Vårdprocess för instruktion och delegering av arbetsuppgift av ...

ÖRKELLJUNGA KOMMUN 2011‐00‐00
Socialförvaltningen
Suzane Erlandsson
Verksamhetschef HSL Bilaga 1.1d
Vårdprocess för instruktion och delegering av
arbetsuppgift av sjukgymnast och arbetsterapeut
1

Innehållsförteckning
Vad styr dokumentet?..........................................................................................3
Allmänt om delegering ……………………………………………………………………………………..4
Förutsättningar för delegering av arbetsuppgift……………………………………………..…4
Förfarande…………………………………………………………………………………………………………4
Dokumentation…………………………………………………………………………………………………6
Omprövning och uppföljning …………………………………………………………………………….6
Upphörande……………………………………………………………………………………………………..6
Övrigt………………………………………………………………………………………………………………..6
Rehabiliterande synsätt…………………………………………………………………………………….7
Delegeringar/instruktion…………………………………………………………………………………..7
Hälso‐ och sjukvårdsuppgifter som kan utföras av vårdpersonal efter
instruktion av legitimerad arbetsterapeut………………………………………………………..7
Hälso‐ och sjukvårdsuppgifter som kan utföras av vårdpersonal efter
delegering av legitimerad arbetsterapeut………………………………………………………..7
Hälso‐ och sjukvårdsuppgifter som endast får utföras av legitimerad
arbetsterapeut …………………………………………………………………………………………………8
Hälso‐ och sjukvårdsuppgifter som kan utföras av vårdpersonal efter
instruktion av sjukgymnast………………………………………………………………………………..8
Hälso‐ och sjukvårdsuppgifter som kan utföras av vårdpersonal efter
delegering av legitimerad sjukgymnast……………………..……………………………………..8
Hälso‐ och sjukvårdsuppgifter som endast får utföras av
legitimerad sjukgymnast…………………………………………………………………………………..8
Förflyttningsteknik innehåll………………………………………………………………………………9
Lyftkörkortsutbildning innehåll……………………………………………………………………………..9
Hjälpmedel innehåll…………………………………………………………………………………………10
Arbetstekniska hjälpmedel………………………………………………………………………………11
UTVÄRDERING AV FÖRFLYTTNINGSUTBILDNING/Lyftkörkortsutbildning…………….13
2

Vad styr dokumentet?
• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och
sjukvården (SOSFS 1997:14)
• Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
och allmänna råden (SOSFS 2005:24)
• Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
och allmänna råden (SOSFS 2006:24)
• Patientsäkerhetslag (2010:659)
3

Allmänt om delegering
Med delegering menas att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal och som är formellt
kompetent för en medicinsk uppgift, överlåter denna till en person som saknar formell
kompetens men som har reell kompetens för uppgiften.
Överlåtandet får endast ske om det är förenligt med god och säker vård och får ej ske
slentrianmässigt. Delegering får inte användas för att lösa brist på personal eller av
ekonomiska skäl.
Delegering kan ske när det utifrån ett helhetsperspektiv bättre svarar mot patientens
behov och under förutsättning att patientsäkerheten inte äventyras.
Den som delegerar en arbetsuppgift är ansvarig för sitt beslut och ska ha förvissat sig om att
den som får delegeringen kan utföra arbetsuppgiften. Med hänsyn till kraven på vård av god
kvalitet och hög säkerhet för patienterna ställer varje delegeringsbeslut mycket stora anspråk
på gott omdöme, goda kunskaper och noggrannhet hos såväl den som delegerar som den som
genom delegering mottar en arbetsuppgift.
Om mottagaren av delegeringen inte anser sig ha tillräcklig utbildning eller erfarenhet
för uppgiften eller känner sig osäker skall hon meddela detta.
Enligt Patientsäkerhetslagen framgår det att var och en själv bär det fulla ansvaret för hur
hon/han fullgör sin uppgift. Det gäller oberoende av om det är en uppgift som ligger inom den
ordinarie yrkesutövningen eller en uppgift som man fått genom delegering.
Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter kan ske oberoende om den som delegerar och
den som tar emot en delegering tillhör samma organisatoriska verksamhet eller ej.
Förutsättningar för delegering av arbetsuppgift
• Arbetsuppgiften ska vara bedömd som en hälso- och sjukvårdsuppgift
• Den arbetsuppgift som skall delegeras skall vara klart definierad.
• Ett beslut om delegering är personligt
• Den som meddelar ett delegeringsbeslut skall inte bara vara formellt utan
också reellt kompetent för den arbetsuppgift som beslutet avser.
• Delegering ska vara skriftlig. Den är tidsbegränsad, dock högst ett år.
• Delegerade arbetsuppgifter får inte vidaredelegeras.
4

Förfarande
Nya delegeringar:
Rehabpersonal uppdagar/anmäler till enhetschef när en ny uppgift behöver delegeras.
Meddelande skickas till enhetschef i Treserva med namn på patient, tid och hur ofta
uppgiften ska utföras.
• Enhetschef ansvarar för att kontakta sjukgymnast/arbetsterapeut då nya
delegeringar behövs via meddelande funktion i Treserva. Inför sommaren ska
anmälan göras senast sista maj för bokning av genomgång av den delegerade
uppgiften tillsammans med vikarier.
• Det är sjukgymnastens/arbetsterapeutens ansvar att förvissa sig om att den nyanställde har
förstått sitt uppdrag och känner sig redo för sin uppgift.
• Därefter tas beslut om delegering alternativt nytt tillfälle bokas för genomgång av
träning/behandling
• Beslut om delegering skrivs i Treserva och är giltig i patientens område. Delegeringar
skall undertecknas av båda parter. Därefter sätter den delegerades enhetschef sin
underskrift på beslutet.
• Underskrivet delegeringsbeslut sparas av den sjukgymnast/arbetsterapeut som delegerat
uppgiften på hans/hennes arbetsplats. Kopia lämnas till den som åtagit sig delegeringen,
denna kopia förvaras på mottagarens arbetsplats.
• Uppföljning av delegerad ordinarie personal ska ske efter 3 månader, tidigare vid behov.
Tid för detta bokas i samband med utlämning av delegeringsbeslutet och
sjukgymnasten/arbetsterapeuten skriver in tid för uppföljning i kalendern.
• Den delegerade och enhetschefen har ett gemensamt ansvar för att boka tid för förnyelse
av delegeringar enl. de datum som fastställs av ansvarig sjukgymnast/arbetsterapeut.
• Enhetschef ansvarar för att kontakta sjukgymnast/arbetsterapeut om hon/han upptäcker
brister i kunskap eller utförande av de delegerade uppgifterna samt att meddela när någon
slutat så att delegeringen kan avslutas.
5

Dokumentation
• Varje delegeringsbeslut skall meddelas till enhetschefen genom att delegeringsbeslutet
skickas till enhetschef för underskrift
Av förteckningen skall framgå:
• vilken arbetsuppgift som delegerats
• vem som delegerat uppgiften
• till vem uppgiften delegerats
• tiden för delegeringsbeslutets giltighet, samt
• datum då beslutet fattades
• beslut om ändrade delegeringar och om återkallelser av
delegeringsbeslut skall också dokumenteras
Omprövning och uppföljning
• Det åligger den som meddelat ett delegeringsbeslut att bevaka att den arbetsuppgift som
han eller hon delegerat fullgörs på ett sätt som är förenligt med god och säker vård.
Det förutsätter kontinuerliga möten mellan sjukgymnast/arbetsterapeut och ansvarig
enhetschef.
• Ett delegeringsbeslut skall omprövas när omständigheterna påkallar det och skall
återkallas, om beslutet inte längre är förenligt med god och säker vård.
Upphörande
• Lämnar den som fattat ett delegeringsbeslut sin befattning, upphör beslutet att gälla.
Efterträdaren skall ta ställning till om beslutet fortfarande skall gälla.
• Delegeringsbeslutet upphör också att gälla då uppgiftsmottagaren avgår från sin tjänst.
Delegeringen överförs inte på dennes efterträdare.
Övrigt
– En namnlista upprättas på de patienter som delegeringen gäller. Originalet sparas på den
delegerande enheten och en kopia skickas till ansvarig enhetschef. Listan ska vara
uppdaterad och aktuell.
– Vid varje tillfälle då en ny delegering skrivs i Treserva skriver
sjukgymnast/arbetsterapeut ut en ”Delegeringsförteckning” över gällande delegeringar
i sitt område. Listan vidarebefordras till områdets enhetschef.
.
– Om delegerad personal inte finns att tillgå pga. sjukdom eller annan akut frånvaro är det
enhetschefen som ansvarar för att ersätta vakansen med en annan delegerad personal.
– Delegering kan inte ske till anhörig/närstående. I detta fall blir det instruktion till
anhörig/närstående.
6

Rehabiliterande synsätt
I Örkelljunga kommun ska vi arbeta med ett rehabiliterande synsätt. Med detta menas att
individen själv ska vara så aktiv som möjligt och i största möjliga mån utföra sin ADL
(Aktiviteter i Dagliga Livet) självständigt. Individen ska få möjlighet till stöd eller hjälp med
de sysslor han/hon inte själv klarar av. Ett rehabiliterande synsätt innebär följaktligen att ta
tillvara på personens resurser och se till det friska i varje individ. Att arbeta med ett
rehabiliterande synsätt är dels viktigt för att individen ska behålla sina fysiska förmågor men
även för att personen ska känna delaktighet och meningsfullhet i sin vardag.
Ett rehabiliterande synsätt innebär till exempel:
• Att låta individen klä på sig själv, efter egen förmåga. Hon klarar kanske tröjan även om det
är svårt med strumpor och skor.
• Att låta individen gå de sträckor hon klarar av, både inne och ute.
• Att låta individen vara delaktig vid hushållssysslor, så som städ och tvätt.
• Att uppmuntra sociala kontakter och vistelse utomhus.
Positiva effekter av ett rehabiliterande synsätt kan till exempel vara:
• Att individen själv är delaktig och upplever meningsfullhet i sin vardag.
• Att individen bibehåller fysiska förmågor så som rörlighet, muskelstyrka och balans.
• Att individen genom att vara fysiskt aktiv håller igång inre organ så som hjärta, lungor och
tarmar.
• Att individen genom att vara aktiv kan förbättra sömnen, vilket ger mer energi och ork under
dagen.
Delegeringar/Instruktion
Hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan utföras av personal efter instruktion av
legitimerad arbetsterapeut.
Aktivitetsträning. D.v.s.. personlig ADL (viloställningar, förflyttningar, på och avklädning,
personlig hygien osv.) Instrumentell ADL (matlagning, inköp, städning osv.)
Okomplicerade kontrakturförebyggande och kontrakturbehandlande åtgärder (egenvård men
behov av hjälp)
Målinriktad aktivering (stöd att delta i öppna verksamheter, sällskapsspel, handarbete osv.)
Funktionsträning av kognitiva, psykiska, sociala och sensomotoriska funktioner.
Tillse att förskrivna hjälpmedel/medicintekniska hjälpmedel sköts och används på avsett sätt.
Okomplicerade inställningar av enkla hjälpmedel (t.ex. ställa in höjden på en fristående
toalettförhöjning)
Hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan utföras av vårdpersonal efter delegering av
legitimerad arbetsterapeut. .
Specifik kompressionsbehandling
Värme- och kylbehandling.
7

Hälso- och sjukvårdsuppgifter som endast får utföras av legitimerad arbetsterapeut.
Aktivitets och funktionsbedömning som bygger på anamnes och status.
Identifiera problem, fastställa mål och planera åtgärder.
Genomföra åtgärder av komplicerad karaktär, för att utveckla eller bibehålla aktivitets- och
funktionsförmåga.
Upprättande av träningsprogram. Ordination av träningsintensitet, frekvens och belastning.
Uppföljning och utvärdering av utförda åtgärder.
Medverka till att identifiera risker i miljö och livsföring och bedöma vilka arbetsterapeutiska
åtgärder som behöver genomföras.
Föreslå åtgärder för anpassning av miljön (t.ex. bostadsanpassning samt ansvara för att dessa
är säkra för patienten.)
Utprovning/träning, förskrivning och medverkan vid specialanpassning av hjälpmedel och
medicintekniska produkter.
Instruera personal och handleda arbetsterapeutstuderande.
Hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan utföras av vårdpersonal efter instruktion av
legitimerad sjukgymnast.
Kontrakturförebyggande och kontrakturbehandlande åtgärder.
Okomplicerad gång och trappträning med eller utan gånghjälpmedel.
Okomplicerad redskapsträning (t.ex. med dragapparat eller styrketräning med viktmanchetter)
Träningsprogram efter operation (t.ex. höftprotes, olika frakturer, senförlängning, knäprotes
och amputation)
Andningsgymnastik.
Okomplicerad funktionsträning (t.ex. muskelstyrka, rörlighet, kondition, koordination och
balans.)
Förflyttningsträning.
Träning/behandling på tippbräda.
Leda gruppgymnastik.
Av- och påtagning av ortopediska hjälpmedel t.ex. okomplicerade ortoser (Att detta sker på
ett riktigt sätt är inom handikappomsorgens boenden ett ansvar för enhetschef)?
Tillse att hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel används på avsett och säkert sätt.
Hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan utföras av vårdpersonal efter delegering av
legitimerad sjukgymnast.
TENS-behandling.
Värme- och kylbehandling.
Kontrakturförebyggande och kontrakturbehandlande åtgärder.
Komplicerad gång och trappträning med eller utan gånghjälpmedel.
Komplicerad redskapsträning (t.ex. med dragapparat eller styrketräning med viktmanchetter)
Träningsprogram efter operation (t.ex. höftprotes, olika frakturer, senförlängning, knäprotes
och amputation)
Andningsgymnastik.
Komplicerad funktionsträning (t.ex. muskelstyrka, rörlighet, kondition, koordination och
balans.)
Träning/behandling på tippbräda.
8

Hälso- och sjukvårdsuppgifter som endast får utföras av legitimerad sjukgymnast.
Funktionsbedömning som bygger på anamnes och status.
Identifiera problem, fastställa mål och planera åtgärder.
Uppföljning och utvärdering av utförda åtgärder.
Komplicerad funktionsträning/behandling.
Upprätta träningsprogram/dosering av träningsintensitet, frekvens och belastning.
Akupunktur i smärtlindrande syfte.
TENS-utprovning för smärtlindring och/eller behandling.
Utprovning och förskrivning av medicintekniska produkter/hjälpmedel.
Instruera vårdpersonal och handleda sjukgymnaststuderande.
Syftet med instruktion/delegeringar är att lindra smärta samt att bibehålla eller förbättra
patientens: - självständighet och delaktighet i ADL - fysiska och kognitiva funktioner -
delaktighet i samhället.
Samtliga instruktioner och delegeringar skall signeras på signeringslista och månadsvis
skickas till ansvarig Sjukgymnast/Arbetsterapeut.
Utebliven signering tolkas som ej genomförd åtgärd.
Då anvisning/delegering inte kan utföras av någon anledning skall omvårdnadspersonal
omedelbart kontakta Rehabpersonal för ny bedömning/uppföljning.
Förflyttningsteknik innehåll
Teoretiska kunskaper
• Genomgång av axelledens och ryggradens grundläggande anatomi
• Genomgång av principerna för skadefri arbetsteknik samt olika typer av arbetsskador
• Hur man på bästa sätt arbetar ergonomiskt i förflyttningssituationer, exempelvis genom
tyngdöverföringar och information om kroppens belastningsgränser
• Hur man arbetar utifrån ett rehabiliterande synsätt där patienten aktiveras i möjligaste mån
utifrån sin förmåga.
• Diskussion kring vikten av korrekt bemötande, lyhördhet samt betydelsen av samspel med
patienten Praktiska kunskaper
• Praktisk genomgång av förflyttningarna: - högre upp i säng - i/ur stol och fram/bak på stol -
hur man skyddar fallande patient - från liggande i sängen till sittande på sängkanten och
omvänt - sidledsförflyttningar och vändningar i säng samt positionering av en funktionell
viloställning
• Aktivering av patienten i ovanstående förflyttningssituationer
• Kunna arbeta ergonomiskt med korrekt arbetsteknik i ovanstående förflyttningssituationer
• Kunna välja ut och använda lämpliga hjälpmedel i ovanstående förflyttningssituationer då
situationen kräver
Lyftkörkort innehåll
Mål Att deltagaren efter genomförd utbildning på ett säkert och ergonomiskt sätt skall kunna
använda och sköta ordinerad lyft, lyftsele och lyfttillbehör
Teoretiska kunskaper
9

• Kunskap om innehåll i policy och riktlinjer gällande ”Personlyftar ”
• Kunskap om risker kring säkerhet för brukare och personal.
• Kunskap om handhavande av lyft, lyftsele och lyfttillbehör.
• Kunskap om att arbeta ergonomiskt samt känna till grundläggande ergonomiska
arbetsställningar.
• Kunskap i hur ordinerad lyftsele bör placeras utifrån brukares enskilda behov.
• Kunskap om vart man vänder sig om lyften, lyftsele eller lyfttillbehör är trasig.
• Kunskap om vart man vänder sig om lyftsituationen förändras.
• Kunskap om rutin vid akut lyftsituation.
Praktiska kunskaper
• Kunskap i säkerhetshantering.
• Kunskap i handhavande av lyft, lyftsele och lyfttillbehör
• Kunskap i att arbeta ergonomiskt.
• Kunskap i att placera/ta bort ordinerad lyftsele utifrån enskild brukares behov
Hjälpmedel innehåll
Teoretisk kunskap
• Ha förståelse för syftet med olika typer av hjälpmedel. – ökad självständighet i ADLsituationer
– aktivering – säkerhet – arbetsmiljö – ökad livskvalitet – kognitivt stöd
• Ha kunskap om vem som ansvarar för individuellt förskrivna hjälpmedel respektive
hjälpmedel som är inköpta på en boendeenhet.
• Ha kunskap om vilket ansvar man som vårdpersonal har att rapportera problem, risker och
nya behov av hjälpmedel man uppmärksammar.
• Ha kunskap om hur hjälpmedel bör användas i förhållande till ett rehabiliterande synsätt. Att
genom väl genomtänkta hjälpmedel erbjuda den enskilde att delta i ADL-situationer och
aktiviteter, efter dennes förmåga.
• Ha kunskap om regler som gäller vid ev. olyckor eller tillbud då hjälpmedel är inblandade
och till vem de ska vända sig.
• Ha kunskap om vilka regler som gäller för frihetsberövande hjälpmedel och vart man vänder
sig vid frågor kring dessa.
Praktisk kunskap
• Ha kunskap om aktuella hjälpmedel avseende hygienhjälpmedel förflyttningshjälpmedel,
arbetstekniska hjälpmedel och kognitiva hjälpmedel så att dessa används på ett säkert sätt för
såväl brukare som personal.
Detta inom följande områden:
– Funktioner; inställningsmöjligheter, funktioner och egenskaper hos hjälpmedlet och hur
dessa utnyttjas på bästa sätt. Kontrollerar lyft, lyftsele och andra hjälpmedel som är utprovade
till brukaren.
– handhavande; praktisk användning av hjälpmedlet i förhållande till brukarens specifika
behov. – skötsel; rengöring och underhåll av hjälpmedlet.
10

– risker; hur och när säkerhetskontroll ska göras, hur hjälpmedlet används på ett säkert sätt
och risker med hjälpmedlet.
Arbetstekniska hjälpmedel
Definitioner
Personliga hjälpmedel
Produkter som förskrivs till en brukare som kompensatorisk behandlingsåtgärd när andra
habiliterande/rehabiliterande åtgärder inte kan ersätta nedsatt funktion eller förmåga. De
hjälpmedel som tillhandahålls genom Hälso- och sjukvården enligt HSL 3b och 18b §, är en
utprovad och ofta personligt anpassad produkt för den dagliga livsföringen. Alla
förskrivningar journalförs.
Arbetstekniska hjälpmedel
Hjälpmedel som en anställd person behöver för att förebygga att skador uppstår i arbetet.
Arbetsgivaren är ansvarig för att arbetstekniska hjälpmedel tillhandahålls.
2 § i Arbetsmiljölagen reglerar arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön.
Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för
ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska vara att allt som kan leda till ohälsa eller
olycksfall skall ändras eller ersättas så att riskerna undanröjs.
Arbetsgivaren ska beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att
arbetstagaren utför arbete ensam. Lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra
tekniska anordningar skall underhållas väl.
Arbetsledaren är arbetsmiljöansvarig och ska därför alltid vara involverad i utprovningen även
om denna utförs av annan hälso- och sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvårdspersonal kan
konsulteras i utprovning av arbetsteknisk utrustning.
Hjälpmedel, som möjliggör för en person med funktionsnedsättning att arbeta, benämns
arbetshjälpmedel och är ett ansvar för länsarbetsnämnderna och försäkringskassorna.
Kostnadsansvar
Enhetschefen ska bekosta och ansvara för att personalen har de arbetstekniska
hjälpmedel som behövs för att utföra arbetsuppgiften på ett säkert sätt.
11

Tänk på den enskildes förmåga
När man använder arbetstekniska hjälpmedel är det viktigt att tänka på den enskildes förmåga
och naturliga rörelsemönster. Om den enskilde får den tid som behövs för att delta i
exempelvis förflyttningar enligt sitt eget rörelsemönster så bibehålls den egna förmågan
samtidigt som personalens arbetsbelastning minskar.
Personal
Personalen svarar för, att ta del av och följa de instruktioner som ges av förskrivaren samt att
informera förskrivaren vid problem och/eller förändringar.
Om en person som har ett hjälpmedel förskrivet och som inte själv kan svara för hjälpmedlet,
har omvårdnadspersonalen/kontaktmannen ett ansvar för att hjälpa till med skötsel, rengöring,
förvaring samt informera förskrivaren om återlämning.
Informationsöverföring mellan HSL och SOL/LSS
Från meddelande funktionen i Treserva ska omvårdnadspersonal skicka e-mail till ansvarig
Rehabpersonal vid alla icke akuta ärenden/frågeställningar.
12

UTVÄRDERING AV FÖRFLYTTNINGSUTBILDNING/Lyftlicensutbildning
1. Har Du gått någon förflyttningsutbildning/lyftlicensutbildning tidigare.
JA NEJ
2. Har denna förflyttningsutbildning/lyftlicensutbildning ändrat ditt sätt att utföra olika
lyft/förflyttningsmoment?
JA NEJ
Om du svarat ja, på vilket sätt?
3. Har du haft någon användning av förflyttningsutbildningen/lyftlicensutbildning i ditt arbete?
JA NEJ
Om du svarat jag, på vilket sätt?
4. Har du haft användning av de olika förflyttningsmomenten som vi gick igenom på utbildningen?
– Högre upp i sängen JA NEJ
– Vända sig i sängen JA NEJ
– Uppresning till sittande JA NEJ
– Från sittande till stående JA NEJ
13

– Från säng till rullstol JA NEJ
– Längre bak i stol/rullstol JA NEJ
– Bäddning med vårdtagare i säng JA NEJ
5. Andra synpunkter som kan vara viktiga för oss för framtida planering av
förflyttningsutbildningar/lyftlicensutbildning. Skriv gärna på baksidan av detta papper.
Lämna utvärderingslappen när ditt sommarvikariat är slut till
Sjukgymnast/ arbetsterapeut
Tack för din medverkan
14