Artilleri-Tidskrift nr 4 2004

Artilleri & Luftvärn 

Tema 

Luftvärn 

Artilleri-Tidskrift 

Nr 4 • 2004



Tidskrift för artilleriet och luftvärnet 

Häfte 4 • 2004 Årgång 133 

Lennart Gustafsson 

Tema Luftvärn ...................................................................................................2 

Lave Malmgren 

AT system uppdaterat ......................................................................................... 3 

Lars Arestrand 

Luftvärnet och Försvarsbeslut 04 .......................................................................4 

Thomas Persson 

Demonstrationsskjutning av RB 70 i Lettland ................................................... 6 

Reine Almgren 

STA-Lv gör kunskapen synlig.............................................................................9 

Robert Trupp 

Officersutbildning vid Army Air Defence Combat Training School Lv6 .......... 14 

Fredrik Broberg 

Lvkv 90, en teknikdemonstrator ...................................................................... 21 

Patrik Hansson 

Utveckling av Lvbat 23 – från demonstrator till insatsförband ......................... 27 

Omslagsbild: Eldenhet 23 under mörkerskjutning. 

Form och layout: Marie Thelander 

ISSN 004 – 3788 

1

Redaktionen 

2 

Tema Luftvärn 

Detta års sista nummer är ett specialnummer 

som avhandlar luftvärnets 

aktiviteter, kompetenser 

och förmågor just nu och i framtiden. 

Förutom att sändas till 

Artilleriklubbens medlemmar 

distribueras tidskriften också till 

yrkes- och reservofficerare vid 

Luftvärnsregementet i Halmstad 

och luftvärnsbataljonen i Boden. 

Inte minst för mig som artillerist, 

visserligen pensionerad men intresset 

finns ju kvar, är det intressant 

att läsa om luftvärnets utveck- 

Ät Din lunch på Militärsällskapet! 

ling och aktiviteter och jag dök 

djupt ner i Luftvärnsregementets 

hemsida i jakt på lämpliga bilder 

till de initierade artiklarna 

luftvärnsofficerarna fabricerat. 

Förhoppningsvis fortsätter det att 

strömma in artiklar även i fortsättningen 

till redaktionen. Att döma 

av hemsidan torde det finnas 

mycket material som lämpar sig 

att publiceras i Artilleri-Tidskrift. 

Lennart Gustafsson 

Redaktör för Artilleri-Tidskrift 

Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i Stockholm, 

ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet 

(servering vardagar kl 11.30 och 12.30). Är Du reservare 

eller civilanställd inom försvaret kan Du mot avgift bli medlem. 

Medlemmar har även möjlighet att disponera lokalerna 

för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid. 

Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla av i 

den trivsamma atmosfären. 

Ta gärna med gäster. 

Adress: Långa Raden 8 på Skeppsholmen 

För bokning ring 08-611 60 92, 10.00-15.00 eller 08-662 62 54, fax 662 62 53

Lave Malmgren 

Överstelöjtnanten Lave Malmgren 

är tidskriftens biträdande redaktör. 

AT system uppdaterat 

I Artilleri-Tidskrift nr 3 2002 redovisas systematiseringen 

av tidskriftens artiklar från 

start 1872 t o m nr 2 2002. Detta finns utlagt 

för sökning på Artreg hemsida 

www.artreg.mil.se. Där går man in på ”Om 

Artreg” och vidare till ”Publikationer” och 

”Artilleri-Tidskrift”. 

Registret över artiklar är nu uppdaterat t o m 

nr 3 2004 och avsikten är att uppdateringen 

skall ske efter hand – minst en gång om året. 

Anvisningar för sökning finns i ovan 

nämnda nr 3 2002, av vilket fortfarande 

finns exemplar som kan beställas av redaktören, 

biträdande redaktören eller ekonomichefen 

(adresser enl sida 32). 

Tabellen omfattar femton kolumner, av vilka 

framgår författare, rubrik, var artikeln har 

varit införd och hur den är klassificerad. 

Systemet har tidigare, då det presenterades i 

ett Excel-dokument, medgivit att man 

kunde söka i var och en av kolumnerna. Av 

säkerhetsskäl måste tabellen på Artreg 


hemsida nu presenteras i en pdf-fil. För att 

underlätta sökningen finns då tre sorteringar: 

• Kronologisk ordning, 

• efter författare och 

• efter klassificering. 

Mest frekvent är kanske att man vill söka på 

klassificeringen. För detta ändamål finns två 

filer som redovisar klassificeringssystemet 

uppdelat på huvudavdelning, underavdelning 

och sektion inom underavdelning resp 

tilläggsbeteckning för land, försvarsgren/ 

truppslag, tid (väsentligen för historiska artiklar) 

och utvecklingsstadium (för materiel). 

Som en liten anmärkning kan noteras att 

det under E (Uppfostran och undervisning, 

utbildning) har tillkommit en underavdelning 

för internationell övningsverksamhet 

(Int) och i förteckningen över länder 

har tillkommit Iq (för Irak) och Est (för 

Estland). Detta säger något om utvecklingen 

i världen och tidskriftens strävan att vara 

aktuell. 

3

FB 04 

Lars Arestrand 

Bakgrund 

Försvarsbeslutet påverkar alla som är engagerade 

i försvaret och många anställda kommer 

att byta arbetsgivare inom eller utanför 

Försvarsmakten, med allt vad det innebär 

ur förändrade sociala och ekonomiska förutsättningar. 

Uppsägning av officerare är ett 

trendbrott, vars konsekvenser först kan utläsas 

om några år. 

Tankar, kunskaper och målbilder som handlar 

om strid inom landets gränser måste ge 

vika för uppgifter utanför landet. Plötsligt 

är Sverige och Östersjön omgivna av NATO 

och/eller PFP 1 -nationer. Efter en 10-årsperiod 

av suddig målbild framstår försvarets 

uppgifter som ganska tydliga. 

Konsekvenser för Luftvärnet 

För Luftvärnet innebär FB 04 en reducering 

av insatsorganisationen från nuvarande 

sju bataljoner, 

två Lvbat Rb 77, 

en Lvbat Rb 90/70 samt 

fyra Briglvbat 90/70, 

4 

Lars Arestrand är informationschef 

vid Luftvärnsregementet. 

Luftvärnet och Försvarsbeslut 04 

1 Partnership For Peace 

till fyra bataljoner, 

två Lvbat Rb 97 (modifiering av Rb 

77 ), 

en Lvbat Rb 23 samt 

en Lvbat Rb 70 M (modifierad), 

Prioriterad uppgift för försvaret är 

internationell verksamhet. Luftvärnet 

påverkas konkret genom att kunna 

medverka inom EU krishantering. Ur 

ovanstående insatsbataljoner skapas en 

organisation för att kunna ingå i en 

Battlegroup. 

Från 2007 kommer Luftvärnet inledningsvis 

att bidra med en UndE 23-pluton och 

från 2008 sker en ökning till ett Robotkompani 

70 M. I grunden innehåller kompaniet 

endast huvudfunktionen strid mot 

luftmål, men skall vid behov kunna förstärkas 

med valda delar beroende på uppgift 

och tjänstgöringsområde. 

Nytt utbildningssystem 

Förändring av insatsorganisationen innebär 

nya uppgifter och därmed förändrade 

krav på kompetenser, vilket i sin tur påver-

kar utbildningssystem för såväl värnpliktiga 

som officerare. 

Inledningsvis utbildas vid Luftvärnsregementet 

ca 600 värnpliktiga som efter 

ett par år ökar till ca 700. 

Värnpliktsutbildningen förändras till att 

omfatta tre terminer, varav två terminer är 

grund- och förbandsutbildning. Den tredje 

terminen är frivillig och genomförs som en 

direkt förberedelse för tjänst i insatsorganisationen 

inom ramen för EU:s och/ 

eller FN:s krishantering. 

Inslaget av anställd personal kommer att 

öka då antalet värnpliktiga kompanibefälsbefattningar 

reduceras. För officerare som 

För Sveriges jägare 

sedan 1975. 

Nu levererar Aimpoint 

rödpunktsiktet CS 

till Försvarsmakten. 


nyanställs är internationell tjänst att jäställas 

med annan tjänstgöring. 

För att personalförsörja insatsorganisationen 

för internationell tjänst 

bedöms att ca 30% av de värnpliktiga 

behövs. 

Värnpliktssystemet anger att stor hänsyn 

skall tas till den enskildes motivation. 

Frågan blir om vi har råd att utesluta 

ungdomar, som på grund av bristande 

information och kunskap inte kunnat 

skapa sig en egen uppfattning. Slutsatsen 

blir att det är viktigt att redan inför 

mönstring fånga upp de som är både 

lämpliga och villiga. 

www.aimpoint.com • info@aimpoint.se 

M00342 

5

RBS 70 

Bakgrund 

Den lettiska regeringen fattade i juni 2004 

beslut om anskaffning av RBS 70. Den lettiska 

försvarsmakten framförde önskemål 

om en demonstrationsskjutning i samband 

med en tidigare planerad luftvärnsövning 

i Lettland. I slutet av augusti fick Luftvärnsregementet 

i uppgift att planera för en 

demonstrationsskjutning i Lettland. 

Förberedelser 

Första veckan i september reste C Lvreg, 

överste Kent Samuelsson, och undertecknad 

till Lettland för att rekognosera inför skjutningen. 

Huvudsyftet med resan var att undersöka 

möjligheterna för en skjutning på 

deras skjutfält i Skede. Vi undersökte också 

möjligheter för transport av materiel, förvaring 

av robotar och övrig utrustning, lokaler 

för teknisk kontroll av robotmateriel mm. 

Skede skjutfält är beläget 10 km norr om 

staden Liepaja och visade sig vara ett litet 

fält, ca 300 m brett och 200 m djupt. 

6 

Thomas Persson 

Major Thomas Persson tjänstgör vid 

Luftvärnsregementets grundutbildningsbataljon 

som planeringsofficer och var skjutledare 

vid övningen i Lettland. 

Demonstrationsskjutning av Rb 70 

i Lettland 

Vi kunde snart konstatera att fältet, trots 

sin litenhet, inte innebar några begränsningar 

för genomförande av skjutningen. 

Skede skjutfält har iordningställts för att 

kunna genomföra luftmålsskjutning med 

48-systemet och restriktionsområdet var 

avdelat i enlighet med svenska krav. Skjutningen 

var planerad till att genomföras 

onsdagen den 20 oktober kl 1230 och 

skulle omfatta två robotar. 

Skyttarna Mattias Andersson och Anders 

Treijner.

Transport 

F 7/TpF genomförde transporten med 

Hercules av både materiel, robotar och personal. 

Eftersom reparationsmöjligheterna 

i Lettland var begränsade medfördes dubbel 

uppsättning materiel. Transporten genomfördes 

måndagen den 18 oktober från 

Halmstad till Liepaja och tog ca 1,5 timma. 

Genomförande 

Skjutningen skulle ingå som en del i en 

luftförsvarsövning ”Baltic Zenith 2004” 

med deltagare från de baltiska länderna, 

främst Lettland och Litauen. Under övningen 

övades elektronisk krigföring samt 

luftmålsskjutning med 48-systemet. 

Under tisdagen den 19 oktober genomfördes 

provlöpor och teknisk kontroll av utrustningen. 


C Lvreg, överste Kent Samuelsson och 

Lettlands ÖB. 

Onsdagen den 20 oktober kl. 12.32 

avfyrades den första roboten. Roboten 

var en direktträff och även den andra 

roboten träffade sitt mål. 

Skjutningen genomfördes 

enligt svenska bestämmelser 

och NYGE svarade för målbogseringen. 

Skyttarna var 

löjtnant Anders Treijner och 

fänrik Mattias Andersson, 

båda tillhörande Luftvärnsregementet. 

Politiker och militärer från 

Estland, Lettland och 

Litauen fanns bland åskådarna.Demonstrationsskjutningen 

väckte ett stor intresse 

från media i Lettland. 

Mattias Andersson 

intervjuas av lettisk TV 

direkt efter skjutningen. 

7

Alltid rätt effekt 

Saab Bofors Dynamics utvecklar luftvärnssystem 

som bekämpar hot från hög höjd till marknivå i hela 

hastigshetsspektret och i alla väder. 

Den 4:e generationen av RBS70 är det modernaste på 

marknaden inom sin klass: 

• Med den nya roboten BOLIDE har RBS70 fått ökad 

räckvidd och småmålsförmåga. 

• Det nya clip-on-siktet BORC ger mörkerkapacitet. 

Systemet har också modern digital IFF. 

BAMSE är luftvärnssystemet med mörker- och 

allmålskapacitet. Med en räckvidd som gör det kvalifi cerat 

för att skydda områden av särskild betydelse. 

Saab Bofors Dynamics – engaged in pre ci si on 

S A A B B O F O R S D Y N A M I C S 

Saab Bofors Dynamics AB 

691 80 Karlskoga 

Tel 0586 - 810 00 

Fax 0586 - 857 00 • www.saab.se 

8 

BOLIDE 

BORC 

BAMSE 

RBS 70 

copyright Commonwealth of Australia reproduced by permission

Reine Almgren 

STA-Lv betyder 

StridsTräningsAnläggning för 

Luftvärn och utgör: 

”En anläggning där ett blivande eller färdigutbildat 

krigsförband, i inomhusmiljö, under 

påverkan av yttre faktorer, på terrängmässigt 

rätt plats, väsentligen inom förbandets 

samtliga delar förbättrar sin förmåga i strid 

mot luftmål, för att därmed öka sin krigsduglighet”. 

Syftet med STA-Lv 

Kapten Reine Almgren 

tjänstgör vid Luftvärnsregementet som chef för 

STA-Lv med ansvar att utveckla anläggningen och 

samordna simulatorutveckling inom regementet. 

STA-Lv gör kunskapen synlig 

För att klara av det ökande hotet som 

moderna flygburna vapensystem innebär, 

mot både civila och militära mål, 

utvecklas våra såväl befintliga som nya 

luftvärnssystem till komplicerade vapensystem 

som ställer stora krav på personal 

och materiel för att förbandet skall 

uppnå den höga effekt och utgöra det 

skydd som krävs. 

Utvecklingen går i allt högre grad mot ett 

nyttjande av simulatorer för att möjliggöra 

en effektiv utbildning till lägsta möjliga kostnad. 

Det är dessutom inte ovanligt att si- 


mulatorn är den enda möjligheten att öva 

vissa situationer, med tanke på t ex risken 

för personskador, olägenheter för tredje person 

samt direkta problem att annars utbilda 

under komplexa och realistiska förhållanden. 

Det finns idag även hotsituationer som vi 

inte kan öva utan avancerade simulatorer. 

Exempel på detta är olika störformer, små 

mål, UAV:er samt mängden mål med realistiskt 

uppträdande. 

En framtida konflikt ställer krav, samtidigt 

som modern teknik ger möjlighet för oss att 

hantera våra förband som en enhet, där man 

på ett effektivt sätt kan ”spela med” samtliga 

i förbandet ingående delar. Samtidigt 

kan ett antal sådana förband knytas ihop till 

en större enhet eller kedja, där man på ett 

betydligt bättre sätt kan genomföra strid mot 

luftmål över en stor yta. 

För att på ett bl a kostnads- och 

utbildningseffektivt sätt få våra luftvärnssystem 

inom luftförsvaret att uppnå den 

höga effekt som krävs, har STA-Lv anskaffats. 

Anläggningen skall nu uppgraderas 

mot nästa nivå för att möta framtiden. 

9

STA - Lv 

Principuppbyggnad av 

anläggningen 

Träningsanläggningen skall vara kärnan i all 

simulerad strid mot luftmålsutbildning. I 

dagsläget kan vi öva med RBS 70 och RBS 

90 i STA-Lv. Inriktningen är att nya och 

kommande luftvärnssystem skall integreras 

mot anläggningen som t ex RBS 23 & 97 

samt ledningsfunktionen Insatsledning luftvärn, 

IL-Lv. 

I STA-Lv skall ett helt luftvärnssystem (förband) 

kunna övas. Övningen kan ske antingen 

med simulerade enheter, som uppträder 

enligt ett av övningsledaren 

uppgjort scenario eller med ett antal 

skarpa/emulerade 1 enheter. 

Dessa kommer då att kunna utföra 

sina uppgifter ungefär som i verkligheten. 

Ett interaktivt uppträdande 

är fullt möjligt att genomföra. 

Detta kan t ex innebära att 

en övningsledare agerar fiende utifrån 

de åtgärder det övade förbandet 

vidtar, likaväl som förbandet 

kommer att agera utifrån de åtgärder fienden 

vidtar. 

Utveckling av anläggningen 

För att ge chefer en så bra och riktig 

utbildningssituation som möjligt, införs en 

gränsyta mot STA-Lv. Denna gränsyta skall 

möjliggöra att kommande klassrumstränare 

(CT) och skarpa system skall kunna ingå som 

enheter i STA-Lv. Detta kommer att möjliggöra 

en mer realistisk belastning och därmed 

utbildning av cheferna. Ett steg närmare 

en totalträningsfunktion. Den första 

1 Kopia av skarp hårdvara. 

10 

modifieringen för STA-Lv har bl a föreslagits 

omfatta följande huvudområden: 

• Förbättra nuvarande system. 

• Definiera en gränsyta för att kunna ansluta 

mot STA-Lv med ett ”HLA 2 gränssnitt”. 

• Genomföra erforderliga förberedelser för att 

kunna införa funktionen IL-Lv. 


kunna införa RBS 23 och 97 i STA-Lv. 


kunna införa StriC funktionalitet 

(Lvledning och Lvrbledning). 

Bild ovan beskriver vilka simulatorsystem 

som skall beredas möjlighet att ansluta mot 

STA-Lv efter uppgraderingen. Förutsättningen 

för detta är att anläggningen och 

tillkommande system får en gränsyta, HLA. 

Vänstra delen beskriver STA-Lv idag, högra 

delen visar vilka system som f.n. skall 

planeras att ansluta. 

Fördelen att anskaffa HLA till STA-Lv är 

att det öppnar för konkurrens vid leverans 

av olika simulatorer. Traditionellt har det 

endast varit möjligt att sammankoppla si- 

2 High Level Architecture, en standard för att skapa 

interoperabilitet mellan simuleringar.

Bilden till höger beskriver översiktligt de 

olika funktioner som finns i STA-Lv. Varje 

funktion är indelat i olika förmågor. Varje 

del i en funktion kan övas för sig lokalt 

eller tillsammans med andra funktioner i 

samövning. Syftet är att kunna öva hela 

funktionskedjan från chef till skytt. 

mulatorer från samma tillverkare vilket lett 

till att totalträning inte kunnat uppnås. 

Vad är HLA? 

HLA betyder High Level Architecture och 

är den standard som gäller inom svenska 

försvaret för att skapa interoperabilitet 

mellan simuleringar. Med interoperabilitet 

menas systemens förmåga att kunna köras 

tillsammans och utbyta information på ett 

meningsfullt sätt. HLA är en standard som 

ursprungligen utvecklats av amerikanska 

försvaret baserat på erfarenheter från tidigare 

metoder. HLA baserar sig på att man 

har ett antal simuleringar, kallat federater, 

som man kopplar ihop med varandra i något 

som kallas en federation. Grunden för 

att koppla ihop simuleringarna är att man 

gör en federationsöverenskommelse bland 

annat om vilken information som skall utbytas. 

Informationen som utbyts dokumenteras 

i en FOM (Federation Object 

Model). För att på ett meningsfullt sätt 

kunna utbyta information när flera 

federater (simuleringar) körs tillsammans i 

en federation måste man komma överens 

exakt vilken information som skall överföras. 

Detta görs i en FOM. FOM kan sägas 

vara det gemensamma språket i en federation. 

För att kunna skapa en federation och 

utforma en FOM brukar man utgå ifrån 

de enskilda simuleringarnas förmåga att ta 

emot och sända information. Förmågan att 


producera och konsumera information för 

en viss simulering beskrivs i en SOM (Simulation 

Object Model). Utgående från 

projektets syfte och de olika 

simuleringarnas SOM kan man sedan diskutera 

sig fram till en lämplig FOM. 

HLA är en generell teknik som kan 

användas för i stort sett alla typer av 

simuleringar. Ursprungligen användes 

HLA främst i försvarsapplikationer. 

Några exempel på områden: 

Hopkoppling av flygsimulatorer, 

stabsträning i distribuerade miljöer, 

taktisk arméträning, 

sensorsimulering, 

fältövningar med instrumenterade 

soldater, fordon och flygplan. 

Luftvärnets första HLA simulator är 

Riktsimulator RB 70 T som levereras 

under våren 2005. 

Mörka moln på himlen? 

HKV upprättade år 2000 en modellerings 

och simuleringssektion (MoS), syftet var att 

den skulle samordna all simulering inom 

FM. Bl a fastställdes att vid all nyanskaffning, 

inom FM, skall simulatorer som 

nyutvecklas bygga på HLA. 

11

STA-Lv 

Till följd av detta lade Lvreg inriktningen 

för STA-Lv: 

STA-Lv skall vara kärnan i all simulatorträning 

på Luftvärnsregementet, alla nya 

simulatorer skall kunna anslutas och 

ingå som delfunktioner oberoende av 

vilken industri som tillverkat simulatorn. 

Med andra ord skulle vi nu lämna ”monolittänkandet” 

i simulatorutvecklingen och 

kunna satsa på intelligenta simulatorer med 

flera förmågor utan begränsningar, med en 

potential att vidareutvecklas då behov finns. 

Tyvärr verkar inte MoS-sektionen på HKV 

som det var tänkt. Följden är att det råder 

”vilda västern” inom simulatorverksamheten 

idag. Detta har för Lvreg del inneburit att 

vi nu kommit i obalans. STA-Lv utveckling 

och tillkommande system byggde på en samordnad 

utveckling där gränsytor och funktioner 

inte fick spreta. CT till eldenhet 23 

levereras till december 2004 men utan HLA 

gränsyta vilket var planen från början. Konsekvensen 

är att den blir en stand-alone-simulator 

utan möjlighet att kunna ingå i en 

STA-Lv övning. Fortsätter detta leder det i 

förlängningen till ökade kostnader för FM 

vilket inte var tänkt från början. 

Utvecklingen av våra skarpa system tenderar 

till att ta resurser från våra pedagogiska 

instrument, vilket i förlängningen innebär 

att operatörer och chefer inte kan tillgodoses 

med den träning och övning som de nya 

systemen kräver. 

I ett skarpt system kan du endast simulera 

träning, i en simulator kan du göra det på 

riktigt. 

12 

Ekonomin i FM medger inte att STA-Lv 

uppgraderas i den takt och omfattning som 

Luftvärnsregementet anser sig behöva. Den 

nu påbörjade uppgraderingen medger bl a 

inte HLA. Tillsammans med att RB 90 och 

PS 70 planeras att fasas ut i och med FB 04 

kommer anläggningen när uppgraderingen 

är klar, att ha en mindre förmåga än idag. I 

realiteten har regementet inte kommit vidare 

i utvecklingen som planerades från 

början. 

Vad händer sedan? 

Om pengar skjuts till så att det nu påbörjade 

utvecklingssteget kan slutföras kommer 

Lvreg att gå mot nästa steg i utvecklingen: 

• Sammankoppling mot andra system i riket 

och kanske utomlands. 

Denna fas planeras redan nu. En intressent 

av många kan vara den taktiska flygsimulatorn 

(FLSC) i Stockholm. 

Mål: 

• Att kunna totalträna luftförsvarsfunktionen 

simulerat. 

Luftvärnsregementet tillsammans med 

Kongsberg, FOI och FMV planerar att 

genomföra ett försök med att koppla 

samman riktsim 70 och FLSC (taktisk 

flygsimulator för JAS) under våren 2005. 

Syftet med försöket är att skaffa erfarenhet 

att sammankoppla olika system 

samt utröna vad som krävs vid en 

vidareutveckling av STA-Lv. För första 

gången skall vi kunna samöva simulerat 

inom luftförsvarsfunktionen!


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13

LvSS 

Robert Trupp 

Grunder 

Den grundläggande officersutbildningen har 

varit och är föremål för ständig förändring. 

Fördelen är att samhället och den akademiska 

världen förändras och utvecklas i en 

allt högre takt. Nackdelen är att huvuddelen 

av officerskollektivet inte hinner med i 

förändringstakten. Officersutbildningen är 

inte densamma som för 10-15 år sedan. 

NBO 1 -officerarna passerar just nu genom 

chefsprogrammet och har således först nu 

fullföljt intentionerna med NBO-utbildningen. 

Under den tiden har officersutbildningen 

startat med officer 2000, värnpliktsförmåner, 

2-årig utbildning med en försvarsmaktsgemensam 

del samt en funktionsdel. 

Nu kommer ytterligare en utveckling i utbildningen 

där eventuellt aspirantskolor skall 

införas, där studiemedelsfinansiering sannolikt 

blir verklighet från och med år 2007 och 

där den blivande officeren är genom kon- 

14 

Major Robert Trupp är chef för Officersprogrammet 

vid Luftvärnets Stridsskola (LvSS). 

Officersutbildning vid Army Air 

Defence Combat Training School Lv6 

1 Ny BefälsOrdning infördes under början av 80-talet. 

trakt skyldig att delta i internationella uppgifter. 

Kraven som ställs på dagens officersutbildning 

är annorlunda än tidigare. 

Utbildningen blir mer och mer akademisk. 

Idag är det inte en grön massa som skall utbildas. 

Den massaprägeln styrdes av våra 

reglementen samt arv och traditioner från 

den äldre officerskåren. Det var den dogmatiska 

inställningen 2 som karaktäriserade 

utbildningen. Soldaten skulle genomföra det 

som vi 3 beordrade, vi satt inne med sanningen, 

inte de. Hos soldaten skapades ingen 

förståelse för miljön som de skulle verka i, 

vi litade på våra sinnen och iakttagelser av 

vad vi såg och genomförde utbildning som 

vi tyckte var mest logisk. Å ena sidan var det 

2 Dogmatiker, en person som är frälst, vet vad som är sant. 

Vetenskapsteorier för nybörjare. Torsten Thurén. 

3 Med vi avses officerskollektivet sent 80-tal tidigt 90-tal.

a då drillens betydelse präglade soldaten 

och förbandet, å andra sidan förödande då 

den inneboende kraften och viljan inte utnyttjades 

fullt ut. 

Utbildningssituationen 

Idag är utbildningssituationen annorlunda. 

Soldaten är präglad av den moderna skolan 

där val och individuell frihet är framträdande. 

Vi ser en försvarsmakt som växer fram med 

frivillighet som grund. Det är dessa män och 

kvinnor som kommer att bemanna insatsorganisationen, 

utbildas till officerare. Den 

nya soldaten möter en ny miljö, miljön som 

våra nya officerare skall verka i. En miljö 

helt olik den miljö som existerar idag. 

Hur skall vi utbilda våra officerare att möta 

de värnpliktiga som kommer att ställa allt 

högre krav på individuell utveckling och frihet 

p g a att de faktiskt är där frivilligt? 

Det ställs högre individuella krav på soldaten, 

uppgifterna är annorlunda, gränsen 

mellan nationell insats och internationell 

insats suddas ut och skall lösas med så lite 

friktion som möjligt. Stridsmiljön är annorlunda. 

Den tekniska hotbilden påverkar oss, 

i både utbildning av soldater och officerare, 

materielanskaffning samt utveckling av 

reglementen och doktriner. Stridsfältets 

miljö påverkar oss som luftförsvarsofficerare. 

Tempot har ökat, inga klara frontgränser 

finns, risk för friendly fire har ökat etc. Dessa 

komponenter är avgörande för att en framtida 

officer ska kunna förstå, acceptera och 

lära sig. Utan förståelse för stridsfältets uppbyggnad 

kommer vi aldrig att komma till 

verkan med våra system. 


Dagens officerare har annorlunda krav, 

förväntningar och önskemål om utbildning, 

undervisning, lärande och personlig 

utveckling. 

Detta är och förblir en pedagogisk 

utmaning för oss som är satta att utbilda 

insatsförband och luftvärnsofficerare, 

både yrkes- och reservofficerare, i den 

framtida insatsorganisationen. 

Dagens officersutbildning 

Sedan 1999 är MHS organiserad vid tre 

olika platser. Officersutbildningen är tvåårig. 

Det första året integreras utbildningen mellan 

samtliga tre försvarsgrenar. Man studerar 

statsvetenskap, krigsvetenskap, teknik, 

språk och ledarskap. Detta år syftar till att 

bredda den allmänna kunskapen om varje 

gren av försvarsmakten. 

Syftet med den gemensamma delen är att 

det militära systemet behöver officerare som 

även på lägre nivåer kan samverka med officerare 

från andra försvarsgrenar så att de 

har en klar bild över hela scenen. 

Det andra året genomförs i funktionsskolor 

relaterade till kadetternas militära placering 

efter genomförd utbildning. Funktionsskolornas 

syfte är att utbilda i att hantera 

kvalificerade militära system där LvSS speciellt 

lägger tyngd på den framtida positionen 

som chef och utbildare av värnpliktiga. 

Utbildningsmål vid Luftvärnets 

Officersprogram 

En officer har två roller, dels instruktör i 

fred, dels chef i insatsorganisationen.Denna 

situation är komplex. De personer han i 

15

LvSS 

ena stunden utövar ett ledarskap på i form 

av utbildning är de som han i nästa stund 

måste lita på i en livshotande situation där 

hans eget liv kanske är i fara. 

LvSS utbildar under 2004-05 luftvärnskadetter 

i en sensorlinje samt en verkanslinje i 

syfte att ge kadetterna god förmåga, insikt 

och färdighet att kunna tjänstgöra som officerare 

på lägre nivå i freds- och insatsorganisationen. 

Sensorlinjen utbildar på Underrättelseenhet 

(UndE) 23/Ps90 samt SHORAD (RBS 

70M) 4 

Verkanslinjen utbildar i MRAD (RBS 97) 5 

När utbildningen är genomförd skall 

kadetten ha god förmåga att tjänstgöra 

som instruktör och utbildare i troppnivå 

samt ha god förmåga att verka som chef 

i insatsförband och/eller i en svensk 

enhet i internationell verksamhet. 

Huvuddelen av kadetterna skall avslutningsvis 

utbildas i RBS 70 i syfte att 

kunna ingå med ett verkanssystem i 

Battlegroup. 

Inledningsvis skall utbildningen inriktas 

mot målbild ”Utbildaren” i syfte att ge kadetten 

möjlighet att tjänstgöra som instruktör 

på tropp/plutonsnivå. 

Under hösten lär sig kadetten att hantera 

samtliga eld- och understödsvapen ingående 

i en lvpluton och att planera utbildning 

med dessa. Därefter genomför kadetterna 

en trupputbildningsperiod om 3-4 veckor 

vid sitt hemförband. De får då en unik 

4 Short Range Air Defence. 

5 Medium Range Air Defence. 

16 

chans att utöva och testa sitt ledarskap och 

se om det håller. Att genomföra trupputbildning 

under sin utbildning ökar mognaden 

och självinsikten hos kadetterna 

Utbildningen inriktas därefter mot målbild 

”Väpnad insats/strid” i syfte att ge kadetten 

möjlighet att verka som chef i insatsorganisationen. 

I detta skede prioriteras 

främst ämnena stridsteknik (militärteknik, 

krigsvetenskap) och praktiskt ledarskap. 

Huvuddelen av året ägnas åt stridsteknik 6 . 

Under detta år lär sig kadetterna sitt system 

från grunden. De tar ett stort ansvar i 

utbildningen och medverkar aktivt i planering, 

genomförande och utvärdering av 

utbildningen. 

Övningsserien utgör basen för officersprogrammets 

verksamhet. Befattningar vid 

Luftvärnsregementet och Norrlands 

lvbataljon är en förutsättning för att 

utbildningsmålet skall nå PersQ 4.Under 

detta skede integreras NBF (nätverksbaserat 

försvar) successivt i utbildningen. 

Slutligen inriktas utbildningen mot målbild 

”Internationell insats” med lvförband, 

där officersrollen och yrkets krav i ett internationellt 

perspektiv belyses. 

Härvid är övning ELITE 7 i Tyskland i fokus 

för officersprogrammets verksamhet. 

6 Ämnet stridsteknik är ett samlingsnamn för hur luftvärnet 

agerar med Lv-mtrl samt hur förbandet truppslagstaktiskt uppträder 

i en stridssituation. Stridsteknik delas upp i ämnena 

krigsvetenskap samt militärteknik. 

7 Electronic Warfare Live Training Exercise. Se artikel i Artilleri-Tidskrift 

nummer 3 2004 där denna övning beskrivs.

Under hela utbildningsåret skall kadetterna 

förberedas för internationell 

verksamhet så att friktionen från nationell 

till internationell insats minimeras. 

Exempel på detta är kontinuerlig 

militärengelska samt övningar i strid mot 

luftmål på engelska. Orderhandlingar 

som används av PFP-länder nyttjas 

under hela utbildningsåret. 

Pedagogiska utgångsvärden 

Några utgångsvärden styr den pedagogiska 

utbildningssituationen: 

• Officeren utbildas mot instruktör i fred 

och chef i insatsorganisationen. 

• Officeren utbildas mot det direkta ledarskapet. 

• En officer med god förmåga är en officer 

som: 

– vågar agera, 

– kan uppträda både i fred och i krig/ 

internationell verksamhet, 

– är ett personligt föredöme för soldaten. 

Vid LvSS utbildar vi både reserv- och yrkesofficerare. 

I sak skall dessa båda yrkeskategorier 

inriktas mot samma ändamål, 

den väpnade striden. Det är då resursslöseri 

att inte ha en gemensam utbildning eftersom 

stridsmiljön och den tekniska hotbilden 

är densamma. Av den anledningen 

har vi valt att integrera reserv-och yrkesofficersprogrammen 

under ett gemensamt 

namn, officersprogrammet. 

2004-05 års utbildning är särskilt spännande 

eftersom vi fullt ut utbildar på UndE 

23, RBS 70 M ( mörker) samt Stridsledare 

RBS 97 8 . Samtliga kadetter skall dessutom 

8 Samtliga system finns att studera på lv6.mil.se 


ingå i den framtida Battlegroup som luftvärnet 

sätter upp och organiserar med full 

verkan from 2008. Det innebär att i år är 

den internationella prägeln dimensionerande 

för officersutbildningen vid LvSS. 

Kadetterna förbereder sig för Battlegroup 

bl a genom att i avslutningen av sin utbildning 

delta i övning ELITE 9 . Där agerar 

kadetter tillsammans med andra nationer 

och officerare i gemensamt läge och förutsättning 

och där övning sker mot bl.a. flygstridskrafter 

t ex TORNADO, AH 64 och 

där PATRIOT och ROLAND är exempel 

på luftvärnsenheter som är samgrupperade 

inom samma övningsområde. Tabulaturen 

är helt på engelska. 

Utbildningens upplägg 

Under kriser och strid är officerens chefsoch 

ledaregenskaper utsatta för extrema 

prövningar. Ytterst handlar det om beslut 

och handlingar som kan mätas i människoliv. 

Officeren måste därför kunna bära 

den fysiska och psykiska press som krävs 

för att lösa uppgifter i kris eller krig. Krav 

på egenskaper såsom målmedvetenhet, beslutsamhet 

och mod samt förmåga till överblick 

och handling krävs i en sådan miljö. 

I framtiden kommer också krav att ställas 

på att kunna anpassa sig till helt nya förhållanden 

och att kunna improvisera för 

att lösa uppgifter och problem. 

Officeren behöver ha en öppen och accepterande 

attityd för att kunna leda människor 

med olika kulturell bakgrund i främmande 

miljöer. 10 

9 Genomförs i Tyskland under sommaren 2005. Lv 6 har deltagit 

de senaste 3 åren. 

10 Texten hämtad från riktlinjer MHS programutbildning 2004. 

17

LvSS 

De som inte behandlar soldaten med 

respekt får inte genomföra utbildningen 

till officer. 

Utbildningen som förr karaktäriserades av 

den förmedlande utbildningen där en instruktör 

oftast ledde utbildningen, består 

idag till stora delar av en mer tydlig akademisk 

approach. Eget ansvar, självstudier och 

mer fokus på metodik är några inslag som 

har utvecklats under de sista åren. 

Officeren utbildas mot det direkta ledarskapet 

11 . Det innebär att kadetten utbildas mot 

en ledarskapssituation där han/hon ställs öga 

mot öga med den som hans/hennes beslut 

omfattar. Det innebär också att kadetten 

måsta ha sakkunskap om sin situation, dvs 

han/hon skall kunna sitt system i detalj, allt 

för att kunna fatta ”rätt” beslut för sin enhet. 

Det är viktigt att samtliga system som 

soldaten skall hantera skall officeren behärska, 

dessutom bättre än soldaten. 

Under utbildningsåret kommer kadetten att 

prövas och övas i olika ledarstilar, han/hon 

lär sig att använda olika utbildningsmetoder 

och att agera i olika typsituationer. Det krävs 

att kadetten själv har upplevt soldatens situation 

för att kunna fatta riktiga och rätta 

beslut. 

Kadetten genomför en omfattande utbildning 

i syfte att komma till insikt om hur 

och var han själv och gruppen lägger sin energi, 

mot uppgiften eller mot interna konflikter. 

Öppenhet, feedback om beteenden 

och en konfliktsyn som innebär att man löser 

konflikter är viktiga inslag i ledarskaps- 

11 Gerry Larson, Kjell Kallenberg Direkt ledarskap 2003 

M7734-288010. 

18 

utbildningen och vägen fram mot att bli en 

duktig chef. 

Empati, hög moral och en god intellektuell 

förmåga skapar dessutom gynnsamma förutsättningar 

för ett bra kommande chefskap. 

Chefskapet kan dock aldrig nå en god förmåga 

om den nationella övningsserien reduceras 

och om blivande officerare inte får 

chansen att övas utomlands med andra nationer. 

Det är på kadettnivå vi kan förändra attityder 

och påverka. Vi vill ha chefer som är 

dugliga och praktiserar manöverkrigföring, 

som kan leda soldater och förband nationellt 

och internationellt. 

Det tog 20 år för NBO-officeren att gå igenom 

alla skolsteg. Den tiden har vi inte idag. 

Våra officerare måste snabbare kunna ändra 

riktning och tempo. Grunden är dock att vi 

alla är soldater oavsett grad och att föregångsmannaskap 

skall spegla vårt chefskap i alla 

situationer. 

Att tydliggöra officersutbildningen är viktigt. 

Den akademiska prägeln måste få ett 

större utrymme så att vi är rustade för olika 

nivåer i konfliktskalan. Den moderna officersutbildningen 

är idag förberedd för detta. 

Om vi inte lyckas att rekrytera officerare så 

kommer vi i framtiden att få stora problem 

att bemanna insatsförbanden. Den grundläggande 

officersutbildningen förbereder 

och genomför idag utbildning mot den internationella 

arenan, det vore förödande om 

detta inte kan få utvecklas eller genomföras 

p g a inställd rekrytering.

Mot skarpa uppgifter 

Luftvärnets stridskola är beredd att i sin 

officersutbildning än mer tydligt verka för 

utbildning i ett internationellt spektrum. De 

kadetter som tar sin examen juni 2005 är 

de officerare som vi kommer att se som chefer 

i Battlegroup 2008. Det är nu de måste 

förberedas och utbildas. 

För att ge dem rättvisa och trovärdighet krävs 

nationella övningar av kvalitet. Störningsövningar, 

SEAD 12 , understödja markförband, 

öva i skymningsläge, förflyttningar 

12 Suppression of enemy airdefence. 


och uthållighet, stödja samhället, EVENTprotection, 

att ständigt öva i sin befattning 

och att det ges möjlighet att kontinuerligt 

öva på den internationella arenan är en förutsättning 

för att kunna nå kvalitetsmålet. 

Om chefer och politiker ger oss resurser och 

förutsättning att genomföra detta är våra 

luftvärnsofficerare förberedda för att kunna 

verka i en Battlegroup, nationellt eller internationellt. 

Allt annat vore att fortfarande tro på 

invasionsförsvaret och att fortfarande genomföra 

våra övningar där allt från början 

är förutbestämt och tillrättalagt. 

19

20 

Sankta Barbara och en gammal Wendist 

vakar över Artilleriets och Luftvärnets framtid. Deras uppgift har detta år 

varit tyngre än vanligt och de uppskattar alla som bidrar till att vidmakthålla 

framtidstron. 

Tillsammans med Artilleriklubben och Artilleri-Tidskrift vill de tacka 

för behjärtade insatser under 2004 och önska läsare och alla som bidrar 

till tiskriftens ekonomi en 

God helg och 

Ett bättre år för våra truppslag! 

Särskilt vill vi tacka våra annonsörer: 

Aimpoint AB 

Bofors Defence AB 

Ericsson Microwave Systems AB 

FLIR Systems AB 

Militärsällskapet 

Patria Hägglunds Oy 

Sporrongs 

Saab AB 

Saab Bofors Dynamics

Fredrik Broberg 

Kapten Fredrik Broberg, 

Luftvärnsregementet, tjänstgör vid 

Tekniskt kontor Luftvärn 1 på eldrörsavdelningen. 

Bakgrund 

Luftvärnskanonvagn 90 (Lvkv 90) är 

luftvärnsversionen av Stridsfordon 90 och 

var den ”femte i familjen” när den levererades 

till Försvarsmakten. 

Den första vagnen i serien levererades september 

1997 och den sista i juni 1999. På 

drygt två år tillverkades och levererades hela 

serien på 30 st Lvkv 90, vilket kan jämföras 

med Stridsfordon 9040 som levererats under 

8 år. Det har också medfört att Lvkv 90 

inte har genomgått några större förändringar, 

i form av uppgraderingar eller delserier, 

som Stridsfordon 9040 har i olika 

versioner. 

Grundutbildning på Lvkv 90 genomförs 

nu för sjunde året på I 19 och P 4. 

Demonstratorer 

På senare år har begreppet Demonstrator 

blivit allt mer vanligt och resulterat i flera 

”hårdvaruprodukter”. Det är en nödvändig- 


Lvkv 90, en teknikdemonstrator 

1 Tek Lv. 

het för att hänga med den snabba tekniska 

utvecklingen och samtidigt praktiskt pröva 

nya tekniska lösningar på befintliga system. 

Det är dessutom billigare att utveckla och 

utprova en demonstrator, i ett eller flera steg, 

än att uppgradera en hel serie. 

Det viktigaste med en demonstrator och 

inte minst Lvkv 90 TD 

(Teknikdemonstrator), är att man får 

praktiska kunskaper och färdigheter 

inför en REMO 2 av systemet. Detta görs 

genom att utveckla och utprova modern 

teknik redan idag, samtidigt som befintliga 

svagheter på materielsystemet 

reduceras. 

Med Lvkv 90 TD försvinner två svagheter 

som Lvkv 90 har idag. Lvkv 90 TD har 

förmåga att kunna ta emot och sända 

LvMÅDS 3 samt kunna skjuta både markoch 

luftmål under framryckning. Det sista 

är en förutsättning för att Lvkv 90 ska hinna 

2 Renovering och Modifiering. 

3 Luftvärnets Måldatasystem. 

21

Lvkv 90 TD 

med stridsvagnar och stridsfordon i anfallsrörelsen, 

utan att behöva stanna och skjuta. 

Den tekniska utvecklingen tenderar att gå 

allt fortare inom flera teknikområden. Det 

som var modernt igår är omodernt imorgon. 

Även ett modernt och avancerat system 

som Lvkv 90 blir snabbt omodernt om 

det inte håller jämna steg med utvecklingen. 

I framtiden måste nya system utvecklas 

på kortare tid och uppgraderas oftare. 

Ett led i detta är att nyttja 

demonstratorer istället för stora seriebeställningar. 

Det blir i många fall billigare 

att oftare ta flera små steg än att sällan ta 

ett stort steg, vilket tidigare seriebeställningar 

har inneburit. Samtidigt kan 

en successiv kompetensutveckling ske inom 

Försvarsmakten. Det är ett helt nytt sätt 

att arbeta på som vi hoppas resulterar i 

modernare och bättre system på sikt. 

Under åren har det i Strf 90-projektet funnits 

flera exempel på försöksriggar, prototyper 

och demonstratorer. Ett mer omfattande 

exempel är Strf 9040 med integrerat robotsystem 

56. 

Lvkv 90 TD beställdes av Försvarets Materielverk 

2001-03-05 i syfte att öka personsäkerheten 

i vagnen samt utgöra en grund 

för en eventuellt kommande serieuppgradering 

av Lvkv 90. I beställningen ingick 

ett flertal punkter för att förbättra systemets 

Lv-förmåga och för att utveckla nya tekniska 

funktioner mot den framtida förändrade 

hotbilden. 

Lvkv 90 TD är den demonstrator som hittills 

genomgått störst förändringar med ett 

stort antal teknikhöjande åtgärder. 

22 

Realiserbarhet, funktion och prestanda 

Realiserbarhet, funktion och prestanda 

utgör nyckelorden för projektet med 

Teknikdemonstratorn. Projektet leds av 

FMV med Bofors Defence som leverantör. 

Luftvärnsregementet deltar i projektet 

som ansvarig för försöksverksamheten 

och Användargrupp Lvkv. 

Lvkv 90 TD levererades till Försvarsmakten 

2002-10-21 för genomförande av taktiska 

och tekniska typprov under ledning av 

Teknikkontor luftvärn vid Luftvärnsregementet. 

Typproven genomfördes under 

hösten 2002 och våren 2003 med 

Användargrupp Lvkv. Under 2003-2004 

vidareutvecklades Lvkv 90 TD 2 inom ramen 

för vidmakthållande och levererades 

2004-04-16 för fortsatta typprov. 

Ett stort och viktigt steg för en demonstrator 

är användargruppen som genomför typproven. 

Det ger deltagarna i användargruppen 

stora möjligheter att höja egen 

kompetens på nya tekniska system, utforma 

ny stridsteknik och samtidigt vara delaktiga 

i utvecklingen av materielen. Användarens 

synpunkter är viktiga och finns med under 

hela utvecklingen av demonstratorn. 

Vad har hänt? 

Hösten 2002 genomfördes en så kallad 

industrikurs på Ringenäs skjutfält där 

markmålsskjutning under gång var ett av 

huvudmomenten. Användargrupp Lvkv fick 

under ledning av Bofors Defence utbildning 

på förändringar i vagnen i syfte att utgöra 

besättning under kommande typprov. Med 

en PS-90 ur Luftvärnsregementet provades 

för första gången funktionen att ta emot

måldata via LvMÅDS. I Användargrupp 

Lvkv ingår officerare ur I 19/Pbat, P 4 samt 

Luftvärnsregementet. 

Lvkv 90 TD överlämnades officiellt till Chefen 

för Luftvärnsregementet 2002-10-30. 

Vintern 2002 transporterades Lvkv 90 TD 

till I 19 i Boden för att delta i Pansarbataljonens 

övningsserie. I övningarna deltog även 

enheter ur Lvbataljonen som med PS-90 

skickade måldata till TD. För första gången 

provades funktionen att skicka måldata från 

TD till RBS 90. Tillsammans med Lvkvpluton, 

som genomförde luftmålsskjutning 

på Tåme skjutfält, provades målsökning, 

målfångning och målföljning mot bogserat 

luftmål under gång i olika hastigheter. 

Våren 2003 deltog Lvkv 90 TD i övningsserien 

vid P 4 i Skövde. Tillsammans med 

Lvkvpluton genomfördes fortsatta typprov 

under bataljonsövning, FOCUS 4 och Arméns 

slutövning (ASÖ 03). Förutom typproven 

genomfördes organisations- och 

metodförsök bland annat med resultat att 

en ny organisation med fyrvagnspluton föreslogs. 

Flygvapenövning FOCUS genomfördes 

tillsammans med en Meklvplut 401/ 

70 ur Luftvärnsregementet på Villingsbergs 

skjutfält. Arméns slutövning genomfördes 

på Kvarn och området Tidaholm-Skövde. 

Funktioner som stabiliserat riktsystem och 

SLPC 5 med LvMÅDS, är avgörande för systemets 

förmåga att verka under rörlig strid. 

LvMÅDS-funktionen förbättrar förvarningen, 

minskar exponeringen vid egen 

radarsändning och förbättrar den stridstekniska 

rörligheten. 

4 Samövning luftvärn - flygvapenförband. 

5 Stridsledar-PC. 


Sommaren 2003 genomfördes en historisk 

skjutning med Lvkv 90 TD. För första 

gången genomfördes luftmålsskjutning under 

gång med ett eldrörssystem. Syftet var 

att påvisa om det var möjligt att skjuta luftmål 

under gång med stabiliserat sikte och 

riktsystem. Skjutningen genomfördes i 

hastigheter upp till 30 km/h, med skjutavstånd 

på ca 2500 m. Skjutresultaten var 

över förväntan, 70% av skotten träffade 

inom 4 m från riktpunkten i målet och 

20% inom 4 - 8 m. Sista skjutdagen genomfördes 

som en förevisning för särskilt 

inbjudna gäster från FMV, Bofors Defence, 

HB Utveckling och Försvarsmakten. 

Lvkv 90 bekämpar luftmål 

Våren 2004 deltog Luftvärnsregementet, 

tillsammans med andra luftvärns- och flygförband 

ur NATO, i övning ELITE6 i södra 

Tyskland. Lvkv 90 TD 2 deltog för att typprova 

TD-systemen mot kvalificerade flygförband. 

Helt nya system som provades var 

IR-videomålföljare samt den förbättrade 

hotutvärderingen och insatsplaneringen i 

SLPC. Under övningen agerade Lvkv både 

som eldenhet och sensor i luftvärnets gemensamma 

måldatanätverk där Insatsledning 

Luftvärn (ILLv) utgjorde navet. Re- 

6 Electronic Warfare Live Training Exercis. Se artikel i Artilleri-Tidskrift 

nummer 3 2004 där denna övning beskrivs. 

23

Lvkv 90 TD 

sultaten från övningen var mycket goda och 

bidrog till viktiga kunskaper och erfarenheter 

för fortsatt utveckling av bland annat 

IR-videomålföljaren och SLPC. 

Framtid 

Fokus på Lvkv-systemets framtida utveckling 

har de senaste åren intensifierats. Målbildsstudie 

luftvärn förordar en fortsatt 

utveckling av Lvkv 90 mot en interimslösning 

i det nya luftvärnskonceptet 

”Punktskydd inre” 7 . Konceptet ställer krav 

på helt nya förmågor som ska möta den 

framtida hotbilden 2014. Hotbilden ställer 

krav på förmåga att kunna verka mot 

många små mål i mättnadsanfall såsom 

UAV, kryssningsrobotar och bombkapslar. 

Ytterligare krav på framtidens luftvärnssystem 

är att det ska kunna integreras i 

nätverk med andra sensor- och verkanssystem. 

Med utvecklingen av Lvkv 90 C för 

internationella insatser har Lvkv-systemet 

tillförts en förbättrad skyddsförmåga. 

Kombinationen mellan Cversionens 

skyddsförmåga och 

Teknikdemonstratorns teknikutveckling 

gör Lvkv till en lämplig luftvärnsplattform 

för framtida internationella insatser. 

Den framtida inriktningen för Lvkv 90 TD 

2 är en vidareutveckling till Lvkv 90 B inom 

ramen för planerad RENO/REMO Strf 90. 

Med införandet av Lvkv 90 B tillförs 

Armén luftvärnsförmåga för framtiden! 

7 Läs mer om detta i Lars Mörrbys artikel i Artilleri-Tidskrift 

nr 1 2004. 

24 

Dessa implementeringar har genomförts 

på Lvkv 90 TD 2 

Stabiliserat riktsystem 

Motsvarar i prestanda Strf 9040 A, det vill 

säga två-axligt gyro. Detta för att Lvkv 90 

inte ska hamna på efterkälken då bataljonen 

anfaller under snabba framryckningar. Detta 

innebär bland annat att Lvkv 90 TD 2 har 

förmågan att bekämpa även luftmål under 

framryckning. Möjligheterna till observation 

under framryckning förbättras avsevärt, 

eftersom skyttens sikte nu blir stabiliserat. 

Fjädringssystem (Strf 9040B) 

Ett nytt fjädringssystem var förutsättningen 

för att skjutning under gång mot luftmål 

skulle vara möjlig. Ett fjädringspaket som 

är identiskt med Strf 9040 B monterades 

på Teknikdemonstratorn. 

LvMÅDS hantering 

Lvkv 90 TD 2 har den unika möjligheten 

att både ta emot och sända LvMÅDS, vilket 

gör att Lvkv 90 för första gången kan 

utnyttja externa sensorer (Underrättelse- 

Enheter ur Luftvärnet) och vice versa. Behovet 

av att sända med egen spaningsradar 

minskar, förvarningen ökar, omvärldsuppfattningen 

ökar och terrängen kan utnyttjas 

bättre vid skydd och framryckning. 

LvMÅDS mål och egna radarmål kommer 

att korreleras och presenteras på SLPC. 

SLPC 

Stridsledarens nedfällbara bord byts ut mot 

en PC, där Stridsledaren i en kartbild kan 

följa egna radarupptäckta mål och 

LvMÅDS-mål, (korrelering sker) samt invisa 

skytten eller en annan eldenhet. Detta är ett 

gränssnitt som är en ”aptitretare” på vad som 

kommer att vara möjligt i framtiden.

Backningskamera 

En stor hjälp till föraren som tidigare haft 

vissa problem med bakåtsikten. Nu har föraren 

en monitor framför sig som gör det 

möjligt att med mer precision kunna backa 

när vagnchefen leder bakåt. 

IR-videomålföljare 

Under uppgraderingen till TD 2 försågs 

pjäsdatorn med ett tracker-kort för att 

medge automatisk målföljning med IRV:n. 

Funktionen visade att skytten har stor hjälp 

av tracker-funktionen i både målfångningsoch 

målföljningsfasen. 

POS 2 och automatisk norrorientering 

POS 2 införs för att få en större noggrannhet 

av position samt en snabbare uppdatering 

av orienteringsvinkeln. Samtidigt införs 

automatisk norrorientering av radarns 

bildskärm. Den är viktig för LvMÅDSfunktionen 

för radaroperatören och för 

eldledningssystemet, framförallt vid observation 

och skjutning under framryckning. 

Utvändigt tornmonterad kulspruta 

En Ksp m/58 placeras utvändigt ovanpå 

tornet och infördes samtidigt på samtliga 

Strf 90 version C för internationell tjänst. 

Utrymmet vid vagnchefen blir bättre och 

ger bättre plats för t ex SLB 8 . På Strf 90 C 

ger det plats för DART och möjliggör 

skyddsmoduler utvändigt på tornet. 

Tät hylsutkastningslucka 

Bofors Defence har utrustat Lvkv 90 TD 

8 Stridsledningssystem Bataljon. 


2 med en nyutvecklad, tät hylsutkastningslucka. 

Den nya luckan har ett fjädrande, 

tätslutande lock som minimerar luckans 

öppnande under skjutning. I praktiken 

öppnar den och stänger mellan varje skott 

(fem gånger per sekund), vilket bibehåller 

övertrycket inne i vagnen. Detta medför 

att besättningen kan strida i NBC-miljö 

utan att behöva använda skyddsmask. Provskjutningar 

har genomförts vid Bofors 

Defence. 

V 0 -radar 

V 0 -radarn monteras fast på vapenvaggan 

och mäter utgångshastigheten på varje 

skott, matar automatiskt in och korrigerar 

uppmätt värde i pjäsdatorn för framförpunktsberäkning. 

Tek Lv och användargrupp Lvkv vid den 

historiska luftmålsskjutningen under 

framryckning. Ravlunda den 4. och 5. juli 

2004. 

25

Patrik Hansson 

Bakgrund 

Försvarsmakten insåg under mitten på 

1980-talet att ett nytt luftvärnssystem, med 

småmålsförmåga, bl a mot kryssningsrobotar, 

måste anskaffas. I ursprungstanken 

var detta system främst avsett för att skydda 

våra svenska flygbaser. Detta var starten för 

utvecklingen av RBS 23 BAMSE. Systemet 

har sedan ett tidigt skede varit omdebatterat 

av olika anledningar. En av de ursprungliga 

målsättningarna var att organisera fem 

fördelningsluftvärnsbataljoner rb 23. Detta 

organisationsförslag har till mycket stor del 

utgjort grunden för all planering och övriga 

förberedelser för att kunna införa RBS 23 i 

Försvarsmakten. 

Luftvärnsutredningen 1999 (LvU 99) 

föreslog att RBS 23 skulle anskaffas i 

begränsad omfattning, dvs. endast som 

demonstrator. 

Major Patrik Hansson är projektledare 

för RBS 23 vid Luftvärnsregementet. 


Utveckling av Lvbat 23 

– från demonstrator till insatsförband 

Konkret har detta inneburit att sex eldenheter 

23 (EldE 23) samt sex klassrumstränare 

för eldenhet 23 (CRT EldE 23) anskaffas. I 

dagsläget finns inget beslut om att anskaffa 

underrättelseenhet 23 (UndE 23) till RBS 

23. Denna begränsade anskaffning av RBS 

23 samt resultatet av luftförsvarsstudien 02 

(LFS 02), studien målbild Lv efter 2014 

samt FOIs rapport ”RBS23 BAMSEs flermålsförmåga” 

1 innebär att det måste göras 

ett omtag avseende tidigare genomfört planeringsarbete. 

Målsättningen, före försvarspropositionens 

offentliggörande, var att med 

dessa sex eldenheter som grund utveckla ett 

”T-förband” 2 . På lite längre sikt var målsättningen 

att utveckla en luftvärnsbataljon rb 

23, under förutsättning att mer resurser tillfördes. 

1 FOI-RH-0126—SE, Maj Britt Hansson, augusti 2002. 

2 Tillfälligt förband. 

27

Lvbat 23 

Grupperad Eldenhet 23. 

28

Målsättningen efter försvarspropositionens 

offentliggörande är att utveckla 

detta ”T-förband” till en luftvärnsbataljon 

23 (Lvbat 23). 

Detta ligger helt i linje med vad studien 

målbild Lv efter 2014 har kommit fram till. 

Givetvis krävs det att en hel del resurser tillförs 

som t.ex. UndE 23 samt fler EldE 23. 

Mål och delmål 

Fokus har således ändrats ifrån att hantera 

RBS 23 som en demonstrator till att utveckla 

ett insatsförband. Denna verksamhet 

har som övergripande målsättning att 

utveckla en Lvbat 23. Dessutom skall förbandet 

verifieras genom organisations- och 

metodförsök (OMF), en verifiering som i 

dagsläget förmodligen kommer att äga rum 

på kompaninivån. Den övergripande målsättningen 

ger vid handen ett antal delmål, 

vilka innebär framtagande och effektuering 

av planer avseende: 

❑ Organisations-, taktik- och stridsteknikutveckling, 

❑ personalförsörjning, 

❑ materielomsättning, 

❑ anläggningar, 

❑ utbildningsplan, 

❑ utbildningshjälpmedel, 

❑ teknisk tjänst inklusive underhållsplan 

samt 

❑ försöksplan. 

Delprojekt 

I syfte att göra projektet hanterbart är det 

nedbrutet i ett antal delprojekt. Dessa benämns 

målsättningar, taktik och strids- 


teknik, materielomsättning, anläggningar, 

personal, utbildning, utbildningshjälpmedel 

och teknisk tjänst. 

Målsättningar 

De målsättningar som finns kvar att ta fram 

är Preliminär Taktisk Organisatorisk Ekonomisk 

Målsättning (PTOEM), samt på 

sikt en Taktisk Organisatorisk Ekonomisk 

Målsättning (TOEM), för Lvbat 23. Under 

denna höst genomförs ett arbete som 

syftar till att ta fram en PTOEM för Lvbat 

23. Detta målsättningsarbete bör bl.a. ge 

svar på hur många EldE 23 samt UndE 23 

som behöver anskaffas för att utveckla 

demonstrator 23 till en Lvbat 23. 

Taktik och stridsteknik 

När PTOEM för Lvbat 23 är framtagen är 

det dags att bryta ned denna målsättning 

till mer mätbara mål och krav i form av en 

målkatalog för luftvärnskompani 23 

(Lvkomp 23). Parallellt med detta arbete 

genomförs taktik och stridsteknikutveckling, 

vilken bl a syftar till att ta fram erforderliga 

reglementen för förbandet. I dagsläget 

tror vi oss behöva ett bataljonsreglemente, 

ett kompani/plutonsreglemente, ett 

lvto reglemente samt ett reglemente för 

UndE 23. Grunden för framtagandet av 

dessa reglementen utgörs av användargruppens 

samlade kunskap, genomförande 

av seminarier och fältövningar samt verksamhet 

vid försökspluton 23. 

Materielomsättning 

Beträffande materielomsättning/materielfördelning 

finns det ett antal parametrar 

att ta hänsyn till, bl a antal inköpta EldE, 

förmodad anskaffning av mer materiel, befälsutbildning, 

teknikerutbildning, utbild- 

29

Lvbat 23 

ning av värnpliktiga samt eventuella uppdateringar 

av seriematerielen. 

Anläggningar 

Delprojekt anläggningar syftar till att utreda 

och effektuera behov av anläggningar och 

utrymmen som t ex var EldE 23 skall förrådsställas. 

Några utgångsvärden och frågeställningar 

som behöver analyseras är krav 

på uppställningsplatser för materielen, lokaler 

för CRT EldE 23 och lokaler för materieltjänst. 

Personal 

Delprojekt personal syftar till att analysera 

hur kompetensförsörjningsfrågan skall lösas 

på både kort och lång sikt för Lvbat 23. 

Detta innebär allt ifrån att identifiera nyckelpersonal 

i dagsläget och omskolning av 

befintlig personal till att analysera vilka 

behov av nyrekrytering som finns. 

Utbildning 

Inom ramen för delprojekt utbildning skall 

en utbildningsplan tas fram. Den skall bl a 

utvisa utbildning och kompetensutveckling 

av luftvärnsofficerare. Detta inbegriper såväl 

personal som skall omskolas som personal 

som skall nyrekryteras. 

Utbildningshjälpmedel 

Delprojekt utbildningshjälpmedel skall analysera 

och effektuera behov av bl.a. simulatorer, 

övningsförteckningar och övningsterräng 

till RBS 23. 

Teknisk tjänst 

Delprojekt teknisk tjänst syftar till att ta 

fram ett teknisk koncept för Lvbat 23. 

30 

Övergripande tidsplan 

2003, utbildningsåret 03/04 

Införandeplanering och understöd av 

materielprocess EldE 23. Användargrupp 

verksamhet och samfunktionsprov RBS 23. 

2004, utbildningsåret 04/05 

Utbildningsåret 2004/05 kraftsamlas resurserna 

till införandeplanering och understöd 

av materielprocess EldE 23, vilket även inkluderar 

användargruppverksamhet. 

Leveransstart av CRT EldE 23 under slutet 

av 2004. 


Operatörskurs EldE 23 prototyp. Serieleverans 

av EldE 23 (inklusive operatörskurser) 

börjar. Försökspluton utan värnpliktiga. 

Befälsutbildning på bredd under våren 

2006, i syfte att bredda/sprida kompetens. 


Befälsutbildning med reducerat luftvärnskompani 

23 (endast en eller två 

luftvärnsplutoner 23). Avslut av serieleverans 

EldE 23. Uppstart av ROP Lv RBS 23. 


Förbandsutbildning med reducerat 

luftvärnskompani 23. Värnpliktiga inkallas. 

Uppstart OMF luftvärnskompani 23. Uppstart 

av YOP Lv RBS 23. 


Förbandsutbildning med luftvärnskompani 

23. OMF luftvärnskompani 23. 



23. Avslut OMF luftvärnskompani 23.

Robot 23 med startmotor 



23. Reserv för OMF. 

Framtid 

Utvecklingen av Lvbat 23 skall ses som en 

språngbräda för att överbrygga dagens 

luftvärnssystem mot framtida system. Förbandet 

antas bli komplext bl.a. beroende 

på den höga tekniknivån i systemet, vilket 

i sin tur innebär helt nya arbetsuppgifter 

för officerarna i Lvbat 23. Det som åsyftas 

är att fler officerare kommer att inriktas 

mot att bli operatörer, t ex stridsledare EldE 

23, och endast ett fåtal kommer att utbildas 

mot att bli chefer. 


Parallellt med införandet av Lvbat 23 i 

dess nuvarande form bedrivs studieverksamhet, 

vilken syftar till att försöka 

utröna hur framtida hotbilder skall kunna 

mötas. Det innebär i sin tur att det finns 

ett behov av att se över de förmågor 

som systemet har idag och hur dessa 

kan utvecklas. Detta innebär allt ifrån 

systemets rörlighet, dvs. bäraren av 

systemet till utveckling av själva roboten. 

31

Artilleriklubben 


Tidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben 

Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad. 

Redaktör, ansvarig utgivare: 

Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, 589 35 LINKÖPING, tel 013-15 43 12 

E-post: len_gus@hotmail.com 

Biträdande redaktör och annonsansvarig: 

Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE 

Tel: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se 

Ekonomichef både i klubben och tidskriften: 

Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN 

Tel/fax: 0550–141 71. E-post: bo.i.arvidsson@telia.com 

Redaktionskommitté: 

Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för 

Art öv Göran Mårtensson, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 och 

Lv övlt Björn Jacobsson, Lv-regementet, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01 

Redaktionsadress: 

Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till 

ekonomichefen enligt ovan. 

Artilleriklubben 

Adress: 

c/o Övlt Bo Arvidsson 

Bjurtjärnsgatan 7 

681 33 KRISTINEHAMN 

Ordförande: 

Överste Jan-Erik Jakobsson, 

Högkvarteret 

107 85 STOCKHOLM 

Tel: 08–788 75 00 

Sekreterare 

Överstelöjtnant Lars Mörrby, 

Högkvarteret 

107 85 STOCKHOLM 

Tel: 08–788 75 00 

Medlemsavgifter: 

Årsavgift 125 kr 

Ständigt medlemskap 1 000 kr 

Medlemsavgifter betalas till 

Artilleriklubbens postgiro 5 47 31–5 

32 


bankgiro 833-4278 

Prenumerationspriser: 

Inom Europa 180 kr per år 

Utom Europa 240 kr per år 

Lösnummerpriser: 

Enkelnummer 70 kr 

vid köp av minst 10 ex 50 kr 

Dubbel-/Temanummer 90 kr 

vid köp av minst 10 ex 70 kr 

©2004 Artilleri-Tidskrift 

Utdrag ur tidskriften får göras med angivande 

av källa. 

ROLF & CO TRYCKERI AB, SKÖVDE 2004

MÖRKERKAPACITET FÖR RBS 70 MED 

3:E GENERATIONS IR 

Under 2004 sker kvalificering och 

första leveranser av ett nytt 

mörkersikte, BORC, till RBS 70 

för Finland och Australien. BORC är 

baserad på samma svenska IR-detektor 

som IR-sikte BIRC till RBS 56 BILL och 

IR-kamera FTI till det nya 

eldledningsinstrumentet. BORC hängs på det 

befintliga dagsiktet och ger skytten en IR-bild i det ordinarie okularet, därmed möjliggörande 

att RBS 70 även kan användas nattetid med bibehållna prestanda. Den nya teknologin gör att 

BORC blir mindre och med endast halva vikten mot dess föregångare. För mer information, 

kontakta oss på nedanstående adress 

FLIR Systems AB är ett företag med rötter i Celsius/Saab och Agema med mångårig erfarenhet av 

IR-kameror för militära och civila tillämpningar. Vi är en del av FLIR Systems Inc. som är ett 

världsledande företag inom IR-området med verksamhet inom termografi, övervakning, 

helikoptermonterad spanings- utrustning och nu även militära IR-sikten. 

FLIR Systems AB, Imaging Sweden 

Box 3 / Rinkebyvägen 19 

SE-182 11 DANDERYD 

Tfn: +46 (0)8 753 25 00 

Fax: +46 (0)8 731 05 30 

e-mail: anders.gm.dahlberg@flir.se 

www.flir.com

Posttidning B 

Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson 

Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN

Artilleri-Tidskrift nr 4 2004

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?