Nytt läge för Hemsön blir - Färjerederiet

MILJÖFÄRJA
MILJÖ
Hemsön blir
linled ................sid. 10 - 11
Nytt läge för
Ekeröfärjor .....sid. 8 - 9
www.trafikverketfarjerederiet.se
information • maj 2010

Internstyrelse
ersätter rådet
Bästa medarbetare, sommaren står för dörren
vilket innebär att den slutliga putsen inför sommaren
snart måste vara avklarad, några veckor
har vi kanske ännu till godo.
Sommartemperaturer på närmare 25 grader
kom som en fullständig överraskning precis som
den första snön brukar göra någon gång i oktober
november. I min värld är det lika fantastiskt när
sommaren kommer som det är eländigt när snön
kommer, så just nu är humöret på topp.
Vi vill nu passa på tillfället att hälsa vår nya
Informationschef Ingrid Jarnryd välkommen till
rederiet och till Vaxholm där hon är efterlängtad.
Ingrid ska nu försöka att lära sig organisationen,
träffa folk och prioritera i den högen som vi
skrivit blivande informationschef på. Ber nu Er
alla att stötta och hjälpa Ingrid, hon kommer att
bli ett starkt stöd till organisationen i kommunikationsfrågor
bara hon får bli lite varm i kläderna.
Vår nye tekniska chef Alf Nilsson som ska efterträda
Mikael von Zweigbergk kommer att börja
sin anställning den 14/6 och vi hälsar naturligtvis
även honom varmt välkommen till oss.
Alf kommer närmast från Walleniusrederierna
vilket vi ser mycket positivt på då vi vet att Wallenius
jobbar en hel del med miljöfrågor som det
just nu och troligen för lång tid framöver är stort
fokus på.
Som Ni säkert har hört ryktas, förs just nu en
debatt om huruvida kommande generation av
färjor ska kunna drivas med gas i stället för diesel,
vi är inte riktigt framme än, men vi har inte på
något sätt avslutat diskussionerna tvärtom intensifierat.
Vi står ju i stånd att bygga tre storfärjor
och kanske kan någon eller några av dessa tre bli
gasfärjor, troligen inte den första och det är för att
vinna tid då behovet av tonnage är stort.
Färjerederiets råd (styrelse) är nu ett avslutat
kapitel och vi har haft vårt sista rådsmöte och tittat
på resultatet per den sista Mars då vi gick över
till Trafikverket.
Något nytt råd blir det inte men funktionen
kommer att finnas kvar och ytterligare förstärkas
i en internstyrelse. Katarina Norén kommer
att vara ordförande och hon har utsett den nya
styrelsens medlemmar. Förutom Katarina som
ordförande kommer Hans Rode Trafikverket,
Bertil Strindmark Organisationskonsult, Anna
Hammargren Sjöfartsforum, Maria Spetz Motormännen,
Johan Fransson fd Sjösäkerhetsdirektör,
Christin Ottervald Trafikverket samt ATO att ingå
i styrelsen, undertecknad kommer att ingå som
adjungerad. Internstyrelsens första möte kommer
att äga rum den 17/6-2010 i Vaxholm och jag ser
fram emot att få beskriva Färjerederiets verksamhet
för den nya internstyrelsen.
Årets arbetsplats en utnämning som hängt lite
i luften då det var vårt tidigare råd som utsåg vinnare
i den tävlingen. Har nu pratat med Katarina
Norén och hon tycker idén är bra, så jag räknar
med att kunna nominera ett antal till nästa nummer
av Sjövägen och förhoppningsvis kunna utse
någon arbetsplats och även kunna dela ut priset i
samband med styrelsens besök i verksamheten.
Lev väl! Kör försiktigt!
// Anders
rederichef
An d e r s Werner
anders.werner@trafikverket.se
Revisorn
Produktivitet är ett sätt
att mäta framåtskridande,
produktiviteten medför
att vi kan producera mer
och vår gemensamma kaka
som vi kan äta av växer.
Vi är många som är delaktiga i
och arbetar för att upprätthålla
en hög produktivitet. Revisorn
är en mycket viktig kugge i
detta, en rätt utförd revision
pekar på de områden där vi
har de största förbättringspotentialerna.
En bra revisor, som
kan visa var bristerna finns och
som har idéer om hur man kan
arbeta för att rätta till dessa
brister, är värd guld. Revisorns
metodik för att finna brister i
syfte till ständiga förbättringar
är en mycket värdefull hjälp för
För allas säkerhet följ gällande säkerhetsföreskrifter ombord.
Följ färjepersonalens anvisningar.
Evakueringsvägar/
Emergency escape
VIT Linje
Skall användas vid eventuell evakuering när färjan är till
sjöss.
Denna skylt markerar
evakueringsport genom
brädgång till flottar,
får endast öppnas av färjepersonalen.
Om färjan ligger vid färjeläge skall om möjligt påkörningsrampen
användas.
Handikapptransporter/
Disabled transportation
Handikappbussen stannar tre meter från framförvarande
fordon. Vid ett eventuellt nödläge kör handikappbussen
fram och ett utrymme skapas bakom bussen.
I detta läge kan bakgavelhissen användas som vanligt.
Flytvästar /
Lifejackets
Följ instruktionerna för påtagande av flytvästen.
2 3
VIT Linje
Säkerhet ombord/
Safety on board
Rökning förbjuden/
No smoking
Gäller även i fordonen.
Flytvästar/
Lifejackets
Dessa finns vid markerade ställen på
färjan. För påtagande av flytväst se
separat instruktion.
Barnflytvästar
finns vid denna skylt.
Livflottar/
Liferafts
Se separat instruktion vid flottarna.
Brandredskap/
Fire extinguisher
Handbrandsläckare finns
utplacerade på färjan
information • mars 2006
1. Trä västen över
huvudet.
3. Knäpp låset,
dra åt.
Sjövägen är en information från
Trafikverket Färjerederiet.
Den utkommer med ett nummer varje
månad utom juli.
Kontaktperson och ansvarig utgivare
Redaktör: Mats Eriksson, Trafikverket
Färjerederiet, tfn: 0693/200 50,
08/544 415 50.
Mobil: 070/680 08 82.
Fax: 08/544 415 10.
E-post: mats.a.eriksson@trafikverket.se
www.trafikverketfarjerederiet.se
E-post: vagverket.farj@trafikverket.se
Sjövägen är tryckt på miljövänligt papper.
Bilder och text där annat ej angives
Mats Eriksson.
Citera oss gärna men ange källan.
Original: SPR
Tryck: DAUS Tryckeri, Östersund.
Version K1
alla organisationer som har som
ambition att förbättra sig och
upprätthålla en hög kvalitet och
produktivitet.
Det är glädjande att höra att
revisionerna fortlöper, vi vässar
oss för att möta nya utmaningar
som förhoppningsvis leder till
en bättre hushållning och prioritering
av användandet av våra
gemensamma resurser. Priset på
en vara eller tjänst är bärare av
all den information som behövs
för denna prioritering, ett sätt
att mäta hur väl vi hushållat
och prioriterat användandet av
våra resurser är resultatet. Så
här långt har vi lyckats bra och
än så länge håller vi oss till vår
plan.
2. Drag remmen runt
ryggen.
4. Håll i västen om
du hoppar.
R1
Säkerhet
ombord
Nya informationsanslag för
säkerhet ombord är nu snart
klara för distribution.
Vi gratulerar
våra Jubilarer
60 år
Personalplanerare
Dagny Andersson
Göteborg 7 juni
Maskinist/Matros
Kjell Pettersson
Ekerö 27 juni
Maskinist/Matros
Britt-Mari Göransson
Oxdjupet 12 juni
Pensionsavgång
Befälhavare lin
Lars-Erik Lönn
Kornhall 30 juni
Mkr Jan – Apr 2010 Jan – Apr 2009
Intäkter 171,5 170,9
Kostnader -162,7 -153,3
Rörelseresultat 8,8 17,6
Räntekostnader -1,0 -4,7
Resultat 7,8 12,9
ekonomi
Peter Jo h A n s s o n
peter.johansson@trafikverket.se
SKENÄSLEDEN
edan under medeltiden var förbindelsen
Röver Bråviken vid Kvarsebo känd. En anled-
Välkommen till
nder 1600-talet fick skötseln av färjeleden
Uallt fastare former med fast anställda färje-
Fredrika - Vaxholm
Skenäsleden
Byggare: Åsi-Verken, Åmål 1973
Ombyggd: Tenö Varv, Vaxholm 1992
nkedrottning Christina färdades ofta med
Ädenna färja i början av 1600-talet och såg
ning torde vara att Söderköping då var en stor förare och gästgiverier på ömse sidor av färje- till att Kvarsebo fick en egen kyrka (Christine
och viktig handelsstad. Stegeborg var också ett leden vid Kvarsebo och Färjestaden. Invånarna kapell).
viktigt kungligt säte liksom Skenäs.
på Vikbolandet hade ansvaret för färjeläget i
söder och invånarna i Jönåkers härad för det
norra.
Färjans längd över allt: 64 m
Maxbredd: 11,7 m
Djupgående maxlast: 3,77m
Maxfart: 10,5 knop
Lastkapacitet: 30 personbilar
Lastförmåga: 225 ton
Bruttovikt: 319 ton
Axel/boggietryck: 12/18 ton (BK1)
Ledens längd: 1 020 m
I omedelbar närhet till färjeläget, som ligger i Norrköpings
kommun, finns slottruinen vid Skenäs samt en försvarsställning
eller skans.
Ca. en mil från färjeläget finns Kolmårdens djurpark som
lockar besökare från hela landet.
I kommunen finns en rad sevärdheter om vilka Turistbyrån
vet att berätta.
edan 1959 går färjan den 1020 m. långa
Sleden mellan Skenäs och Säter.
FÖR ALLAS SÄKERHET OCH TREVNAD
1. Trafikanter får komma ombord på färjan i den ordning
som krävs för att åstadkomma lämplig lastfördelning,
effektivt utnyttjande av färjan, säker placering av fordon
med farligt gods eller ge plats åt fordon med rätt till förtur.
2. Förare av fordon med last av farligt gods skall anmäla
lasten till färjepersonalen innan ombordkörning får ske.
3. Fordonsförare skall, om färjepersonalen begär det,
lämna uppgifter om fordonets axel och boggitryck samt
bruttovikt och slag av last.
4. Ombord- eller ilandkörning får inte påbörjas förrän
bommarna öppnats och tydligt körtecken givits av färjepersonalen
eller från ljussignaler.
5. Under överfarten skall föraren dra åt handbromsen,
stänga av motorn samt släcka belysningen och tillse sitt
fordon.
Om färjepersonalen så bestämmer ska förare och passagerare
gå ut ur fordonet under överfarten.
6. Förare av tvåhjuliga fordon skall under överfarten tillse
att fordonet inte välter.
7 . Rökning är ur säkerhetssynpunkt förbjuden ombord på
färjan. Detta gäller även inne i fordonen.
8. Upplysningar om förtur och hur sådan sökes lämnas
av färjepersonalen.
TREVLIG RESA !
Aktuella telefonnummer: • Tidtabell • Vidarekoppling till personalen på önskad färjeled.
0771-65 65 65 • Automatisk vidarekoppling till kundtjänst/växel
Rederikontoret i Vaxholm 08 - 544 41 500 • Norrköpings Kommun 011 - 15 00 00 • Turistbyrån 0125- 507 15
Nytt utseende
Upplysningar om turlistan och eventuell inskränkning av turer lämnas av:
Trafikverkets Trafikinformationscentral tel. 0771-24 24 24.
Övriga upplysningar lämnas via vår talsvarstjänst tel. 0771- 65 65 65
Trafikverket Färjerederiet tel. 08-544 415 00 eller www.farja.se
Färjan får ej ta större last än vad som är angivet i på
färjan anslaget passagerarfartygscertifikat, eller vad
färjepersonalen vid särskilda förhållanden bestämmer.
Rökning ombord är förbjuden
SKENÄS-SÄTER
Nya trafikantinformationer
på väg
Produktion och leveranser av nya trafikant-informationer
samt turlistor med
Trafikverkets utseende har nu startat. Ett flertal
leder har uppdaterat sin information och börjar nu
skylta om med nytt utseende.
SPR•DAUS ÖSTERSUND 2010
TURLISTA
SOMMAR och VINTER
1 juni -31 augusti
1 september - 31 maj
VIT Linje

Laganda
För att verksamheten ska fungera och för att var och en ska trivas
på jobbet har alla en möjlighet och en skyldighet att bidra. När
man går till jobbet kan man faktiskt välja hur man vill vara, det är
jag som väljer att vara positiv och trevlig, jag kan även välja att
vara motsatsen.
Kanske kan det tyckas enkelt eller rent korkat att påstå något sådant,
det är bara att välja hur man vill vara. Ja, kanske men samtidigt kan
man ställa sig frågan vem som bestämmer hur jag ska vara, hur
jag ska bete mig, vad jag ska säga och inte säga etc. Är det du eller
jag som avgör detta? Visst vi fungerar i samspel med varandra och
påverkas av hur omgivningen är. Vi uppträder utifrån ett antal olika
förväntningar i kombination med hur vi någonstans uppfattar oss
själva. Eftersom vi påverkar andra liksom oss själva så har du, jag, en
ganska stor effekt på hur det sedan ska bli för omgivningen. Och hur
var det nu, är det du eller jag som avgör hur jag ska vara? Att låta sig
påverkas av andra är inte fel men ska inte jämställas med att kopiera
hur någon annan uppträder. Enbart för att någon annan är arg betyder
inte att du också måste vara arg du kan faktiskt välja att.
Förutom att du påverkar andra med ditt sätt att vara så påverkar
du dig själv. Prova gärna! Om du provar att se glad ut ska du se att
omgivningen påverkas och blir mer positiv men även du påverkas
och blir själv blir mer positiv. Detta är påvisat i olika studier, att man
förstärker sina egna känslor. Om man ser glad ut så förstärker det
den egna upplevelsen av att var glad.
Det är svårare att bli irriterad på någon som ser glad ut. Nu handlar
det naturligtvis inte om att le oavsett vad som händer men det är
bättre att alltid se glad ut än att alltid se sur ut.
Fridhems varv
– för våra färjor och externa kunder
Fridhems varv jobbar både med Färjerederiets egna
fartyg samt ett stort antal externa kunder.
Främst handlar det då om mindre passagerarfartyg
och handelsfartyg.
Tjänster som vi kan erbjuda
• Sliptagning
• Svarvning
• Klippning av plåt
• Blästring
• Målning
• Plåt- och svetsarbeten
• Propellerrenoveringar
• Motorservice
• Hydraulservice
• El-arbeten
• Rörarbeten
• Försäljning av diverse
förbrukningsartiklar
Rederiets verksamhet är certifierat enligt flera olika standarder för att säkerställa att vi
arbetar på rätt sätt. Miljön enligt ISO 1401, kvalitén enligt ISO 9001, arbetsmiljön enligt
OHSAS 18001 och AFS 2001:1
Trafikverket
Vi inom Färjerederiet har inte märkt så mycket av Trafikverkets
bildande utan vi har ganska lugnt kunnat se på. Det har varit
betydligt större förändringar inom andra delar av Trafikverket.
Vi ser dock att vi påverkats men på lite olika sätt som vår nya logotype
plus annan grafisk profil vilket ställer krav på hur våra kläder
får se ut till och det har även blivit förändringar inom ekonomi
med kontoplan och vi har fått nya och fler inloggningar. En del nya
rutiner har införts inom Trafikverket för att få en samlad bild av
Trafikverket.
Själv har jag fått en samordnande roll för Personalfrågor inom resultatenheterna
och jag deltar i olika sammanhang för att där anbringa
resultatenheternas krav och behov på Trafikverkets övergripande
personalarbete. Rutiner och policys på Trafikverksnivå ska komma
på plats vilket tar en del av min tid i anspråk. Färjerederiet får
därmed en bra möjlighet att delta i det övergripande arbetet med
personalfrågor, ett givande och tagande som jag tror är bra både för
Trafikverket och Färjerederiet.
Ett arbete pågår om hur resultatenheterna
ska komma att se ut i framtiden
men det är inga nya diskussioner
för oss utan man
skulle lite förenklat säga
att de diskussioner som
fanns innan Trafikverket
bildades tas upp igen. Vi
jobbar således på som
vanligt.
Personal
Hans Celander
hans.celander@trafikverket.se
Fridhems varv är Färjerederiets varv på västkusten. Varvet är placerat
mitt i Bohuslän, närmare bestämt i Lysekil, för att kunna erbjuda
närhet för sina kunder hela vägen från Göteborg till Strömstad. På
Fridhems varv görs alla förekommande varvsarbeten och här har
man specialiserat sig på renovering av Aquamaster propelleraggregat
för vilka man har byggt upp en komplett provanläggning.
Info/kontakt: Trafikverket Färjerederiet, Fridhems varv Tel 0523-797 70 www.trafikverketfarjerederiet.se
Min närmaste bakgrund är tio år i Banverket, huvudsakligen
dåvarande östra banregionen. Kommunikationsuppdraget berörde
bland annat samhällsplanering och investeringsprojekt, operativ
drift som genererade massor av pressfrågor, kriskommunikation
och säkerhetsinformation. Sedan blev det ett inhopp på drygt ett år
i Näringsdepartementet, då gällde det bland annat transportpolitiska
mål och långsiktiga investeringsplaner.
Marknadsförning och försäljning har jag ägnat mig åt före banverkstiden,
både som anställd och under fem år som egen företagare
i reklambranschen. Har också jobbat en period som reporter.
Kommunikativt arbete bedrivs, enligt min erfarenhet, som en
självklar del i allt vad vi gör. Kommunikationen ska bidra till att
utveckla verksamheten, utifrån ett tydligt kundfokus. Jag ser också
fram mot ett gott, transportslagsövergripande samarbete med övriga
delar i Trafikverket.
4 5
Rederiingenjör Bertil Ottsjö avtackas av Margus Pöldma.
Två trotjänare i pension
Rederiingenjör Jörgen Åkerblom avtackas av Mikael von Zweibergk.
Bertil Ottsjö och Jörgen Åkerblom
lämnar inom kort Färjerederiet för att
njuta sitt otium som pensionärer.
Båda har lång tid i färjeverksamheten
och det innebär att det blir en rejäl
mängd erfarenhet som de båda vandrar
iväg med.
Rederiingenjör Bertil Ottsjö började
1975 som trafikräknare och kom året
efter in i färjeverksamheten där han
Mitt jobb är att stödja dig. Det kan bara lyckas på ett sätt: med din
hjälp. Låt mig få veta vad du tycker. Vad säger resenärerna? Hur
tycker du att media behandlar oss? Vad är bra med vår information,
vad kan bli bättre? Vilken typ av information
behöver just du och hur ska den vara
förpackad för att nå dig? Skriv gärna några
spontana rader och passa på att påverka
mig.
Väl mött i Färjerederiet!
blivit kvar sedan dess.
Rederiingenjör Jörgen Åkerblom
började 1979 och har hela tiden tjänstgjort
i stockholmsområdet.
Fikarummet på rederikontoret i Vaxholm
var fyllt till sista stol och inte en
centimeter bordkant var ledig när personalen
samlades för att tacka av de
båda som efter en tids semester lämnar
rederiet för pensionärslivet.
Mitt jobb är att stödja dig
Tänk att få ”mönstra på” Färjerederiet. Jag känner
mig stolt och ödmjuk inför uppgiften. Redan efter
några dagar har jag mött mycket yrkesskicklighet, ett
starkt engagemang och ett intresse för kommunikation
och marknadsföring.
Att få jobba vidare med det i en organisation där ni
tillsammans har vänt utvecklingen mot lönsamhet,
kundfokus och nöjda medarbetare - vilken förmån!
information
Ingrid Jarnryd Informationschef
Ingrid.Jarnryd@trafikverket.se

RAKEL, myndigheternas radio
Tidigare har bland andra Polisen, Räddningstjänst
och ambulans m.fl. gått över till
RAKEL som står för ”Radiokommunikation
för säker ledning”.
Alla kan vi kanske dra oss till minnes att
press och media rasade över detta på grund
av att man nu inte längre kan avlyssna och
vara på plats direkt.
När det gäller radiokommunikation handlar
det väldigt mycket om täckning och tillgänglighet.
Som läget är i dagsläget är det de
tre nordligaste länen som fortfarande saknar
täckning.
Riktigt hur långt ut till havs som den nya
radion kommer att fungera vet vi inte, men
– I grunden är detta en ”blåljusradio” för kommunikation, men
tanken är att det skall vara en myndighetsradio.
Alla skall kunna samverka med bibehållen sekretess.
Det säger Christopher Nilsson, som är ansvarig för utbildning i
och montering av det nya kommunikationssystemet
Stationär enhet
Christopher Nilsson, som är ansvarig för utbildning i och
montering av det nya kommunikationssystemet
det är viktigt att informera om att VHF- systemet. Man kan ringa vanliga samtal och
som man gjort på Hönö. Totalt har vi inom nummer börjar med 4703. Alla som har
kommunikationen inte påverkas.
man kan hantera betydligt fler samtal samti-
rederiet skapa elva stycken talgrupper. beställt sina apparater har fått dem monte-
– Men om det sker något till sjöss kan digt. Dessutom kan man sända och ta emot
På varje färja som har detta monterat förrade, men det är fortfarande några anten-
MRCC välja vilket system man ska kommu- data, en funktion som bland annat ambufogar
man över en fast enhet i manöverhytner som inte har kommit. När detta är fullt
nicera med, men det är förstås beroende av lanssjukvården använder.
ten samt ett antal handhållna enheter. utbyggt kommer det att ersatta de ensam-
positionen för olyckan, säger han.
– Det blir inte som tidigare att larmet nöd-
– Det är helt fantastiskt när man pratar larm vi haft tidigare. Dessutom finns det i
Det är förstås viktigt att alla har det nya vändigtvis går till SOS Alarm. Nu kan man
mellan maskinrum och bryggan. Ljudet dessa apparater ett fallarm. Det nuvarande
systemet eftersom det är många myndighe- själv bestämma vem man vill larma, om det
från maskinerna filtreras bort, så att man ensamlarmet försvinner om några år, säger
ter med när läget blir skarpt.
är SOS Alarm eller kanske ledchefen eller
bara hör talljudet, säger han.
han.
– Några leder har redan fått systemet in- annan, berättar Christopher.
Förarbetet är exemplariskt. Alla rederi- Kostnaden totalt för hela trafikverket ligstallerat
och för alla är detta något helt nytt. Nu kan man själv skapa sin egen talgrupp
ets färjor är inlagda och även om man idag ger på 2,2 miljoner kronor och då spelar
Det innebär att det framöver är övning som och det är praktiskt om man på en led med
ännu inte har monterat in någon radio, så det ingen roll hur många enheter vi vill an-
gäller om man skall kunna använda det här flera färjor i trafik vill kommunicera med var-
vet man vilket nummer man har blivit tillsluta. på ett effektivt sätt.
andra och detta inte är viktigt för andra. Då
delat.
Möjligheterna är oändliga med det nya kan man skapa en talgrupp för just den leden
– Alla är inlagda och rederiets samtliga
6 7
Bärbar enhet
Central radioenhet
Garagebygget i
Norrfjärden
Färjerederiet sökte bygglov för ett
garage till svävaren i Norrfjärden.
Bygglovsansökan avslogs emellertid och
svävaren står idag under bar himmel.
Just nu begär rederiet att detaljplanen
för Norrfjärden ändras och när detta är
gjort kommer Färjerederiet att lämna in
ytterligare en ansökan om bygglov.
– Det här med att ändra detaljplaner
är ingen man gör i en handvändning. Vi
får nog räkna med att det kan komma
att ta lite tid, säger Lena Hedman som
är projektledare.
Vaktstugan vid
Sund-Jaren
Den nya vaktstugan står klar hos tillverkaren
i Torsby och väntar bara på att
få bli monterad på plats. Detta kommer
att ske under vecka 24 när grunden är
klar. Sedan sker slutbesiktningen veckan
efter.
Här hade man köpt in mark för stugan,
men man kom senare underfund
om att den skulle komma att ligga för
lågt i förhållande till sjön Stora Les normalvattenstånd.
Därför tvingades man flytta stugan
längre upp i sluttningen. Området bakom
stugan där man hade tänkt sig att
placera verkstadscontainern gick åt.
Dessutom innebar det att rederiet nu
måste försöka köpa till ytterligare några
kvadratmeter för få plats med containern.

Ekerö får förtöjningsläge
Mer eller mindre provisoriskt har Ekeröledens tredje färja
legat förtöjd när den inte varit i trafik. Nu är arbetena igång
med ett mer permanent förtöjningsläge.
När färjetrafiken mellan Jungfrusund på Ekerö och Slagsta startade
gjorde man det med färjan Feja.
Här blev Färjerederiet entreprenör för Ekerö kommun och den
enda led där vi ansvarade för driften utanför dåvarande Vägverket.
Ekeröleden blev samtidigt den enda led där vi tog betalt av trafikanterna.
Trafikanterna hade hittills varit vana vid att åka Drottningholmsvägen
till Brommaplan för att sedan sätta kurs söderut.
Undan för undan hittade man denna nya möjlighet och aldrig har
någon beklagat sig över att man varit tvungen att betala för att åka
över. Trafiken har ökat stadigt år efter år och den trafikökningen har
ännu inte avstannat.
För några år sedan kom också färjan Fragancia till Ekerö för att
stötta under de mest hektiska timmarna på morgonen och förmiddagen
samt vid rusningen på eftermiddagen.
– Vi gör ett flytande läge på omkring 30 stycken pontoner.
Det blir en enkel ramp iland som inte blir körbar, berättar
ledchefen Mattias Bergsten.
Eftersom dagtrafiken också ökade hela tiden fick man lov att utöka
trafiken med dubbla färjor och sedan en tid tillbaka har man för
andra gången begärt att få öka kapaciteten.
Då dirigerades Gräsöledens förra färja, Veronica hit för att gå in
under morgon och eftermiddagsrusningarna.
Så länge man hade två färjor var det inga problem med förtöjningarna,
men när man nu fick en tredje färja blev det problem. Veronica
har hittills varit mer eller mindra provisoriskt förtöjd och det har
inte varit helt lätt att vare sig komma iland eller ombord.
Under en tid har man därför gått och grunnat på hur detta skulle
lösas och då fick man idén med det flytande läget.
I dag är alla tillstånd klara och muddringsarbetena är genomförda.
Nu skall bojstenarna gjutas, bojar skall sedan ankras i dem och de
omkring 30 pontonerna ska på plats.
– Pontonerna monteras av Tenö Varv, bojar ligger klara där och när
Läget är byggt på ca 30 pontoner.
Ledchefen på Ekeröleden
Mattias Bergsten.
allt är klart bogserar man ner
allt hit, säger Mattias bergsten.
Personalmässigt har det hänt
en del på Ekeröleden. Den första
lilla vaktstugan växte man
ur ganska snabbt och då byggde
man till ytterligare en stuga.
Just nu står en tredje stuga
klar att tas i bruk och den behövs
för att klara behoven för
den 25 personer stora personalstyrkan.
8 9
Fyra
dagars
stopp
Pontonfärjan sattes i trafik över Slätbaken
med förhoppningen om att den skulle
klara sin uppgift på samma lysande sätt
som i Stora Le. Men, efter någon veckas
trafik höll inte ramperna.
– Det är tydligen så att ramptornet i vilket
hydraulkolvarna sitter inte är tillräckligt
kraftiga för den påfrestning som blir
när man lyfter klaffen.
Det säger ledchefen Håkan Pernes efter
det att färjan legat stilla för reparationer i
fyra dagar.
I materialet har sprickor bildats och skadorna
var av storleken att man tvingades till
ny och delvis ombyggnad.
När nu detta är gjort hoppas man kunna
få det hela att fungera fram till vecka 26 när
den ordinarie färjan återkommer efter ombyggnaden
på Oskarshamnsvarvet.
Rederirådet
upplöst
När Vägverket upphörde den 31mars upphörde
upplöstes också Färjerederiets Råd.
Ny internstyrelse är under bildande, men
i skrivande stund är det inte klart vilka
som kommer att ingå där. Vid ett möte i
Vaxholm den 17 mars kommer den nya
styrelsen att presenteras.

För dagen tjänstgörande var Jan-Olof Pettersson
och ledchefen Urban Wiklund.
Hemsön linled om ett år
Hemsöleden är en av lederna som i miljöprojektet Fri till Lin pekats ut som
lämplig att bygga om till linfärjeled. Bygget av nya färjan pågår för fullt på
varvet i Nystad i Finland och om precis ett år skall den sättas i trafik. Men,
personalen känner sig inte helt övertygade om att det kommer att fungera
vintertid.
– Isen här blir omkring 30 – 40 centimeter
tjock och vi tror att det kan komma att bli
i drygaste laget för en linfärja, säger Urban
Wiklund, ledchef.
Tanken att göra Hemsöleden till linled är
inte något nytt. Redan i början av 80-talet
var det aktuellt.
– Det är konstigt att det dröjt så länge. Redan
1983 när jag började var det tal om linfärja,
säger Jan-Olof Pettersson.
Vid den tiden pratade man också om en
ny bro som skulle avlasta Sandöbron. I dessa
diskussioner var färjetrafiken inblandad på
så sätt att man räknade med att en eller flera
leder skulle komma att avvecklas när den
nya bron var klar. Det kan vara en av förklaringarna
till att man legat lågt med planerna
att göra Hemsöleden till linled.
1997 invigdes den drygt 1800 meter långa
Högakustenbron, vilket innebar att två färjeleder,
Hornö – Veda och Hornö – Krången
lades ner. Sedan dess har Hemsöleden varit
Ångermanlands enda färjeled.
Hemsöleden är inte den första av rederiets
frileder som byggs om för lindrift. Adelsöleden
nära Stockholm har sedan några år tillbaka
en lindriven färja och där har man så
här långt endast positiva erfarenheter.
För Hemsöleden är alltså läget idag att
den nya färjan håller på att byggas och Urban
Wiklund har varit över till Finland för
att titta på den.
– Jag tror att vi får en bra arbetsmiljö. Den
blir tyst och vibrationsfri, men vi hade velat
ha den 70 centimeter bredare på däck för att
klara evakueringsmöjligheterna även om vi
har lastbil ombord. Nu blir det inte så och det
tycker vi är synd, säger Urban.
Hemsöleden ligger långt från andra leder
och man kan inte, inom rimlig tid, påräkna
någon assistans. Därför kommer en av de två
färjor som leden har idag att bli kvar här som
reservfärja.
– Jag tror att det är bra. Skulle vi inte klara
trafiken under värsta vintern med linfärjan
har vi ju möjligheter att använda den frigående,
säger han.
Ledens nya färja får ändå en kapacitetsökning
med fem personbilar. Den nuvarande
tar 20 stycken.
Drivningen sker med hjälp av ett linspel
bestående av två spolar. En som vinschar upp
linan och en som släpper ut.
Spelen kommer att drivas av elmotorer
och strömmen till dem levereras av en dieselgenerator.
Hemsöleden är 540 meter bred och har
mycket korsande trafik. Flera fartyg går
varje dag upp längs Ångermanälven till pappersmassefabrikerna
för att lasta och lossa.
Någon fara för att korsande trafik skall
fastna i färjans linor föreligger inte då man
efter att ha lagt till kan slacka dem.
Den nya färjan kommer radikalt att minska
ledens förbrukning av dieselolja och den
kommer i motsvarande grad att medverka
till en minskning av påfrestningarna på miljön.
För personalen blir övergången till linfärja
en enorm omställning. Från att ha varit
två på vakten i alla år blir man nu ensam och
frågan är om inte just detta oroar dem mer
än något annat.
10 11
Bygget av nya färjan pågår alltså, men
ännu har man inte satt spaden i backen för
de nya lägena. På ritbordet finns allt klart, in
i minsta detalj och man räknar med att anbudsunderlaget
skall läggas ut under sommaren.
Nästa sommar kommer i alla händelser
den nya färjan att gå i dem.

Färjerederiets nya linfärjor
Information från
byggnationen av
NB346 i Finland
Snart är det dags för ”grönt ljus” på färjans
signaltavlorna för att köra ombord de första
bilarna på linfärjan. I nuläget jobbar varvet för
fullt med arbeten över hela färjan. Elektriska-/
mekaniska- samt hydraulikarbeten pågår för
fullt. Man ser att det händer mycket med
färjan mellan mina besök på varvet. Enligt
varvets planering sker sjösättning under vecka
22 och då får skönheten äntligen bekänna färg
för första gången i havsvatten. Namn på de
nya färjorna är inte bestämda, men mycket
talar för att namnen kommer att refererar till
ASYNJOR.
Vad är Asynjor frågar sig nog många? Asynjor
är i den nordiska mytologin kvinnliga gudar.
Dessa har något eller några områden som de
är speciellt kunniga inom och tillbeds för.
Hälsningar
Peter Sundahl
Den preliminära tidtabellen för NB346 och resterande
tid för byggnation/leverans:
NB346 på slip
Sjösättning – vecka 22
Semesterperiod på varvet vecka 27 – 30,
HAT (Harbour acceptance test) = varvets egna provvecka, vecka 32
SAT (Sea acceptance test) = varvet/rederiet/ transportstyrelsen genomför
gemensamma prover under vecka 33
Bogsering från varv Finland tilll Fridhems varv/Lysekil sker under
veckorna 35-36,
Slutliga tester och manöverkontroll samt utbildning under vecka 37-39
Leveransdatum för komplett färja enligt kontrakt till rederiet
2010-09-30 (vecka 39)
Bogsering från Fridhems varv till Hamburgsundsleden för slutlig instal
lation och start av operativ drift.
Självklart planeras det för lite festligheter på leden under hösten.
Då kom mer färjans gudmor att genomföra dop av färjan. I nuläget är
varken g udmor eller tidpunkt för dop bestämt.
Klädupphandlingen
klar
Färjerederiet skrinlägger planerna med
tygklisterlappar och avstår från ett
sparprojekt som har alla möjligheter
att äventyra Trafikverkets varumärkesstrategi.
– När vi fått hem arbetsjackan som finns i
lager hos Tranemo använder vi inte varselkläder
av den gamla typen mer, säger rederichefen
som själv skött klädupphandlingen den här gången.
De gamla kläderna skall vi lägga åt sidan ett tag till dess vi vet vad
vi skall göra med dem. Det har talats om att överlämna dem till Swe-
Road för vidare befordran till kollegor i andra länder, men i dagsläget
är det inte klart hur det blir med detta.
Med byxorna är det inga problem eftersom de är omärkta och vitskjortorna
som inte exponeras särskilt mycket sliter vi ut och nybeställer
vid behov.
Vi skall även ha en parkas och en fleecejacka och dessa kan vi börja
beställa redan nu. Hos Tranemo räknar man med att vissa persedlar
kan komma att ta slut, men påfyllning i hyllorna kommer att ske
vartefter.
Tenö varv
– en stark partner
Tenö varv är Färjerederiets varv i Stockholms Skärgård.
Centralt beläget på Bogesundslandet strax söder om
Vaxholm, erbjuder vi en närhet till alla nya och gamla
kunder.
På Tenö varv genomförs alla förekommande varvsarbeten.
Som enda varv i landet tar Tenö sedan flera år tillbaka, i egen reningsanläggning,
hand om allt avlopps-, spill-, smält- och regnvatten
från varvsområdet. Alla miljövådliga ämnen avskiljs, destrueras
på plats, eller transporteras till annan destruktionsanläggning
Rederiets verksamhet är certifierat enligt flera olika standarder för att säkerställa att vi
arbetar på rätt sätt. Miljön enligt ISO 1401, kvalitén enligt ISO 9001, arbetsmiljön enligt
OHSAS 18001 och AFS 2001:1
Info/kontakt: Trafikverket Färjerederiet Tel 08-544 415 40 www.trafikverketfarjerederiet.se
12 13
Vinteroveraller och hängselbyxor
för isvägspersonalen skall
inte vara någon akutvara just nu
och kommer att kunna levereras i
tid till isvägssäsongen.
Khakikläderna går inte längre
att köpa och skall inte heller finnas med på Färjerederiets klädlista
framöver.
Det är rederichefens förhoppning att de nya kläderna skall vara
våra arbetsplatser tillhanda i tid till midsommar.
Tjänster som vi kan erbjuda
• Stålbyggnad
• Blästring och målningsarbeten
• Renovering och installation av:
Scania, Volvo och Mitsubishi
motorer
• Renovering och installation av:
Aquamaster, Schottel, Voith
Schneider propelleraggregat
• El och reglerteknisk utrustning
• Snabb fältservice med kreativ
personal

Maskinbyte på
Gullbritt
En rad mindre fartyg står just nu i kö för att komma upp på någon av
Fridhems slipar och det är som vi berättat om tidigare i Sjövägen, ett resultat
av den stränga vintern.
En rad arbeten pågår just nu på varvet. Hamn och Sjö AB har fortfarande
sin pråm på en av sliparna. Det är ett arbete som pågått en tid, men som kommer
att avslutas inom kort.
Två av våra egna färjor skall torrsättas. Det är Bohus-Malmönfärjan Maria
som kommer för en del arbeten med klaffarna. Den skall också målas och besiktas.
Ängöledens färja kommer också till Fridhem och även den skall efter klaffarbeten
och målning besiktas innan den sjösätts igen.
Ett av de arbeten som man nu planerar för på Fridhems varv och som sticker
ut lite är bytet av huvudmaskin i Gullmarsledens färja Gullbritt.
– Det är en Mitsubishi och för övrigt den största maskin vi har i någon av
våra färjor, berättar varvschefen Olle Johannisson.
Fridhem har hela tiden att antal propelleraggregat inne för renovering och
de arbetena pågår hela tiden.
Modellförsök pågår
Som det tidigare har informerats om i Sjövägen så pågår projekteringen av en
ny färja och färjelägen till färjeleden Visingsö-Gränna, trots att det ännu inte
finns något färdigt beslut i avgiftsfrågan.
Eftersom kraven på denna nya färja till Visingsö
delvis är annorlunda än kraven på en
”normal” vägfärja, togs beslutet att det skulle
genomföras modellförsök. De försöken utfördes
nu i mitten av maj av Force Technology
i Köpenhamn i deras 240 meter långa ränna.
Innan modellen började byggas hade så kallade
CFD-beräkningar (CFD = Computational
Fluid Dynamics = Strömningsmekaniska
beräkningar) på skrovets motstånd gjorts
ett antal gånger, med försök till att optimera
skrovformen mellan varje beräkningsomgång.
Skalan som modellen byggdes i styrdes
av storleken på de modellpropelleraggregat
som fanns att tillgå. I detta fall innebar
det att modellen är byggdes i skala 1:10,26,
eller drygt 5 meter lång och 1,3m bred.
De preliminära resultaten av modellförsöken
visar bland annat ett något lägre motstånd
än vad beräkningarna gjorde. Förhoppningsvis
sker det ingen större förändring till
den slutgiltiga rapporten, som kommer inom
ett par veckor.
Fredrik Skeppstedt
Gällnö
leveransbesiktad
Furusundsfärjan
Linnea nybesiktad
Efter att ha varit ordinarie färja på Adelsö fick Linnea avlösning
av linfärjan Tora. Därefter har hon varit stationerad vid Furusundsleden.
I slutet av maj lämnade hon Tenö där hon torrsatts och bottenmålats.
En rad andra jobb passade man också på att göra. Nybesiktad
går hon tillbaka till Furusund dit hån återkommer lagom till sommartjänstgöringen.
– Vi hade två veckor på oss med henne och vi klarade det. Nu går
hon tillbaka till Furusundsleden dit sommarfolket nu börjar att komma.
Säger varvschefen Tomas Marshall.
14 15
Vaxholmsbolaget har tagit leverans av det andra nybygget
och liksom den första leveransen valde man Tenö Varv för
leveransdockningen.
Vaxholmsbolaget beställde två likadana båtar från varvet i
Nystad. Den första var Nämdö och den andra och sista i serien
var Gällnö. Båda leveransdockade på Tenö varv där man
naturligtvis sträcker på sig efter det hedersuppdraget.
Peter Karlsson firar
30 år på Tenö Varv
1980 började Peter Karlsson som mekaniker på Tenö och
där har han blivit kvar. Nu har det gått 30 år, en rasande lång
tid och ändå är han bara ett par år över femtio.
Sedan cirka 10 år tillbaka är han projektledare på varvet
med en erfarenhet som få andra och för varvet är han en kunskapsbank
av ansenlig storlek.
Kamraterna på varvet tycker att det är lite väl länge till
NOR-utdelningen som brukar vara i slutet av året. Risken är
uppenbar att det kan bli en liten förfest om arbetskamraterna
på varvet får bestämma.

MILJÖMÄRKT
341 719
Trafikverket Färjerederiet
Besöksadress:
Norrhamnsvägen 3
Almanacksbilden
Postadress:
Box 51
185 21 VAXHOLM
Telefon: 08-544 415 00
Fax: 08-544 415 10
Nu har alla inbitna hojälskare sommarrustat sina cyklar, rostat av och kommit igång med åkandet.
I stockholmsområdet träffas mc-åkarna som ofta är ”gubbar” i medelåldern. De åker ut på landet, stannar, fikar och pratar mc.
Ofta åker man från Stockholm ut över Värmdö, via färjorna i Oxdjupet och Vaxholm tillbaka in till Stockholm.
Spigniew Wolski tog den här bilden när farbröderna, många med frun på bönpallen, kom åkande från Stenslätten, över till Rindö där de ses
lämna färjan.
www.trafikverketfarjerederiet.se