Mindfulness i coaching av Mats Jacobson - Interagera Psykologi

Medveten närvaro |Övning 1
En medveten arbetspaus
medveten
arbetspaus
Välj en stund när du är involverad i en målinriktad aktivitet – när
du arbetar vid datorn, städar, äter, tvättar – och ta en kort paus
i medveten närvaro. Pausa det du håller på med tillfälligt, och
sätt dig bekvämt. Ta ett par djupa andetag, och med varje utandning
släpper du taget om eventuell oro eller tankar på vad
du skall göra härnäst. om du lägger märke till någon spänning i
kroppen, pröva att släppa taget om den spänningen.
lägg nu märke till vad du upplever när du tar denna paus. Vilka
upplevelser lägger du märke till i kroppen? lägger du märke till
oro eller rastlöshet när du tar en paus från dina inre tankeberättelser?
Känner du en stress att återuppta ditt arbete? Kan du för
ett par ögonblick helt enkelt tillåta vad det än är som händer
inuti dig?
sitt så ett par minuter innan du återupptar ditt arbete.
Träning i vardagen: medvetna arbetspauser
”Älska mig som mest när jag förtjänar det som minst” lyder
ett klokt talesätt. Vi behöver verkligen medkänsla och
medveten närvaro som bäst just när vi har som svårast med
det. Man ser ofta reklam för medveten närvaro: vitklädda
människor på någon sandstrand, vackra stenar slipade av
vågorna, naturens skönhet. Men det är inte på ett spa eller ett
yogapass som det är svårast att vara medvetet närvarande:
det är när vi kämpar med en tight tidspress på jobbet, har
huvudvärk, och samtidigt skall hantera vår kärleksrelation,
hämta ungar på dagis, och i största allmänhet hantera alla
livets små frustrationer en småslaskig februarikväll.
Vi lär oss inte heller medveten närvaro bäst genom att
åka på en kurs en helg, och sedan tänka ”det där var bra, det
skall jag använda någon gång när jag behöver det”. För att
kunna använda medveten närvaro när vi behöver det som
bäst, behöver vi träna in det som en vana. Det innebär att
regelbundet återkomma till att vara medvetet närvarande i
vardagen, att hämta hem oss själva till nuet igen och igen utan
att attackera oss själva för att vi förlorat vår närvaro.
När det gäller träning av medveten närvaro är det lätt att
hamna i att inte göra den – på något sätt kommer det alltid en
massa saker emellan – och sedan straffa sig själv för att man
inte tränat. Det är dock varken någon hjälp att straffa sig själv,
eller att inte träna.
20 MaTs JacoBsson