Rederiet tar över Visingsötrafiken sid .. 3 - Färjerederiet

Gullmarsleden utsågs till ”Årets Arbetsplats 2007” 

sid 11-13 

Långa köer på Aspöleden sid 8-10 

 

Rederiet tar över Visingsötrafiken sid .. 3 

www.vagverketfarjerederiet.se

Höst, tid för VP 

Bästa medarbetare. Hösten har nu gjort sitt antågande. 

Förutom de fantastiska höstfärgerna har vi nu också ett 

soligt och klart väder och ibland även regn och dis, Som 

sig bör alltså en normal, svensk höst. 

Personligen har jag inte så mycket emot hösten. Men, även 

om jag inte är någon älskare av blåst dis och dimma så gillar 

jag den höga, klara luften som tidvis uppträder. 

Hösten betyder ju också budget och verksamhetsplanering, 

något som jag tycker blir mer och mer spännande för varje 

år som går. Det är visserligen tungt att få ihop siffrorna och 

många prioriteringar måste göras, men vi får inte glömma 

att vi också har en väl utvecklad investeringsplan. En välgjord 

budget och verksamhetsplan gör vardagen enklare. 

Hur ser då hösten ut? Ja, förutom ”Operation Nya 

Leder” så har vi i CeSam (central samverkan) kommit 

fram till ett antal beslut som vi ska jobba med framgent. 

Underhållskostnader och underhållssystem har varit ständigt 

återkommande frågor under en lång tid. Det kommer 

säkert också att vara det framöver. 

Vi har nu beslutat oss för att de leder som vill kan anställa 

eller mönstra en ledmaskinist. En ledmaskinist är en 

utveckling av det tidigare maskinansvaret men med ett mer 

uttalat ansvar för underhållssystemet AMOS och den kommande 

egenkontrollen. Vi hoppas och tror att vi på det här 

viset ger våra ledchefer ett bättre stöd inför planeringen 

med underhållsplanen. Vi vill också ge teknik ett bättre 

bollplank på den tekniska sidan. 

Vi har inte satt något speciellt startdatum för detta, utan 

det är nu fritt fram att formulera arbetet. Däremot har vi 

sagt att vi ska följa upp det hela noggrant och ingen blir 

ledmaskinist 

längre än till 31/12-2010, om vi inte under tidens gång känner 

att detta är rätt arbetssätt och permanentar. 

som ett led i kompetensförsörjningen. Detta i tider då det 

kan upplevas svårare att hitta rätt kompetens, åtminstone 

i vissa delar av landet och framförallt under vissa delar av 

året. 

Carina Norrman som idag jobbar med ekonomi kommer att 

gå in i rollen som personalplanerare och stödja och hjälpa 

ledcheferna att i första hand hitta, rekrytera och planera 

våra timgubbar/gummor. 

Carina kommer att jobba tillsammans med Dagny 

Andersson som under många år jobbat med dessa frågor på 

Västkusten. Ovanstående organisationsförändring kommer 

att ske 

efter årsskiftet, när bokslutet är avklarat och belastningen 

på ekonomiavdelningen minskat något. Däremot måste 

riktlinjer och arbetssätt jobbas fram under hösten så att vi 

kan komma igång och vara operativa i god tid före nästa 

högsäsong. 

Visingsö. För en knapp månad sedan väntade vi med 

spänning på det besked som skulle komma vid kommunfullmäktiges 

möte, angående det intentionsavtal som är 

upprättat mellan Vägverket Region Sydost och Jönköpings 

kommun. Tyvärr kom inget besked, då frågan blev återremitterad 

till Kommunstyrelsen. Nu är det dags igen. 

Kommunfullmäktige sammanträder tre gånger denna 

månad med början den 2 oktober, så vi ser naturligtvis med 

spänning fram emot dessa möten, vilket kan innebära att 

vi på sikt ska ta över och driva trafiken mellan Gränna och 

Visingsö. 

SJÖVÄGEN SJÖVÄGEN 

VP tider 

Utgångspunkten i arbetet är 

naturligtvis en strävan efter att 

göra en bra trafik ännu bättre, 

utmaningen ligger i att klara 

detta till samma eller lägre 

kostnader. Som vanligt så är 

effektivitet och produktivitet 

viktiga parametrar i vårt 

arbete. 

Jag hoppas och tror att vi tar 

utmaningen på rätt sätt, det 

handlar inte bara om att spara 

och gneta även om det är nog så 

viktigt, det handlar lika mycket 

Arbetet med att planera 

för verksamheten kommande 

år är nu i full 

gång. 

om att hitta nya och bättre lösningar, 

se möjligheterna i det 

dagliga arbetet. 

Kan jag utföra denna arbetsuppgift 

på ett smartare sätt? 

Där ligger den stora utmaningen. 

Vi har en långsiktig plan för 

våra investeringar. En förutsättning 

för att vi skall kunna realisera 

denna plan är att fortsätta 

arbetet med att behålla en hög 

lönsamhet, nöjda kunder och 

Mkr Jan –Aug 2008 Jan – Aug 2007 

Intäkter 348,6 329,9 

Kostnader -310,8 -265,1 

Rörelseresultat 37,8 64,8 

Räntekostnader -12,0 -9,9 

Resultat 25,8 54,9 

nöjda medarbetare. 

Årets budget 

har vi fortfarande 

chansen att infria, 

marginalerna är 

små men håller vi i 

pengarna och följer 

våra prognoser så 

går det vägen. 

Peter Jo h A n s s o n 

peter.johansson@vv.se 

Rederiet tar över Visingsötrafiken 

Färjetrafiken mellan Gränna och Visingsö blir Från Jönköpings kommuns sida har man uttryckt önskemål om 

Personalplanerare, det låter väl inte som någon ny tjänst, 

De övriga frågorna om nya leder i Stockholmsregionen för 

att avlasta Essingeleden rullar på, men i dagsläget finns 

inga beslut att redovisa. 

Lev väl! 

Kör försiktigt! 

// Anders 

allmän från 1 januari 2011. 

Vägverket Region Sydöst blir beställare och Färjerederiet 

kommer att ansvara för driften. 

Beslutet är historiskt. De här diskussionerna har pågått 

i omgångar sedan 1970-talet. Vid ett antal tillfällen har 

de varit uppe i Jönköpings kommuns beslutande församling, 

men man har av olika skäl aldrig kunnat fullfölja 

det hela. 

Nu är man alltså i hamn. Visingsöborna och kommunstyrelsen 

har godkänt den avsiktsförklaring som upprättats 

mellan Jönköpings kommun och Vägverket. Därför 

att Färjerederiet skall gå in som ansvarig för 

driften snarast efter ett beslut om förändrat 

huvudmannaskap. När detta kan ske är för närvarande 

oklart. 

Frågan om huvudmannaskapet är alltså 

avgjord och från Färjerederiets sida vill vi hälsa 

Visingsöleden välkommen till oss redan nu även 

om det alltså dröjer till den 1 januari 2011 innan 

det formellt sker. 

I nästa månads nummer av Sjövägen kommer 

ett arbetsplatsreportage från Visingsöleden. 

vilket det egentligen inte heller är. Men, det har varit ett 

uteblev debatten i fullmäktige och beslutet kunde tas i 

arbetssätt och stöd till ledcheferna för de frigående lederna 

på västkusten, en kvarleva från den geografiskt uppdelade 

total enighet. 

tiden. Något som vi nu kommer att införa även i övriga landet 

och i första hand för de resterande frigående lederna. 

Vi gratulerar våra Jubilarer och Pensionärer 

Ett 

steg i rätt riktning för att åstadkomma ETT färjerederi. 

En utökning av personalplanerarresursen kan och bör ses 

rederichef 

An d e r s Werner 

anders.werner@vv.se 

65 år 

Jan-Åke Möller 

Lyrleden 

30 oktober 

Lars-Inge Olofsson 

Lyrleden 

30 oktober 

Erling Olsson 

Fridhems Varv 

10 november 

40 år 

Thomas Zackrisson 

Hönöleden 

20 oktober 

Pension 

Erling Olsson 

Fridhems Varv 

1 november 

2 3 

ekonomi

BMI 

"Bra Mat Intag" 

Vi hade tidigare i år en stegtävling med ett väldigt gott resultat. 

Det var kul att så många gick så mycket och jag vet flera som förändrat 

av sin vardag och börjat röra på sig lite mer. Kanske man 

även förändra sina matvanor lite grann. Jag hoppas och tror att 

stegtävlingen och alla egna initiativ ska visa sig i friskprofilerna, 

att vi är på rätt väg. 

Vi vet väl vid det här laget att BMI förutom Body Mass Index 

även kan betyda Bra Mat Intag, men vad är då bra matintag? 

Ibland kanske du känner att du håller på att drunkna i vågen av 

kostråd och olika budskap om vad man ska äta eller inte äta, vad 

som är rätt och fel? Det bästa vore om man hade en skylt på kylskåpet 

som talade om det viktigaste. Nu har du möjlighet att göra 

en sådan skylt med hjälp av nedanstående tips från Apoteket. 

Där skulle det kunna stå: 

• 

Fördela matintaget jämt över dagen 

Använd tallriksmodellen, som anger proportionerna 

• mellan de olika energikällorna vid måltiderna 

• 

• 

• 

MILJÖ 

okt miljöval! 

• Leta efter nyckelhålsmärkta produkter 

Vägverket Färjerederiets färjor! 

Ät mer frukt och grönsaker 

Minska intaget av fett 

Använd vatten som måltidsdryck och törstsläckare 

Fördela matintaget jämt över dagen 

Ät mindre, 

MILJÖFÄRJA 

men oftare! I det långa loppet är fler mindre måltider 

bättre än få stora. Det håller din blodsockerkurva jämn, så 

att du slipper bli hungrig i onödan. Det har också visat sig att 

den som har en jämn blodsockerkurva under dagen presterar 

bättre. Ät därför tre huvudmåltider och 2-3 mellanmål per dag 

och var noga med att inte hoppa över någon måltid. 

Utnyttja nyckelhålen 

Försök att hitta smalare alternativ till det du hade tänkt 

köpa. Livsmedelsverkets symbol nyckelhålet är en utmärkt 

hjälp när de gäller att hitta de hälsosamma alternativen. 

Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare och innehåller mindre 

socker och salt, men mer fibrer än andra livsmedel av samma 

typ. 

Lär dig tallriksmodellen 

Tallriksmodellen visar hur mycket av olika slags livsmedel som 

ska finnas på tallriken för att måltiden ska ha en bra balans. Det 

är ett enkelt sätt och fungerar till all mat, inte bara lagad. 

Tänk dig att du ritar ett Y på tallriken och låter lika stor andel 

potatis, ris eller pasta som grönsaker fylla 3/4 av tallriken. Då 

blir det lagom mycket plats kvar för kött, fisk, ägg eller ett vegetariskt 

alternativ, till exempel linser i Y: ets ”skål”. 

Fler tips 

• Din kropp behöver mycket frukt och grönt varje dag. 

Försök därför att låta grönsaker eller frukt ingå i varje 

måltid. 

• 

• 

Byt ut majonnäsdressingen mot enbart kryddor, eller en 

olje- och vinägerdressing. 

Ät mycket fisk. Även fet fisk, till exempel lax, innehåller 

nyttigt fett 

Du kan vända dig till Apoteket om du har några frågor och det 

är bra om man kan hitta ett upplägg som fungerar och som man 

trivs med. 

Det finns en mängd olika metoder och teorier om vad man ska 

äta och hur man ska lägga upp sina måltider och man tröttnar 

ofta ganska fort. Därför ska man försöka hitta några enkla regler 

som man enkelt kan använda utan att vända upp och ner på 

allting. Sedan kan man naturligtvis hitta metoder som passar 

bättre men börja helst med något enkelt, något som är möjligt att 

efterleva och som ger resultat. 

Vederlag 

I samband med införandet av vederlag så höjdes gränsen för hur 

mycket som är möjligt att spara i kompbanken. Gränsen höjdes 

med 100 timmar vilket innebär att den totala kompbanken nu 

uppgår till 200 timmar, 100 timmar så kallad vanligt komptid 

plus 100 timmar vederlagstid. 

Efter 200 timmar 

får man ut tiden i pengar 

med automatik. Inom 

ramen för VV-AVA så är 

det maximalt 200 timmar 

man kan utöka kompbanken 

till. 

personal 

hAns CelAnder 

hans.celander@vv.se 

SJÖVÄGEN 

SJÖVÄGEN 

Personalplanerare 

Vissa rekryteringar blir, framför allt 

sommartid, allt svårare att klara. 

Dagny Andersson har 

under längre tid jobbat 

med dessa frågor 

på Västkusten och nu 

utökar vi den servicen 

så att alla frigående färjeleder 

får samma typ 

av stöd. 

Dagny Andersson fortsätter 

som personalplanerare 

i Göteborg 

medan vi rekryterar 

ytterligare en planerare 

på minst halvtid med 

placering i Vaxholm. 

Den rekryteringen räknar 

vi med att kunna göra ”in house”. 

M för Miljö 

Vill få ny miljölogga 

Grönt för miljön 

godkänd 

Vitt för rentheten 

Dagny Andersson, personalplanerare 

sedan flera år. 

Placering organisatoriskt för bägge 

planerarna blir på den operativa 

sidan under Margus 

Pöldmas ledning. 

Rederichefen har inte 

stängt några dörrar när 

det gäller motsvarande 

service till linlederna, 

men vill börja med det 

nu beslutade. 

Vem den nye planeraren 

blir vet man inte i 

dagsläget, men rekryteringen 

skall genomföras 

snarast och den 1 

september 2009 skall 

stödet för hela landet 

fungera fullt ut. 

Under många år har Färjerederiet bedrivit ett intensivt miljöarbete, 

ett arbete Blått som för dessutom vattenvägen 

varit mycket framgångsrikt och rönt en del 

uppmärksamhet. 

MILJÖFÄRJA 

För omkring ett år sedan väckte Richard Broman, färjeledschef på 

Ljusteröleden frågan om en speciell symbol för att göra sjöfarande och trafikanter 

uppmärksamma på att färjan 

har katalysatorrening eller är försedd 

med partikelfilter. 

MILJÖ 

Minst etthundra förslag har förkastats, 

men till sist lyckades Sven 

Gör ett klokt miljöval! 

Pettersson göra en logga som har 

fallit Res alla med inblandade Vägverket i smaken. Färjerederiets färjor! 

När Vägverket centralt gett 

oss klartecken kan vi börja 

att använda loggan. 

MILJÖFÄRJA 

MILJÖ 

4 5 

Rederiet medverkar 

i temavecka 

Vaxholms stad kommer att arrangera en 

temavecka kring trafikfrågor i Vaxholm 

22-27 september. 

Den ansluter till den europeiska trafikantveckan 

där över 1500 europeiska städer lyfter 

fram frågorna kring transporter, miljöproblem 

och möjligheter. 

I Vaxholm organiserades en skärmutställning 

på biblioteket och där fanns även en del trycksaker 

utlagda. 

Rederiets färjor står för en viktig del av 

Vaxholms trafikinfrastruktur och därför ville 

arrangören gärna se oss som deltagare. 

Övriga aktörer som medverkat är SL, 

Waxholmsbolaget, Energirådgivningen, 

Cykelfrämjandet, Gröna Bilister och 

Naturskyddsföreningen. 

Den 27 september avslutades temaveckan med 

en bilfri dag i city. 

www.vagverketfarjerederiet.se 

Miljö 

Vägverket Färjerederiet verkar i känsliga kustområden, älvar och insjöar, som ibland 

är vattentäkter för samhällena i området. Vi känner ett stort ansvar när det gäller 

M för Miljö 

värnet av denna naturresurs. Vi vill att även kommande generationer skall få växa 

upp i en miljö med rent vatten och ren luft. 

Teknisk utveckling Grönt för miljön 

Vi arbetar ständigt med att utveckla nya tekniska lösningar för miljöns skull. Färjornas 

motorer körs sedan mitten av 90- talet på miljödiesel MK1. 

Vi projekterade, byggde och tog tidigt en färja i trafik driven av batterier. Maj 

på Malöleden är utsläppsfri och nästan ljudlös. Färjorna i Stockholms- och 

Göteborgsområdet har 5 % inblandning av RME (rapsmetylester rapsolja) i bränslet 

och våra modernaste färjor har vi utrustat med partikelfilter. Genom vårt projekt Fri 

till Lin, har vi på flera leder minskat dieselförbrukningen med 35 %. 

Miljöcertifierat 

Hela Färjerederiet, inklusive Tenö Varv som första varv i Sverige, är miljöcertifierat 

enligt ISO 14001. Vårt andra varv, Fridhems Varv certifieras under 2008. 

Miljöcertifieringen innebär att vi åtagit oss att följa lagar och andra krav inom 

miljöområdet, samt att vi ständigt förbättrar vårt miljöarbete mot en hållbar utveckling. 

Målsättning 

Vår målsättning är att Du som reser med våra färjor skall se att vi har ett aktivt miljöarbete. 

Du ska vid val av väg för Din resa känna att våra färjor är ett bekvämt och 

miljövänligt alternativ. 

Miljöpolicy 

Vitt för rentheten 

Blått för vattenvägen 

Vi ska minska, eller om möjligt, undvika varje negativ miljöpåverkan i verksamheten 

och i valet av produkter, samt verka för utveckling av tekniska lösningar med låg 

miljöpåverkan. 

Vår verksamhet bedrivs så bra som möjligt för 

att tillmötesgå kraven på miljövänlighet. 

MIL

Möte med rederiets beställare 

Tommy Knappe SVÄ, Anders Larsson SVÄ, ledchef Torsten Bengtsson 

och Fredrik Brokvist ombord på Gullmarsfärjan. 

Under två dagar i mitten av september var jag inbjuden 

till möte med regionernas beställarombud för 

Färjedriften. Vi träffades på Tanums Strand i norra 

Bohuslän. Ett mycket uppskattat inslag i mötet var 

besök på Gullmars- och Hamburgsundslederna. 

Beställarna tycker genomgående att färjedriften 

fungerar mycket bra. 

Resultatet från trafikantenkäten ha tagits 

fram för respektive Region och materialet 

diskuterades. Vi konstaterade att trafikanterna 

är mycket nöjda men det är viktigt 

att titta på vad som bedöms som viktigast 

att förbättra och försöka att göra detta. 

Kontrakten mellan Färjerederiet och 

Regionerna är femåriga och vi är nu inne på 

det tredje året. De är ekonomiskt reglerade 

med ett “Färjeindex“, som är anpassat till 

vår verksamhets kostnadsutveckling. Detta 

ställer till problem när regionerna inte 

får full täckning för kostnadsutvecklingen 

utan måste ta en del av sina driftpengar för 

att täcka upp färjedriften. 

Hamburgsundsfärjan 

Vägverkets strategiska plan och långtidsplanen 

2010-2019 diskuterades med 

inriktning på den framtida färjedriften. Vi 

kommer tillsammans att verka för att få 

till en enhetlig standard för skyltning och 

information i terminalerna, även elektroniska 

informationstavlor skall utvecklas 

mer. 

Jag fick uppgiften att ta fram ett förslag på 

enhetlig utformning av turlistorna för alla 

lederna. Vi var helt överens om att vändande 

färja i stället för avgångstid från båda 

sidor var att föredra där det är praktiskt 

genomförbart. 

Personalen på våra färjeleder har nu lagt 

ned ett stort arbete på att planera nästa års 

verksamhet och skickat in förslag på budget 

och verksamhetsplan. Vi håller på att 

sammanställa detta och har redan kunnat 

6 

konstatera att önskemålen är många som 

tillsammans blir kostsamma. Ledningen 

kommer att behöva prioritera bort en del 

önskvärda åtgärder för att kunna uppnå 

den vinst som vi är ålagda att göra. 

Även om vädret fortfarande är sommarlikt 

så har hösten nu kommit efter den sköna 

sommaren. För många är höstens hummerfiske 

och älgjakt årets stora begivenheter. 

Lycka till. 

Karl-Erik 

operativ 

drift 

K-e hermAnsson 

karl-erik.hermansson@vv.se 


Aspöleden 

Två, tre timmar långa väntetider. Så länge kan Aspöbor tvingas vänta när de ska 

hem på kvällarna. En stark tillströmning av turister i kombination med för små 

vägfärjor är orsaker till de aktuella väntetiderna. 

Efter det att Försvarets områden på Aspö gjordes offentliga har byggintresset 

skenat på samma sätt som besöksintresset. 

På sommaren mångdubblas invånarantalet samtidigt som antalet fast boende 

ökar hela tiden. På sikt blir Aspö med säkerhet rikligt bebyggd. 

Kravet på mer färjekapacitet är redan stort och blir inte mindre. 

Beställaren tvingas till sist skjuta till mera pengar om infarkten skall kunna undvikas. 

7 

Vägfärjan till Aspö klarar inte av den stora 

tillströmmningen av turister på sommaren. 

Aspöborna måste vänta i flera timmar för 

att få komma över. Trots detta finns det 

inga planer på att de ska börja köra med fler 

färjor. 

Till och från sen 1980 då Affärsverken, på 

uppdrag av Vägverket, började köra vägfärjan 

till Aspö har prioriteringar diskuterats. Jan 

Svensson är vd på Affärsverken. – Eftersom 

vägfärjor räknas som allmän väg kan man 

inte prioritera annan trafik än utryckningsfordon. 

En åtgärd som vidtagits är att 

Vägverkets entreprenör satt in en extratur 

på mornarna. – Ön är populär så här på sommaren. 

Intresset för att bygga gör också att 

det blir fler och fler regelbundna resenärer. 

Vi för hela tiden en dialog med Vägverket. 

De har förståelse för situationen. Karl-Erik 

Hermansson i Göteborg är operativ chef 

för Vägverkets 38 vägfärjor runtom i landet 

varav den 25 minuter långa restiden till 

Aspö utgör en av de längsta. – Vi har haft 

möten med Aspöborna. Vi har förståelse för 

att de vill ha fler turer. De kunde välja med 

en extratur på morronen eller en extratur på 

kvällarna. De valde en extratur på mornarna. 

Sen kan vi inte göra mycket mer. Den ordinarie 

färjan tar 30 bilar och reservfärjan tar 

25 bilar. – Vi kör givetvis i första hand med 

den största färjan. I samband med service 

och vid extraturer måste vi använda oss av 

den mindre färjan. Aktuella uppgifter anger 

att Vägverket inte får mer pengar förrän om 

tre år. – Tyvärr avsätter Region Sydöst inte 

mer pengar. Vi får göra vårt bästa under 

rådande förhållanden.

Köerna långa till 

Aspöfärjan 

Avmilitäriseringen av Aspö har öppnat nya möjligheter för 

husbyggare, fastboende och sommargäster. Folk strömmar 

till som aldrig förr, men färjekapaciteten är densamma som 

för femton år sedan. 

Aspö var tidigare nästan helt militärt område 

och det hämmade både utökningen av fastboendet 

och fritidshusbyggandet. 

I takt med nedskärningarna inom det svenska 

försvaret har Aspö öppnats upp för alla typer 

av boenden. Fritidshusbyggandet har skjutit 

fart, många vill flytta ut permanent och 

tillströmningen av dagliga badgäster under 

sommaren är enorm. 

– I dag ser vi hur yngre barnfamiljer tar 

över husen från de äldre som faller ifrån 

eller vill flytta till lägenhet, säger Karl-Erik 

Lindström. 

Området runt Karlskrona är folktätt. Det 

finns alltid behov av mark för fritidshusbyggande 

och när nu ön blivit avmilitäriserad har 

detta sug blivit enormt. 

De fastboende renoverar och de som kommit 

över mark för fritidsboende bygger nytt. 

Vatten och avloppssystem byggs ut och allt 

detta skapar behov av transporter i en omfattning 

man inte tidigare upplevt. 

Aspöleden har två färjor till sitt förfogande. 

Aspö III är den största och modernaste. Den 

Köer på två till tre timmar är inte acceptabelt. Trafikanterna 

tvår sina händer, men Region Sydöst avsätter i dagsläget 

inte mera pengar till färjetrafiken. 

lastar 29 personbilar. 

Aspö II är äldre och lastar 25 bilar. Den är 

ledens andrafärja och går under sommaren 

fem turer på morgonen och förmiddagen, varefter 

den ställs. Under vintern går den endast 

tre turer innan den förtöjs. 

– Vi har ofta ett stort antal cyklister ombord. 

Ibland är de så många att de tar plats från 

biltrafiken, säger han. 

– Gångtiden ut till Aspö är omkring 20 minuter. 

Även om vi körde andrafärjan hela dagen 

skulle vi inte slippa ifrån köerna. 



Vi kan inte klara detta på ett acceptabelt 

sätt bara genom att förtäta turlistan. Vi 

skulle behöva större färja, i vart fall under 

sommaren, säger färjeledschefen Karl-Erik 

Lindström. 

– De som skapar köerna är de dagliga badgästerna. 

De åker ut på morgonen och förmiddagen, 

men sedan skall de ju tillbaka på 

eftermiddagen och kvällen. I sommar har 

det varit värre än någonsin. Det enda positiva 

är väl att pendlingstrafiken avstannar 

Aspö III gör ytterligare en tur. 

när öborna har semester, säger han. 

Samtidigt som man har den här situationen 

brottas man med det faktum att båda färjorna 

skulle behöva målas ner för att skapa 

acceptabel plats mellan filerna i den händelsen 

fordonen skulle behöva utrymmas. 

Läget för Aspöleden är akut och själva tror 

man att kommande sommar kan komma 

att innebära trafikinfarkt om inte någon 

form av undsättning kommer. 

Ledens lägen är anpassade till det färjematerial 

man har idag och någon ombyggnad 

8 9 

Fr.v. maskinisten Johan Lundbäck, befälhavaren Peter 

Persson och ledchefen Karl- Erik Lindström. 

Färjeterminalen på fastlandet ligger mitt i Karlskrona stad. Där står 

hela tiden fordon i väntan på transport ut till Aspö. 

Det är en fantastiskt vacker skärgård som Aspö II ger sig ut i. 

av dessa vill man helst slippa ifrån. 

– Vi skall under hösten diskutera de här 

problemen, men det är som sagt vår förhoppning 

att vi på ett eller annat sätt skall 

få tillgång till i vart fall en 50-bilsfärja, 

säger Karl-Erik Lindström.

Verksamhetssystemet – nu ett ännu bättre verktyg! 

Verksamhetssystemet har den 

senaste tiden genomgått många 

stora förändringar. Det har kanske 

varit svårt att hänga med i 

svängarna, men nu lovar jag att 

det inte kommer att bli så mycket 

Vid den här tiden förra året hade 

vi ett papperssystem som med vår geografiskt 

utspridda verksamhet till slut blev ohanterligt 

att administrera både ute hos er i verksamheten 

och centralt. Alla minns väl dessa mängder av 

papper som skulle bytas ut i pärmarna och svårigheten 

att hålla ordning på de resultatdokument, 

såsom avvikelse- och revisionsrapporter, som 

Nya funktioner 

Här följer ett axplock… 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

mer av typen ”stora förändringar”, 

förutom de som sker 

med Fartygshandböckerna och 

Vägverkets övergång till den 

nya portalen MOSS 2007 

(Läs nedan!). 

Varje färjeled och varven har fått egna Arbetsrum, eller 

”Samarbetsytor” som Vägverket nu benämner dessa. Använd 

Arbetsrummet för arkivering av interna dokument och gärna som 

er egen samarbetsyta för information och diskussion. Det finns 

webbdelar inlagda för detta! Det är endast medarbetarna på 

den egna arbetsplatsen och ett fåtal andra personer i administrationen 

som har tillgång till varje enskilt Arbetsrum. 

Avvikelsehanteringen, som direkt efter det att rapport skrivits, är 

klar för analys. Den arkiveras utan att någon behöver administrera 

den, även efter det att åtgärdstexter skrivits in! Det frigör 

resurser till att analysera och förebygga. 

Internrevisionsrapporter skriver revision i en webblista där åtgärdaren 

fyller i det som vidtagits för att rätta till bristen. Revisorn 

kan lätt gå in och studera detta eftersom rapporten automatisk 

sorteras i olika vyer. 

Skyddsrondsprotokoll arkiveras och sorteras automatiskt på 

arbetsplats och på brist så vi lätt får en överblick var dessa finns 

och vad vi centralt behöver satsa på för att göra vår arbetsmiljö 

och yttre miljö säkrare och bättre. Vi ska dock uppdatera checklistan. 

”Avtal om fartygs mottagande vid varvsbesök” som beskriver 

ansvaret för fartyget under varvsvistelsen skrivs nu och signeras i 

en webblista. I varvens kvalitetsmål ingår att hålla sina leveranstider, 

därför finns också uppgifter om avtalad leveranstid kontra 

leveransdatum där datorn sorterar ut de objekt där leveranstiden 

överskrids. 

Trafikstatistiken som automatiskt sorteras efter att turerna matas 

in. I skrivande stund använder 20- talet leder denna rapportering. 

Här kommer en del nya funktioner att införas inom kort, 

ex.vis snyggare inmatningssida och överskådligare vy med 

presentation av statistiken månadsvis direkt utan att användaren 

behöver filtrera kolumnerna. Den senare funktionen kommer 

naturligtvis att finnas kvar så vi kan filtrera ut uppgifter för vissa 

tider på dygnet, ex.vis inför turlisteförändringar. 

skulle arkiveras 

i pärmar både på arbetsplatserna 

och på kontoret, 

ingen särskilt uppmuntrande sysselsättning! 

Det gick inte heller att 

förenkla och utveckla systemet vidare i 

det formatet. Därför tog vi steget över till 

att digitalisera hela systemet! 

Nu har vi fått ett webbaserat system, med många nya funktioner och fler är på väg in. Allt för att förenkla för oss alla 

som användare! Funktioner som har visat sig fungera alldeles utmärkt! 

• 

Anhörig- och behörighetsregister som återfinns i Arbetsrummen 

länkas automatiskt till Personalavdelningen efter ifyllande. Åsa 

Skantz och Anita Persson kan därför lätt planera inför repetitionskurser. 

De har också en samlad förteckning på medarbetarnas 

anhöriga i händelse av en krissituation. Giltighetstiderna för 

behörigheterna kommer att föses med larm som larmar när tiden 

är på väg att gå ut. 

Som sagt… ovanstående är endast ett axplock på fördelarna med ett webbaserat 

system. Fler funktioner och verktyg finns och fler är på väg! 

Fartygshandböckerna 

I skrivande stund pågår arbetet med att utveckla funktionerna och fundera 

över hur de fartygsanpassade rutinerna kan utformas så de blir enklast för 

er som användare. Vad vi vet är att de kommer att genomgå en genomgripande 

förändring! Troligtvis kommer Fartygshandböckerna helt att försvinna 

och ingå i Verksamhetssystemets kap 1.1 till 1.13! 

Fartygsspecifika rutiner, checklistor och uppgifter kommer istället att ligga 

i varje färjas Arbetsrum som är under utveckling. Innehållet kommer så 

långt det går att webbaseras, där det blir en enda lista inom varje enskilt 

område, där man väljer färja i en dropplista för att läsa innehållet, istället 

för en enskild lista för varje färja. 

Nya MOSS 2007 

I samband med att Vägverket i slutet av året kommer att flytta över 

Arbetsrummen innehållande vårt Verksamhetssystem till den nya miljön 

MOSS 2007 (Microsoft Office Sharepoint Server 2007), kommer en del 

förändringar att ske. Vi kommer då att få många nya förbättringar att föra 

in i systemet. Jag kan meddela redan nu att trädstrukturen på den Publika 

sidan i Verksamhetssystemet då kommer att förändras. Vi ska dock försöka 

göra övergången så smidig det bara går för oss användare. 

Bengt Fryckstedt 

Projektledare 

Tfn 415 03 

Röduppleden 

Bohedenleden 

Avanleden 

Adelsöleden 

Ekeröleden 

Holmöleden 

Håkanstaleden 

& Isöleden 

Hemsöleden 

Ammeröleden 

Gräsöleden 

Blidöleden & 

Furusundsleden 

Ljusteröleden 

Högsäterleden 

Vaxholmsleden 

& Oxdjupsleden 

Vinöleden 

Arnöleden 

Sund-Jarenleden 

Skanssundsleden 

Bohus-Malmönleden 

Hamburgsundsleden 

Gullmarsleden 

Skenäsleden 

Stegeborgsleden 

Ängöleden 

& Malöleden 

Fårösundsleden 

Lyrleden 

Svanesundsleden 

Nordöleden, 

Björköleden 

& Hönöleden 

Kornhallsleden 

Bolmsöleden 

Aspöleden 

Ivöleden 

SJÖVÄGEN 

Gullmarsleden 

Årets Arbetsplats 

Ingen får utmärkelsen ”Årets Arbetsplats” av en slump. Man får den för att 

man gjort ett gott arbete. Därför är den dagen rederichefens bästa dag på 

jobbet. 

Färjeledschefen Torsten Bengtsson med sin fantastiskt duktiga personal tog 

gärna emot checken på 21000 kronor. Vad prispengarna skall användas till 

hade man inte bestämt. 

10 11 

 

DIPLO DIPLO M 

ÅRETS 

ÅRETS 

ARBETSPLATS 

ARBETSPLATS 

2007 

2007 

HAR AV FÄRJEREDERIETS RÅD TILLDELATS 


LÖNSAMHET 

LÖNSAMHET 

 

 

NKI 

NKI 

MILJÖ 

MILJÖ 

 

 

 

 

NMI 

NMI 

ARBETSMILJÖ 

ARBETSMILJÖ 

 

 

 

SÄKERHET KVALITET 

KVALITET 

 

 

 

 

GULLMARSLEDEN 

Motivering: 

Gullmarsleden har visat att man med samarbete och gemensam vilja kan utföra bragder 

utöver det vanliga. 

Att från den ena dagen till den andra ta hand om en mångdubblad trafik kräver att alla ställer 

upp och ger lite extra. Gullmarsleden har i ”skarpt läge” visat sin verkliga kapacitet utan att 

göra avkall på säkerhet och bemötande. 

 

Många kommer att minnas Gullmarsleden för all framtid och tänka på vilket enastående 

arbete som utfördes i en nästan omöjlig situation. 

Finnsbo den 3 september 2008 

Rederichef Anders Werner 

Rederichef Anders Werner

Gullmarsleden 

prisad och diplomerad 

Gullmarsleden har visat att man med samarbete och 

gemensam vilja kan utföra bragder utöver det vanliga, 

att från den ena dagen till den andra ta hand om en 

mångdubblad trafik kräver att alla ställer upp och ger lite 

extra. Gullmarsleden har i ”skarpt läge” visat sin verkliga 

Så lyder motiveringen till varför 

Färjerederiets Råd till sist 

valde att ge utmärkelsen ”Årets 

Arbetsplats” till personalen på 

Gullmarsleden. 

Efter raset på E6 vid juletiden 

2006 förändrades, på någon 

timma, förhållandena vid 

Gullmarsleden på ett drastiskt 

sätt. Det redan stora antalet 

tunga transporter mångdubblades 

när huvudleden 

till Norge från övriga Europa 

kollapsade. Bussar från södra 

Sverige och övriga Europa tog 

samma väg, tillsammans med 

personbilar på resa norrut. 

– Vi vet att Vägverket fått 

mycket beröm från minister 

och från regeringen för att man 

inte satte sig ner och gnällde 

och tyckte det var svårt, utan 

tog tag i det och löste det. 

Det sade Hans Rode, rådets 

nye ordförande när han delade 

ut diplomet till en stolt färjeledschef, 

Torsten Bengtsson. 

Vid den här tiden var en del av 

personalen jullediga eller hade 

planerat för ledighet, men i 

samband med raset återgick 

man i arbete och ställde in 

sina ledighetsplaner. 

Från Färjerederiets ledning 

agerade man mycket snabbt. 

Lika snabbt agerade också ledning 

och personal på leden. 

I hast fick man ihop extra 

personal, en tredje färja från 

Hönöleden och verkstadsas- 

sistans från Fridhems Varv. 

Sedan var den otroliga karusellen 

igång och den rullade på 

dygnet runt i cirka två månader 

innan E6 åter var i farbart 

skick. 

– Det var en märklig upplevelse 

när de släppte på trafiken. 

På en timma ändrades 

allt från ändlösa köer till inga 

bilar alls, sade färjeledschefen 


– Ni gjorde ett anstående 

arbete när vi hamnade i ett 

läge som ingen hade förväntat 

sig eller kunde tro att vi kunde 

hamna i. Man tror inte att en 

väg skall rasa på det viset som 

hände då. Det var kul att vi 

kunde visa för omvärlden vad 

vi faktiskt kan göra för någonting, 

sade rederichefen som 

överlämnade prischecken på 

tjugoettusen kronor. 

När Färjerederiet instiftade 

det här priset bestämdes prissummans 

storlek till ettusen 

kronor per fast anställd på 

arbetsplatsen. 

På Gullmarsleden arbetar tjugoen 

personer och nu får man 

tillsammans en summa pengar 

som man kan hitta på något 

trevligt för. 

Till Gullmarsleden kom delar 

av personalen också representanter 

för rederiledningen, 

Färjerederiets Råd, fackliga 

förtroendemän och kvinnor. 

Stämningen var naturligtvis 

12 

kapacitet utan att göra avkall på säkerhet och bemötande. 

Många kommer att minnas Gullmarsleden för all framtid 

och tänka på vilket enastående arbete som utfördes i en 

nästan omöjlig situation. 

den bästa och vår chef som 

alltid framhåller att en medalj 

har både fram och baksida 

hävdade bestämt att detta 

absolut är medaljens framsida 

i hans arbete. 

För färjeledschefen Torsten 

Bengtsson och personalen var 

detta ett kvitto på den uppskattning 

som alla känner för 

deras arbete förra vintern. 

Torsten framhåller sin fantastiska 

personal som alla ställde 

upp utan knot. 

Högtidsstunden i färjestugan 

vid Gullmarsfjorden avslutades 

med lunch lagad av lokal 

kock som bjöd på paella med 

havets alla läckerheter, lokalt 

fångade naturligtvis. 

Mats Eriksson 

Vi vet att Vägverket fått mycket 

beröm från minister och från 

regeringen, sade Hans Rode, 

Rådets nye ordförande när han 

överlämnade diplomet. 

När Färjerederiets Råd förlade 

sitt höstmöte till Västkusten 

passade man på att överräcka 

bevisen för utmärkelsen ”Årets 

Arbetsplats” till Gullmarsleden. 

Rederichefen Anders Werner 

överlämnade prischecken till färjeledschefen 



Gullmarsleden utsågs till ”Årets Arbetsplats 

2007” och i onsdags delades det prestigefyllda 

priset ut. 

 

 

NKI 

NKI 

LÖNSAMHET 

LÖNSAMHET 

 

 

NMI 

NMI 

MILJÖ 

MILJÖ 

 

 

ARBETSMILJÖ 

ARBETSMILJÖ 

 

 

 

SÄKERHET 

SÄKERHET 

KVALITET 

 

 

DIPLO DIPLO M 

 

 

ÅRETS 

ÅRETS 

ARBETSPLATS 2007 

2007 



GULLMARSLEDEN 

 

Motivering: 

Gullmarsleden har visat att man med samarbete och gemensam vilja kan utföra bragder 

utöver det vanliga. 

Att från den ena dagen till den andra ta hand om en mångdubblad trafik kräver att alla ställer 

upp och ger lite extra. Gullmarsleden har i ”skarpt läge” visat sin verkliga kapacitet utan att 

göra avkall på säkerhet och bemötande. 

Många kommer att minnas Gullmarsleden för all framtid och tänka på vilket enastående 

arbete som utfördes i en nästan omöjlig situation. 

Finnsbo den 3 september 2008 



Kocken, som vi dessvärre inte har namnet på, lagade en 

skaldjurspaella som alla lät sig väl smaka. Om han följde 

receptet som Sjövägens redaktion hittade på nätet skall 

vi låta vara osagt, men gott var det. 

Skaldjurspaella, 8-10 personer 

Ingredienser: 

7 dl ris 

2,5 dl olivolja 

1,5 liter fiskbuljong, helst hemmagjord (blanda vatten, fiskben, hackad lök, 

morot, persilja, lagerblad samt salt och peppar). Koka i 20 minuter. 

4 tomater, tärnade 

4 vitlöksklyftor, pressade 

2 stora gula lökar, hackade 

2 gröna paprikor, skivade 

1 liten burk röda inlagda paprikor, skurna på längden. Går också bra med 

färsk paprika. 

24 större räkor med skal, typ kinesiska jätteräkor eller langostinos, kryddade 

med salt och peppar 

1 kg musslor med skal 

1/2 kg bläckfisk skuren till ringar 

Citronklyftor för garnering 

1/2 tsk saffran och gurkmeja utblandat med fiskbuljongen 

125 gr djupfrysta ärtor, upptinade 

Salt och peppar 

13

Wirebyte Kornhall 

Alla har sin speciella metod när man byter styr och draglinor. 

Kornhallsleden har jobbat fram en bra rutin som passar bra för dem. 

Den gamla linan skarvas ihop med den nya och sedan drar man den 

nya linan på plats. Den gamla linan lägger man omedelbart på en 

spole som går till skroten. 

Förre färjeledschefen Lars-Åke Larsson var med vid ledens senaste 

wirebyte och passade på att ta några bilder för Sjövägens läsare. 

4 

4 

1 

2 

3 

5 

6 

7 

8 

SJÖVÄGEN 

Snabba vajerbyten 

på Kornhallsleden 

Det tog ca 1,5 timma att byta vajern tack vare 

god planering och en bra organisation. 

Vajern byttes i samband med maskinservice 

och annan översyn och totalt var färjetrafiken 

stoppad mellan 10:00 och 15:00. 

1. Anders Eriksson och Tore Jakobsson tar loss 

den gamla vajern på Kornhallssidan. 

2. Gunnar Forsman kapar den gamla vajern 

på Hisingsidan. 

3. På Hisingsidan sammanbinder Gunnar och 

Anders den nya vajern med den gamla med 

hjälp av en dragstrumpa. 

4. Mats Carlsson drar upp vajern med sin traktor 

och den nya vajern läggs då samtidigt ut 

från sin kabb på Hisingsidan. 

5. Här syns koppningen mellan ny och gammal 

vajer när den nya har dragits igenom 

färjan. 

6. Här sköter Lars-Åke Larsson upprullningen 

av den gamla vajern med ledens egna upprullningsanordning. 

7. FLC Anna Sandström samordnar arbetet. 

8. Under vajerbytet utförde Jesper från Mitab 

motorservice. 

Följande medarbetare 

var involverade: 

Tore Jakobsson 

Anna Sandström 

Anders Eriksson 

Gunnar Forsman 

Jesper från Mitab 

Mats Carlsson 

Margareta Angsberg 

Lars-Åke Larsson 

Ymer 

Passerade 

Skanssundsleden 

Foto: Daniel Hübinette 

Ledmaskinist 

Frågan om ledmaskinist eller 

inte har länge legat på dagordningen 

och vid senaste 

CeSam-mötet beslutade man 

att de leder som önskar utse 

sådan kan göra det i samråd 

med de tekniska och operativa 

avdelningarna. 

Från arbetsgivarens sida är 

uppfattningen att man måste 

skärpa upp samordningen 

och styrningen av det förebyggande 

underhållet. Det är 

också viktigt att teknikerna 

får en utsedd kontaktperson 

på leden. 

Beslutet träder i kraft den 1 

oktober och förordnandena 

får i samtliga fall 31 december 

2010 som slutdatum, oavsett 

när man tillsätts. Därefter 

kommer man att göra en 

Sjövägen är en information från Vägverkets Färjerederi. Den utkommer med ett nummer varje månad utom juli. 

Kontaktperson och ansvarig utgivare Redaktör: Mats Eriksson, Vägverket Färjerederiet, tfn: 0693/200 50, 08/544 415 50. 

Mobil: 070/680 08 82. Fax: 08/544 415 10. E-post: mats-a.eriksson@vv.se www.vagverketfarjerederiet.se 

E-post: vagverket.farj@vv.se Sjövägen är tryckt på miljövänligt papper. Bilder och text där annat ej angives Mats Eriksson. 

Citera oss gärna men ange källan. Original: SPR Tryck: Daus, Östersund 

14 15 

Isbrytaren Ymer väcker uppmärksamhet var än den dyker upp. 

Så också när den tidi gare i höst passerade Skanssundsleden på 

sin resa in till Södertälje. 

Daniel Hübinette hade sin kamera laddad och hade godheten 

att skicka godbiten till Sjövägen. 

utvärdering för att se om det 

hela skall permanentas. 

Befattningsbeskrivningarna 

är i skrivande stund inte 

klara, men klart är att stor 

vikt fästs vid användandet av 

AMOS för att klara egenkontrollen. 

Lönen för ledmaskinisten 

kommer att regleras 

via ett individuellt tillfälligt 

lönepåslag 

Foto: David Permansson 

Miljömärkt trycksak 314 719 Daus, Östersund 2008 

Miljöm

Vägverket Färjerederiet 

Besöksadress: 

Norrhamnsvägen 3 

Postadress: 

Box 51 

185 21 VAXHOLM 

Telefon: 08-544 415 00 

Fax: 08-544 415 10 

Solnedgång vid Svanesund 

Kent Lidbeck, befälhavare på Svanesundsleden, är en duktig fotograf. Vi har sett hans bilder vi fler än ett tillfälle. 

En sommarnatt tidigt i sommar bjöd solnedgången på ett sällsynt och färggrant skådespel och Kent hade som vanligt sin kamera 

med ombord. Vi tackar för den stämningsfulla bilden. 

Bred transport 

Det hela såg vanskligt ut, men tjänstgörande 

personal på Svanesund lyckades få ombord 

transporten och senare också få den iland 

utan några incidenter. 

Kent Lidbeck förevigade uppdraget och resultatet 

ser vi på bilderna här intill.

Rederiet tar över Visingsötrafiken sid .. 3 - Färjerederiet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?