pdf 2,5 MB - CCT intermodal sweden ab!

Linjetåg för småskalig kombitrafik
Utvärdering av SJ:s Lättkombiprojekt
Piloten Dalkullan visade att Lättkombi i praktiken uppfyllde de flesta kraven enligt en
analys av Bärthel & Woxenius (2003), av vilka de viktigaste var:
• enkel, snabb, flexibel, pålitlig och säker omlastning under kontaktledning
• kompatibilitet med befintlig teknik
• inget behov av samordning av fordon på terminaler
• möjligheter för successivt införande
Två brister var den begränsade flexibiliteten att planera om och de administrativa systemen,
men detta var inte kärnan i testet och fungerade relativt väl. Alltså krävs ett informations-,
planerings- och kommunikationssystem som hanterar transportsystemets karakteristik.
Bärthel har också identifierat ett behov av konsoliderings- och/eller lagringsfunktioner på
terminalerna för att öka fyllnadsgraden i lastbärarna och därmed erbjuda transporttjänster
för mindre sändningar. Kunden uppskattade transportsystemets miljöprofil och höga
servicekvalitet.
Användningen av rack och förmåga att transportera kylda varor utan energitillförsel
bevisades också. Logistiskt framgick det att tidsplanen med flera stopp på obemannade
terminaler fungerade för leveranser övernatten på medium samt relativt långa avstånd.
Ekonomiska brister var att medelavstånden med järnväg var korta, beläggningen i
omloppen var så låg som 30-35 % (simuleringar av den utökade service för Dagab
indikerade nivåer på 45-47 %) och vägsträckorna för distributionen var relativt långa. För
vissa relationer, särskilt i Småland och runt Örebro, stod terminalhantering och distribution
för 70 % av de totala kostnaderna.
Pilotförsöket var inte planerat att visa ekonomisk lönsamhet, vilket prototyper sällan gör,
men det fanns farhågor om att begreppet inte skulle vara lönsamt även i större skala. Den
interna debatten som orsakade uppsägningen av utvecklingsprojektet rörde potentiell
beläggning, kostnader för terminalhantering och distribution med lastbil, vilken godstyp
och vilka kunder som de skulle fokusera på samt marknadspriset under uppbyggnadsfasen.
Resultaten visar att osäkerhet kring den potentiella efterfrågan, de finansiella riskerna
kopplade till uppbyggnaden av ett omfattande transportsystem, otillräcklig
nätverksanslutning och politik och regelverk som gynnar den befintliga tekniken är
allvarliga hinder för utveckling och spridning av intermodala system för små och spridda
flöden.
22