Vägverket Färjerederiet - Sjövägen

www.vv.se
Information från Vägverkets Färjerederi · december 2000
God Jul och Gott Nytt År
STOR FEST NÄR ”MAJ” KOM PÅ PLATS S. 8-9
VATTENFLÖDET PÅ VÄG ATT MATTAS AV S. 5
STOR INTERVJU MED REDERICHEFEN S. 10-11

CHEFEN HAR ORDET
Den varma
vintern skapar
stora problem
nder något så när normala
förhållanden skulle vårt Uland
i dag, till största
delen, varit täckt av snö och sjöarna
i norr varit isbelagda.
Några isvägar borde varit öppna
för trafik och färjetrafiken i
Norrbotten slut för året.
I stället är det tvärtom.
Vid Sund-Jarenleden har personalen
under lång tid kämpat hårt
för att hålla färjetrafiken igång och skydda rederiets egendom
mot vattenskador.
Vid Högsäterleden blev läget så illa att man tvingades ställa
in färjetrafiken redan den 9 november. Det är tveksamt om trafiken
kommer att kunna återupptas före nyåret.
Under det gångna verksamhetsåret har mycket varit fokuserat
på den nya färjan till Malöleden. Nu är den döpt och
invigd. Den är satt i trafik och vi kan bara konstatera att vi
byggt en färja med sensationella miljöegenskaper.
VP-arbetet är avslutat. Vi har haft vår dialog med
Generaldirektören.
Den var för vår del mycket positiv och jag vill gärna vidarebefordra
det beröm vi fått från GD. som bland annat tycker att
Färjerederiet har bra ekonomiadministrativa rutiner och en
verksamhetsplan med bra struktur.
I april 2001 kommer en stor internationell konferens att äga
rum i Molde i Norge. Styrgruppen, i vilken jag ingår, har redan
träffats i Oslo. Vi har spikat programmet och nu går inbjudningar
ut till alla länder som bedriver färjetrafik.
Till Molde kommer många människor från olika håll i världen,
var och en med specifika kunskaper från verksamhetsområdet.
Deras kunskaper blir vår vinst. Det skall bli mycket
spännande att få bedriva benchmarking på den här nivån.
Julafton är för många årets största dag. Den dag när familjerna
samlas, när det är fest och glädje. Vårt arbete är sådant
att några av Er tyvärr inte får uppleva detta eftersom Ni är i
tjänst. Jag hoppas ändå att helgerna skall förflyta på ett positivt
sätt.
Jag vill till sist önska all vår personal en God Jul och ett Gott
Nytt År. ■
www.vv.se
Information från Vägverkets Färjerederi · oktober 2000
Dan Nordberg
Rederichef
Årsrapporter från avdelningarna
AVDELNING VÄST
Jag ser tillbaka på år 2000 och kan konstatera att verksamheten
fungerat fantastiskt bra. Trafiktrycket har
varit stort och trafiken har ökat med cirka två procent
jämfört med 1999. Trots detta har personalen sett till att
färjorna fungerat och att våra passagerare fått en säker
sjötur.
Vi i Väst har under året kunnat hälsa personalen på två
nya leder välkomna till avdelningen.
Från första januari överfördes Bolmsöleden från avd.
Öst till avd.Väst. Nordöleden, som trafikerar Rörö,
Hyppeln, Källö-Knippla och Burö i Öckerö kommun,
blev under året statlig efter att tidigare ha varit en
enskild bilfärjeled. Från den förste september överfördes
verksamheten till Vägverket med 14 besättningsmän
och tre färjor.
Den 28 november döptes den nya Malöfärjan ”Maj”
och sattes officiellt i trafik på leden. Den nya linfärjan
har fått intressant ny teknik med eldrift och en ny typ
av framdrivning.
Under hösten har det varit exceptionellt mycket nederbörd
med stora översvämningar som följd i bland
annat Värmland och Dalsland. Jarenleden, som går
över Stora Lee, har byggt vallar runt vaktstugan och
färjan har flutit så högt att lämmen nått in under bommen,
men man har ändå kunnat upprätthålla trafiken.
Byälven, där Högsäterfärjan går, har stigit så högt att vi
varit tvungna att stänga färjeleden i avvaktan på att
vattennivån sjunker.
Efter uppsägningen av Färjebilagan har vi fått en stor
oro hos personalen. Jag hoppas
att vi i de kommande förhandlingarna
når en lösning som gör
att vi även nästa år kan jobba bra
tillsammans.
Till sist vill jag tacka för det gångna
året och önska God Jul och
Gott Nytt År
Karl-Erik Hermansson
AVDELNING NORD
När jag ser tillbaka på det gångna året kan jag konstatera
att vår verksamhet fungerat mycket bra. Våra
beställare har uttryckt att vi utfört ett bra arbete och
det visar även de kontakter som vi har direkt med trafikanterna.
Vi har haft få inställda turer och incidenter.
Alla medarbetarna har bidragit till ett positivt resultat.
Det enda negativa i avdelning Nord är att vår nordligaste
färjeled, Männikkö, försvinner i och med denna
färjesäsongs slut och ersätts med en bro.
Våra planer med att modernisera vårt tonnage har
pågått under året och NORAsom går på Hemsöleden
har fått en rejäl ansiktslyftning med bland annat ny
styrhytt ombyggd enligt de normer som bl. a togs
fram av hyttutredningen när det gäller ergonomiskt
riktiga körställningar.
Färjerederiets satsning på större färja vid Avan samt
Sjövägen är en information från Vägverkets Färjerederi. Den utkommer vid behov och saknar därför utgivningsplan.
Kontaktperson: Mats Eriksson, Vägverkets Färjerederi, tel: 0693/200 50. Mobil: 070/680 08 82. Fax:
0693/66 20 13. E-post: mats-a.eriksson@vv.se Ansvarig utgivare: Dan Nordberg, rederichef.
Färjerederiet på internet www.vv.se E-post: vagverket.farj@vv.se
AVDELNING ÖST
Första tertialet blev det trafikmässigt
rekord med
ökningar på över 20 procent
för den allra tyngsta
trafiken. Vi blev oroade
över hur vi skulle räcka till
i sommartrafiken men räddades
av den regniga sommaren.
Vi har fått ökat
antal turer från beställaren i
VST för ett antal leder och
antalet fordon ökar och
ökar. På Vaxholmsleden
trafikerar vi från och med
oktober med två färjor i
högtrafiken hela året.
Här ligger nu ökningen för
den tyngsta trafiken nära
10 procent över året och vi
har stor nytta av nya färjan
Vaxholmen som uppskattas
av trafikanterna.
Nya överenskommelser
har tecknats med alla
beställarna och för VST och
VSK leder på fem år framåt.
Vår betalled mellan Slagsta
och Jungfrusund, som vi
kör på avtal med Ekerö
kommun, slog all time high
och kommer innan årets
slut att ha trafikerats av
nästan en halv miljon fordon.
I augusti sattes ytterligare
en färja på försök in på
leden under högtrafiken
morgon och kväll måndag
till fredag. Detta har blivit
en klar trafikantsuccé och
nu pågår förhandlingar om
ett förlängt kontrakt med
två färjor.
Någon betalningsovilja har
inte märkts utan mycket
glada och nöjda trafikanter
som bara vill att pendelåkandet
skall kunna fortsätta.
I höst har vi trafikerat
med Freja och Fragancia
och haft en del problem
både med fartygen och
med vattenståndet i
Mälaren, men skam den
som ger sig. Vi har även
haft en del övriga störningar
i vår flotta och fått
anstränga oss lite extra.
Tenövarvet har fått rycka
ut och en hel del transporter
av färjor har det blivit
för att hålla trafiken igång
men när alla villigt hjälpts
åt har det fungerat med
ytterst få inställda turer.
Vi har just upphandlat förlängning
av färjorna
utökad turlista har gett önskad effekt när vi efter årets
säsong kan konstatera att trafikökningen för år 2000
blivit ca 50 procent.
Vi fortsätter med att se över färjeflottan och har ett par
objekt igång inför nästa år. Detta för att förbättra både
när det gäller arbetsmiljön för vår personal men även
att fler och större fordon kan färjas över.
Ett antal nya medarbetare har kommit till oss under
året och min förhoppning är att dessa skall trivas och
känna samhörighet med oss samt finna trivsel i sina
arbetsuppgifter.
Alla har varit delaktiga i arbetet med verksamhetsplanen
för kommande år och det vittnar om ett stort
intresse som bådar gott för att vi även nästa år skall
göra ett bra arbete för våra uppdragsgivare.
Till sist så tackar jag för det gångna året och önskar Er
alla God Jul och ett Gott Nytt År Jan Häggström.
Castella och Frida som
därmed till säsongen 2001
kommer att erbjuda ökad
säkerhet för våra trafikanter
med i stort samma
kapacitet.
Ivöleden är också en led
som kommer att få förbättringar
av färjetransporterna
och arbetsmiljön
till säsongen 2001. I
Fårösund och på
Fårö/Broa byggs nya färjelägen
som till sommaren
kommer erbjuda ännu
smidigare trafik för sommarens
gotlänningar.
Ledsamt kändes det när
PEAB i oktober startade
bygget av bro över
Hasselöleden. Färjan planeras
gå kvar i trafik till
sommaren 2002 och håller
just på att flyttas till sin
nya sträckning.
Tekniska avdelningen
som delar lokaler med oss
i bland annat Vaxholm är
ett positivt tillskott som vi
har förväntningar på.
Vi har sparat duktigt för
att få råd med oplanerade
drift- och underhållsåtgärder
och vårt resultat
ser nu ut att bli till och
med bättre än efterfrågat.
Vi har alltså verksamhetsmässigt
haft ett mycket
bra år 2000. Den oro som
nu finns inför stundande
årsskifte och resultat av
förhandlingarna om den
uppsagda rederibilagan
och vad detta för med sig
önskar vi skall få en positiv
upplösning.
Jag vill tacka alla medarbetare
i avdelningen och
på Tenö samt arbetskamrater
i Väst, Norr och
Borlänge för ett gott och
engagerat arbete och samarbete
under år 2000!!!
God Jul och Gott Nytt År
önskar
3
Gunilla Partenius-
Olsson
TEKNIKSPALTEN
Det är vi som
är tekniskt stöd
Det tidigare tekniska stödet är sedan 1
juli 2000 ersatt av en nybildad teknikavdelning
där jag sitter som chef. Vi
som ingår i avdelningen är förutom jag
själv Johan Algell, Helen Vesterholm,
Mats Norling, Mikael Appenborg, Leif
Lummander samt Jan Andrén.
Våra arbetsuppgifter skall i huvudsak
vara att ge stöd till färjedriften i förekommande
tekniska, kvalitets och
säkerhetsfrågor.
De uppdrag som vi i huvudsak kommer
att sysselsatta oss med under år
2001 är bland annat förlängning av
Frida och Castella, ombyggnation av
färjorna före detta Huldas Karin till
Boheden och Ivöledens färja Karna.
Vidare så har vi satt ihop en arbetsgrupp
för att ta fram strukturen till ett
datoriserat underhållssystem. Vi ska
även återuppta projekteringsarbetet av
ny färja (fri 2000).
Inom kvalitet och miljöområdet kommer
vi bland annat att delta i arbetet
med att ta fram en verksamhetsbeskrivning
enligt USK samt att utföra auditeringar
mot vårt miljö och säkerhetssystem.
Inom säkerhetsområdet kommer vi
bland annat att utföra auditeringar
enligt ISM samt handlägga avvikelserapportering
som är en mycket viktig
del i det ständiga förbättringsarbetet av
säkerheten. Vi ska också bistå rederiet
med säkerhetsrådgivning i handhavandet
av farligt gods.
Jag vill passa på tillfället att tacka mina
medarbetare för ett gott arbete under år
2000 samt önska alla i Färjerederiet en
God Jul och ett Gott Nytt År.
Mikael
von
Zweigbergk

EKONOMI
Vid GD-dialogen den 23 november
fick Dan och jag motta positiva omdömen
om Färjerederiets verksamhetsplan
vilket vi gärna framför vidare ut i
organisationen eftersom den övergripande
verksamhets-planen bygger på
bra underlag från hela Färjerederiets
arbete med verksamhetsplaneringen.
Som ni kanske sett på Färjerederiets
internetsida så finns den övergripande
verksamhetsplanen under 13 PL &
UPPF/Planering/2001.
Vid dialogen kompletterades nuvarande
ägarkrav, avkastning 15 procent
på eget kapital med krav på minst 20
procent soliditet och krav på utdelning
av minst 50 procent av vinsten.
Bland annat avkastning och soliditet
framgår av nyckeltalsredovisningen i
kvartalsrapporter och årsrapport.
Efter tredje kvartalet 2000 uppgick
avkastningen till 12 procent och soliditeten
till 27 procent.
Kvartalsrapporten i sin helhet finns
under 13 PL & UPPF/Uppföljning/
2000/Kv 3.
Bokslutet för 2000 ska vara klart den
19 januari 2001 och sedan är det dags
för ny årsrapport.
IT
Uppgraderingen till Office2000 har
genomförts. Dokumentation distribueras
inom kort till varje arbetsplats.
Förra året vid den här tiden skrev jag i
Sjövägen om projektet "Etablering av
effektiv IT-infrastruktur" som bland
annat skulle omfatta gemensam kommunikationsplattform
för hela
Vägverket.
För Färjerederiets del har nu projektet
resulterat i driftsatt VVNET på 26 av
våra arbetsplatser.
Ett problem med faxarna som uppmärksammats
på några arbetsplatser
efter driftsättningen har nu löstsoch
åtgärdas.
IT-underlättarna har som vanligt varit
ett bra stöd och gjort goda insatser
under året.
God Jul och och Gott Nytt År!
Anne-Lie
Ericsson
Ekonomichef
0243-755 12
Mobil:
070-665 77 80
Det finns en bra
grund att stå på
E
n sammanfattning över mina fem
första månader i Rederiet kan
göras med följand fyra ord: intressant
- spännande - jobbigt - turbulent.
Intressant för alla de människor jag mött,
jag sökte ju detta jobb för att det verkade
vara en udda verksamhet då jag kommer
från en sådan. Mina förväntningar
på detta har inte kommit på skam.
Rederiet har en verksamhet som inte är
lik så många andra, med medarbetare
som är riktiga individualister. Intressant
för att det är en ny verksamhet som
rederi betraktat, även om färjeverksamheten
går långt tillbaks så är den sammanhållna
organisationen ung. Den är
beskriven i alla handlingar som en
modern organisation med hög delaktighet
långt ut i verksamheten. Även om
allt inte fungerar så finns en bra grund
att stå på.
Spännande för mig att försöka lära
känna en organisation som jag visste väldigt
lite om. Med medarbetare som har
andra kompetenser än de som jag känner
till sen mitt liv i försvaret. Med alla
de olika bakgrunder ni har, man kan ju
inte säga att ni är stöpta i samma form,
som man kanske kan säga om militärer.
Spännande också för att se om min bakgrund
räcker till på den civila marknaden.
Jag känner att den gör det även om
jag kommer från en annan företagskultur.
Jag har gjort ett och annat misstag i
mitt sätt att uttrycka mig vilket givit
upphov till onödiga missförstånd
ibland, men jag lär mig efter hand och
jag får ju ofta omedelbara reaktioner
som hjälper mig på vägen.
Jobbigt då jag hade en hög ambition att
fort lära känna er och den verksamhet ni
hanterar. Jag har lyckats med att besöka
ca 30 av våra 35 leder så jag har kommit
en bit på väg. Jobbigt också för allt det
arbete som uppkommit med uppsägningen
av färjebilagan. Men samtidigt
har ju jag fått möjligheten att känna
ännu fler av er vid alla de informationsmöten
jag deltagit i.
4
Turbulent med färjebilagan och alla känslosvall
som uppsägningen av den givit
upphov till: Hårda ord, ibland inte det
minsta konstruktiva, uppsägningen av
samverkans-överenskommelsen som jag
tycker skedde på väldigt lösa grunder.
Jag tycker att en sån överenskommelse
måste man arbeta med väldigt mycket
och den får inte lättvindigt sägas upp.
De ansträngningar som görs för att hitta
en lösning på det hela, finna en balans
mellan verksamhetens och individens
krav. Samtidigt som det ställs krav från
personalen vid Fridhem om att se över
deras ersättningar för skiftgång. Jag hoppas
verkligen att vi kan lösa detta så att
vi kan gå vidare och jobba för ett ännu
bättre rederi.
Inför nästa år är det några saker jag vill
se över. För det första att få till ett bra
samverkansavtal som kan hålla. Jag som
kommit utifrån kan med stor säkerhet
säga att det krävs en hel del utbildning
innan vi kan hantera samverkan på ett
bra sätt. Friskvård är viktigt, framförallt
då huvuddelen av oss har ett stillasittande
arbete. Det gäller att kunna ha en så
bra fysisk status att det finns ork kvar att
njuta när väl arbetslivet är över. En ny
och stadigare lönepolicy, gärna där
arbetstagarorganisationerna kan vara
överens med arbetsgivaren om utformning
och innehåll. Det är viktigt för stadgan
mellan revisionsperioderna.
Slutligen vill jag bara säga att det har
varit en bra tid hittills i rederiet och jag
hoppas att vi kommer att kunna samarbeta
på ett konstruktivt sätt i framtiden.
Med den styrka
och kunskap
som finns i rederiet
är jag inte
orolig för detta.
En God Jul och
ett riktigt Gott
Nytt År!
Ulf Back
personalchef
Nöjda varvschefer
efter året som gått
Verksamheten vid Tenö Varv 2000
Tenö Varv har under året haft en jämn och
god beläggning. Antalet reparenter vid varvet
har varit 30 stycken. Reparationsobjekten
har till största delen bestått av Färjerederiets
enheter, men en tilltagande andel externa
kunder har konstaterats.
Av de större projekten kan nämnas ombyggnad
av färjan Nora. Arbetet bestod i modifiering
av styrhytten, flyttning av bågar för
trafikljusen, nya motorer samt uppgradering
av klaffarna.
Arbeten avklarades på utsatt tid och budgeterad
kostnad.
S/S Norrtelje är en 100 år gammal ångbåt,
som sedan många år ligger förtöjd som flytande
restaurang i Norrtälje. Hon gästade
varvet under september och oktober månad
för torrsättning och reparation av bottenplåtar.
Ett par ton stål byttes och cirka 8000
gamla nithuvud svetsades.
Fartyget levererades på tid, och ägaren
Stiftelsen Norrtelje, var så nöjda med arbetet
att dom på stående fot bokade nästa varvsvistelse
till 9 september 2002.
Servicearbetena ute på lederna har under
året tilltagit i antal.
Verksamheten vid Fridhems Varv 2000
På Fridhems Varv kan vi blicka tillbaka på
detta mileniums första år.
Det har varit ett intensivt år då vi arbetat för
högtryck.
Beläggningen under året har varit konstant
hög ända från januari till december.
Under hela året har vi haft färjor från avdelning
Väst hos oss för större och mindre arbeten.
När det gäller de större jobben tänker vi
främst på 304 Vivi, 330 Maria, 324 Kornelia
och 336 Maj. På Vivi bytte vi huvudmotorer
och propellrar med mera. På Maria gjordes
det en årsöversyn samt ett nytt motorhus till
reservmotorn. På Kornelia breddades lämmarna
samt en årsöversyn. Den nya
Malöfärjan Maj kom till oss i mitten på september
och där var vi behjälpliga med provkörningen
och intrimningen mm. Den levererades
till Malö den 20 november och invigningen
var den 28 november.
Stålarbeten, hydraularbeten, motorreparationer
samt propellerbyten har hört till de
vanligaste utförda arbetena. Även en större
ombyggnation har utförts på färjan
Vinösund i Hjälmaren. Temporär arbetsplats
riggades upp och färjans klaffar breddades. I
samband med detta utfördes också ombyggnation
av ledens
reservfärjeläge.
Jag önskar personalen
på Tenö Varv och övriga
inom Färjerederiet
en God Jul och ett Gott
Nytt År.
Lars-Erik Larsson
varvschef
5
Läs mer om
S/S Norrtelje
på sidan 9
Den externa marknaden har ökat mot budget
och utnyttjandet av våra slipar har varit
god. Vi har fått några nya externa kunder
som vi förhoppningsvis kan etablera ett gott
samarbete med i framtiden.
Under året har vi anställt en elektriker till då
vi ser att det blir mer elinstallationer i färjorna.
Läget inför år 2001 ser positivt ut, men för
det ska Vi inte sätta oss ner med armarna i
kors utan arbeta vidare med våra mål:
✔ Hög servicegrad
✔ Bra arbetsmiljö
✔ Lönsamhet
✔ Kvalitetstänkande
Till sist vill vi på Fridhems Varv önska Er alla
en God Jul och ett Gott Nytt År
Olle Johannisson
varvschef
NYTT OM NAMN
Vi förstärker på
teknikersidan
HELEN VESTERHOLM är ny tekniker
i Färjerederiet. Hon är placerad
på
avdelningskontoret i Vaxholm,
varifrån hon servar lederna i både
Öst och Nord.
Helen som inte precis är lastgammal
har hunnit med en hel del.
Bland annat har hon skaffat sig
civilingenjörsexamen med specialinriktning
mot skeppsbyggnad.
Hon kommer närmast från
Försvarsmakten där hon från
Rindö ansvarat för underhållet av
Marinens samtliga stridsbåtar. Vi
hälsar henne välkommen till oss.
MATS NORLING är ny tekniker
med placering på avdelningskontoret
i
Göteborg. Hans ansvarsområde är
frigående färjor inom avdelning
Väst.
Bakgrunden är genuint marint
kan man säga. Tre generationer
före honom har haft sin utkomst
från varvsindustrin.
Mats har bakom sig 8 år i marinen
som maskinbefäl. Han har också
varit tekniskt ansvarig inom
Styrsöbolaget under 3 år. På fritiden
blir det mest segling och dykning.
Välkommen till
Färjerederiet.

■ Ingen tvekan. Påfarten vid Högsäterleden ligger långt under vattenytan. Trafiken har varit avlyst sedan 9 november.
Vattnet på reträtt
Ingenting har den här hösten
varit sig riktigt likt för
de två färjelederna i
Dalsland och Värmland.
Vattnet har stigit till höjder
som man aldrig tidigare har
noterat.
I dagsläget ser det ut som
om kulmen skulle vara
nådd. Både vid
HÖGSÄTERLEDEN och SUND-
JARENLEDEN sjunker vattnet
undan även om det
inte sker så snabbt.
Vi har alla kunnat följa
utvecklingen i Dalsland
och Värmland den här hösten.
Nederbördsområdena
har haft en säregen förmåga
att hitta spåret in över norra
Västkusten och upp genom
västra Sverige. För varje
dag har situationen blivit
allt med ohållbar för
■ Vid Sund-Jaren tvingades man valla in färjestugan för inte riskera vattenskador.
Nu är äntligen vattenmassorna på reträtt.
befolkningen.
Vid Sund Jarenleden över
Stora Lee fick man tidigt
skaffa material för att valla
in sin färjestuga. Där ordnade
man också med
dränkbara pumpar för att
hålla torrt innanför vallen.
Färjetrafiken har pågått,
men vattnet har varit så
högt att man tvingats palla
klaffarna med sextums-
plank för att hydraulkolvarna
skulle räcka till.
Så här har det pågått vecka
in och vecka ut, men nu ser
det faktiskt ut som om man
skulle kunna blåsa faran
över. Ännu så länge får
vallningen vara intakt.
– En vet ju aldrig, säger
man från leden.
På Högsäterleden i Byälven
steg vattnet så att bryggorna
försvann under vattnet.
Vidare upp till matarskåpen
så att strömmen fick
lov
att stängas av.
Personalen tvingades ge
upp planerna på fortsatt
färjetrafik 9 november och
det finns inget som i dagsläget
tyder på att trafiken
kommer att återupptas före
årsskiftet.
■ Båda färjorna på Vinöleden har nu fått sina klaffar breddade. Reservläget till höger har rustats upp och kan nu börja tjänstgöra för lastning och lossning.
B r e d a r e
– för säkerhets skull!
Nu är båda färjorna på VINÖLEDEN breddade. Isabella genomgick
proceduren 1998 och i dagarna avslutas arbetena med
Vinösund. Eftersom färjorna är byggda med tanke på passage
genom smala slussar har lastning och lossning knappast varit
att betrakta som rationell.
Det har varit problem med sammanblandning av fordon och
fotgängare.
Arbetena med Vinösund startade i oktober månad. Klaffarna
monterades av och klafftornen har lossats och flyttats ut åt
...och här är en färja
som måste förlängas
Antalet filer måste av
säkerhetsskäl reduceras.
För att inte tappa
kapacitet i samband
med detta förlänger
avdelning Öst i vinter
två av sina färjor.
Den första som går till
Algots Varv på Åland
är VAXHOLMSLEDENS
CASTELLA, som om
■ Vaxholmsledens Castella blir den första av två färjor
vädret inte ställer till
som skall förlängs.
det, lämnar Vaxholm
den 20 december. Den andra färjan som skall förlängas är Frida, vars
hemmaled är Ljusterö. Hon beräknas påbörja sin resa till Åland den
15 mars. Båda färjorna kommer att förlängas 12 meter och det görs
med hjälp av ett snitt så att de båda halvorna kan dras isär och ge
plats för skrovsektionen.
– Vi rör inte maskinrummet. Det enda som påverkas är ett antal
kablar och rör, säger JOHAN ALGELL, tekniskt stöd.
6 7
sidorna. Sammanlagt har Vinösund fått en klafföppning som
är 80 centimeter bredare än tidigare.
Arbetena har gjorts i Tenö Varvs regi.
– Det känns bra att det här är klart. Det har varit trångt och ur
säkerhetssynpunkt har det inte varit bra, säger ERIK
PETTERSSON, färjeledschef på Vinöleden.
Förutom breddningen av Vinösund har reservläget på Vinön
rustats upp så att det går att använda för lastning och lossning.
REKORDÖKNING
PÅ AVANLEDEN
Trafiken vid AVANLEDEN i
Luleälven 18 km. från
Luleå har ökat på ett närmast
sensationellt sätt
sedan Trästaledens färja
byggdes om och sattes i
trafik på leden.
– Sedan september förra
året har trafiken ökat
med 50 procent. Att det
skulle bli en ökning av
antalet trafikanter hade
vi räknat med, men att
ökningen skulle bli så
stor kunde vi inte föreställa
oss, säger JAN
HÄGGSTRÖM, chef för
avdelning Nord.
Orsakerna till trafikökningen
är flera. Tidigare
var färjan för liten för att
klara den tunga trafiken
och den hade så dålig
NOTERAT
kapacitet att många valde
att ta andra vägar än att stå
vid färjan och vänta.
Men, den största orsaken
till ökningen är nog med
säkerhet det nya storsjukhuset
i Sunderbyn som
betjänar befolkningen på
båda sidor av älven mellan
Luleå och Boden.
Att trafiken hels plötsligt
skulle minska är det ingen
som tror på och för att
kunna ge en allt bättre service
har man förbättrat turlistan
på flera sätt.
Ökningen pekar alltså
brant uppåt. Frågan är bara
när den skall plana ut.

■ Dopet och invigningen är klart. Njuter ombord på den nya färjan
gör fr.v. Johan Algell som varit projektledare, Dan Nordberg,
rederichef, Bengt Wolffram, vägdirektör, Gun Johansson, befälhavare
som förrättade dopet och generaldirektör Jan Brandborn
som invigningstalade.
■ Med flaggspelet riggat gör Maj på Malö en av sina första turer på leden.
Stämningen var hög och det svävade ett moln
av fest över Malöleden när den nya, sensationella
färjan invigdes den 28 november.
Nu är den trafik, döpt till MAJ, av Gun
Johansson, en av ledens befälhavare och den
är invigd av generaldirektör Jan Brandborn.
Med Maj ökar kapaciteten med 75 procent
samtidigt som den reducerar bränsleförbrukningen
med 80 procent.
Bullret reduceras kraftigt, utsläppen av emissioner
och stoft minskas till ett minimum. Ur
ett miljöperspektiv är Maj en stor sensation.
Färjerederiets chef DAN NORDBERG hälsade de
inbjudna gästerna och övriga besökare välkomna.
Han talade om vikten av att värna miljön och
han tackade alla som deltagit i processen fram
Grönt ljus för gula Maj
till färdig färja.
Generaldirektör JAN BRANDBORN förrättade
invigningen. Han uppskattade mycket
Färjerederiets driftighet. Han sade sig vara
mycket positiv till den miljösatsning som tillkomsten
av denna nya färja innebär och han
var imponerad av den tekniska utvecklingen.
Projektledaren JOHAN ALGELL har varit med
från början och beskrev hur processen fortskridit
från idé via framtagandet av ritningar,
upphandlingen och byggprocessen i Finland
fram till dess den sattes i trafik.
Från beställarens sida representerade vägdirektör
BENGT WOLFFRAM och från Orusts kommun
anlände kommunalrådet CATARINA
BRÅKENHIELM som passade på att kräva bättre
vägar till kommunen.
Inbjudna till Malö var också representanter
8
för alla företag som deltagit i arbetet med att
at fram den nya färjan. De kom från Sverige,
Danmark och Finland. Från universitet och
myndigheter.
Färjeledschefen GILBERT VINGHAMRE är nu den
som fått ansvaret för färjan. Han var mycket
nöjd med invigningsdagen, med personalen
på leden som ansträngt sig till det yttersta för
att det hela skulle klaffa.
– Hela planeringen gick i lås. Johan Algell
hade engagerat Teknologiföreningen CS från
Chalmers i Göteborg som svarade för arrangemanget.
Fantastiskt. De blåste fanfar på
trumpet. Mycket mäktigt. Dessutom svarade
dom för serveringen av glögg och kaffe och
medan vi åt lunch med gästerna tog de bort
partytältet så att vi kom tillbaka hit till ett städat
område, säger Gilbert Vinghamre.
– Personalen är mycket nöjda. Vi är överens
om att knäcka alla småproblem med inkörningen.
Vi har fin uppbackning från alla. Det
ska vi klara av, säger han.
GUN JOHANSSON är en av tre kvinnliga befälhavare
i Färjerederiet och den av dem som
varit med allra längst. Dessutom arbetar hon
på Malöleden och kommer att köra den nya
färjan. Hon fick den stora äran att döpa färjan.
Namnet var givet. På Malö duger inget annat
än Maj.
Hon svingade skumpaflaskan mot färjan och
saken var klar. För detta hedersuppdrag fick
hon av de finska byggherrarna motta en personlig
present, en tavla som för alltid kommer
att minna henne om denna minnesvärda dag.
invigningstalade.
Gammal gäst
på Tenö varv
Med stigande ålder brukar
krämporna komma. Det är
näst intill en naturlag.
Detta stämmer också väl
med den gäst som i september
i sakta mak, med
ledsagare kom in till Tenö
Varvs brygga för att få en
välbehövlig översyn.
S/S NORRTELJE byggdes
redan år 1900 och fyller
alltså 100 år just i år. Med
tanke på det så är den här
åldringen en mycket vital
sådan.
■ Det skiljer 100 år i ålder mellan vår egen
S/S Norrtelje byggdes i färja Vaxholmen och SS/Norrtelje som är på
Stockholm och gick under väg att torrsättas vid Tenö Varv. En stilla undran-
många år i skärgårdstrafik. kommer Vaxholmen att torrsättas för översyn
När det senare blev popu- när den fyller 100 år?
lärt att göra resor bortom
horisonten, till Åland, då sattes den in i ålandstrafiken.
På Tenö Varv torrsattes hon direkt och arbetena påbörjades. Cirka
två ton stål har bytts ut i skrovet och omkring 8000 nitskallar har
svetsats. Naturligtvis finns det mer att göra på ett så gammalt fartyg,
men det får anstå till nästa höst när ägarna, Stiftelsen Norrtelje
bokat tid för återbesök.
Rekordsäsong i norr
– Någon gång
på 60-talet
körde man
fram till den 8
december,
men det är ju
passerat och
det innebär
att vi har haft
en rekordlång
säsong här i
Rödupp, säger PAUL ENGSTRÖM,
färjeledschef för RÖDUPPLEDEN
och BOHEDENLEDEN.
Ur led är tiden har blivit ett vanligt
uttryck den här sommaren
och hösten. Sommaren bjöd på
mycket lite sol och värme. I stället
har regnet vräkt ner över
stora delar av landet. Från början
av sommaren i mellersta
Norrland och senare i sydvästra
Sverige.
Längst upp i norr brukar det bli
9
kallt oavsett
hur man har
det med
vädret längre
söderut, men
i år verkar
det vara så att
regnområdena
söderut
håller kylan i
norr borta.
– I Rödupp brukar vi normalt
köra färjan fram till andra halvan
av november, men nu har vi
plusgrader på morgonen långt
in i december, säger Paul
Engström.
Vid Bohedenleden har
Djupträsket fått en tunn ishinna,
men det är ännu för tidigt att
känna sig säker. Kommer snön
på den tunna isen kan ingen
säga när en isväg kan vara klar
att trafikeras.

Hur ser framtiden ut?
Fem år har gått sedan Färjerederiet bildades • Rederichefen om det som varit och vad som kommer
Före 1996 arbetade Vägverkets färjeverksamhet enligt ett
halvt dussin modeller. Östra Sverige hade sitt eget rederi, i
väst hade man en annan modell och i Norrland fanns det
nästan lika många modeller som det fanns län.
Från 1996 förenades alla dess modeller
till en enda med allt vad detta innebar
av kulturella, personella och
materiella
förutsättningar.
Undersökningar visar att det alltid är
tio procent som är emot vad gäller
förändringar och därför vet man att
det finns de som hävdar den urgamla
tesen – att det var bättre förr.
Efter fem år kan det kanske vara dags
att göra en liten summering av vad
som hänt, vilka möjligheter vi har att
få fortsätta verksamheten och vilka
hotbilder som finns. Sjövägen har
pratat med rederichefen DAN
richefen Dan Nordberg.
NORDBERG.
Hur skulle du kort vilja sammanfatta de fem år som gått sedan
rederiet bildades?
– Det har naturligtvis varit spännande år. Verksamheten var
splittrad, men jag tycker att det mer och mer har blivit en helhet.
Vi förstår varandras kulturer bättre nu. Vi har infört en ny
modell för arbetet på lederna. Det känns faktiskt som om vi är
ett rederi, men det finns naturligtvis fortfarande en del att göra.
Är det något av åren som sticker ut mer än andra?
– Det är klart att 1997 när ISM-koden infördes och vi blev certifierade
är ett år som man kommer att minnas. Det här berörde
alla och jag tycker att vi samlades omkring arbetet med certifieringen
på ett bra sätt. Det finns annat jag också tänker på. Alla
fick genomgå miljöutbildningen vilket gav till resultat att
många började engagera sig hårt för miljön. Jag tänker på när
Utmärkelsen svensk Kvalitet infördes. Det är nog det bästa
instrument jag sett när det gäller styrning. Lite besviken är jag
nog över att det inte är fler som anmäler sig till Årets Miljöpris
eftersom vi gjort så mycket på miljöområdet.
Har Färjerederiet på de fem åren utvecklats som du hade tänkt
dig?
– Jag det tycker jag. Man kan nog påstå att vi ligger i framkant
när det gäller miljön och säkerheten. Det vi måste arbeta mera
med är kostnaderna för verksamheten.
Vad var den direkta orsaken till att Färjerederiet bildades?
– Det var förändringarna inom Produktion. Där ansågs färjeverksamheten
inte ha så stora förutsättningar och
Generaldirektör Jan Brandborn såg då till att lyfta ut den och
bilda en egen enhet.
■ I samband med att Produktion skulle bolagiseras lyfte
generaldirektören ut bland annat färjeverksamheten.
Uppdraget att bilda ett rikstäckande rederi gick till Dan
Nordberg. Fr v: generaldirektör Jan Brandborn och rede-
Idag pratas det allt mer om konkurrensutsättning. Finland går ut
i konkurrens med sin Produktion, där färjeverksamheten ligger,
nu till nyår. Vi är väl det enda land som inte konkurrensutsatt sin
färjeverksamhet. När är det vår tur?
– Förr eller senare blir det vår tur. Samhällsutvecklingen är
sådan. Jag tror att det blir förr. Det är bra
att alla andra har gått före. Nu när vi etablerat
kontakter länderna emellan har vi
mycket att lära av dom.
Är vi anpassade för en konkurrensutsättning?
– Inte speciellt. Vi har till exempel inte de
avtal som skulle behövas för att delta i
konkurrensen. För att komma i nivå med
andra måste vi arbeta ytterligare fyra
timmar per vecka för att kunna behålla
den lön vi har idag. Vi måste få mer kun-
skap. På något sätt måste vi tillägna oss
den privata marknadens sätt att verka.
Inte helt lätt med tanke på att en stor del
av personalen inte haft någon annan
arbetsgivare än Vägverket. Vi måste försöka
kontraktera ett antal människor
som lär oss. Vår organisation bygger på en hög grad av delaktighet
vilket borde underlätta eventuell konkurrensutsättning.
Det finns både skrivna och oskrivna regler som alla måste
känna till.
Tror du att personalen ställer upp på så stora förändringar som
en konkurrensutsättning skulle innebära?
– Blir det ett sådant beslut fattas har vi inget att välja på. I så fall
är det beslutet som gäller, men vi måste som andra företag
räkna med de tio procenten som antas vara emot.
Hur kommer våra villkor att förändras om vi hamnar i konkurrens?
– Det beror nog lite på hur beslutet ser ut. Det kan bli en mjuk
övergång som övergår i total konkurrens inom ett antal år som
man gör i Finland, men det kan också bli totalkonkurrens
direkt.
Vilken möjlighet har vi att behålla antalet leder med tanke på
framtida brobyggen. Kommer fler leder att byggas bort eller finns
det kanske möjligheter att antalet leder ökar?
– Vi kommer aldrig att kunna känna oss säkra för brobyggen.
De kommer alltid att prövas. Däremot tror jag att möjligheterna
att det kommer till leder är goda. Vi kan som exempel ta trafiken
till Visingsö som varit uppe till diskussion som kan tillkomma.
Vilka framtidsmöjligheter ser du för Färjerederiet?
– En avgörande faktor för våra möjligheter att överleva och
utvecklas är miljöarbetet. Den blir allt mer viktig. Vi har tagit ett
stort steg med den nya färjan till Malö. Vi måste intensifiera
arbetet med att få fram miljövänligare drivmetoder på samtliga
färjor. Jag tror att det kan vara helt avgörande för oss, säger han.
Kan du i dagsläget se några hotbilder för rederiet?
– I dag kan jag inte se någon hotbild. Jag tror att om vi fortsätter
att lösa uppgiften på ett bra sätt även framöver kommer vi
att slippa se någon stor hotbild.
Av och till hörs röster som tycker att vår administration har svällt
ut på tok för mycket. Har du byggt upp en allt för stor organisation
i jämförelse med andra enheter? Kan vi minska ner den?
– Oavsett med vilken vi jämför oss har vi en mycket slimmad
organisation. Varje utökning av den administrativa sidan övervägs
mycket noga. Jag tror inte att vi kan minska den, men det
är möjligt att vi kan effektivisera den.
Vi hör ibland förslag som går ut på att minska ner antalet avdelningar
i rederiet. Är det möjligt att göra detta?
– Nej, för dagen kan jag inte se att det skulle finnas några möjligheter
till sammanslagning av våra avdelningar.
Det har förekommit diskussioner om att man skulle lägga fler
leder under samma färjeledschef. Vi har det vid några leder i landet.
Kan det bli flera?
– Tankarna är på inget sätt lagda på is. Jag tror att det finns en
rad exempel på saker där det finns stora vinster att göra. Ett
exempel kan vara samutnyttjande av personal.
Färjerederiets medarbetare har fått en bra utbildning. Jag tänker
bland annat på EMA. Planerar du för ytterligare utbildningsinsatser?
– Vi har för avsikt att vidareutbilda våra färjeledschefer under nio
dagar år 2001 och det gör vi för att stärka dem i sin roll. Bland annat
omfattar den utbildningen saker som exempelvis krishantering.
Vårt tonnage börjar bli ålderstiget. Anser du att den nybyggnadstakt
vi haft hittills räcker?
– Nej, inte på långa vägar, men vi har en ekonomisk verklighet
som gör att vi inte kan bygga mer än en färja per år.
I dag flyttas färjorna runt inom avdelningarna och i mycket liten
omfattning mellan dem. Gäller fortfarande idén att bygga en
färja för hela rederiet?
– Ja, vi ska fullfölja planerna på en rederifärja. Det behöver inte
innebära att vi bygger färjor i en storlek. Det här gäller en typ
av linfärja och en typ av frigående. Sedan blir det naturligtvis
variation av storleken. I framtiden kommer flyttning av färjor
mellan avdelningarna att bli vanligare. Det är därför som vi
tagit fram modeller för utformning av och körställning i manöverhytterna.
Norrmännen ligger långt före oss. Dom tar nu
fram föreskrifter med syfte att skapa bra och säkra förarmiljöer
och dom ser över behovet av utrustning i manöverhytterna. Vi
kommer säkert att kunna lära en del av dem.
Till sist. Vad skulle du vilja säga till våra medarbetare med anledning
av de år som gått och de år som ligger framöver?
– Det har i stort fungerat mycket bra. Vi har ett minimum av oplanerade
stopp, även om vi försöker minska dem ytterligare. Den tekniska
avdelningen arbetar med ett program för förebyggande
underhåll som ska underlätta detta. Våra beställare är mycket nöjda
med det arbete vi gör, men man har synpunkter på kostnaderna.
Min uppfattning är att vi kan se framtiden an med stor tillförsikt.
10 11
Kulturhöst i väst
Färjerederiets fritidsförening
Neptun som bildades bara
för några år sedan har verkligen
luft under vingarna.
Drivande är naturligtvis
ARNE KRISTIANSEN, färjeledschef
på Lyrleden.
– Jag önskar att man även på
andra håll i rederiet kunde
starta upp
en sådan här verksamhet.
Det var väl knappast någon
som trodde att vi skulle
kunna få
med oss så
här många
till konserthus
och
teatersalonger,
säger Arne
Kristiansen.
Tidigare år
Ingemar Utbult.
har aktiviteterna
mest handlat om resor,
kortare och längre. Ingen har
väl haft en tanke på att bygga
upp ett kulturprogram av
den omfattning man nu har.
– Färjefolket är kulturella,
konstaterar Arne.
Höstens program omfattar
två konserter med
Göteborgssymfonikernas kör
och brassband, på Göteborgs
Konserthus. Båda konserter-
na har i skrivande stund
avnjutits.
Dessutom två stycken teaterföreställningar
med mycket
välkände regissören och skådespelaren
Kent Andersson.
– Vi hade 70 konsertbiljetter
och 50 teaterbiljetter.
Samtliga biljetter gick åt med
en gång. Intresset var som vi
säger i Göteborg, kollosalt,
säger Arne Kristiansen.
Fritidsföreningen Neptuns
arbete är
viktigt och
har medverkat
till att de
anställdas
familjer
kommer
samman.
Flera ensammamedarbetare
har
på det här sättet fått en möjlighet
till social samvaro som
man annars kanske inte haft.
Kommande försommar planerar
Arne Kristiansen och
hans medarbetare i fritidsföreningen
Neptun en resa till
Egypten. Att det skulle bli
några biljetter kvar till den är
inte troligt. Tidigare resor till
sol och sevärdheter har varit
mer än attraktiva.
■ Vid fikat i pausen ser vi fr.v. Arne
Kristiansen, Dagny Andersson och
Nytt på Ängöleden
Färja 333 kommer den 15
januari att sättas i trafik på
ÄNGÖLEDEN. Det är
Malöledens förra färja som
med namnet HULDAS-KARIN
kommer att gå i trafik mellan
Ängö och Fruvik. Just nu är
man i full färd med att anpas-
sa färjelägena för att kunna ta
emot den nya färjan. Arbetena
på leden beräknas vara klara
före årsskiftet. Det här innebär
en väsentlig kapacitetsökning
för trafikanterna och en uppväxling
av arbetsmiljön för
personalen på Ängöleden.
■ Arbetena med
anpassningen av
lägena vid Ängöleden
beräknas
vara slutförda
innan årsskifte

DIN IDÉ
Det här är sidorna där nya idéer och uppfinningar presenteras, saker som kan göra
arbetet lite lättare och säkrare.
Här är ett klargörande om principer vid förslagsvärdering:
Det har stor betydelse för belöningens storlek hur många ställen som berörs av förslaget
eftersom viss del av ersättningen, (nämligen faktorer för rationalisering, arbetsmiljö
och trafiksäkerhet/trafikantservice), räknas upp med en faktor som beror på detta.
Utdrag ur PROTOKOLL FäK nr 1998:4, pkt 10.3:
Ekonomisk vinst kan inte beräknas för ett förslag som gör att man utför något som tidigare
inte utförts trots att det egentligen ingår i arbetsuppgifterna.
Däremot kan ett sådant förslag belönas ur andra synpunkter, tex. "klurighet", bättre
arbetsmiljö, säkrare metod, ökad produktivitet, osv.
Förslagsärenden i avdelning Väst sedan1994-06-22
NR DATUM FÖRSLAG FÖRSLAGSSTÄLLARE BEDÖMNING
94-16 94-06-22 Minskade oljebyten Sven-Erik Roos Prov och utvärdering pågår, halverade oljebyten,
oljan visar ändå bra testvärden. Ärendet förbereds
för avslut 5 juni.Nästa analys utföres på annat lab.
Belönas med 3000:- Avslutas FVFäK 980605.
94-17 94-09-13 Ny typ av oljefilter Kjell Pettersson Prov skall startas på Fridhems Varv, utvärderas
"Europafilter" Erling Olsson under 1998. Varvet återkommer när prov utförts.
Prover bra, fortsatt provning och Utvärdering. Prov
till 12/5. Provanalys lämnad bra resultat.
Anpassning till varvet belönas med 5000:- Avslutas
FVFäK 990612.
95-23 95-12-11 Kylare till hydraulik Åke Carlsson Bo B utreder med Åke C och Sven-Erik R. Malin är
utrustad medan Maria har en något modifierad
montering. Ärendet förbereds för avslut 5 Juni.
Belönas med 1000:- Avslutas FVFäK 980605.
96-1 96-02-22 Balkar vid linhjul Kjell Holmsten Bo B kontaktar leden Ärendet förbereds för avslut 5
juni. Finns på andra leder, ej aktuellt på egna leden.
Ingen belöning avslutas. FVFäK 980605.
Forts. på nästa sida
forts. från föregående sida
NR DATUM FÖRSLAG FÖRSLAGSSTÄLLARE BEDÖMNING
96-5 96-09-26 Solvärme till Sven-Olof Hansson Bo B tar fram pris för montering och besparing för
vaktstugor Kornhallsstugan. Eventuellt även Malöstugan Ta in
pris i samband med utbyggnad- Kostnad cirka
75.000:- Ingen belöning, avslutas FVFäK 980605
97-3 97-09-16 Trafikljus Sven-Erik Roos Avvakta samsyn för Rederiet. Svar inhämtas från
Borlänge till nästa möte Ärendet behandlat i staben
9/9. Lämnat till Väghållningen. Svar: Individuell
anpassning per led Roos har tagit fram en ny lösning.
Ej genomfört. Förslaget är för dyrt att genomföra.
Ingen belöning, avslutas. FVFäK 990612
97-5 97-09-01 Flyttning av Gilbert Vinghamre Bo B kontaktar Gilbert för svar från Sjöfartsverket.
skeppsapotek Ärendet lämnat till Andrén. Svar till nästa möte.
Sjöfartsverket föreslår att Previa tar fram en första-
hjälpenlåda .
98-1 97-11-15 Dränering av Kjell Konradsson Förslaget är ännu inte genomfört, före prov kontakbrandledningar
tas Sjöfartsverket av Bo B. Ärendet lämnat till
Andrén. Svar till nästa möte. Förslaget finns monterat.
Anpassning till leden Belöning 1000:-. FVFäK
980605
98-6 98-01-01 Räddningskrok Tommy Göransson Ej genomfört. Bo B. Kontaktar förslagsställaren för
mer information. Förberedes för avslut till nästa
möte. Ej aktuellt på egna leden. Ingen ersättning.
Avslutas. FVFäK 980605
98-9 98-03-11 Flyttning av arbetsbåt Bengt Berndtsson Ej genomfört från färja till dykdalb. Behandlas på
leden. Anpassat till leden, belönas 1000:-. Avslutas.
FVFäK 981211
98-11 98-08-12 Vajeruppspolnings- Lars-Åke Larsson Fortsatt utredning redovisas på nästa möte.
stativ. Anpassat till leden, belönas 2000:-. Avslutas. FVFäK
981211
98-12 98-09-28 Skydd för Lennart Olsson Ej genomfört. Om risk för skada vattenkanoner
föreligger använd annan metod. 0:- Avslutas.
FVFäK 981211
98-13 98-09-28 Reservlägen vid Lennart Olsson Tas upp på säkerhetsövning om det ej är gjort.
kollision Lämnas till säkerhetsgruppen för behandling febmars
1999 Kvarstår protokoll från Säk till 12/5.
Se SÄK-protokoll från 3/3 Förslaget avslutas, ingen
belöning. FVFäK 990512
98-14 98-09-28 Trafikljus ombord Lennart Olsson Ej genomfört. Har lämnats till säk. Grp.
för överfart J. Andrén, eventuellt f.v.b. Sjöfartsv. Se 98-13.
Kvarstår. Protokoll från säk till 12/5. Se SÄK-protokoll
från 3/3. Förslaget avslutas, ingen belöning.
FVFäK 990512
98-15 98-09-28 Måla lämmar ombord Knut Torbertsson Ej Genomfört Bör diskuteras på leden 0:- Avslutas.
FVFäK 981211.
12 13
Forts. på nästa sida

forts. från föregående sida
NR DATUM FÖRSLAG FÖRSLAGSSTÄLLARE BEDÖMNING
98-16 98-10-02 Evakuering av vilt Kjell Holmsten Lämnat till v.v prod. Peter Arkel från vägområde.
Kvarstår för bevakning. Besked under februari
Produktionen övertar Rederiet bevakar 0:-.Avslutas.
FVFäK 990315
98-17 98-10-15 Stålmatros Thomas Axelsson Ej genomfört Finns redan. 0:- Avslutas. FVFäK
981211
98-18 98-10-15 Säkerhetsdörr till Thomas Axelsson Genomfört Anpassning till ledens maskinrum.
maskinrum Belönas 1000:- Avslutas. FVFäK 981211
98-19 98-10-15 Nödbelysning i Thomas Axelsson Genomfört Anpassning till leden, Belönas 500:-.
maskinrum Avslutas. FVFäK 981211
98-20 98-10-15 Skovelhjul under Thomas Axelsson Ej genomfört. 0:- Avslutas. FVFäK 981211
linfärja
98-21 98-11-06 Kallelsetur vintertid Tommy Göransson Ej Genomfört Förslaget återkallat. FVFäK 981211.
Bengt Eriksson
98-22 98-12-11 Minska bunkers Mats Andreasson Ej genomfört förlag. VV har inte beredskapskrav
Ombord på lagerh längre. Hönö har halverat sin bunkernivå,
Utan att åtgärda tankarna. Tekniska sidan utreder.
(nybyggen) 0:- avslutas. FVFäK 990315
98-23 98-12-11 Fastsättning Gilbert Winghamre Ej genomfört. Kommer att utföras under varvsbesök
Arbetsbåt ombord Genomförd anpassn. till leden. Belöning 1000:avslutas.
FVSam 991108
99-01 99-01-07 Separat grind för Anders Johansson Har funnits på flera färjor och används
fotgängare fortfarande. Sänds till Vaxholm J. Andrén för synpunkter.
Utredning om grindar och hydraulik pågår.
Invänta rapport från Teknikmöte 28/5. Finns ingen
färja på väst som kan anpassas inom rimlig budget.
Förslaget ej genomfört. Ingen belöning, avslutas.
FV Sam 991108
99-02 99-01-07 Kombinerad bom Anders Johansson Bommen skall stängas innan andra manövrar
grindstängning vidtages (säkerhetsskäl). Avslutas. FVFäK 990125
99-03 99-01-07 Reduceringsventil Anders Johansson Inget nytt förslag. Rätt lösning tas fram av teknisk
till grindar stöd. Sänds till J. Andrén Invänta rapport från
teknikmöte 28/5. Ej genomfört. Avslutas FVFäK
990612
99-04 99-01-21 Skugga hel timma K Thorberntsson Rederiets turlistor är samordnade.
i turl. På kallelsetur Finns inget skäl att ändra detta. Förslaget belönas
med stimulansgåva. ReSamV 000127
99-05 99-02-22 Kornhalls färja an- Personalen Kornhall Kommer ej att genomföras. Behovet finns, förs vida
passas till Malö re. 0:- avslutas. FVFäK 990315
99-06 99-03-01 Utökad första hjälpen- S-E Roos Vid avskaffande av skeppsapotek på linfärja.
låda Bestämdes att respektive led skaffar det som är
lämpligt, utöver Previas föreslagna grundpaket.
Belöning 500:- Avslutas FVFäK 990512
Forts. på nästa sida
forts. från föregående sida
NR DATUM FÖRSLAG FÖRSLAGSSTÄLLARE BEDÖMNING
99-07 99-01-31 Sätta in rostfria vc. Tommy Göransson Inget nyhetsvärde. Utvärdera kostnader till nästa
möte. För höga kostnader, Ingen belönig, Avslutas.
FVFäK 990612
99-08 99-03-30 Arbetskorg för arbete Personalen Sundjaren Invänta centralt beslut. Förslaget finns redan.
utsidan färjan Anpassning till leden belönas, 600:- att dela.
Avslutas FVFäK 990612
99-09 99-04-13 Påskjutningsanordning L-Å Larsson Belönas med 2000:- Avslutas. FVFäK 990512
monterad på båt
99-10 99-04-13 Motordrivna kabbar L-Å Larsson Belönas med 5000:- Avslutas. FVFäK 990512
för islänsar Stig Johansson
99-11 99-06-14 Belysning ombord Kenneth Martinsson Lämnas till SÄK-gruppen Andren.Vitt sken godkänt,
finns på andra leder. Belönas med 500:- vid verk
ställighet. FV Sam 991108
99-12 99-06-14 Remsträckare Gunnar Hermansson Kostnad för genomförande c:a 50.000:- per
Lennart Andersson maskinrum. Kostnad med dagens system 3.000-
6.000 kronor per år. Förslaget kan eventuellt provas
på nybyggen. Ingen belöning, avslutas. FV Sam
991108.
99-13 99-08-10 Backspeglar i portal Tomas Axelsson Finns redan på många färjor. Ingen belöning, avslutas.
FV Sam 991108
99-14 99-08-10 Trottoar ombord Tomas Axelsson Förslaget finns redan och är under utförande. Ingen
belöning, avslutas. FV Sam 991108
99-15 99-08-10 Brandövning ombord Tomas Axelsson Föreslagen träning har tidigare utförts (se video).
Även vid landövningar. Ingen belöning, avslutas. FV
Sam 991108
99-16 99-10-13 Minskat format farligt Stefan Lundqvist Skickas till Borlänge för bedömning
godsinstr.+inplastning. Åter till avd. Belönas med
500:-. ReSamV 000127
99-17 99-11-15 Lampbyte i portal Lars Andersson Förslaget är genomfört på Bohus-Malmönleden
Anders Johansson och fungerar bra. Belöning 5000:-, avslutas.
ReSamV 000523
99-18 99-12-28 Travers under däck Tomas Axelsson Förslaget finns redan i drift. Förslaget belönas med
stimulansgåva. ReSamV 000127
00-01 00-01-19 Måla fler symboler Knut Thorberntsson Förslaget ej genomfört. Belönas enbart med
på däck stimulansgåva, avslutas. ReSamV 000127
00-02 00-02-01 Ej funktionsduglig Knut Thorberntsson Ofullständigt förslag, åter till förslagsställaren.
manöverutrustning Återtaget. Avslutas.
00-03 00-02-08 Installation av brand- Sven-Erik Roos Förslaget monterat på Maria. Anpassat till led.
pump ombord Belöning 1000 kr.
00-04 00-02-21 Grindstängare Knut Thorberndtsson Förslaget är redan diskuterat i utredning om säker
het vid grindar och bommar. Stimulansgåvan utgör
belöning. Avslutas.
14 15

Avs. Vägverket Färjerederiet. 781 87 Borlänge
Rederimedarbetare belönades
I slutet av varje
år delas utmärkelserna
för Nit
Och Redlighet i
Rikets tjänst ut.
För alla som
blir kallade att
motta utmärkelsen
är det
en stor dag.
Det är en stor
del av livet som
tillbringats hos
arbetsgivaren.
Att uppnå de
30 åren kan
sägas vara ett
gott betyg
både på
arbetstagaren
och arbetsgivaren.
■ Avd. Väst. Fyra stycken medaljörer bjöds in till Torskogs slott utanför Göteborg för att motta sina utmärkelser ur rederichefen Dan
Nordbergs hand. Fr.v. Olle Johannisson, chef Fridhems varv, Karl-Erik Hermansson, avdelningschef Göteborg, Dan Nordberg, rederichef,
Evert Johannisson, Carl-Axel Zackariasson, Karl-Arne Karlsson och Ulf Storm.
■ Avd. Nord. Vid en ceremoni på avdelningskontoret i Härnösand har
några av våra medarbetare fått sina välförtjänta utmärkelser efter 30
år i Vägverkets tjänst. Fr.v. Karl-Uno Westman, Hemsöleden, rederichefen
Dan Nordberg, Rolf Skoglund, Hemsöleden, avdelningschef Jan
Häggström och Tage Norberg, Avanleden. Arne Larsson, Hemsöleden
saknas på bilden.
■ Avd. Öst. Rederichefen Dan Nordberg överräckte utmärkelserna vid en ceremoni på
avdelningskontoret i Vaxholm. Fr.v. Lennart Jonasson (NOR), Dan Nordberg, Stig-
Lennart Mattsson (Pension), Olav Fagernäs (NOR), Jan-Eric Mattsson (NOR) och
Gunilla Partenius Olsson. Övriga ej närvarande var: Sune Nishans Ekeröleden, Axel
Pettersson Stegeborg, Christer Ander Blidö och Hans Engström, Vinön. Samtliga pensionerade.