Julextra - Färjerederiet

Julextra
Norge, Finland och Åland........... sid 7-23
www.vagverketfarjerederiet.se
information • december 2009

Valuta
för pengarna
Bästa medarbetare. Snön faller tungt, till och med
i Stockholmstrakten., Till barnens stora glädje väcks
nu förhoppningen om en vit jul. Tyvärr så är väl inte
glädjen lika stor hos mig då snön ställer till med så
mycket i trafiken. Vi blir ju lika överraskade varje år
av att snön faktiskt för med sig halka. Förutom snön,
har vi fått andra tydliga tecken på att vintern faktiskt
fått grepp om Sverige. I fredags stängde Avanleden
för säsongen och morse stängde Rödupp på grund av
ishinder.
Vi ska naturligtvis inte se allt som negativt utan
glädjas med barnen och den extra julstämning som
faktiskt uppträder med lite snö på träden. Dessutom
underlättar det ju för tomten som föredrar släde
framför motordrivna fyrhjuliga fordon.
Som sagt julen står för dörren och 2009 lider mot
sitt slut och snart kan vi summera året som gått
och se fram emot ett nytt år och visst är undran och
förväntningarna på nästa år stora, med tanke på det
nya trafikverket.
Man kan naturligtvis undra över vad detta
kommer att innebära för oss i Färjerederiet och om
jag läser och tolkar det som är sagt, så ska det för
verksamheten inte betyda några stora förändringar
utan mer på administrativ nivå. Vi har under flera års
tid visat att vi kan arbeta på ett affärsmässigt sätt och
ge skattebetalarna valuta för pengarna och det tycker
jag att vi ska fortsätta med.
Vårt tonnage är ålderstiget och vi är i stort behov
av nyinvesteringar. Vi har reviderat vår långsiktiga
investeringsplan och dialogat densamma med VVledning.
I dagsläget finns inga motsättningar när det gäller
kommande investeringar men anledningen till att vi
inte gått vidare är de nya regelkrav som kommit och
som måste lösas innan vi kan gå ut i upphandling.
Här förs en idog dialog med Transportstyrelsen för
att hitta lösningar som kan tolkas in i nuvarande
regelkrav.
2
Vi är inte på något sätt ute efter dispenser som
försämrar säkerhet eller kvalitet men lösningar med
bibehållen säkerhet där nya färjor kan trafikera
befintliga färjelägen.
När det gäller nya leder har åtminstone
Stockholmare kunnat läsa i lokala medier att vissa
leder är klara för start. Så är inte fallet, vi är på god
väg och förhoppningarna finns, men det återstår
ännu några knutar som måste lösas.
När det gäller verksamheten 2009. Även om det
är några veckor kvar vill jag ändå lyfta på hatten och
rikta ett stort tack till Er alla som så här långt gjort
helt fantastiska insatser, vilket vi också fått många
bevis på internt och externt och inte minst från
skattebetalarna som delade ut det ärofyllda GNETpriset
till rederiet.
Ser nu fram emot nya utmaningar tillsammans
med Er, Vägverket har många gånger lyft fram
Färjerederiet som det goda exemplet och naturligtvis
är min förhoppning att ge Trafikverket samma chans
att visa stolthet över en väl fungerande verksamhet
som ger Nöjda medarbetare, Nöjda kunder och god
lönsamhet för pengarna.
Vår närmsta utmaning är nu att ge trafikanterna
den bästa servicen, kvalitet och säkerheten under
kommande helger, samtidigt som jag önskar att Ni
också kan få en stunds avkoppling och fira jul med
nära och kära.
En riktigt God Jul & ett Gott Nytt År.
Lev väl!
Kör försiktigt!
//Anders
rederichef
An d e r s Werner
anders.werner@vv.se
ÅRSBOKSLUT
Snart är det dags för ett årsbokslut. En tidpunkt för avstämning
och uppföljning av året som har gått. De frågor som
skall besvaras är hur väl vi har lyckats leva upp till de krav
och målsättningar som vi i rederiet och andra har ställt på
den verksamhet rederiet har bedrivit under året.
Styrkortet är rederiets måltavla och det ser ut som om det är möjligt
att uppnå ett flertal av de mål som har satts upp. Några av
målen inom miljöområdet är redan avklarade och ur en ekonoms
perspektiv är det extra roligt att de miljöbesparingar som gjorts
också medfört ekonomiska besparingar. Med det engagemang och
den motivation som finns i rederiet för att ge trafikanterna en bra
service och viljan att göra ett bra rederi ännu bättre så är jag övertygad
om att även övriga mål kommer att uppnås.
Målet om lönsamhet och resultat ser så här långt ut att kunna
infrias. Engagemanget och viljan att hålla i slantarna finns i rederiet
så det bör gå vägen även på detta område.
Vi på ekonomiavdelningen vill önska alla en riktigt
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR,
och tackar för ett gott samarbete under det gångna året.
Rätt om Sara
Leander
Janne Sjöblom påtalar att Sara
Leander bodde ute på Lönö på en
herrgårdsliknande gård som mycket
riktigt ligger på Skenässidan.
Där bodde hon och ingen annanstans.
Vi gratulerar
våra Jubilarer
2 år
Skeppshunden Diamond
Stegeborgsleden 13 december
Hej
En gång i tidernas morgon var en av mina
arbetsuppgifter på Vägverket knuten till
färjdriften, det gällde då frågor om färjflottans
säkerhet och bemanning.
"Färjfolket" var ett rejält folk att arbeta
tillsammans med, tonen kunde ibland
vara hård men hjärtat var alltid gott, varför
man med glädje minns den tiden.
3
Mkr Jan –Nov 2009 Jan – Nov 2008
Intäkter 499,9 488,8
Kostnader -440,0 -428,6
Rörelseresultat 59,9 60,2
Räntekostnader -7,7 -16,6
Resultat 52,2 43,6
ekonomi
Peter Jo h A n s s o n
peter.johansson@vv.se
"Sjövägen", som jag tacksamt tar emot och
läser, är därför en påminnelse om en för
mig positiv tidsperiod.
Vill med dessa rader tacka för en trevlig
och informativ tidning samt önska er alla i
Färjerederiet en God Jul och Ett Gott Nytt
2010
L.O.Johansson
Rätt om OpSam
Centrala Samverkansgruppen,
CeSam, sade nej till förslaget att lägga
ner Operativa Samverkansgruppen,
OpSam, men Sjövägen fick det hela
att se ut som om man sagt ja till
förslaget.
Det var inte meningen och därför
ber Sjövägen om ursäkt för fadäsen.

Fr.v. Carina Norrman och Dagny Andersson
Poolen i
väst kopieras
– Just nu sitter vi och försöker hitta de rätta
rutinerna för poolverksamheten. Det går
framåt och jag tror att vi skall dra igång
i februari, säger Carina Norrman, som
tillsammans med Dagny Andersson är de
som jobbar med att få fason på projektet.
Sedan länge har man på västkusten en väl
fungerande poolverksamhet. Dagny Andersson
är den som från sitt kontor i Göteborg ser till
att den fungerar.
Nu kopieras den verksamheten och förhoppningen
är att den skall fungera lika bra på
östkusten.
Här är det Carina Norrman som håller i
taktpinnen och just nu pågår rekryteringar
till poolen, men hur det går får vi veta efter
julhelgen.
– Tiden för den första ansökningen går ut
den 16 december och för den sista den 22
december. Får vi inga sökande får vi väl gå ut
externt, säger hon.
Inom kort får poolverksamheten ett eget arbetsrum
på Infarten och då börjar man lägga ut
information omedelbart vart efter det blir
klart.
Poolens syfte är att samordna lediga arbetspass
på berörda leder inom Färjerederiet.
Detta för att ha möjlighet att ha flera tillsvidareanställda,
samt att utnyttja timpersonal
effektivare. Poolen skall även ge en naturlig
ingång till anställning inom rederiet.
Trafikverket
Som du säkert läst på intranätet så kommer alla inom Färjerederiet att få ett
brev hem i vilket det framgår att man kommer att följa med över in i den nya
myndigheten Trafikverket. Detta brev kommer troligen någon gång i början
av nästa år, en formalitet förvisso men en viktig sådan.
Heroma
Som tidigare informerats så är det via Heroma som man kan hitta lediga
tjänster. Man måste gå in i Heroma självservice och där kan man sedan hitta
lediga tjänster. Det är också via Heroma som man söker lediga tjänster för
det är meningen att Heroma ska bli ett naturligt verktyg att arbeta med. Ett
verktyg både för mig som anställd och för den som är chef. Mycket är fortfarande
i sin linda men allt eftersom kommer fler och fler delar ( moduler) av
Heroma på plats. Det går naturligtvis fortsatt att söka en ledig tjänst genom
att skicka ett mail, fax eller brev.
Gå gärna in i Heroma när du har tillfälle och bekanta dig med vad som finns
där.
Aspö
I skrivandes stund har jag precis lämnat Aspöleden och besöket var
föranlett av att vi kommer att ta över driften av färjorna. Driften sköts
idag av Affärsverken, ett kommunalt bolag i Karlskona kommun.
De har ansvarat för driften under ganska många år nu men under
2010 är det dags för Färjerederiet att ta över. Enligt avtalet ska vi
ta över per den 1 januari 2011 men det kan bli tidigare. Färjorna är
sedan tidigare våra så det är personalen som kommer att flyttas över
till Färjerederiet. Vår verksamhet blir något större i och med detta
men jag tror inte att det kommer att ha någon större påverkan för de
boende på Aspö. Även om detta enbart var ett första inledande besök
då jag träffade de ansvarig för trafiken så var mitt intryck att de har
en väl fungerande verksamhet med lojala och duktiga medarbetare.
Spontant tror jag att de kommer att finna sig väl tillrätta i rederiet.
Den skärgårdstrafik som Affärsverken bedriver idag kommer vi inte
att ta över utan den fortsätter Affärsverken att bedriva.
Jul jul strålande jul
Ja helt plötsligt har vi julen framför dörren. De sista veckorna innan jul passerar
som vanligt väldigt fort och det är en massa saker som måste fixas, inte
minst hemma. Jag hoppas var och en hinner göra det man tänkt sig och att
jul och nyår avlöper på bästa sätt. En förhoppning är att alla får en skön jul
var och vad du än tar dig för. Julen tycker jag är ett bra tillfälle för reflektion
och avkoppling och jag tycker det är lämpligt om mat och julrea kan få stå
tillbaka lite för den själsliga friden.
God Helg tillönskas alla
4
personal
hAns CelAnder
hans.celander@vv.se
Karl-Erik byter sida
Efter 19 år i färjeverksamheten byter Karl-Erik Hermansson sida när han tar jobbet
som ansvarig för beställarsidan på Vägverket gent emot Färjerederiet.
– Det ska bli en utmaning att få vara med om att bygga upp den nya tjänsten som
nationell färjesamordnare, säger han.
Karl-Erik har bakom sig 35 år i Vägverket. Han började på
den gamla ”goda” tiden när det varken fanns beställare eller
utförare. Då var det rätt och slätt Vägförvaltningen
som senare blev Vägverket och de var ansvariga för
färjetrafiken.
Under åren i Färjerederiet har han varit avdelningschef,
operativ chef och nu senast ansvarig för
kontakterna med beställaren. Efter 19 år i färjeverksamheten
är det dags för något annat.
– Tillfället dök upp och det gäller att passa på när
man har chansen, säger han.
Från den 15 december går han över till enheten
Drift/Samhälle med Björn Eklund som chef och
mjukstartar med att möta sina nya arbetskamrater,
installera sig i sina nya lokaler och försöka sätta sig
in i sina nya arbetsuppgifter.
Tidigare har beställarsidan bland annat bestått av tio stycken
beställarombud vars uppgifter nu kokas ner till en enda tjänst.
– Jag känner ingen oro eftersom jag har stor erfarenhet med
mig. Nu ska jag försöka ta en tiondel av arbetet från de tidigare
5
Anders Werner och Kerstin Jägnebrant
ansvarade för avtackningen av Karl-
Erik Hermansson.
beställarombuden så att det blir en etthundraprocentig tjänst av
det, säger Karl-Erik, som verkar väldigt komfortabel med sina
nya uppgifter.
Karl-Erik har inga ambitioner att minska eller
göra inskränkningar eller färjedriften. Hans filosofi
är den motsatta.
– Vi ska utveckla färjedriften. Mitt mål är att
ge trafikanterna mer service för skattepengarna
och det tror jag att vi skall lyckas med, säger
han.
Vid Färjerederiets administrationsmöte i
Gottröra fick alla information om ”sidbytet” och
i samband med det berättade han om sina kommande
uppgifter.
Ledningen var förberedda och då passade
Färjerederiet på att tacka av och önska lycka till.
Karl-Erik har varit en populär och mycket omtyckt chef och
därför är det många som liksom Sjövägen önskar honom lycka
till i detta nya samt en God Jul och ett Gott Nytt År.

Pålpråm på Fridhem
Fridhems varv har räknat hem uppdateringen av en pråm med pålkran
som dessutom har egen framdrivning. Ägare är Uddevalla kommun.
Tillströmningen av jobb till Fridhems varv fortsätter och det
största åtagandet för dagen är den pålpråm som ligger här för
total uppdatering. Arbetena har påbörjats och de kommer att
fortsätta till en god bit in på det nya året.
Så gott som hela pråmen är föremål för någon typ av insats,
men mest omfattande är nog renoveringen av pålkranen och
tornet.
– Den är mycket speciell och det är ett stort jobb för oss, säger
varvschefen Olle Johannisson.
Dessutom ligger det åter en pråm från Sandinge. I den gör
Fridhem tankrent och man kommer att byta en del plåt.
Julhälsning från
Fridhems Varv
Fridhems varv önskar alla kunder medarbetare
och läsare av Sjövägen en God Jul och ett Gott
Nytt År.
Olle Johannisson med personal
6
Det innebär att det handlar om både blästring och målning
innan den lämnar slipen.
Ett av västkustens större dykföretag, Frog, har bokat in sin bogserbåt.
Den kommer att torrsättas och innan besiktningen skall
den få en ordentlig översyn samt få sina bottenventiler bytta.
– För övrigt kan jag väl nämna att vi har ett antal propellerrenoveringar
på gång och inom kort kommer färjan Venus hit,
berättar Olle Johannisson.
Julhälsning från
Tenö Varv
Ett år är till ända, ett fantastiskt år och ett nytt står för
dörren.
Nu önskar vi på Tenö Er alla, kunder, medarbetare och
läsare av Sjövägen en God Jul och ett Gott Nytt År.
Tomas Marshall med personal
God Jul
information • december 2009
har besökt
Norge, Finland och Åland.
7

Beroende av vattenvägarna
Norge är ett mäktigt land på många sätt. Naturen är bedövande vacker med omväxlande
höga bergformationer, djupa dalar och fjordarnas blå vatten.
Men, allt har sitt pris och det har skapare av landbaserad infrastruktur fått erfara. Knappast
ett vägprojekt kan genomföras utan att det handlar om att bygga broar eller tunnlar.
Som på andra håll är det alltid en väg som ligger där
färdig att använda. Ibland är den lite gropig, för att
några timmar senare vara blank som en spegel. Det är
naturligtvis vattenvägen det handlar om och i Norge
har man verkligen tillgång till dessa vägar.
Runt Norges kust är det 83 281 km. Det blir drygt två
gånger runt ekvatorn.
Den sydligaste tredjedelen av landet ser ut som en liten klump,
medan det övriga liknar en smal landremsa.
8
Här bor 80 procent av innevånarna mindre än 10 km.
från kusten. Mer än 5000 personer ombord på 400
fartyg av olika slag har sin dagliga gärning här, sjöfolk
vars insats är ovärderlig. Varje år medverkar de till att
50 miljoner passagerare och 17 miljoner fordon kommer
dit de ska.
De 11 Hurtigruttbåtarna som trafikerar kusten har en kapacitet
på 888 000 övernattningar.
”Från värsting till bästing”
Ny MAN-maskin halverar
utsläppen
Fosen Namsos Sjö AS i Trondheim satsar stort
för att klara målsättningen att minska bränsleförbrukning
och utsläpp med tio procent och vara
certifierad innan 2012.
– Vi testar en maskin som kommer att reducera
utsläppen med 50 procent, säger Jan Hofstad,
teknisk chef.
Fosen Namsos Sjö AS är ett av de rederier
som vid nyåret passerar halvtid i det
fyraåriga miljöprojekt som initierats av
Rederiernas Landsförening i Norge. De
har tio färjor, 7 hurtigbåtar och en combibåt
för passagerare och gods. I en av
hurtigbåtarna sätter man inom kort i en
ny typ av huvudmaskin från MAN.
– Det har dröjt med CommonRailtekniken
på marina motorer, men nu kommer det.
Den motor vi nu sätter i ska typgodkännas
av myndigheterna innan vi kan göra något
mer. När vi fått den godkänd lyfter vi ur
den igen. Då får vi två, helt nya, kompletta
drivlinor. Båten lättar med åtta ton och
förbrukning och utsläpp minskar till hälften.
Vi räknar med att det skall vara klart
till nästa höst, säger Hofstad.
Om det blir fler uppdateringar av den
här typen vet man inte idag, men hela
tiden jagar man, på olika sätt, möjligheter
att reducera förbrukning och utsläpp utan
att göra avkall på kapacitet.
– Vi går igenom alla fartyg vi har. Vi tittar
på tekniska lösningar, på körsätt och en
rad andra ting. Vi bygger just nu en ny gasfärja
som vi ska sätta i trafik på Västlandet,
berättar Per Christian Stubban, redare och
verkställande direktör.
En av de tekniska lösningarna som rederiet
provat är momentan bränslemätning
och det kommer man att montera i flera
av sina fartyg.
Eco- driving är egentligen inget nytt för
FNS. På samma sätt som Färjerederiet
Fosen Namsos Sjö AS har sitt huvudkontor i Trondheim. Här på Brattörkaia är fr.v.
tekniske chefen Jan Hofstad och skeppsägaren Per Christian Stubban i den rätta
miljön.
infört mjukare körsätt har man gjort det
här. Bränslekostnaden är en tung post
även i oljelandet Norge och varje kubik
gör skillnad både för ekonomin och för
miljön.
När simulatorn i Rörvik kommer igång
kommer också personal från FNS att öva
i den. I Rörvik har rederiet utbildat manskap
i många år, särskilt från hurtigbåtarna.
Hos Fosen Namsos Sjö AS håller man
sig uppdaterad på allt inom branschen,
bland annat byggmaterial. Tidigare tillverkades
hurtigbåtarna i aluminium. Sedan
har Carbonfibern kommit som byggmaterial.
Med den reduceras vikten rejält och
då krävs mindre motorkraft för framdrivningen,
vilket i sin tur inverkar positivt på
drivmedelsförbrukningen.
Problemet med påväxtning är stort och
under flera års tid har man provat olika
sorters bottenfärger. Jan Hofstad berättar
att man genom nanometoden nu har funnit
en bottenfärg som håller länge och som
reducerar påväxtningen.
– Vi har hittat en siliconbaserad bottenfärg.
Första gången man lägger på den
måste man vara mycket noga. Sedan håller
den i flera år och båtarna går lättare i sjön,
säger han.
I Norge skall alla båtar som tar passagerare,
alltså färjor och hurtigbåtar, torrsättas
en gång varje år.
– Vi torrsätter en gång extra varje år och
då gör vi det på våren. Det är när det blir
9
ljust som det börjar växa. Då sprutar vi
och det är faktiskt lönsamt att göra det en
gång varje år, säger han.
På Fosen Namsos AS jobbar man på
bred front och här har man också tänkt
på terminalernas utformning. Vid några
terminaler både lastar och lossar man sina
färjor samtidigt och passagerarna har sina
egna vägar ombord och iland.
När det gäller hurtigbåtarna har man
ofta flytbryggor beroende på tidvattnet
och då blir det inga höjdskillnader mellan
kaj och båt.
– Vi har slutat kommunicera pappersvägen.
Nu sköter vi alla kontakter med fartygen
genom e-post och telefon. Då minskar
vi förbrukningen av papper och det är
också en miljöfråga, säger Per Christian
Stubban.
När det gäller avfallshanteringen finns
septiktankar ombord i båtarna. De töms
för det mesta iland, men i något fall går
det rakt ut i havet, helt enligt de regler som
den norska staten har satt upp. Det troliga
är att det inom kort kan komma att bli slut
på detta.
Avfallet från cafeteria och kök sorteras
och transporteras iland.
Listan över aktiviteter för att nå målet
till slutet av 2011 skulle kunna göras mycket
lång och ingen aktivitet är för liten eller
för stor. Fosen Namsos AS blir ett av de
rederier som inom ett par har sitt certifieringsdiplom
hängande på väggen.

En rad av
åtgärder krävs
Det är en tuff uppgift för rederierna att klara de uppsatta målen.
Nu är man halvvägs, två år återstår. Då skall de nedanstående fyra målen
vara uppnådda och man skall vara certifierade.
Det arbete som man nu i Norge är mitt uppe i påminner en del om det arbete som
föregick Färjerederiets certifiering, men man kanske ska tänka på att man i Norge
har cirka 90 färjeleder. Det finns ett antal redare som levererar färjetjänster, men i
huvudsak opereras dessa leder av de fyra dominerande rederierna.
Tonnaget ser ut på ett annat sätt och här är förhållandena i övrigt helt annorlunda.
Mätningar görs hela tiden med avstämning varje år i september. Hittills finns det
inget som talar emot total måluppfyllelse och certifiering innan utgången av 2011.
Det krävs en del aktivitet för att hålla arbetet igång, för att hålla grytan kokande.
Därför har man inom ramen för vart och ett av målen listat ett antal åtgärder som
man måste vidta för att komma till målet.
Mål 1. Minskning av drivmedelförbrukningen.
Krävs ökade kunskaper i eco-driving.
Kontinuerlig förbrukningskontroll (bränslemätning)
Optimering av drivlinor.
Förbättring av infrastruktur (turlistor och terminaler)
Mål 2. Utsläpp av miljögifter
Ökade krav på inköpsansvariga. Kontroll och dokumentation vid inköp.
Kartläggning av miljögifter ombord.
Deponeringsplaner för alla miljögifter.
Ställa krav på underleverantörer.
Öka kunskapen om miljövinster och ersättningsalternativ.
Mål 3. Sjöfarten som miljöskapare
Arrangera informationskampanjer ombord om rederiets miljöarbete.
Sända lokal naturinformation på TV ombord.
Samarbete med lokala miljöaktörer för att öka personalens kunskap i miljöarbete.
Arrangera miljöinslag ombord.
Förbättra förstaintrycket beträffande miljön i terminalområdet.
Mål 4. Bevarande av marin mångfald
Köp av produkter som ger minsta möjliga avfall.
Komma igång med källsortering.
Reducera utsläpp av svart- och gråvatten.
Registrera naturvärden vid kajer och farleder samt ta hänsyn till dessa.
10
11

Rederiernas Landsförening
driver miljöfrågan
– Målet är att vi till 2011 skall reducera bränsleförbrukningen
med 10 procent. Alla är eniga om det och i dagsläget finns det
inget som talar för att vi inte kommer att lyckas.
Det säger Klaus Vaernö, assisterande direktör för RLF, Rederiernas
Landsförening i Norge.
Rederiernas Landsförening är drivande
i det miljöarbete som pågår inom färjetrafiken
i Norge
RLF var också inbjudna och deltog i
det nordiska färjemötet som hölls i och
omkring Vaxholm tidigare i höst.
På den här sidan riksgränsen vill vi
ju gärna tro att man i Norge, som har
egen olja, inte har så stort intresse av att
reducera sin bränsleförbrukning för kostnadens
skull. Så är det nu inte och sedan
länge har rederierna försökt att minska
ner sin förbrukning.
– Att vi startat det miljöprojekt som just
nu pågår har flera orsaker, men visst är
minskningen av bränslekostnaderna en av
dem. Bränslepriserna i Norge har varit och
är höga, trots att vi producerar egen olja,
säger Klaus Vaernö.
Numera är det konstaterat att alla transporter
bidrar negativt till förändringen
av världsklimatet. I Norge står transporterna,
som nästan uteslutande är baserat
på fossila bränslen, för 25 procent av de
nationella utsläppen.
För en del av dessa står naturligtvis sjöfarten
som haft rykte om sig att inte vara
allt för miljövänlig.
För de färjerederier som haft staten som
uppdragsgivare har det tidigare saknats
viktiga incitament för att ta itu med miljöfrågan
på ett resolut sätt.
12
Om man minskat kostnaden för drivmedlet
det ena året har man fått en justering
av anslaget nedåt det andra. Har man
däremot ökat kostnaden så har samma sak
inträffat. Man har kompenserats för detta
året efter.
Fokus på miljön är emellertid stort och
numera ställer upphandlarna verkligen
stora krav och dessa återspeglas i underlagen
för upphandlingarna.
Den miljöplan som RLF har utarbetat tillsammans
med Norges Naturvernforbund,
NNV och medlemsrederierna sjösattes
2008 och löper till utgången av 2011.
– Den 1 januari 2012 skall vi ha uppnått
fyra mål som vi satt upp. Då skall
rederierna ha minskat drivmedelsförbrukningen
med 10 procent jämfört med förbrukningen
2007. De skall inte släppa
ut miljögifter i naturen och de skall vara
uppfattade som miljömedvetna. Sedan
skall rederierna också vara certifierade,
berättar Klaus Vaernö. Han sätter fingret
på ett par intressanta saker när det gäller
reduceringen av drivmedel och det är att
man ofta glömmer bort infrastrukturen,
terminaler och turlistor.
– Det är nog så att flertalet av våra färjeterminaler
är anpassade. Det går smidigt
att köra på och av färjorna, men visst
är det terminaler som kunde förbättras,
säger han.
– I Sverige ser det enkelt ut. Det är som
en fortsättning på vägen. Bilar kör iland
och ombord i bredd och fotgängarna har
sin egen väg. Så är det inte här, men vi
anser att det måste gå snabbare än det gör
idag att lossa och lasta, säger han.
Klaus Vaernö vet hur det fungerar. Tar
lossning och lastning för lång tid skall den
tiden köras in när man lämnar terminalen,
för att komma i rätt tid till nästa.
Det är med andra ord lätt att hamna i
ett ekorrhjul och då heter den stora förloraren
miljö och klimat.
Klaus Vaernö ser att det finns stora
miljövinster att göra när det gäller att
tillrättalägga turlistor. Han tycker att man
13
Rederiernas Landsförening
Rederiernas Landsförening, RLF är ansluten till NHO,
Norges motsvarighet till vår arbetsgivareförening. De
tillvaratar inrikessjöfartens bransch och arbetsgivareintressen
för de anslutna rederierna. I dagsläget är cirka
40 rederiföretag anslutna.
Bland de anslutna ser man rederier som är sysselsatta
med kustsjöfart, färjetrafik, bogsering och här ser man
också Sjöräddningen i Norge.
Organisationen samordnar olika typer av projekt och
insatser och de sköter kontakterna med Regering och
Storting.
Sjöfarten är viktig för Norge och lika viktig är dess
rykte som pålitligt och miljömedvetet transportalternativ.
RLF arbetar för att det goda ryktet även skall bestå
framledes.
RLF ser också som sin uppgift att bland annat medverka
till att näringen får konkurrenskraftiga löne
och arbetsvillkor. De medverkar till att det skapas
yrkesinriktad utbildning och möjlighet till kvalificerade
lärlingsmöjligheter som skall ge näringen den
kompetens de behöver för att säkra rekryteringen
i framtiden.
Miljöfrågan har blivit allt viktigare och RLF är
drivande i frågor som rör hela miljöområdet.
kan vara en aning ifrågasättande när det
gäller exempelvis antal turer, turtäthet
och i vilken ordning man angör de olika
terminalerna.
Innan 2011 är slut kommer man att
upprätta nya miljömål för färjetrafiken
i Norge. Totalöversyn av infrastrukturen
kanske blir ett av målen för nästa period.
Vi följer det fortsatta miljöarbetet i
Norge.

Rörvik först i världen
Här inne i simulatorn övar man på alla tänkbara situationer. Här skiljs agnarna från vetet. Det ser fr.v. Fredrik Lie-Gjeseth, Geir Olsen, Gunnar
Hemming och Gøran Indergård till.
Säkerhetscentret i Rörvik blir först i världen med utbildning i ecodriving
med färja och intresset är stort från det färje och hurtigbåtstäta
Norge.
Inom kort installeras en simulator med nyutvecklad miljömodul och
under april månad räknar man med att de första åtta eleverna sitter
på sina övningsstationer.
– Det hela startade när RLF (Rederiernas
Landsförening) kontaktade oss för att
höra om vi kunde arrangera en kurs för
deras medlemmar som hade till syfte att
öka deras kunskap om bränsleekonomisk
körning, berättar Bård Godager, projektledare
vid centret i Rörvik.
Den här utbildningen krävde praktisk
övning antingen i simulator, eller med fartyg
och det var i det läget som tanken på
en simulator med miljömodul som kunde
visa drivmedelsförbrukningen väcktes.
– Tiden går snabbt, men jag tror att
det närmar sig två år sedan dess och nu
väntar vi på att det hela skall monteras.
Leveransen är planerad till februari 2010,
säger han.
På centret finns tidigare en simulator
som används i utbildnings och fortbildningssyfte
och den är konstant upptagen
av elever.
– Vi är den enda navigationsskolan i
Norge dit man kan komma för att förnya
sina behörigheter även om man varit
ifrån yrket i många år. Ett exempel på det
är kaptenen ombord på världens största
kryssningsfartyg Oasis of the world,
William S Wright. Han kom hit och förnyade
sina behörigheter innan han fick
kaptensjobbet, berättar Bård Godager.
Idag finns inga som helst krav i Norge
14
Fredrik Lie-Gjeseth, Geir Olsen lägger in olika
situationer i simulatorövningarna.
på att rederierna skall köra drivmedelsekonomiskt
och vara miljömedvetna. Det
man vet är att sådana krav kommer, men
man vet inte hur omfattande de blir eller
när de kommer.
– I den frågan kommer Norge att rätta sig
efter de direktiv som kommer från IMO
(International Maritime Organization).
När det sker och om det då blir en obligatorisk
del av undervisningen för navigatörer
vet vi inget om idag, säger han.
Den nu beställda simulatorn blir levererad
av Tranas Marine International. Den
blir den första i världen i sitt slag. Den
kommer att bestå av åtta stycken elevstationer,
övningsstationer samt en instruk-
Gøran Indergård och Bård Godager känner att julledigheten är nära.
törsstation.
Tanken är att man i första skedet skall
satsa på personal ombord på färjor och
hurtigbåtar. Navigatören skall genom
simulatorträning få insikter i hur man kan
påverka bränsleförbrukningen och därmed
utsläppen av miljöfarliga ämnen.
Den här simulatorn kommer att kunna
användas även för utbildning med hänsyn
till STCW-95 standarden inom marin
kommunikation, sjövägsregler, SARoperationer
samt radar/APRA.
De olika scenarierna skall i efterhand
kunna spelas upp för genomgång och värdering
av den aktuella körningen på simulatorn.
Manöverplatserna i simulatorn kan
anpassas så att de får samma utförande
som det fartyg eleverna kommer ifrån.
– Vi kan också anpassa utbildningen från
led till led. Då blir ju utbildningen helt
optimal. Det kostar några kronor, men
kan vara väl investerade pengar, säger
Bård Godager.
Norge blir alltså först i världen med den
här typen av simulatorutbildning och det
är arbetsgivareorganisationen som tryckt
på och medverkat till att det hela blir
verklighet. Anledningen till detta är att det
nästan konstant saknas utbildat sjöfolk
och den dagen när kraven skruvas upp blir
inte situationen lättare för arbetsgivarna,
om inte åtgärder av den här typen vidtas.
Hur är inställningen i Norge till ecodriving
till sjöss?
– Generationsväxlingen innebär att förståelsen
hela tiden blir bättre. Miljötänkandet
ligger i tiden och allt fler inser att vi kan
15
NTPRO Instructor
~2,8
Predecess.
Rev.
Designed Martinkov
15.09.2009
Checked Runov
15.09.09
Approved Drachko
File name sc-sim-023-04.pln
15.09.09
Navigational Simulator Class
12 000
SC-SIM-023-04GL
Sikkerhetscentret Rorvik
Simulation Complex
General Layout
Den här illustrationen visar elevernas övningsplatser i den nya simulatorn.
Sheet
Stage
Sheets
Scale
Size A4
påverka det som sker med klimatet. Jag
tror att de sällskap som i framtiden räknar
med att erbjuda färjetjänster måste vara
beredda på att det krävs utbildning av den
typen om man skall vara med, säger han.
Sikkerhetssenter i Rörvik ägs av Nord-
Tröndelag Fylkeskommun, alltså vår motsvarighet
till länsstyrelse.
Sedan 15 år tillbaka håller man säkerhetskurser,
utbildar och fortbilda navigatörer
och i den utbildningen är det många
delar som ingår.
– Vi är en av de största i Norge när
det gäller hurtigbåtskurser och nu i april
blir vi de första i världen som utbildar
navigatörer i eco-driving till sjöss, säger
Bård Godager, projektledare vid skolan i
Rörvik.
1
-
7 000
4
1:59,2

Längtar efter arbetsro
– Färjeverksamheten har bytt tillhörighet så ofta de senaste åren att man tappat räkningen.
Nu ser det äntligen ut som om det skulle bli något att tro på.
Så säger Håkan Forsman, trafikchef vars tro är stor när det gäller det nya bolaget.
Från början tillhörde färjeverksamheten Vägverket, precis som
i Sverige.
Därefter har man tillhört Vägaffärsverket och nu senast Destia,
men den har hela tiden varit statlig. Nackdelen har varit att
man varit en marginell del av en mångomfattande verksamhet.
Nu lyfts man ut ur boet och ställs på egna ben som statligt
ägt bolag den 1 januari. Då skall allt startas upp från noll.
Administrationen med personal, teknik och ekonomifunktioner,
datasystemen med hemsidor, telefon och e-post. Listan är lång,
men optimismen stor och det krävs nog att man har lite av
finnländarens sisu för att inte misströsta.
– Vi startar med vår befintliga
organisation, ingen logga,
inget namn, ingen hemsida.
Inget, men den 1 januari
ska bolaget vara i drift,
säger Håkan Forsman.
Här är det ytterligare en sak
som komplicerar det hela och
den är allestädes närvarande.
Här är man tvåspråkiga, men
det innebär inte att alla talar
och skriver både svenska och
finska.
– Det finns alla varianter.
Finland har två officiella
språk. Några, omkring sex
procent av den finska
befolkningen har
svenska som
modersmål,
en del talar
och
skriver
Håkan Forsman
både svenska och finska. Andra förstår endast finska eller
svenska. Ska man informera måste man antingen säga eller
skriva samma sak två gånger. Först på det ena och sedan på
det andra språket, säger han.
Det nya bolaget kommer att äga färjorna och ska ansvara
för färjedriften vid 42 stycken leder, men ledernas verksamhet
skall fortsätta som vanligt och det händer inget med antalet
anställda eller deras arbetsförhållanden.
Håkan Forsman ser positivt på förändringen och framför allt
spirar det nu ett hopp om bättre förutsättningar att nyinvestera.
– Jag har inte varit så positiv till lindragna färjor, men mitt
hjärta har mjuknat och nu ser jag annorlunda på dem.
Skulle vilja prova ett par färjor som den på Adelsö,
säger han.
Här har allt som inte genererat pengar varit ointressant.
Några hårda miljökrav har aldrig ställts och
operatören har själv fått redovisa hur man arbetar
med miljön.
Linfärjor av den typ man sett på Adelsö skulle ta
den finska färjeverksamhetens miljöarbete till nära
nog himmelska höjder.
Det man längtar efter nu är arbetsro, fair play
från samhällets sida och lite välvilja från landets
politiker. Konkurrenssituationen räds man inte
och Håkan sticker inte under stol med att det
finns mycken klokskap att hämta i de nordiska
grannländerna.
– Jag räknar med att göra ett antal
besök i Sverige framöver
eftersom jag tror att
vi har mycket att
lära, säger
han.
Den här lite annorlunda manöverhytten hittade vi på
en av Destias färjor. Utsikten var inget att klaga på.
Här hittade vi ett färjeläge av äldre datum som restaurerats
och sparats åt eftervärlden.
Sverigemötet
värdefullt
Det Håkan Forsman kan konstatera
efter det nordiska färjedriftsmötet är att
verksamheten på många sätt är ganska
lika i Sverige och Finland. Dock finns inte
det samförstånd mellan beställare och
entreprenör som Sverige har.
– I Finland har vår ägare och beställare
lagt oerhört mycket energi och tid på att
få till stånd en marknad inom färjebranschen,
i stället för att lägga energin på att
få i gång nyanskaffning av färjor. Våra
nyaste färjor är från mitten av 1990-talet
och medelåldern på våra linfärjor är 36
år, vilket betyder att behovet att förnya vår
färjeflotta är akut, säger Håkan Forsman.
– Vi ser den svenska modellen som en
förebild, men vi har lång väg dit som det
ser ut idag. När jag var i Sverige var jag
pessimistisk och målade kanske allt för
mycket av vår verksamhet i svart. Efter
det har det hänt så mycket här och det gör
att vi kan börja se framtiden i lite ljusare
färger, säger han.
Mötet i Sverige hade, enligt
Håkan Forsman, ett bra upplägg.
Programpunkterna var noga utvalda och
mycket intressanta. För Håkans del var
det kanske organisationsuppbyggnaden
som satte det största avtrycket.
17
På en av Destias leder gick två stora färjor, Sterna och Falco.
Sterna hade Caterpilarmotorer i maskinrummet.
– Vi kände oss väl omhändertagna i Sverige och ser
fram mot att få utveckla det här samarbetet. Vi hoppas
mycket på det, säger Håkan Forsman.
De presentationer man fick med sig hem
har för Håkans del varit till ovärderlig
hjälp och det är material som granskats
vid åtskilliga tillfällen.
I Finland har man tagit till vara på i
stort sett allt som sades på mötet och nu
ser man alltså fram mot nästa möte.
– Jag vill ännu en gång tacka alla er som
bidrog till en väldigt fin färjeträff och vill
samtidigt önska hela Färjerederiets personal
och era familjer en skön och fridfull jul
och ett framgångsrikt år 2010.

Hela
Liksom i Destia lyfter staten ut
Skärgårdsrederiet med elva färjeleder från
Finstaship samtidigt som ett nytt moderbolag
Arctia Shipping Oy (AB) bildas.
I det bolaget placeras Skärgårdsrederiet
i vilket Veijo Hiukka fortsätter som direktör.
Veijo Hiukka har stor tilltro till den konkurrens
som han är säker på skall komma
och känner sig ganska trygg med det.
– Under årens lopp har hela samhället
förändrats. Det finns ingenting som säger
att färjeverksamheten skulle vara undan-
Finstaships förbindelsebåtar går ofta långt ut i skärgården till de minsta öarna där ingen biltrafik förekommer.
färjeverksamheten
omorganiseras
– Omorganisation av färjeverksamheten pågår samtidigt som
beställaren söker möjligheter att konkurrensutsätta den.
Så vill direktören för Skärgårdsrederiet, Veijo Hiukka förklara det
som nu sker i Finstaship och Destia.
tagen från förändringar. Konkurrens behöver
inte vara något negativt, säger hen.
Genom att lyfta ut Skärgårdsrederiet
ur Finstaship renodlas verksamheten och
färjetrafiken behöver inte längre ses som
en liten marginell verksamhet vid sidan av
exempelvis isbrytarverksamheten.
Veijo Hiukka ser heller inget negativt
i att det statliga skyddsnätet faller. Han
anser att hans rederi och även det som
nu bryts ut ur Destia är de enda som idag
har kraft att motsvara eventuella krav på
nyinvesteringar.
18
Veijo Hiukka
– Jag ser möjligheterna i det här och jag
ska inte vara den som ska kämpa emot
samhällsutvecklingen. Det här är inget
problem för oss, säger han.
Visst verkar det en aning uppseendeväckande
att samma sak sker vid samma
tidpunkt i två skilda bolag med samma
verksamhet. Visst undrar man om och när
fortsättning följer, för visst är det logiskt
tro att man inom kort också kommer att
slå ihop de båda nybildade bolagen.
Även om både Veijo Hiukka och Håkan
Forsman är aningen fåmäld beträffande
den eventuella sammanslagningen
kan ingen av dem sticka under
stol med att det skulle innebära
klara fördelar när det gäller en
utveckling av färjeverksamheten.
Det skulle också innebära att
man som ägare till tonnaget skulle
stå relativt stark den dagen
beställaren konkurrensutsätter
verksamheten.
Veijo Hiukka och Finstaship
ansvarar idag för driften vid sammanlagt
elva leder. Hans leder har
en delvis annorlunda karaktär än
de leder som Destia har.
– Ofta är det längre leder och
dessutom har vi förbindelsebåtarna
som går långt ut i skärgården
till småöarna, säger han.
För Veijos del är det hårt arbete
som gäller. Många pusselbitar ska
på plats innan nyåret, men han
har en färdig organisation att ta
med sig och behöver inte börja
bygga sin organisation från grunden.
Det ska i alla händelser bli spännande
att följa den finska färjeverksamhetens
öde framöver och
det som händer här ska vi berätta
om i Sjövägen.
19

Mats Rosin,
verkställande
direktör i nytt
bolag
– Vid nyåret går vi ut ur Destia till ett
litet eget bolag. Nu är det fullt fokus
på att få igång detta. Nu hänger det
på oss hur effektiva vi kan vara.
Det säger Mats Rosin, från 1 december
verkställandedirektör för det
nybildade företag som skall ta hand
om den färjeverksamhet som hittills
legat under Destias paraply.
När de första etthundra dagarna gått brukar nya chefer avge
en avsikts eller programförklaring. När Sjövägen besökte Mats
Rosins kontor i Åbo hade endast två av dessa dagar gått och det
var i tidigaste laget för några djupare analyser av vad framtiden
kommer att innebära för de anställda i det nya bolaget.
Mats Rosin, som närmast kommer från Luftfartsverket Finavia
där han varit kommersiell direktör för flygfälten i Finland, har
skaffat sig ett gott rykte som sjöfartsadministratör i Finland, med
tidigare erfarenhet som SVP i Silja konsernens ledningsgrupp
och VD för Seawind Line. Nu ger han sig i kast med ett bolag så
nytt att varken namn eller logotyp är klart. Däremot är det helt
klart att det nya bolaget skall syssla med färjetrafik.
Sedan länge har den finska staten, som beställare, försökt
pressa fram möjligheter att sätta ut färjeverksamheten i full konkurrens.
Hittills har det varit svårt av olika skäl, men Mats Rosins uppgift
blir nu att skapa en organisation så effektiv att man kan klara
20
den väntade konkurrenssituationen och det låter sig inte göras så
länge man är kvar i Destia.
Han säger sig vara övertygad om att man måste lägga ner stor
möda på att effektivisera hela organisationen. Dessutom måste
man fokusera på service och säkerhet.
– Det är absolut nödvändigt för att klara en kommande konkurrensutsättning,
säger han.
Därefter står miljöfrågan på tur. Man måste exempelvis se över
energiförbrukningen och man måste se om det går att minska
den med den utrustning man har idag. På sikt tror han att det
kommer att bli tal om att satsa en del på eco-driving till sjöss.
Nu är det som det är med den politiska viljan vad gäller färjetrafiken
i Finland. Operatörerna har betydligt större ambitioner
än de politiker som sätter ramarna och det verkar alla vara medvetna
om.
– Visst skiljer det politiskt, men om vi alla gör rätt ska det inte
skilja så mycket mellan oss på slutrakan, säger Mats Rosin.
Redaktörens år
Nu drar det ihop sig till julfirande
och där jag sitter i Jämtland är det
inte mycket som påminner om vinter
eller jul. Kvicksilvret är dåligt
motionerat. Under lång tid har det
legat runt nollan och endast vid
ett tillfälle tappade det taget och
ramlade ner till 16 minusgrader.
Snömängden mäter vi i millimetrar.
De yttre förutsättningarna för
julstämning finns alltså inte i år.
Då minns jag dess motsats, vintern
1969. Det året gjorde jag min första
isväg och den uppgiften var inte
på minsta sätt betungande eftersom
vädrets makter var helt på min sida.
Kylan kom tidigt. Redan i oktober
började man grina illa när man
kom ut och en av de första dagarna i
november lade sig isen. Några decimeter
snö hade kommit, men sedan
isen lagt sig var det högtryck och
uppehåll.
Den 14 november öppnade vi isvägen
för två ton och då var isen 20
centimeter och kärnis av yppersta
märke. Temperaturen låg under lång
tid mellan 20 och 30 grader minus
och när den vid något tillfälle kröp
ovanför 20 grader singlade stora,
kalla flingor ner mot marken. Kylan
höll i sig långt in på det nya året och
vi behövde aldrig dividera om vem
som skulle köra färjan på julkvällen
eftersom den då låg infrusen för
vintern vid bryggan på Ammerön.
Några dagar in i maj stängde vi
isvägen för trafik och jag tror det är
rekord i öppethållande för isvägen
mellan Ammerön och Stavre.
På julnatten när ungarna lagt sig
och allt var lugnt i huset gjorde jag
en sparktur över isvägen och än i
dag kan jag känna den härliga vinterluften,
höra knarret från skon och
synen av den fullständigt magnifika
stjärnhimlen.
Det är lätt att tänka utsläpp, väder
och klimatpåverkan detta kontrastens
år när man inte får känna den
klara vinterluften, höra knarret från
skon, kanske inte ens se upp mot en
stjärnklar himmel.
Det blev mycket det här och jag
som bara ville önska alla Sjövägens
läsare en riktigt God Jul och ett
lika Gott Nytt År.
21
Holmöfärjan
får
dispens
Holmöfärjan Helena Elisabeth har
fått dispens för att köra med fullt
antal passagerare till och med
augusti 2010.
Därmed är huvuddelen av nästa års sommartrafik
säkrad. Dispensen har beviljats
av Transportstyrelsen skriver IS-gruppen
på hemsidan Holmöportalen. Beskedet
har lämnats av Vägverket som är ansvarigt
för att upprätthålla trafiken till och
från Holmön. Vägverket meddelar också
att Transportstyrelsen och Länsstyrelsen
nu godkänt svävaren som ska vara komplement
till färjan med angöring innanför
piren i Norrfjärden. Nu ska upphandling
av svävaren ske omgående. Om allt går
planenligt kan svävaren finnas på plats
till vårvintern, den tid när det ofta uppstår
problem för färjetrafiken. Däremot är
fortfarande inget klart beträffande färjan
Nordö III som var tänkt som ersättare till
Helena Elisabeth.
Källa: Vägverkets pressdatabas

Nybygget Skarven
levererad till Åland
Flera gånger har det polska varvet i Klaipeda skjutit upp
leveransen av den nya färjan, men nu är den äntligen levererad.
I den leveransen ingår också ett antal brister som måste
åtgärdas innan man kan ta den i trafik.
Färjan som fått namnet Skarven är stor
och av modernaste snitt. Här har man inte
sparat på något, men den skall också vara
i tjänst lång tid framöver.
I maskinrummet som är rejält tilltaget
har en niocylindrig Wärtsilä den centrala
platsen och den är så pass väl tilltagen
att man kommer att ha den kraft
man behöver oavsett väder. Här nere är
också pumprummet och kompressorrummet
placerat och här finns också maskinmästarens
kontor. Längst akterut är en
Aquamaster monterad.
Högre upp i färjan ligger bostäderna.
Ljusa och rymliga hytter. Här finns också
dusch och omklädningsrum samt bastu.
Personalens mäss ligger också här.
Ofta är resorna långa och passagerarna
vill gärna ha något att äta under resan.
Därför finns i anslutning till de båda
salongerna för passagerarna ett kök som
även skall förse personalens mäss med
lagad mat.
Bryggan är av modernaste snitt.
Ombonad och bekväm. All tänkbar utrustning
är monterad och extra manöverplatser
har byggts upp på bryggvingarna.
– Ibland när de lägger till behövs ordent-
22
lig sikt och det har man härifrån, säger
Peter Danielsson.
– Vi tycker att färjan är bra och de fel vi
hittat är inte större än att vi skulle kunna
åtgärda dessa själv i stället för att gå till
Åbo, men det får vi ju inte när det handlar
om garantijobb, säger han.
Nu går man alltså till varv i Åbo, men
man vet inte när man kan ta henne tillbaka
och självklart vet man heller inte
när man kan sätta henne i trafik på leden
Svinö – Degerby.
M/S SKARVEN
TECHNICAL INFORMATION:
Ship main characteristics
Length over all: 65.3 m
Breadth molded: 13.0 m
Vertical height from keel to
bridge deck: 19,2 m
Draught: 4.1 m
Class: Lloyd’s Register + 100A1
Passenger and Vehicle Ferry EU(D), Ice Class1A FS + LMC, UMS, Green Passport
IMO no: 9436620
Signa11etters: OJNT
Gross tonnage: 2285
Net tonnage: 686
Car deck: 59 x 10.5 m
Number of cars: 62
Number of passengers: 250
Passenger seats in saloon: 130
Passenger seats in sun deck: 120
Crew: 4 + 1(cafeteria)
Capacities:
Fuel oil: 120 m3
Ballast: 184 m3
Fresh water: 42 m3
Grey water: 38 m3
Sewage: 5 m3
Bilge water: 7 m3
Main Machinery
Main engine: 2 x WärTsilä 9L20 a’ 1800 kW
Main propulsion: 2 x Rolls Royce Aquamaster azimuth
thrusters US 285/3670 CP
Auxiliary engines: 2 x Sisu Diesel 634-1 DS JG
a’ 175 kVA
Emergency diesel: Sisu Diesel 620 DSGK 120 kVA
Engine cooling: NRF Box coolers
Machinery automation: SAM Electronics MCS 2200 Exhaust
system: Main and aux. engines pro
vided with catalyst
Sjövägen är en information från Vägverkets Färjerederi. Den utkommer med ett nummer varje månad utom juli.
Kontaktperson och ansvarig utgivare Redaktör: Mats Eriksson, Vägverket Färjerederiet, tfn: 0693/200 50, 08/544 415 50.
Mobil: 070/680 08 82. Fax: 08/544 415 10. E-post: mats-a.eriksson@vv.se www.vagverketfarjerederiet.se
E-post: vagverket.farj@vv.se Sjövägen är tryckt på miljövänligt papper. Bilder och text där annat ej angives Mats Eriksson.
Citera oss gärna men ange källan. Original: SPR Tryck: Daus, Östersund
23
341 719

Vägverket Färjerederiet
Besöksadress:
Norrhamnsvägen 3
Postadress:
Box 51
185 21 VAXHOLM
Rapport från Västra Skogen,
Solnas utkik över Ulvsundasjön
Bäste redaktörn! - Har med
stort intresse alltsedan Färjerederiet
etablerade förbindelsen Slagsta-Ekerö
kunnat notera hur den
moderna färjetekniken på ett smidigt
sätt kunnat utnyttja och delvis
återerövra den naturliga fraktvägen
vatten, i detta fall Mälaren.
Med nuvarande bostaden på
randen av en klippa intill Ulvsundasjön
vid Pampas Marina, Solna
och bakgrunden "gammal" (75)
ingenjörsoldat (Svea Ingenjörskår,
Solna) med många krigsbro- och
färjebyggnationer runt om i Sverige
suger jag till mig all information
om vad som händer på och kring
våra sjöar och vattendrag.
Läste i "SJÖ-vägen" att det nu
är klart med den vägtrafikavlastande
linjen Slagsta-Bällsta, ännu
en landvinning för färjans berättigande.
Noterade samtidigt utanför
köksfönstret i mycket dåligt väder
(okänligt fotoväder) en spektaku-
lär transport som ytterligare bevisar
sjövägens överlägsna kapacitet
i vissa avseenden. Det handlade om
en av de många leveranser alltsedan
ett år från en prefabriceringsanläggning
vid Ulvsundaviken för
pendeltågstunneln inne i centrala
Stockholm. Hur skulle dessa transporter
klarats av på annat sätt, se
bilden?
Hälsa färjekaptenerna hjärtligt
välkomna till "vårt hav". Hoppas
de på bästa sätt lyckas samsas med
övrig trafik som ibland kan vara
spektakulär. Tillkommer, speciellt
sommartid, stora mängder fritidsbåtar.
Även idag, 12 december
2009, är Seglarskolan ute med sju
båtar.
Bästa hälsningar från utkiken
med en tillönskan om Gott Nytt
Färjeår
Jan K Westlund,
Rödupp etta igen
Telefon: 08-544 415 00
Fax: 08-544 415 10
– Idag har vi öppnat isvägen i Rödupp, meddelade
färjeledschefen Roger Olofsson den 15
december.
Rödupp har varit först att öppna isvägen år efter år.
I år såg det inte så lovande ut, men till sist kom kylan
och då höll den i sig.
Kalixälven slammade igen mer och mer och till sist
gick det inte längre. Förhoppningen var att man
skulle kunna hålla färjan igång tills isen var tillräckligt
tjock för att öppna vägen, men det gick inte.
Den 15 december hade isen vuxit på sig och isvägen
kunde öppna. Det blev en fin julklapp till trafikanterna
på orten.
Boheden har luftledning och kör tills isvägen öppnar.
Här blir det alltså inget stillestånd i trafiken.
Lika lyckligt går det inte på Avanleden som tvingats
ställa in för året på grund av ishinder. När isvägen
kan öppna vet man inte i skrivande stund.