utan att vi behöver tänka på 

det. Därför riskerar vi inte att glömma bort att andas och 

kvävas till döds när vi tex. sover eller tittar på en spännande 

film. Inte heller kan vi kvävas av en panikattack. 

När jag nu riktade din uppmärksamhet på din andning 

så upplevde du kanske det först som obekvämt. Förut var 

andningen naturlig, nu kändes den kanske plötsligt konstlad. 

Kanske tänkte du att du borde andas på något annat 

sätt: kanske med magen, eller djupare. Kanske började du 

spänna dig, så att andningen inte längre kändes lika fri. 

Det du då lagt märke till är hur fort vi griper tag i en 

upplevelse så fort vi uppmärksammar den. Så fort vi lägger 

märke till något, har vi en djupt rotad vana att värdera det 

och göra oss redo att gripa in, och förändra det. Vi värderar 

vår upplevelse och är redo att ”fixa till” den. 

en annan vanlig upplevelse, om du verkligen uppmärksammade 

din andning en minut, är hur svårt det är att faktiskt 

vara kontinuerligt uppmärksam på andningen (eller 

vad som helst) under en hel minut. Det vanligaste är att 

efter c:a 15 sekunder reagerar ditt medvetande ungefär såhär: 

nu kan jag det här. Trååkigt! Istället börjar du tänka på 

något annat, ändra kroppsställning, fundera över vad du 

skall göra efter detta, vad poängen med detta är, eller något 

liknande. 

Det du då upptäckt är hur rastlös och otålig vår uppmärksamhet 

är, och hur lite kontroll vi faktiskt har över den. 


Vår uppmärksamhet riktar sig än hit, än dit, ofta utan att vi 

lägger märke till hur det går till. 

en annan upplevelse du kan ha haft, är att du saktade ner 

lite grann, kanske kom ikapp dig själv och din kropp lite 

mer. Kanske la du märke till att du kände dig sömnig, trött, 

lugnare, orolig, eller något annat. 

Att uppmärksamma andningen på det här sättet innebär 

att du skiftar uppmärksamheten från tankar till sinnesupplevelser. 

För det mesta är vi upptagna av planer, minnen, 

tolkningar, reflektioner. Det är sällan vi bara upplever våra 

sinnesintryck, utan att göra någonting, utan att vara på väg 

någon särskild stans. Att bara uppmärksamma andningen 

utan något annat mål än att vara närvarande och uppmärksam, 

skapar ett inre utrymme där vi kan lägga märke till 

våra upplevelser lite tydligare innan vi agerar på dem. Kan- 

ske påminns vi om hur vi känner oss, fysiskt och emotionellt, 

när tankarna stiger åt sidan. 

varför valde jag att rikta din uppmärksamhet just på 

andningen? Det finns ju oändligt många intryck man hade 

kunnat välja att rikta uppmärksamheten mot när man övar 

medveten närvaro? 

Anledningen till att man i traditionell övning av medveten 

närvaro ofta väljer att fokusera uppmärksamheten på 

andningen är att andningen ligger mellan vårt autonoma 

och vårt viljestyrda nervsystem. Vi kan inte sluta andas, 

men vi kan avsiktligt lugna vår andning, och genom att 

göra det även lugna vårt inre tempo. Den grundläggande 

mindfulnessövningen att komma tillbaka till nuet genom 

att ta kontakt med vår andning kallas därför ofta för “andningsankaret”. 


det andra området där man brukar börja träna medveten 

närvaro är kroppen. Vår förmåga att minnas och dra lärdom 

av det förflutna och att kunna planera och föreställa 

oss framtiden är grunden till att människan dominerar den 

här planeten, men denna förmåga har också en baksida. Ett 

djur kan inte bli stressat av något som ligger i framtiden, eller 

grubbla och våndas över någonting som redan har hänt. 

Det kan däremot vi människor, och eftersom vår förmåga 

att minnas och tänka är så central för oss är det lätt för oss 

att fångas av våra tankar och planer. 

Har du någon gång legat vaken, och försökt somna – 

allt mer stressad över att det snart är morgon, och att de 

timmar av sömn du hade behövt för vila och återhämtning 

rinner bort? Kanske skulle du göra något extra viktigt 

nästa dag, och oroade dig för hur du skulle klara det om 

du inte fick vila. Men hur du än försökte, kunde du inte 

Känslans intelligens 

vi vet alla att vi fattar många beslut på ”magkänsla”. Vad 

är det egentligen? Och är det bra eller dåligt att fatta beslut 

på magkänslan? Detta har varit livligt debatterat i forskarvärlden. 

Att oreflekterat agera utifrån vår första känsloimpuls 

kan ofta leda fel. Våra känslor kommer från intuitiv helhetsbedömning 

av vår situation baserat på tidigare erfarenheter. 

Denna bedömning har fördelen att den är väldigt 

snabb, men den riskerar också att bygga på övergeneralisering 

av tidigare erfarenheter. Dessutom riskerar vi att 

känslomässigt vilseledas av vår starka tendens att undvika 

obehag och maximera behagliga upplevelser på kort sikt. 

Vi riskerar då att bortse från långsiktiga konsekvenser, och 

övergripande målsättningar 14 . 

Men att bara ”sakligt tänka på saken” är inte heller bra. 

Känslor ger oss viktig social information om relationer 

och vad som är viktigt för oss själva och andra. Att bortse 

från denna information leder inte till bra beslut15. Dess- 

somna, utan tankarna snurrade bara runt i huvudet på dig. 

Vad du upplevde är ännu ett exempel på att vår så ofta 

framgångsrika strategi att försöka kontrollera tillvaron inte 

är helt framgångsrik när det gäller våra inre upplevelser. Vi 

har svårt att avsiktligt sluta tänka. Våra försök tycks istället 

bara skapa fler tankar, i en oändlig rundgång. Vi har 

också svårt att avsiktligt slappna av och somna. Sömn och 

avslappning är istället något som kommer när vi öppnar oss 

och låter den komma av sig själv. 

Så hur kan du då göra för att komma ur grubblande 

och stress? Eftersom vi så lätt uppslukas av våra tankar 

brukar man börja med att träna medveten närvaro på sinnesintryck 

och kroppsupplevelser. När du märker att du 

grubblar och tankarna mal runt, kan du sluta kämpa mot 

dem, och samtidigt vidga din uppmärksamhet till att igen 

omfatta kroppen och sinnena i nuet. 

utom visar nyare forskning att vi kan trassla in oss när 

vi försöker bedöma komplexa situationer på endast rationella 

grunder. Flera studier visar att vi faktiskt fattar bättre 

beslut om vi inte tänker för mycket i situationer där vi 

behöver fatta komplexa beslut 16 17 18 . Att grubbla hjälper 

oss inte! 

eftersom många av de beslut ledare och coacher behöver 

fatta är komplexa, och involverar sociala, relationella och 

värdegrundade faktorer, är ”magkänslan” viktig och kan 

faktiskt leda till bättre val och mer ändamålsriktigt handlande. 

Men ”magkänslan” blir bättre om vi inte impulsivt 

styrs av att undvika obehagliga känslor eller är för beroende 

av bekräftelse av oss själva eller vår världsbild. Medveten 

närvaro är en stor hjälp att vara i god kontakt med våra egna 

och andras känslor och värderingar, och samtidigt behålla 

ett inre handlingsutrymme där vi kan välja vad som är bästa 

sättet att gå vidare. 



Förkroppsligad närvaro 

förkroppsligad 

närvaro 

lägg märke till hur kroppen känns just nu. 

finns där något område, där du märker att du är spänd, eller 

spjärnar emot? Öppna dig för det området. 

släpp taget och acceptera den delen av din kropp och hur det 

känns där just nu. 

du behöver inte kämpa med din upplevelse, eller med din impuls 

att undvika obehag. Bara låt de upplevelser du har vara 

där, och fortsätt lägga märke till vad mer som finns där. 

du kan föreställa dig hur du andas mot det området, och med 

varje utandning så släpper du taget lite mer. 

låt gradvis din närvaro i kroppen sprida sig till hela kroppen, 

som en helhet. 

din kropp, och de upplevelser som passerar genom dig i det här 

ögonblicket. 

Bara upplev din kropp och dessa upplevelser som passerar ett 

par minuter. 



Fokusering och problemlösning 

fokusering & 

problemlösning 

istället för att undvika dina känslor, använd dem för att förstå 

din situation och vad du behöver just nu. 

Stabilisera dig med andningsankaret. 

Ta ett par djupa andetag, och låt utandningen bli längre. 

Öppna och slappna av händerna. slappna av kroppen så gott 

du kan. 

Skapa ett inre rum för dig själv. 

Vad känner du i den här situationen? 

svara inte genom att tänka; låt de känslor och upplevelser som 

kommer i din kropp svara åt dig. 

Ta emot det som dyker upp, och beskriv det med ett kort ord. 

lägg det åt sidan en stund, alldeles bredvid dig. Vad finns det 

mer? Ta emot också detta, beskriv det kort, och fortsätt lyssna 

efter vad mer som finns där. fortsätt en stund tills det du märker 

att du har beskrivit de tydligaste omedelbara upplevelserna du 

känner i kroppen i den här situationen. 

Upplev nu helheten. 

fokusera på helhetsupplevelsen. Värdera inte din känsla, utan 

känn in upplevelsen i din kropp när du låter den här situationen 

finnas inuti dig, oavsett om den är behaglig eller förknippad 

med obehag. Bara upplev alltihop, helhetsupplevelsen av situationen, 

och den upplevelse kroppen har av det. 

Sätt ord på upplevelsen, utan att värdera. 

Vilken karaktär har den här upplevelsen? 

Kommer det något ord, någon bild, eller något annat som kan 

beskriva den här upplevelsen? 

Vilket ord skulle passa bäst för att beskriva upplevelsen? 

ge den här upplevelsen ett namn och ett ansikte, utan att undvika 

den, trappa upp den eller stänga av den. Beskriv utan att 

döma, som om du var ett objektivt vittne. 


Stanna kvar i upplevelsen en stund. 

gå fram och tillbaka mellan ordet eller bilden och helhetsupplevelsen i 

kroppen. 

stämmer de exakt? 

om de stämmer, upplev bara ”passformen” mellan upplevelsen och ditt 

namn på den. 

om din upplevelse förändrar sig, följ med och se vilket ord eller bild som 

passar med den nya upplevelsen. när du fått rätt ord eller bild till upplevelsen, 

bara stanna kvar i den här upplevelsen i en minut, och känn på 

den. 

Fråga dig själv hur du vill gå vidare. 

”Vad i det här problemet är det som får mig att känna mig så _________?” 

”Vad skulle behöva hända?” 

svara inte med tankeresonemang, ställ frågorna tyst för dig själv och 

vänta på att upplevelsen av sig själv förändras och ger dig svar. hur förändras 

upplevelsen i kroppen? Vilka bilder, ord eller tankar kommer då? 

låt kroppen svara. 

när du klarnat, hur vill du gå vidare? Vad behöver du? 

Vad kan du ändra, vad måste du acceptera och göra det bästa av? 


16 

Du är inte 

dina tankar 

Hayes, strosaHl ocH Wilson har i ett flertal böcker 

och forskningsstudier lyft fram tendensen vi människor 

har att blanda samman våra tankar om oss 

själva (vår självbild) med det vi verkligen är 19 . Vi har 

också en tendens att blanda samman våra tolkningar 

av en situation med verkligheten. Men vi är inte 

våra tankar – vi är den som upplever dessa tankar. 

Även om tankarna förändras, är vi kvar. Det är dock 

lätt att tappa fotfästet och fångas av katastroftankar 

eller önsketankar, i synnerhet om de gäller sådant 

som är viktigt för oss, som vår självbild, viktiga relationer, 

eller viktiga beslut. Vi blir defensiva när 

någon kritiserar oss, istället för att lyssna efter vad 

det finns för viktig information i kritiken. Vi försöker 

”fixa” andra, för att de skall bli mer som vi vill att 

de skall vara, trots att detta ofta får motsatt effekt. 

Vi övervärderar sådan information som stämmer 

överens med det vi redan tror, och bortser från information 

som talar för motsatsen. 

Även i situationer som inte är känslomässigt laddade 

utan som vi tvärtom uppfattar som rutinartade, 

är det lätt att vi uppslukas av våra tankar. Om vi 

inte tycker att det händer något speciellt som kräver 

vår aktiva uppmärksamhet, förlorar vi oss lätt i dagdrömmar 

som ofta handlar om önskningar, ältande 

av tidigare situationer, eller dagdrömmar. Vi går på 

”autopilot”, riskerar att göra misstag eller missa viktig 

information, men allra värst: vi går miste om att 

leva fullt ut, och vitaliseras av kontakten med nuet. 

medveten närvaro handlar om att lösgöra sig från 

tankarnas automatiska flöde, och vakna upp från 

”autopiloten”. Vi blir friare att välja hur vi vill agera, 

och bättre i kontakt med om vi lever som vi vill leva. 

Denna kontakt med oss själva och våra grundläggande 

värderingar ger en genuinitet och auktoritet, 

som ibland beskrivs som stark självkänsla. 

Även en mycket kort stunds övning av medveten 

närvaro kan återge dig en inre frihet i förhållande till 

dina tankar och känslor, sätta dig i kontakt med dina 

djupare värderingar, och hämta hem dig till det här 

ögonblicket. 


Inre samling 

detta är en kort övning du kan 

göra för att samla dig själv när du 

behöver det. eftersom det är en 

kort övning kan du skapa en tydlig 

plats för den genom att sätta dig i 

en bekväm och samtidigt vaken 

ställning, med stöd för fötterna mot 

golvet eller marken, och ryggen 

ganska rak och samtidigt avspänd. 

nu kan du välja att antingen låta 

blicken vara stilla på en punkt, eller 

låta ögonen stängas. och börja 

uppmärksamma, verkligen uppmärksamma, 

vad som händer inuti 

dig just nu. 

Vilka tankar passerar genom huvudet 

på dig just nu? Bara beskriv 

dem mycket kort för dig själv, utan 

att döma eller värdera dem. Tankar 

på det… och det… det är tankar 

jag har just nu. 

Bara notera tankarna, utan att gå 

vidare i dem just nu, bara acceptera 

att de är där. 

och notera också de känslor som 

passerar genom dig just nu… där 

är den känslan… och den känslan… 

det är känslor jag har just nu. 

och du kan särskilt lägga märke 

till om du upplever en impuls att 

MaTs JacoBsson

skjuta bort eller hålla kvar en tanke 

eller en känsla, eller om du värderar 

någon känsla som obekväm eller 

obehaglig. 

om du märker en sådan impuls att 

skjuta bort eller hålla fast vid någon 

tanke eller känsla, så låt den impulsen 

passera och säg istället till tanken 

eller känslan ”hej, där är du, det är 

så det är just nu.” 

och på samma sätt med alla upplevelser 

du har i kroppen, om där är 

spänningar, en känsla av att hålla 

tillbaka, eller vad det nu är… Bara 

notera dem och låt dem passera genom 

att säga: ”hej, där är du. det är 

så det är just nu.” 

så, nu har du tagit steget ut ur autopiloten 

och gjort det klarare för 

dig själv vad som händer inuti dig 

just nu. nästa steg är att samla din 

uppmärksamhet genom att fokusera 

på din andning – hur magen rör sig 

med varje in och utandning… den 

lilla vågen av avslappning som kommer 

med varje utandning… och följ 

den och låt den sprida sig lite med 

varje utandning… varje andetag 

som en våg som kommer och går… 

andetag för andetag… så att du följer 

med när kroppen andas in, och följer 

med när kroppen andas ut… som om 

du samlade och förankrade dig själv 

andningen och magens rörelser när 

kroppen andas in… och ut… bara 

närvarande i det här ögonblicket. 

och nu som ett tredje steg, när du 

har samlat dig själv på det här sättet, 

kan du låta din uppmärksamhet vidgas. 

samtidigt som du är medveten 

om andningen, blir du också medveten 

om kroppen som en helhet. så att 

du upplever en rymligare medvetenhet… 

en upplevelse av kroppen som 

en helhet, inkluderande alla dess 

upplevelser utan att skjuta dem ifrån 

dig eller hålla kvar dem… och låter 

andningen och den mjuka avslappning 

som kommer med varje utandning 

nå till bröstet… skuldrorna… 

axlarna… ryggen… händerna… 

ansiktet… 

Bara omfamna hela kroppen och 

alla dessa upplevelser i denna accepterande, 

rymliga närvaro i den 

här stunden, det här ögonblicket… 

och sedan, när du är redo, öppna 

ögonen och rikta dig utåt igen, förankrad 

i den här känslan av att vara 

samlad och närvarande, redo att 

fortsätta på ett sätt som blir bra för 

dig just nu. 

inre 

samling 


Acceptans och medkänsla 

medveten närvaro innebär inte bara att vara uppmärksam. 

Vi känner alla till exempel på personer som ständigt 

är uppmärksamma på sig själva, men på ett kritiskt och 

förlamande sätt. Uppmärksamhet utan medkänsla är inte 

hjälpsam, utan tvärtom hindrande. Träning av medveten 

närvaro kräver därför också utveckling av förmågan till empati, 

acceptans, och medkänsla. 

När man arbetar som psykolog och coach märker man 

hur otroligt kritiska vi människor i allmänhet är mot oss 

själva. När vi misslyckas med någonting, eller kämpar med 

svåra känslor, säger vi ofta till oss själva att ”skärpa oss”. 

Sällan har det avsedd effekt. Istället för att bli bättre förmögna 

att hantera svårigheter, blir vi oftast mer nedstämda 

och stressade av den typen av bestraffande inre självprat. 

Anledningen är att uppmaningar att ”skärpa oss” inte ger 

oss bättre strategier att vare sig ta hand om våra känslor eller 

problemlösa kring svårigheter. Att säga till oss själva att 

”skärpa oss” tenderar istället att öka vår kamp med tankar 

och känslor, vilket tvärtom förstärker de svåra känslorna. 

Även i sampelet med andra kan vi se hur försök att korrigera 

eller uppmana andra att ”skärpa sig” sällan har avsedd 

effekt. Tvärtom väcker det oftast motstånd, även om motståndet 

ibland sker passivt och under ytan. Detta hindrar 

konstruktivt ledarskap och coaching. 

Vi fungerar istället bättre om vi får hjälp att reglera vår 

inre självkritik när vi har svårigheter. Relationerna och 

samarbetet med andra blir också bättre om vi bemöter dem 

med acceptans och är inkännande nog att förstå deras känslor 

och motivation. 

Det är dock svårt för oss att avhålla oss från att försöka 

”skärpa” och korrigera oss själva och andra. Det kräver träning 

att bemöta också frustrerande känslor med acceptans, 

och att vara inkännande och medkännande med andra även 

när de motarbetar och utmanar oss. 

18 MaTs JacoBsson

medkänsla 

acceptans 


Medkänsla och acceptans 

sätt dig bekvämt. slut ögonen. Tillåt kroppen att bäras upp av stolen. 

lägg märke till kroppens kontakt med stolen och med golvet. 

slappna av magen. 

lägg märke till att kroppen redan andas av sig självt. 

följ andningen en stund. för varje andetag kan du lägga märke till den lilla 

vågen av avslappning som följer med utandningen. 

Tänk på en person du tycker om. en person som du älskar och accepterar, 

även om han eller hon kan vara frustrerande ibland. en person som du trots 

hans eller hennes avigsidor och brister verkligen vill väl. låt dig själv uppleva 

hur du accepterar den personen, även om han eller hon inte är perfekt, 

och även om han eller hon inte alltid gör som du vill. Bara upplev känslan 

du får av att vilja någon väl. 

låt nu en inre bild eller minne av en person som älskat och accepterat dig 

träda fram i ditt inre. en person som accepterat dig som du är, redan som 

du var. Kanske kände du dig inte särskilt värd denna accepterande kärlek, 

men det spelar ingen roll. det viktiga är att den här personen accepterade 

dig, som du redan var. om du skulle ha svårt att komma på en sådan person, 

så föreställ dig istället en person som accepterar dig på detta sätt. 

föreställ dig nu att nu hur du omfattas av acceptansen och kärleken från 

denna person, och låt denna acceptans och medkänsla gradvis mjuka upp 

dig och sprida sig till de delar inom dig som bäst behöver denna acceptans. 

föreställ dig hur du själv gradvis omfattar denna acceptans och medkänsla 

och riktar den mot dig själv. låt denna medkänsla omfatta alla kamper du 

utkämpat med dig själv i ditt liv, kanske din kamp med din kropp, med dina 

känslor, med dina tankar om dig själv, med allt du ville vart och tyckt att 

du borde varit men inte lyckats med, med din kamp med rädsla, med beroende, 

med döden. rikta en acceptans och medkänsla med dig själv i all din 

kamp, och se om det är möjligt för dig att gradvis släppa den kampen och 

vila från den en stund. 

avsluta sedan övningen, och fortsätt din dag. hur känner du dig? hur känner 

du inför andra runt omkring dig? hur reagerar de på dig? 

Mindfulness i coaching 

19


En medveten arbetspaus 

medveten 

arbetspaus 

Välj en stund när du är involverad i en målinriktad aktivitet – när 

du arbetar vid datorn, städar, äter, tvättar – och ta en kort paus 

i medveten närvaro. Pausa det du håller på med tillfälligt, och 

sätt dig bekvämt. Ta ett par djupa andetag, och med varje utandning 

släpper du taget om eventuell oro eller tankar på vad 

du skall göra härnäst. om du lägger märke till någon spänning i 

kroppen, pröva att släppa taget om den spänningen. 

lägg nu märke till vad du upplever när du tar denna paus. Vilka 

upplevelser lägger du märke till i kroppen? lägger du märke till 

oro eller rastlöshet när du tar en paus från dina inre tankeberättelser? 

Känner du en stress att återuppta ditt arbete? Kan du för 

ett par ögonblick helt enkelt tillåta vad det än är som händer 

inuti dig? 

sitt så ett par minuter innan du återupptar ditt arbete. 

Träning i vardagen: medvetna arbetspauser 

”Älska mig som mest när jag förtjänar det som minst” lyder 

ett klokt talesätt. Vi behöver verkligen medkänsla och 

medveten närvaro som bäst just när vi har som svårast med 

det. Man ser ofta reklam för medveten närvaro: vitklädda 

människor på någon sandstrand, vackra stenar slipade av 

vågorna, naturens skönhet. Men det är inte på ett spa eller ett 

yogapass som det är svårast att vara medvetet närvarande: 

det är när vi kämpar med en tight tidspress på jobbet, har 

huvudvärk, och samtidigt skall hantera vår kärleksrelation, 

hämta ungar på dagis, och i största allmänhet hantera alla 

livets små frustrationer en småslaskig februarikväll. 

Vi lär oss inte heller medveten närvaro bäst genom att 

åka på en kurs en helg, och sedan tänka ”det där var bra, det 

skall jag använda någon gång när jag behöver det”. För att 

kunna använda medveten närvaro när vi behöver det som 

bäst, behöver vi träna in det som en vana. Det innebär att 

regelbundet återkomma till att vara medvetet närvarande i 

vardagen, att hämta hem oss själva till nuet igen och igen utan 

att attackera oss själva för att vi förlorat vår närvaro. 

När det gäller träning av medveten närvaro är det lätt att 

hamna i att inte göra den – på något sätt kommer det alltid en 

massa saker emellan – och sedan straffa sig själv för att man 

inte tränat. Det är dock varken någon hjälp att straffa sig själv, 

eller att inte träna. 

20 MaTs JacoBsson

Pröva istället att vara en god vän till dig själv, 

som påminner dig att träna åtminstone en gång 

om dagen. Om det någon dag skulle bli så att du 

glömmer bort att träna, se då bara till att helt enkelt 

träna så fort du kommer ihåg det, utan att gå in så 

mycket i självkritik. 

Du behöver inte gilla träningen, du behöver inte 

uppnå något särskilt med träningen. Det enda viktiga 

är att du helt enkelt övar en gång om dagen, och 

ser vad det ger efterhand. 

Ett sätt att öva sig i att vara medvetet närvarande, 

är att ta regelbundna medvetna arbetspauser. 

Hur går jag vidare om 

jag vill lära mig mer om 

medveten närvaro? 

om du vill veta mer om medveten närvaro kan du självklart 

googla på det. Faktum är att Google själva är en av de 

företag som kommit längst i att implementera ett träningsprogram 

i medveten närvaro för sin personal. Deras interna 

utbildningsprogram som startade 2007 heter ”Search inside 

Yourself ” och baseras på MBSR. Googla gärna på det och 

läs mer om deras resultat! 

En av de som populariserat medveten närvaro inom 

coaching är Michael Chaskalson. Hans bok the Mindful 

Workplace: Developing Resilient individuals and Resonant 

Organizations with MbsR som kom ut 2011 är grundad i 

gedigen forskning. Den är samtidigt lättillgänglig och har 

fått mycket stor genomslagskraft. 

Doug Silsbee har skrivit ett par böcker om medveten närvaro 

i coaching, den senaste heter Presence-based coaching: 

cultivating self-generative Leaders through Mind, body & 

Heart (2008) och är mindre forskningsbaserad och mer 

praktiskt inriktad. 

Jon Kabat-Zinn, grundaren av MBSR, har skrivit flera 

böcker om medveten närvaro och flera av dem finns översatta 

till svenska. Hans senaste bok Mindfulness for beginners: 

Reclaiming the Present Moment – and Your Life (2011) 

är en väldigt bra introduktion till träning i medveten närvaro. 

Jon Kabat-Zinn har tillsammans med grundarna av 

MBCT, Mark Williams, Zindel Segal och John Teasdale 

skrivit Mindfulness – en väg ur depression som finns översatt 

till svenska och också inkluderar en cd-skiva med övningar. 

Om du vill fördjupa dig mer i ACT perspektivet finns 

sluta grubbla, börja leva (2007) på svenska skriven av en av 

grundarna Steven Hayes. Ännu mer lättillgänglig är ACT 

helt enkelt (2011) av Russ Harris. 

Åsa Nilsonne och Anna Kåver har också skrivit ett flertal 

lättillgängliga böcker om medveten närvaro och medkänsla. 

Om du vill träna medveten närvaro finns det många som 

arrangerar egen träning i åttaveckorsprogram i MBSR och 

MBCT format. Googla för att hitta arrangörer, men fråga 

också efter vad de som leder dessa program har för utbildning. 

Det är nu mycket populärt att ge kurser i medveten 

närvaro, men min rekommendation är att gå hos en instruktör 

som själv tränat medveten närvaro en längre tid, 

och också är leg. Psykolog eller leg. Psykoterapeut. 

Om du vill läsa mer om medveten närvaro i coaching 

och psykologisk behandling eller gå utbildningar i medveten 

närvaro för professionella kan du också finna detta på 

min hemsida: www.interagerapsykologi.se Den uppdateras 

också fortlöpande med aktuell information inom medveten 

närvaro och psykologisk forskning. 


1 Kabat-Zinn, J. (1990) Full Catastrophe Living: Using the 

Wisdom of Your Body and Mind to Face Stress, Pain and 

Illness Delta 

2 Baer, R.A (2003) Mindfulness training as a clinical intervention: 

A conceptual and empirical review. Clinical Psychology: 

Science and Practice, 10 (2), 125-143 

3 Boyatzis, R., Goleman, D., and Rhee, K. (2000) Clustering 

competencies in emotional intelligence: Insights from 

the emotional competence inventory, in The Handbook 

of Emotional Intelligence (ed. R. Bar-On and J. D. Parker) 

Jossey-Bass, San Francisco, s. 343-362 

4 Shapiro, S.L, och Schwartz, G.E. (2000) Intentional systemic 

mindfulness: An integrative model for self-regulation 

and health. Advances in Mind-Body Medicine, 16(2), 128- 

134 

5 Baer, R.A (2003) Mindfulness training as a clinical intervention: 

A conceptual and empirical review. Clinical Psychology: 

Science and Practice, 10 (2), 125-143 

6 Boyatzis, R. (1982) The Competent Manager: A Model for 

Effective Performance, Wiley & Sons, Inc., New York 

7 McCall, M.W., Lombardo, M.M., och Morrison, A.M. 

(1988) The Lessons of Experience: How succesful Executives 

Develop on the Job, Free Press, New York 

8 Creswell, J.D., Way, B.M., Eisenberger, N.I., and Lieberman, 

M.D. (2007) Neural correlates of dispositional mindfulness 

during affect labeling. Psychosomatic Medicine, 69 

(6), 560-565 

9 Boyatzis, R., och McKee, A. (2005) Resonant Leadership, 

Harvard Business School Press, Boston 

10 Passmore, J., och Marianetti, O. (2007) The role of mindfulness 

in coaching. The coaching Psychologist, 3 (3), 131- 

138 

11 Chaskalson, M., (2011) The Mindful Workplace: Developing 

Resilient Individuals and Resonant Organizations with 

MBSR, Wiley-Blackwell 

12 Norcross, J. C., (2011) Psychotherapy Relationships that 

work: Evidence-Based Responsiveness, Oxford University 

Press 

13 Grepmair, L., Mitterlehner, F., Loew, T., et al. (2007) Promoting 

mindfulness in psychotherapists in training influences 

the treatment results of their patients: A randomized, 

double-blind, controlled study. Psychotherapy and Psychosomatics, 

76 (6), 332-338 

14 Loewenstein, G och Lerner, J. (2003) The role of affect 

in decision making. Handbook of affective science (Ed. by 

Davidson, R., Scherer, H., och Goldsmith, H.) Oxford University 

Press 

15 Bar-On, R., Parker, J. (2000) Emotional Intelligence: Theory, 

Development, Assesment, and Application at Home, 

School, and in the Workplace Jossey-Bass 

16 Dijksterhuis, A., Bos, M., Nordgren, L., och Baaren, R. 

(2006) On making the right choice: The deliberation-without-attention 

effect Science 311, 1005 

17 Usher, M., Russo, Z., Weyers, M., Brauner, R., och Zakay, 

D. (2011) The impact of the mode of thought in complex 

decisions: Intuitive decisions are better Frontiers in Psychology 

vol. 2, Article 37, mars 2011 

18 Mikels, J., Maglio, S., Reed, A., Kaplowitz, L. (2011) 

Should I go with my gut? Investigating the benefits of emotion-focused 

decision making. Emotion, vol 11(4) s 743- 

753 Aug 2011 

19 Hayes, S. C., Strosahl, K., & Wilson, K. G. (1999). Acceptance 

and Commitment Therapy: An experiential approach 

to behavior change. New York: Guilford Press. 

Mats Jacobson är legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut. han har arbetat med mindfulness i psykologisk behandling 

och coaching sedan 2000. Mats är också medlem i MinT nätverket för tränare i motiverande samtal (Mi). han driver tillsammans 

med kollegor psykologföretaget interagera Psykologi aB, där de ger utbildningar grundade i evidensbaserad psykologisk 

kunskap, erbjuder handledning och coaching, och arbetar med kommunikation och motivation för individer, grupper och organisationer. 

Kontakt: mats@interagerapsykologi.se 

22 MaTs JacoBsson

Mer inspiration i psykologivärlden! 

en gång i tiden, långt innan interagera fanns till, föddes tanken. 

Vid olika tillfällen sprang vi på varandra och förvånades över hur lika vi 

tänkte. eller snarare hur extremt olika. Men vi hade ett väldigt snarlikt 

sätt att vrida och vända på saker, att ifrågasätta, vara nyfikna, vilket 

gjorde att alla diskussioner ledde vidare, byggde nya idéer. 

Vi insåg snart att vi drivs av samma sak – att utveckla psykologin 

som vetenskap, att utveckla dem som använder psykologi som 

arbetsredskap i sin yrkesroll och att stärka psykologins roll i samhället. 

Vi var överrens om att utveckling utgår ifrån nyfikenhet, kunskap och 

insikt och inte konventioner, stela strukturer och traditioner. och att det 

kräver att man aldrig slutar ifrågasätta, undersöka och diskutera. Men 

också engagera, entusiasmera och inspirera. 

ur allt detta föddes tanken på att bygga något nytt. det blev interagera. 

ett gäng likasinnade som arbetar för att ge psykologer kraft och makt 

att ta beslut och agera i sin egen utveckling – genom bredare kunskap, 

effektivare verktyg och starkare nätverk. för att vi vill vara med och 

revitalisera yrket och yrkesrollen. om och om igen. 

och det är precis vad vi gör! 

läs mer om vad vi gör på www.interagerapsukologi.se

Mindfulness i coaching av Mats Jacobson - Interagera Psykologi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?