Vägverket Färjerederiet - Sjövägen

MILJÖPRIS TILL FÅRÖLEDEN S. 8
HAMNENS DAG I STOCKHOLM S. 6-7
JUBILEUM PÅ EKERÖLEDEN S.4
www.vv.se
Information från Vägverkets Färjerederi·September 2003

Höst med många bollar
I skrivande stund befinner jag
mig pa Smögen och har
hösten gjort sin entre, med
kraftiga sydliga vindar och
byar av regn. Det känns som
om vi just nu befinner oss i ett
mellanläge med varannandagsväder.
Just idag och med
anledningen till att jag är här,
passar det bra med dåligt
väder, något som jag ytterst
sällan önskar mig.
Många bollar i
luften
Något som man kan läsa i
anställningsannonser och
liknande.
F ä r j e rederiet har just nu
många bollar i luften, något
som jag brukar vara skeptisk
till för det handlar ju om att ta
ner bollarna utan att tappa
dem, något som kan vara nog
så svart.
Nyttja vattenvägarna
Sen i sommras då Motormännens
riksförbund gick ut
i pressen med att man borde
nyttja vattenvägarna bättre
har det varit en intensiv press
pa Färjerederiet.
Hoppas nu att vi kan plocka
ner dessa bollar på ett
sätt som gynnar Färjerederiet.
En ny färja har vi fått
levererad, i alla fall finns hon
i Sverige, Venus en fantastisk
färja som jag hoppas ska göra
nytta i Färjerederiets tjänst i
många år framåt.
Innan hon kommer i trafik
ska personalen utbildas och
därtill ska vi ha en officiell
invigning.
Omslagsbild:
Fåröleden.
Foto Joakim Berglund
Hamnens dag
Lite tjuvstart fick vi i helgen
som gick då vi fick
tillfälle att visa upp henne i
Stockholm på hamnens dag.
Många besökare blev det och
i n t resset för färjor verkar
stort hos Stockholmarna.
En eloge till de som jobbat
med projektet och skapat
en färja för framtiden med
modern teknik.
Arkökurserna
Kursverksamheten på A r k ö
fortgår och idag gick vi i gång
med kurs 2 efter sommaren.
Ekeröleden
10 år
Sen förra numret av Sjövagen
har vi firat Ekerö-leden 10 år.
Trots all konkurrens ru n t
omkring med EMU-val osv
var det bra uppslutning kring
Ekerö och jag känner att vi
har ett stort antal intresserade
och nöjda kunder .
Tack Ekerö-leden med
Vägverket Färjerederiet
Besöksadress:
Norrhamnsvägen 3.
Anders i spetsen för en fin
dag.
Miljöpriset
2002
Vi har också delat ut
miljöpriset 2002 som gick till
Fårö-leden för deras insatser
att minska elbehovet och
på det viset värna om miljon.
Fårö-leden med Erik i spetsen
gjorde en fin dag i Fårösund
med god hjälp av vädergudarna.
Tack for det.
I samband med detta vill jag
passa på tillfället att
puffa lite för miljöpriset 2003 ,
Skriv några rader till mig
eller till någon av de
operativa cheferna och
berätta vad just Ni har gjort,
observera att alla är
välkomna.
Postadress:
Box 51
185 21 VAXHOLM
Nya leder
Nu jobbar vi vidare med nya
leder och jag vill återigen
klart uttala att jag inte på
något satt glömt den dagliga
driften bara för att jag skriver
om det nya.
Däremot vet jag att Ni ute i
verksamheten sköter den
dagliga driften på ett
enastående satt som gör att
jag kan ägna mig mer åt
framtiden.
Nu går vi så sakta in i en
höstperiod och då handlar
det mycket om VP o c h
ekonomi och jag vill önska Er
alla lycka till med det arbetet.
Lev väl!
Kör försiktigt!
Anders.
ANDERS WERNER
Rederichef
Tfn. 08-544 415 00
Telefon: 08-544 415 00
Fax:08-544 415 10
Sjövägen är en information från Vägverkets Färjerederi. Den utkommer vid behov och saknar därför
utgivningsplan. Kontaktperson och ansvarig utgivare Informationschef: Mats Eriksson,Vägver kets Färjerederi,
tel:0693/200 50,08/544 415 50. Mobil:070/680 08 82. Fax:0693/66 20 13,08/544 415 10.
E-post:mats-a.eriksson@vv.se Färjerederiet på internet www.vv.se E-post: vagverket.farj@vv.se

- Hur kan vi förenkla?
Fick frågan av Karl-Erik om jag
kunde skriva något till detta
nummer av Sjövägen, vilket
kändes lätt att säga ja till.
Tänker börja med Flc
samlingen i Kungälv i slutet på
augusti, vilket är ett viktigt
möte för verksamheten då det
är startskottet på VP arbetet ute
på lederna.
De direktiv och re s o n e m a n g
som avhandlas på detta möte
ligger till grund för hur vi på
lederna ska bedriva VP arbetet.
Tidschemat under dessa dagar
är pressat, alltför pressat enligt
några av våra stödfunktioner
som känt att de inte riktigt
hunnit få med allt som de
tycker är viktigt att förmedla
till oss.
Jag tror att vi måste vara lite
b ä t t re förberedda inför
samlingen och se till att
stödfunktionerna tillsammans
med Flc gruppen enas ikring
vad som är ”viktigt” att få med
och vad som med fördel kan
lämnas utanför.
När det nu blivit dags att lämna
in våra VP arbeten så vet jag att
vi är många som haft en
arbetsam tid med nya direktiv
och inte minst många nya
blanketter att hantera, detta
behöver vi fundera kring.
Jag tycker att vi ska använda
tiden fram till nästa års VP att
försöka bena ut hur mycket
dokument som måste finnas
med och hur vi kan förenkla
arbetet, viktigt är också att
utbildningen i ekonomi och
personalfrågor för Flc som vi
diskuterade blir verklighet.
En sista reflektion från mötet i
Kungälv får bli när vi sista
dagen i den frigående gruppen
diskuterade var rederiet bäst
placerar de nya färjorna Venus
och Pluto som är på väg in i vår
verksamhet, visst är det
stimulerande att hantera den
sortens frågor.
Vi kan konstatera att färjorna är
efterlängtade, och att många av
våra färjledschefer nog gärna
hade fått färjorna till just ”sin”
led.
Det vi hoppas är att färjorna
ska få efterföljare för att ersätta
y t t e r l i g a re tonnage, samt
kanske till nya leder som ett
aktivt rederi gärna är med att
startar upp.
Jag har tjänstgjort som Operativ
chef under Karl-Eriks
semesterveckor vilket
inkluderar 1 vecka i september
då han var med
f r i t i d s f ö reningen till Tu r k i e t ,
vilket jag har förstått var en bra
resa för alla i gruppen.
Under tiden jag tjänstgjort har
det väl inte hänt några
dramatiska händelser men det
är ändå en del frågetecken som
dyker upp och som behöver
rätas ut. Det finns också ett
behov att diskutera olika saker
som händer ute på lederna.
Det har varit intressant att få ta
del av de olika verkligheter vi
har att hantera ute i landet, jag
hade tänkt att jag skulle kunna
få till några resor under hösten
och hälsa på er, för att få en bild
och därmed lättare sätta saker i
sitt sammanhang när vi
diskuterar det som händer ute
på era leder.
STEFAN LARSSON
flc. Nordöleden, stf. chef
Granskning av VP påbörjad
- Allt går inte att
utföra under 2004
Verksamhetsplanerna från
färjelederna för 2004 är nu
inlämnade. Det är ett stort
arbete som lagts ned ute på
lederna och många har varit
delaktiga i detta arbete.
Mycket av min tid kommer jag
nu att lägga ner för granskning
av alla inkomna
v e r k s a m h e t s p l a n e r. Jag har
också besökt alla färjeleder
inom mitt område och jag har
träffat personalen, som pratat
för sin led och varför den skall
prioriteras i åre t s
verksamhetsplan.
Det blir ett grannlaga arbete
för mig att prioritera vad som
är möjligt att göra nästa år. Allt
som står i planerna kan vi inte
utföra under 2004 och detta
hoppas jag att ni har förståelse
för.
Det har ju också aviserats tuffa
3
avkastningskrav från ägarna
som vi måste leva upp till.
F ö rutom verksamhetsplanen
för nästa år arbetar vi med en
framtida disposionsplan för
linfärjor samt en långsiktig
investeringsplan för färjor,
färjelägen och vaktstugor. Jag
ser det också som möjligt att
vid någon arbetsplatsträff på
just din led i samverkan
diskutera framtidsfrågor samt
berätta lite mera om
färjerederiets framtidsplaner.
Våra möten med beställarna är
viktiga för verksamheten. Vi
kan där utveckla vår
verksamhet och jag tycker att
ni skall höra av er med goda
idéer som kan framföras på
dessa möten. Det som närmast
står för dörren är möte med
op. fri
Tfn. 031- 96 17 71
Region Sydöst för Skenäs och
Stegeborg och Region
Mälardalen för Arnö .
OpSam möte i Härnösand
den 16 oktober
Op.chef lin
JAN HÄGGSTRÖM
Tfn. 08-544 415 19

Jubileumsfest på Ekerö
Efter flera månaders
förberedelser gick Ekeröledens
tioårskalas av stapeln, sista
lördagen i augusti. Omkring
1500 människor kom i
strålande sol till festligheterna.
Bland jubileumsgästerna kunde
man se generaldirektör
Ingemar Skogö, rederichef
Anders Werner, förre
kommunikationsministern och
landshövdingen Ulf Adelsson,
samt representanter för
kommunerna i stockholmsområdet.
Föreställningen var synnerligen
välregisserad och regissören
själv, färjeledschefen Anders
Olby lyckades som vanligt,
med hjälp av sin personal.
På Ekerö höjdes i början av
1990-talet röster för en
förbindelse över Vårbyfjärden
till Botkyrka, röster som
åtföljdes av förslag på både bro
och tunnel. Detta sade man nej
till på Ekerö och då återstod
endast förslaget på färjetrafik.
Sista veckan i augusti 1993
invigdes den nya, avgiftsbelagda,
förbindelsen som allt
sedan dess har varit en succé.
Företagarna på Ekerö har
kunnat utöka sin kundkrets på
”andra sidan” och där har
medborgarna på Ekerö också
hittat nya möjligheter till
utkomst. Nu, tio år efter
invigningen kan man bara
konstatera att det är
arbetspendlarna som genom
åren svarat för den största
trafikökningen.
Den 30 augusti firade man på
Ekeröleden de tio åren med
öppet hus ombord på Freja, och
många besökare blev det.
I strid ström passerade man
manöverhytten där personalen
guidade och berättade om all
utrustning, om trafiken,
arbetsförhållandena och annat
som hör verksamheten till.
Samma sak var det i maskinrummet
dit strömmen av
intresserade var lika strid.
Ombord på Freja hade ett par
partytält rests varav det ena
reserverats för Täljebäljarna, en
Uppskattningsvis kom det 1500 besökare när E keröleden bjöd till jubileum.
dragspelsorkester som
masserade besökarnas öro n
med skön musik.
Det andra tältet inrymde
servering av kaffe och läsk
samt Färjerederiets och Ekerö
kommuns utställningsskärmar
och trycksaker.
Här hade också ledens
biljettförsäljare sin plats. Dagen
till ära erbjöds pendlarna att
köpa månadskort till starkt
rabatterat pris. 250 kunder
passade det unika tillfället.
Personalen med färjeledschefen
Anders Olby i spetsen har
dragit ett tungt lass för att det
hela skulle klaffa och kunde av
besökarna inkassera många
sköna rosor för det.
Under dagen var det också
många trafikanter som gav
personalen klapp på axeln och
beröm för sättet att sköta
verksamheten på leden.
Ekeröfärjan har verkligen blivit
ekeröbornas egen färja, vilket
man i högsta grad visade denna
soliga augustilördag.
Till tioårsfesten hade Färjerederiet
bjudit in ett antal
personer som hade del i att
leden kom till, samt ett antal
representanter för Ekerö och
övriga kommuner i
Stockholmsområdet.
4
Ombord på freja är fr.v. Ingemar Skogö,generaldirektör, Anders
Werner, rederichef och Anders Olby, färjeledschef.
I manöverhytten fanns det många intressanta saker att titta på.

Täljebälgarna svarade för det musikaliska.
Stina Svensson svarade för inkomsterna.
Penna och trycksaker delades ut till trafikanterna.
Stor flaggning fördes, jubileumsdagen till ära.
5
Invigning x 2
Det har hänt en del på
Nordöleden de senaste åren.
Här har man fått en ny typ
av färja. Ulrika som först
byggdes om på
Oskarshamnsvarvet och nu
under en tid anpassats till
leden går nu i trafik och har
blivit mycket populär bland
trafikanterna.
Personalen har också fått en
ny färjestuga som man helt
nyligen tagit i besittning. Nu
känner man ett behov av att
få visa allt detta nya och fina.
Därför bjuder man nu till
invigningskalas i dubbel
bemärkelse den 3 oktober.
Rekord i MC
Motorcykelns popularitet är
inte att ta miste på. Antalet
ökar hela tiden och någon
gång emellanåt får vi bevis
för detta på våra färjor.
Ett nytt fantastiskt re k o rd
noterade färjorna på
Oxdjupet och Vaxholmsleden
för några veckor sedan.
Dryga 200 mc. Ombord vid
ett och samma tillfälle.
Mc-klubben Independent
MC Värmdö arrangerade
en körning från Värmdö till
Skokloster och till den anslöt
sig medlemmar från flera av
klubbarna i Stockholmsområdet.
Ulf ”Piller” Andersson som
satt inklämd någonstans i
mitten av mc-högen klev upp
på sin hoj och tog den här
vackra bilden på sina
reskamrater.

Hamnens dag i Stockholm
Marknaden i
september 2003
Höstsolen lyser brandgul över
Vaxholm och det är
fortfarande idag den 22
sommarvärme över
Rederikontoret.
Sedan mötet med
kommunpolitikerna den 28
augusti har dagarna rusat fram.
Intresset för nya avgiftsbelagda
leder i Stockholms farvatten är
mer än stort. I tisdags träffade
jag Nacka kommun igen och
idag har jag besökt Lidingö
stad, på torsdag blir det träff
med Stockholms stad och
Ekerö vill snarast få till en ny
n o rdlig förbindelse till
Hässelby.
Allra hetast just nu känns
Stockholms Stads och
Stockholms Hamnars intre s s e
för att vi skall kunna avlasta
Valhallavägen och Roslagstull
från alla tunga och farliga
transporter till och från
Värtahamnen och detta går att
lösa med våra färjor. Region
Stockholm ser detta som en
utmärkt lösning under
byggnationen av Norra Länken
och när den blir klar kör vi
mellan Nacka och Ropsten tills
Österleden blir byggd
2020!!!!????.
I lördags hade Stockholms Stad
Hamnens Dag
längs Stockholms kajer och vi
inbjöds till att ligga i
Frihamnen och visa upp vårt
nybygge VENUS. Gissa om hon
lös som en stor sol i det vackra
vädret och med ny information
om Vägar till Sjöss till
besökarna och Färjere d e r i e t s
ballonger till barnen så blev
dagen en succe. Richard
Broman som förde befälet på
färjan tillsammans med Anders
Eriksson lös ikapp och
b e f ä l h a v a re Stefan Ljungberg
6
hade fullt sjå med att förklara
för besökare hur vår nya
s t y rhytts manöverbrygga
fungerar. Under däck hade vi
hjälp av Fredrik Skeppstedt och
på däck av både Jan Andrén
och David Permansson med
flickvän, Roger Nyman och
Göran Westin. Bland besökarna
syntes en lycklig ekonomichef
Peter Johansson med likaledes
lycklig hustru. Vi hade också
verkställande dire k t ö ren i
Stockholms Hamnar Christel
Wiman på flera besök med dels
hamnstyrelsens ordförande och
dels hamnens tekniske chef.
Dessa kan knappast hålla sig
tills vi får igång trafiken till och
från Värtahamnen. Vi kommer
för att stilla deras nyfikenhet
köra ett fullskalepro v
tillsammans med Vägverkets
B e redskapsenhets monterbara
färjelägen under närmaste
månaden och till detta inbjuds
både Politiker, Press och
Petroleum. Vi kommer även att
Foto: David Permansson
d e m o n s t rera trafiken mellan
Lidingö och Nacka på samma
sätt.
Ja, det är alltså fullt ös på
marknadssidan och vår nya
affärsplan som håller på att bli
färdig faller väl på plats. Full
fart på marknad betyder vind i
seglen för hela Färjere d e r i e t !
För att hinna med lite
avkoppling har jag införskaffat
en Grand Danois-valp på nu 9
veckor som äter 2 kg per dag
och på ett år skall uppnå en
matchvikt på 70 kilo. Passande
heter hon Nike vilket står för
Segerns Gudinna. Det gäller ju
att hålla flåset uppe..
GUNILLA PARTENIUS OLSSON
Marknadschef
Tfn. 08-544 415 20

Venus på svenskt
vatten
Fredag 12 september
levererades Ljusteröledens
nya färja Venus till
Färjerederiet. Färjan ligger
tills vidare på Tenö Varv.
- Vi startade från Nystad och
gick upp mot Åland där vi
g j o rde en timmas uppehåll i
Långnäs. Sedan fortsatte vi
över till Tenö. Resan tog totalt
15 timmar och vi hade bra
väder hela tiden, säger Rickard
Broman, färjeledschef.
Venus, som den nya färjan heter
re p resenterade Färjere d e r i e t
som visningsfartyg under
hamnens dag och gick därefter
till G5 varv för torrsättning och
bottenmålning.
D ä refter går hon tillbaka till
Tenö ett antal dagar för
utbildning av personalen innan
den påbörjar resan mot
Ljusterö.
- När vi får upp den till Ljusterö
ska vi fortsätta med
utbildningen av personalen.
Den är ganska lik de övriga
färjorna att köra, så det ska inte
bli några problem med det.
D ä remot har vi en del ny
utrustning på den här som inte
finns på de andra och det är det
som vi ska gå igenom. Den 16
och 17 oktober avslutar vi
utbildningen med en
räddningsövning innan vi tar
den i trafik, berättar Rickard
Broman.
Den 24 oktober ska Ve n u s
officiellt få sitt namn, den ska
döpas och invigas vid en
ceremoni på Ljusterö.
Personalen på rederikontoret i
Vaxholm passade på att göra
studiebesök kort efter Ve n u s
ankomst till Sverige och vi var
nog många som slogs av den
fina finishen ombord. I
m a n ö v e rhytten, i
passagerargångarna och under
däck.
Venus har ett lite speciellt
utseende mot övriga färjor i vår
flotta. Den har brutet däck i
varje ände.
- Vi ville ha rejäl höjd i
utrymmena under däck. Det
fick förstås till följd att den blev
för hög för våra lägen. För att
korrigera detta har man brutit
däcket på det här sättet, säger
Broman.
Vi var nog också många som
slogs av att en så tekniskt
avancerad färja hade så lite
knappar vid manöverplatsen
på bryggan.
- Det beror på att larm och
övervakning ligger i ett enda
system och det är nytt på den
här färjan. Vi kommer att vika
en dag för utbildning på det
systemet, säger Rickard
Broman.
Den allmänna uppfattningen
vid besöket är helt klart att det
finska varvet gjort ett bra
arbete, finishen är oklanderlig
och till på köpet en månad före
avtalad tidpunkt.
I dagsläget ligger Ve n u s
systerfartyg Pluto i Nystad.
Skrovet som tillverkats i Riga är
bogserat på plats och arbetena
med att färdigställa även den
har redan påbörjats.
7
Bidrag till
fototävligen
före den 1
november
I förra numret av Sjövägen
utlyste vi en fototävling med
syfte att få in bilder till 2004
års almanacka.
En del bidrag har kommit in,
men vi skulle vilja att ni tar
en titt på arbetsplatsen eller i
ert privata arkiv, så att vi får
in ännu fler. Vi vet att ni har
fantastiska bilder ute på
arbetsplatserna.
Era bidrag ska vara oss
tillhanda senast den 31
oktober för att vi ska hinna
utse vinnare och trycka den
nya almanackan innan jul.
Ny hemsidan
ligger ute
Vi har tappat räkningen på
det antal gånger vi lovat
lägga ut Färjerederiets nya
hemsida. Den har legat klar
hos oss sedan försommaren,
men Borlänge har haft
problem att hantera denna
nya dot.netbaserade sida.
I mitten av september tog
Borlänge emot den för
körning i en testare a ,
varifrån den senare kommer
att läggas ut i skarpt läge.
Min förhoppning är att den
skall ligga ute när ni får detta
blad i er hand.
Alla kommer att få besked så
snart den ligger ute och då är
det viktigt att vi alla går in
och tittar på den. Titta i
första hand på det som rör er
arbetsplats och låt oss veta
om det finns felaktigheter i
den. Vår avsikt är att rätta till
dessa fel så snart som
möjligt.

Miljöpris för bergvärme
I miljökommunen Gotland var
det många som överraskades
och gladdes av det faktum att
F ä r j e rederiet sätter
miljöfrågorna i sådant fokus.
I n t resset från media och
responsen från lokala
f ö reningar i samband med
miljöprisutdelningen i
Fårösund vittnade om detta.
- Vi tyckte alla det var roligt att
vi lyckades få priset, men ännu
har vi inte bestämt vad vi ska
göra med prispengarna, säger
färjeledschefen Erik Olsson.
Fåröledens vaktstuga var sliten
och för liten. Den motsvarade
inte längre de krav man hade
rätt att ställa på
personalutrymme av detta
slag.
Beslut togs att bygga om den
gamla stugan samt att bygga
till de utrymmen som krävdes
för att skapa moderna lokaler
för personalen. I samband med
detta skulle man också byta ut
sitt gamla värmesystem. Olika
u p p v ä r m n i n g s m e t o d e r
diskuterades, men tidigt
fastnade man för miljövänlig
bergvärme.
Samtidigt hade lägena i
Fårösund och vid Broa byggts
om. Lägena behöver vintertid
värmas upp för att isen inte
helt skall kapsla in dem.
Personalen på leden såg nu
möjligheter att med hjälp av
b e rgvärmen åstadkomma ett
t re n d b rott vad gäller det
ökande behovet av elenergi.
I dag värms både färjestugan
och läget på Fårösundssidan
med bergvärme. För varje
insatt kilowattimma får man
nu flera tillbaka. De två
b o r rhålen förser stugan och
läget med den värme som
behövs och till kostnader som
inte skulle förslå långt med
gammal, traditionell metod.
Efter provperiod lämnade
leden in sin ansökan om att få
F ä r j e rederiets Miljöpris och i
kamp med andra har
Färjerederiets Råd utsett dem
till 2002 års vinnare.
I närvaro av inbjudna gäster
och i samband med Rådets
Färjeledschef Erik Olsson tar emot priset från Rederichef Anders Werner.
möte på Fårö delades priset ut
till leden, som representerades
av färjeledschefen Erik Olsson.
Arne Ekman representant för
8
Utveckling Norra Gotland
(UNG) och Kerstin Kalström,
F ö reningen Fårös Framtid,
talade varmt om Färjerederiets
sätt att sköta servicen på leden
och uttryckte en förhoppning
om fortsatt färjedrift i många år
framåt.

- Vi kör igång 2004
Nu kör vi igång
miljöledningssystemet
Till kommande årsskifte 2003 -
2004 börjar vi arbeta efter vårt
miljöledningssystem. I
avvaktan på att information
om systemet genomförs på
arbetsplatserna börjar vi arbeta
med den delen som går ut på
att åtgärda våra fyra
betydande miljöaspekter. Det
är inget krångligt och kräver
inga stora uppoffringar, utan
små enkla handgrepp som
snabbt ger resultat.
Här följer ett litet smakprov på
den delen vi skall börja arbeta
med vid årsskiftet:
• vi skall minska
avgasutsläppen från våra
fartygsmotorer genom att
stoppa
framdrivningsmotorerna vid
längre uppehåll än 10 minuter
mellan turerna.
Hjälpmotorerna stoppas vid
uppehåll längre än 1/2 timme.
Vi skall undvika fullgaspådrag
och i övrigt inta ett mjukt
körsätt. Vi skall månadsvis
mäta bränsleförbrukningen per
körd sjömil och föra in
uppgifterna i
Den evige
Vaxholma
ren
förbrukningsloggarna som
underlag för den egna
uppföljningen. Vid
arbetsplatsträffar tas resultatet
upp för analys och diskussion.
• vi skall minska vår
elförbrukning genom byte till
lågenergilampor där så är
tillämpligt. Sänka
temperaturen (dock frostfritt) i
maskinrummen på
stillaliggande fartyg och så
långt som möjligt endast
använda motorvärmare istället
för värmefläktar. Installera
timer och/eller närvarostyrd
elektronik för belysning,
kaffebryggare och liknande.
Använda energibesparande
alternativ ex.vis värmepumpar
vid om och nybyggnad av
kontor, färjvaktstugor,
varvsbyggnader, övriga
arbetslokaler, färjelägen mm.
Fridhems varv skall under de
närmaste åren ansluta sitt
värmesystem till det nya
fjärrvärmesystemet som dras
fram i Lysekilsområdet
samtidigt som Tenö varv ska
undersöka möjligheterna för
att övergå till miljövänligare
uppvärmningsalternativ.
Ulf Back har tagit tjänstledigt
för att prova annan arbetsgivare
lite närmare sina rötter, eller
som han själv föredrar att
uttrycka det.
- I ärans och hjältarnas
landskap.
Vid ett litet tårtkalas i Vaxholm
avtackades Ulf av personalen
på rederikontoret och här fick
han också lov att bekänna färg.
Han är, som alla kan se,
verkligen en riktig
Vaxholmsvän.
Vi gratulerar Avesta kommun
till lånet och hoppas Ulf skall
stå ut de sex månader han tagit
ledigt från Färjerederiet.
9
• vi skall minska
kemikalieförbrukningen
genom ett utökat försök med
att avstå från att måla
antifouling i botten på fartygen
på ostkusten. Vi skall efter
hand som fartyg byggs om
eller ersätts av nya övergå till
att använda mer miljövänlig
hydrauldrift. Tillsammans med
färgleverantörerna skall
Teknikfunktionen och våra
varv söka nya färgalternativ
och målningssystem.
• vi skall förbättra vår
avfallshantering genom
källsortering av hushållssopor
där kommunen har ett utbyggt
transportsystem för detta.
Miljöfarligt avfall sänds till
våra varv, Hönö verkstad,
Härke slip, respektive
kommuns mottagning för
miljöfarligt avfall eller
auktoriserat avfallsbolag, för
vidarebefordran till deponi
eller återvinning.
Miljöledningssystemet
återfinns i sin helhet i
datamappen
”Miljöledningssystem” under
BL-Farja. Där beskrivs vår
miljöpolicy tillsammans med
Gratulationer
fler rutiner och åtgärder för att
minska vår miljöbelastning. Vi
återkommer till detta vid den
information om systemet som
kommer att ges ute på
arbetsplatserna nästa år.
Lägg märke till att det än så
länge är ett arbetsmaterial som
ligger i datormappen, som
efter det att vi genomfört
internrevisioner på systemet,
kommer ut i pärmar till alla
arbetsplatser.
Jag återkommer med mer
information om vårt
kvalitetsledningssystem, som
nu börjar ta form, i kommande
nummer av Sjövägen.
50 åringar 60 åringar
SVEN-OLOF HANSSON,
Hönöleden
4 oktober
THOMAS BERKEY
Oxdjupsleden
11 oktober
BENGT FRYCKSTEDT
Säkerhet Miljö&Kvalitet
Tfn. 0498-27 09 10
JAN-ÅKE MÖLLER
Svanesundsleden
30 oktober
LARS-INGE OLOFSSON
Svanesundsleden
30 oktober

Verksamhetsplanering inför 2004 igång
Nu har det gått några veckor sedan Ulf
Back påbörjade sin tjänstledighet och jag
fick träda in som tillföro rd n a d
personalchef. Det är dock inte bara jag som
har fått dyka rätt in i hetluften utan även
mina medarbetare.
Anita Persson, som arbetar halvtid på
Personal, har en tuff uppgift att ta sig an
det viktiga arbetet med vår omfattande
interna utbildningsverksamhet. Pernilla
Gustafsson, som är inhyrd från Manpower
på 80%, stöttar administrativt och håller
som bäst på att sätta sig in i det löpande
arbetet.
Det brukar ju ta ett tag innan saker och ting
faller på plats men det känns som att vi är
klara över hur vi vill arbeta för att ge bästa
möjliga stöd till organisationen. En viktig
Exchange of radio messages
overheard on the marine
waveband in the northwest
Atlantic:
American transmission: Our radar shows
a collision risk. Change your course 15
degress to port.
Canadian transmission: Our radar also
shows a collision risk. We suggest you
change your course 15 degrees to
starboard.
American: This is not a suggestion. This is
an instruction from the United States Navy.
Change your course 15 degrees to port
förutsättning för att vi ska kunna göra ett
gott arbete är att vi genom er får veta hur
saker och ting fungerar ute i verksamheten.
Vi vill därför gärna att ni hör av er med
synpunkter och idéer.
Som resurs finns också Håkan Pettersson,
som arbetar på Furusundsleden. Förutom
fortsatt arbete med alkohol- och
drogrehabilitering kommer han också att
stötta i andra re h a b i l i t e r i n g s ä re n d e n .
Tillsammans med fackliga representanter
kommer Håkan också ingå i en
arbetsgrupp vars uppgift är att se över hur
vi inom rederiet kan och ska arbeta i
framtiden för att förebygga alkohol- och
drogproblem.
Vi kommer att arbeta i flera arbetsgrupper
under hösten. T ex ska samverkansavtalet
True story
immediately.
C a n a d i a n : This is a request from the
Canadian Government that you change
your course 15 degrees to starboard as soon
as convenient, please.
American: Listen Mac – this is a damn big
American aircraft carrier, a warship with
nuclear capability, protecting the freedom
of the seas to keep the world safe for
democracy. Change your course right now,
you hear me!
C a n a d i a n : This is a Canadian fucking
lighthouse, m’sieur. Your call
10
ses över och riktlinjer för
rekryteringsprocessen ska tas fram.
Just nu är det fullt upp med
verksamhetsplaneringen inför 2004 och ett
område som jag vill ta tag i är det
f ö rebyggande friskvårdsarbetet. När nu
höstmörkret faller över oss vill jag därför
passa på att påminna alla om att vi som är
anställda har möjlighet att få ersättning
med 1200 kr/år för vissa
friskvårdsaktiviteter. Hör av er till oss om
ni vill veta mer om vad som gäller.
/Åsa Skantz
Västindien
nästa
Följ oss till
Västindien på
www.sailingisis.com
Johan Deverén började som matros på
Ekeröleden, men sökte senare till,
Skanssundsleden där han varit ett par
år.
Johan och hans flickvän Hanne
Lindqvist närde en önskan om att få
segla iväg, bort till varmare vatten, till
Västindien.
Sagt och gjort. De köpte en båt som
rustades och i sommar gav de sig av via
Kielkanalen, över till England.
Därifrån har man nu gått över Biscaya
till La Coruna i Spanien, varifrån man
har för avsikt att ta sig över till
Madeira.
Härifrån går man sedan vidare mot
Kanarieöarna för att vid jultid avsegla
mot Västindien.
Resan så här långt uppges ha gått bra,
även om det blåste en del under resan
från England.
Ni som vill följa deras öden längs vägen
kan göra det via deras hemsida
www.sailingisis.com

En rättvisande bild
En rättvisande bild av
verksamhetens resultat
F ä r j e rederiets ekonomiska
utveckling är positiv, håller vi
ända in i mål? Den frågan
återstår att besvara men jag är
säker på att vi alla gör vad vi
kan för att klara resultatmålet.
Jag är fullt medeveten om att
signalerna vad avseer vårt
resultat har varit något
varierande beroende på
tidpunkten för rapportering.
Detta är mycket olycklig och
jag kan konstatera att
resultasvängningarna under
årets månader är stora. Detta
ger mig anledning att fundera
över begreppet ”en rättvisande
bild av verksamhetens
resultat”.
En rättvisande bild av
verksamhetens resultat är ett
mycket viktigt begrepp inom
redovisningen. Eftersom detta
begrepp är så pass centralt i all
redovisning vill jag här ta
tillfället i akt och förklara vad
detta innebär. Begreppet är så
pass viktigt att det finns
fastlagt i lagstiftningen. I
f ö ro rdning (2000:65) om
å r s redovisning och
budgetunderlag står följande :
”6 § Årsredovisningens delar
skall upprättas som en helhet
och
ge en rättvisande bild av
verksamhetens resultat samt av
k o s t n a d e r, intäkter och
myndighetens ekonomiska
ställning.”
Vidare i §7 står det lite mer
exakt vilka hänsyn som skall
tas för att upprätta en
å r s redovisning som ger en
rättvisande bild av
verksamhetens resultat, under
punkt 4 kan vi läsa följande
text:
”4. Intäkter och kostnader som
är hänförliga till
räkenskapsåret
skall tas med oavsett
tidpunkten för betalningen.”
Att vi i årsredovisningen måste
rapportera ett rättvisande
resultat är alltå ett lagsitftat
krav, och syftet med detta är
naturligtvis att en
resultaträkning på ett så
korrekt sätt som möjligt skall
återspegla de resurser som
f ö r b rukats under
räkenskapsperioden. Och våra
resurser förbru k a s
kontinuerligt hela tiden. I de
allra flesta fallen finns det inget
som helst samband mellan
betalningen och förbrukningen
av resursen. Låt mig ta ett
konkret exempel:
Vi skickar en av våra färjor på
ett större underhållsarbete på
något varv, kostnaden för hela
arbetet som beräknas pågå i två
månader är uppskattat till 2
Mkr. Så fort färjan hamnar på
varvet börjar resurser förbrukas
i form av arbetskraft och
material. För varje dag som går
läggs mer och mer arbete ned i
underhållet. Efter 2 månader är
färjan klar och varvet skickar en
Mkr. Jan.-Aug. 2003 Jan.-Aug. 2002
Intäkter 250,6 235,3
Kostnader -232,7 -213,1
Rörelseresultat 17,9 22,2
Räntekostnader -7,7 -6,7
Resultat före skatt 10,2 15,5
11
faktura som betalas efter 30
dagar.
Ett rättvisande bild av
verksamhetens resultat innebär
att vi efter 1 månad skall
redovisa den periodens
förbrukade resurser dvs 1 Mkr
och efter 2 månaden skall
resterande kostnad re d o v i s a s .
Betalningen av fakturan som
sker efter 3 månader har inget
som helst med att göra när
resursen de facto har
förbrukats.
Denna princip gäller all
resursförbrukning, för att det
inte skall bli ohanterligt måste
principen tillämpas med viss
urskillning. Det går inte att
hantera pennor och papper på
detta sätt utan det måste vara
väsentliga poster som har en
avgörande påverkan på vårt
resultat, och vad som är
väsentliga poster är naturligtvis
en bedömningssak.
Eftersom vi arbetar med
m å n a d s r e s u l t a t ,
kvartalsuppföljning och
delårsbokslut skall
resultaträkningarna vid dessa
tillfällen upprättas efter samma
princip. Och syftet är återigen
att en resultaträkning måste ge
en rättvisande bild över
f ö r b rukade re s u r s e r, en
resultaträkning som ej ger
denna rättvisande bild är oftast
vilseledande.
Med detta i bakhuvdet så
redogör jag för vårt redovisade
resultat per den sista
september.
Ekonomichef
PETER JOHANSSON
Tfn. 08-544 415 22

Avs. Vägverket Färjerederiet.
Box 51 185 21 Vaxholm
Tillbaka till sommaren
Tid: juli 1990
Plats: Skanssundsleden
Anledning: Vikariat under LA:s
tjänstledighet
Robban
Vi skall just landa med färjan
på Mörkösidan. Trots
högsommar är morgonen
mörk och fientlig på grund av
våldsamma störtregn och
stormbyar. På styrbordssidan
skymtar ibland ett ensamt ljus
från Hörningsholms slott i
regntjockan. Kiosk och
restaurant hundra meter för
om oss är stängda och släckta
och kan bara anas som
skuggor. ”Mörkö har det namn
ödjäveln förtjänar” hinner jag
tänka. När vi är cirka tio meter
från landfästet lösgör sig en
mörk gestalt ur töcknet vid
vägbommen. Personens
överkropp skyms av ett
paraply som kraftiga vind- och
regnbyar ännu inte hunnit
vända ut och in.
”Varför i helvete är idioten ute
och går i det här vädret klockan
sex en söndagsmorgon” undrar
jag irriterat för mig själv.
”Första bussen till stan går ju
inte förrn åtta, det vill säga först
om två timmar. Men är färjan
beställd som nu går vi
naturligtvis över och hämtar”
resonerar jag pliktskyldigast. –
Tankekedjan avbryts abru p t
när ”kapten Hansson” flåsande
gör entré i styrhytten. - ”Det är
han, det är han” får han fram
när andningen hunnit ifatt
k roppen. ”Lugna dig, vilken
han snackar du om” svarar jag.
”Det är Robban Bro b e rg för
tusan ” blir svaret. ”Försök inte
åka med mig” varnar jag
godmodigt. ”Ljuger du för mig
blir det kölhalning långskepps
nära propellrarna. Men är det
verkligen Robban så bjud
honom på kaffe, vi har ju
nybryggt kaffe i vaktstugan”
avslutar jag samtalet.
Jag är sist från färjan. När jag
öppnar dörren till vaktstugan
hör jag ”kapten Hanssons” röst
på bred skånska: ”Den bara
ramlade ur käften och ut på
tallriken när jag käkade igår!” -
Hansson håller som bäst på att
förevisa sin högra hörntand
från överkäken för den
förvånade och måttligt
intresserade Robban. ”Det bara
sa plopp, sen så låg
tanddjävulen där på
tallriken!”- Väl inne i
vaktstugan möts jag av ett
befriat leende från Robert
Broberg, när han lyfter ögon
från tanden. Nu kan jag
jämföra originalet med de
otaliga bilder som kablats ut
av artisten genom åren. Jag
förvånas över att TVprogrammen
lyckats fånga
hans personlighet så perfekt.
De glada illmariga ögonen
lyser precis som jag van att se
dem. Varenda kortklippt svart
hårstrå på hans huvud tävlar
med sin granne om att se mest
spretig ut. ”Förbaskat bussigt
att bjuda mig på fika” säger
han och höjer muggen. ”Jag är
på väg till Västerviksfestivalen
med några seglarkompisar.
Och i går kväll passade det bra
att övernatta på Mörkö. Men
nu måste jag tillbaka till mina
polare för jag tror dom håller
på att vakna”. Robbans vänliga
personlighet får tiden att flyga.
Han åker med tillbaka när han
druckit färdigt.
Det har varit en fröjd att följa
Robbans musikerbana genom
å ren. Denne ordekvilibrist är
oöverträffad i Sverige. Redan i
mitten av 1960-talet slog han
igenom med sina lättsamma
och underfundiga visor.
Säkerligen har han påverkat
och roat sina samtida
musikerkollegor. Själv blir jag
lyrisk när han varsamt
beskriver Stockholm som en
stad full av vatten. Det skulle
jag också vilja skriva om, men
hur skall jag kunna tävla med
min idol? Jag vet att det inte går
så jag försöker beskriva ett liv
utan vatten i stället.
Utanför vaktstugan fortsätter
regnet piska asfalten så att
regndropparna slås sönder till
vattendimma, vinden fortsätter
tjuta som förut. Men
stämningen ombord är
förändrad. Robban skrattade
oss tillbaka till sommaren.
EERO JONSSON
MS
Kulturen
UTAN VATTEN
Vad vore livet
utan vatten?
Jo en Gobiöken
stor som katten
Då du torrsim
kunde pröva
och bygga sandslott
för att öva
Men nu kan
du inte bli våt
och inte heller
kan du ha båt
När du ser
en stor oas
får du ej
ett enda glas
Uti brunnen
är det slut
Hålet det är
torrt som krut
Det blir inne
att vara beduin
de skall surra runt
som jättestora bin
Men det vill inte
du din gamle filur
Så du får allt stå ut
med en och annan skur
Annars får vi
ett liv utan vatten
där Gobiöknen blir
stor som katten