Artilleri-Tidskrift

Artilleri & Luftvärn
Artilleri-Tidskrift
Nr 2 • 2001

Form och layout: Marie Thelander
Artilleri & Luftvärn
Artilleri-Tidskrift
Tidskrift för artilleriet och luftvärnet
Häfte 2 • 2001 Årgång 130
Redaktören
Nya stadgar klubbade .......................................................................................... 2
Göran Persson in memoriam............................................................................... 4
Tore Deutgen in memoriam ................................................................................ 6
Lave Malmgren
Enkät ................................................................................................................... 7
Stig Schyldt
Artilleriklubbens utveckling ................................................................................ 9
Anders Bengtsson, Kenneth Nygren, Mattias Thomsson
Väderkorrektionsskjutning ................................................................................ 12
Rickard Karlsson, Henrik Rudolfsson, Jan Samuelsson
Kvadrant- och korrektionsskjutning .................................................................. 18
Joakim Ericson
H M Konungens skjutpris 2001....................................................................... 22
P G Persson
Teknikkontor luftvärn ...................................................................................... 25
Anders Carell
Hårt pressad på min högra flank ...................................................................... 28
Ulf Persson
Ekonomin styr verksamheten 2001 .................................................................. 30
Omslagsbild: Vid Artilleriklubbens årsmöte avtackades Bo Pederby med S:ta Barbara-statyett. Sedan 1987
har han formellt varit tidskriftens redaktör men redan tidigare har han medverkat under åtskilliga år. Genom
sin kunnighet och entusiasm har han i hög grad satt sin prägel på tidskriftens utvecking under 80- och 90talen.
Se även sida 3. Foto Stefan Bratt.
1
ISSN 004 – 3788

Redaktören
Lave Malmgren
Artillerklubbens årsmöte avhölls i
Villingsberg 2001-05-16 med ett 30-tal
deltagare. Regnet hängde i luften men
bröt lyckligtvis inte ut.
Deltagarna fick först ta del av hur Artilleriregementet
har konstituerats och hur det
har utvecklats under sitt första år. Regementschefen
Anders Carell trycker hårt på
traditionen. Man knyter an till 1794 då
Kungl Artilleriregementet blev Svea, Göta,
Wendes och Finska artilleriregemnentena
och tar upp det gamla valspråket: Ultima
Ratio Regum – Konungarnas yttersta argument.
Regementets vision är ambitiös:
• Vi ska, tillsammans med Norrlands
Artilleribataljon, bli erkända som Europas
mest effektiva artilleriorganisation.
Vilket förledde en ung fänrik att översätta
valspråket ”Det lilla vi har skall bli
(otryckbart) bra!” Och det förefaller som
om man lever efter den devisen.
2
Överstelöjtnant Lave Malmgren
är tidskriftens redaktör.
Nya stadgar klubbade i första omgången
Efter regementschefens genomgång fick
vi en demonstration av den nya artillerilokaliseringsradarn
ARTHUR, en komponent
som tycks passa mycket väl in i
Försvarsmaktens RMA – Revolution in
Militairy Affairs. Före årsmötet följde vi
också ett moment i befälsutbildning – en
övning ingående i artilleriofficerarnas
kompetensuppbyggnad.
Årsmötet inleddes med parentation över
avlidna medlemmar.
Sven Bergelin
Folke Dahlander
Tore Deutgen
Erik Furuby
Claes-Henric Lewenhaupt
Gösta Lindström
Stig Löfgren
Göran Persson
Sture Sandelin
Erik Tornberg

Under årsmötet valdes ny styrelse:
Öv Anders Carell, ordf (nyval)
Öv 1 Roland Ekenberg (omval)
Öv Jan-Erik Jakobsson (omval)
Öv Ulf Persson (omval)
Övlt Sören Möller (omval)
Övlt Stig Enander (omval)
Övlt Per Pettersson (omval)
Övlt Bo Arvidsson (omval)
Mj Joakim Levin (nyval)
RO/Mj Andreas Herlitz (nyval)
Den viktiga punkten på årsmötet var sedan
styrelsens förslag till nya stadgar.
Omarbetningen av stadgarna är föranledd
av att styrelsen har sett ett behov av att
anpassa klubbens verksamhet och inriktning
till Arméns nya organisation med
all verksamhet vid våra truppslag i huvudsak
koncentrerad till Kristinehamn
resp Halmstad.
I samband med att styrelsen påbörjade
arbetet med stadgeförslaget genomfördes
den enkät, som gick ut med nr 4/00.
Resultatet redovisas i artikel sida 7 ff.
Styrelsen överväganden inför omarbetning
sammanfattas i ordförandes PM, se
artikel sida 9 ff.
Efter överläggning antogs stadgeförslaget
i ett första beslut. Slutligt beslut om stadgarna
kan därmed fattas vid höstmötet.
Förslaget innebär bl a följande förändringar.
• Portalparagrafen trycker på att klubben
skall verka för artilleriets och luftvärnets
utveckling.
• Klubben avhåller årsmöte i regel i april
Artilleri & Luftvärn
– maj, då alla beslut om bokslut, budget
och styrelse fattas.
• Övriga sammankomster kallas klubbmöten,
varvid i regel anordnas föredrag,
diskussioner, förevisningar mm i aktuella
militära ämnen.
• Ordförande skall vara yrkesofficer med
omfattande erfarenhet av ledande befattningar
inom artilleriet eller luftvärnet.
• Utöver ordförande består styrelsen av
minst fyra ledamöter representerande
artilleriet, luftvärnet, Försvarets materielverk
och reservofficerarna.
• Styrelsen utser inom sig vice ordförande,
sekreterare, kassör och klubbmästare.
Kassören är tillika kassör i Artilleri-Tidskrift.
• Premisserna för att ändra stadgar och
för att upplösa klubben preciseras.
Stadgeförslagen för Artilleriklubben och
Artilleri-Tidskrift finns tillgängliga hos
sekreteraren Sören Möller e-post
soren.moller@swipnet.se – se även sida 32.
Redaktören redovisade också sitt arbete
med att ordna tidskriftens arkiv och systematisera
tidskriftens artiklar enligt ett anpassat
”bibliotekssystem”.Då arbetet är
slutfört kommer det vara möjligt att söka
artiklar via internet – sannolikt via en länk
till ArtSS bibliotek. Arbetet kommer att
redovisas i ett kommande nummer, varvid
även ArtSS bibliotek skall presenteras.
Årsmötet avslutades med att tidskriftens
mångårige biträdande redaktör, Bo Pederby,
avtackades och tilldelades en välförtjänt
S:ta Barbara-statyett (se omslagsbilden.)
3

Göran Persson in memoriam
Förre luftvärnsinspektören, översten av
första graden Göran Persson avled 5/3
2001. Han var född i Lund 25/10 1921
och hans föräldrar var lantbrukaren Per
Persson och Betty Nilsson. Han blev fänrik
vid Skånska luftvärnskåren 1944.
Göran Persson var en tävlingsmänniska i
ordets bästa bemärkelse och det kom att
4
prägla hela hans framgångsrika bana, oavsett
om det var fråga om fysiska eller intellektuella
prestationer, och oavsett om
han själv deltog eller formade reglerna.
Rättvisa villkor skulle alltid råda.
Efter trupptjänstgöring och obligatoriska
skolor genomgick Göran Persson Krigshögskolans
högre tekniska kurs, fullgjorde

tjänst som generalstabsaspirant och blev
kapten i generalstabskåren 1956.
Långsiktig planering och studier var hans
viktigaste verksamhetsområden. Han
bidrog som chef för Arméstabens studieavdelning
1963-68 i avgörande grad till
att utveckla såväl övergripande försvarsmaktsplanering
som studietekniken när
det gällde val mellan alternativa framtida
vapensystem. Villkor och kriterier fastställdes
med yttersta noggrannhet. Den
ryckighet i planeringsförutsättningarna
som inträffade p gr a nya planeringsdirektiv
fann han mycket störande.
Ett viktigt resultat av studierna rörande
framtida luftvärnssytem var beslutet att
luftvärnet efter hand skulle ombeväpnas
från automatkanoner till luftvärnsrobotar
– t ex det svensktillverkade luftvärnsrobotsystemet
70.
Efter tjänstgöringen vid studieavdelningen
blev Göran Persson lärare vid LvSS och
1969 chef för Skånska luftvärnsregementet.
Under hans tid som chef för
regementet genomfördes där de organisatoriska
slutproven med de krigsförband,
som skulle utrustas med robot 70.
1973 invaldes Göran Persson i Kungl
Krigsvetenskapsakademiens avdelning III
(luftkrigsvetenskap), där han gjorde värdefulla
insatser. 1975 utnämndes han till
luftvärnsinspektör. Nu påbörjades leveranserna
av det nya luftvärnsrobotsystemet
70 och större delen av vårt luftvärn
skulle omorganiseras från automatkanoner
till robotar. Det var en mycket
krävande uppgift, som han ledde med stor
Artilleri & Luftvärn
framgång. Samverkan med Flygvapnet
utvecklades, men särskilt utvecklades
samarbetet med krigsförband ur andra
delar av armén. Utbildning och personaltjänst
blev hans viktigaste arbetsområden.
Att rätta officerare befordrades var en
mycket omfattande uppgift för en
truppslagsinspektör i den tidens centraliserade
system. Nu kom Göran Perssons
utpräglade sinne för rättvisa och noggrannhet
till sin rätt. Han mödade sig
alltid med att skaffa fullständigt underlag
rörande luftvärnets aktiva personal.
Hans val av personer för befordran kom
att påverka luftvärnet långt efter hans
avgång.
Inom utbildningsområdet utvecklade han
den tävlan mellan luftvärnets
utbildningskompaniersom tidigare påbörjats.
Bestämmelserna för tävlingen
granskade han omsorgsfullt. Att segra och
vinna det åtråvärda vandringspriset för
bäst utbildade kompani var något väsentligt
för varje kompanichef inom
luftvärnet.
Göran Persson pensionerades som
luftvärnsinspektör 1982. Redan efter
något år började en svår sjukdom –
Alzheimers sjukdom – att påverka hans
liv. Det är vekligen ett grymt ödes ironi,
att en spänstig idrottsman med matematiskt
sinne och logik som framstående
egenskaper genom sjukdomen förlorar
orienteringsförmågan i livet och sedan
förmågan att tänka redigt.
Sven Sjölander
F d luftvärnsinspektör
5

Foto: Gotlandsartilleristers kamratförening
Tore Deutgen
in memoriam
Förre chefen för Kungl Gotlands artillerikår,
översten Tore Deutgen avled 19/8
2000. Han föddes i Kloster i Eskilstuna
1909 och blev efter skolgång i Norrköping
fänrik vid Kungl Svea artilleriregemente
1931. Efter studier vid Artilleri- och
Ingenjörhögskolan 1934 befordrades han
till kapten 1940, till major 1949 och till
överstelöjtnant 1954.
Tore Deutgens militära gärning kom väsentligen
att genomföras inom artilleriet,
och han var också en erkänt skicklig artillerist.
Han hade följdriktigt många viktiga
6
lärarbefattningar vid Artilleriskjutskolan
och Artilleri- och Ingenjörhögskolan.
1956 blev han chef för Artilleri- och
Ingenjörofficersskolan, som ett par år tidigare
hade övertagit gamla AIHS uppgift
att ge unga artilleri-, luftvärns-, ingenjör
och signallöjtnanter deras grundläggande
truppslagsofficersutbildning.
1958 utnämndes Tore Deutgen till överste
och året därpå till chef för Kungl Gotlands
artillerikår. Han blev den kårchef som
stannade längst på sin befattning: i tio år
fram till sin pension 1970. Han kom därigenom
att i hög grad sätta sin prägel på
förbandet både genom sin roll som erkänd
artilleriexpert och patriarkalisk ledare – i
ordets bästa bemärkelse.
Tore Deutgen medverkade i Artilleri-Tidskrift
med några artiklar, bl a om artillerierfarenheter
från Koreakriget. Han hade
ett mycket välvårdat språk och gav genom
artiklarna en intressant relief åt artilleriet
som kraftsamlingsvapen – utan att blunda
för krigets helvete.
1961 invaldes han i Kungl Krigsvetenskapsakademin.
Själv minns jag Tore Deutgen som en av
de där äldre officerarna som man såg upp
till. Han hade en intellektuell och stillsam
framtoning, alltid proper och elegant.
Han är den ende officer som jag har sett
bära monokel till fältuniform.
Lave Malmgren
Redaktör

Lave Malmgren
I AT nr 4/00 var införd en enkät, där läsarna
uppmanades att lämna synpunkter
på tidskriften och klubbens verksamhet.
40 av 838 abonnenter har svarat, dvs något
fler än som brukar bevista klubbens
sammankomster. Hur många som har
sett enkäten utan att svara vet man ju inte,
men de som har svarat tillhör dem som
läser tidskriften regelbundet och tycker
att tidningen är bra (32 svar) eller måttligt
bra (6 svar).
Man konstaterar vidare att bland de som
har svarat är
• 37,5 % f d yrkesofficerare,
• 25 % reservofficerare,
• 20 % ”övriga intressenter” och
• 19,5 % yrkesofficerare.
Detta torde kunna tolkas som att det
största intresset för klubben/tidskriften
finns bland fd YO och det minsta intres-
Överstelöjtnant Lave Malmgren är
tidskriftens redaktör.
Artilleri & Luftvärn
Åtminstone 40 personer
som gillar tidskriften!
set bland YO. Om detta är korrekt kan
man dra endera av två slutsatser (eller
båda):
❑ Klubben och tidskriften bör ägna större
uppmärksamhet åt målgrupperna fd
YO och RO.
❑ Klubben bör lägga om sina aktiviteter
för att kunna fånga även YO intresse.
Om de svar som har inkommit är representativa
för klubbens medlemmar kan
man beträffande tidskriften dra slutsatsen
att innehållet är tämligen väl avvägt
mellan debatt, artilleri-, luftvärns- och
historiska artiklar; möjligen att läsekretsen
efterlyser mer debatt och i så fall på
bekostnad av historiska artiklar.
Spontant har även anmälts intresse för
andra arméers utrustning och metoder.
7

8
Enkät
Beträffande klubbens verksamhet kan
man – med samma förbehåll som ovan –
dra slutsatsen att möten bör förläggas till
Stockholm och att därnäst intressant kan
vara Kristinehamn och Halmstad (i nämnd
ordning) – det senare sannolikt ett uttryck
för att fler artillerister än luftvärnare har
svarat på enkäten, vilket i så fall kan tolkas
som att klubben är av något större
intresse för artillerister.
Vidare kan svaren tolkas som att tidpunkten
för våra sammankomster (kvällar i de
flesta fall men även tjänstetid) passar de
flesta, och att medlemmarna i stort sett
är till freds med omfattningen av klubbens
verksamhet: Man är angelägen om
informationen men ser också gärna inslag
av materielvisningar, industribesök
och diskussioner – något färre förord för
historiska inslag. Men även dessa prefe-
Ät Din lunch på Militärsällskapet.
Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i
Stockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet
(servering kl 11 30 – 13 30). Är Du reservare
kan Du mot avgift bli medlem och inta Din lunch. Medlemmar
har dessutom möjlighet att disponera lokalerna
för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid.
Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla
av i den trivsamma atmosfären. Ta gärna med gäster. Ett
konferensrum är iordningställt för sammanträden.
Adress: Kommendörsgatan 9 1 trappa
Tel 08-662 62 53 eller 08-662 62 54
renser torde vara ett utslag av att andra
kategorier än YO dominerar enkätsvaren.
Så att… För att kunna utgöra ett statistiskt
säkerställt underlag bör enkäten göras
om och då rikta sig till ett slumpmässigt
urval av dem, vars uppmärksamhet
vi är angelägna om.
Redaktören tackar för inkomna svar och
värdefulla synpunkter. Underlaget har
utnyttjas vid styrelsens överväganden rörande
Artilleriklubbens nya inriktning –
se nästa artikel.
Ett års medlemskap har – utan notarius
publicus överinseende – lottats ut till
L-O Nilsson, Blekingegruppen, Kalle
Hjerpe, Stockholm och Gustaf Carlsson,
Huddinge.
Grattis och tack för hjälpen!

Stig Schyldt
Översten av första graden Stig Schyldt har varit Artilleriklubbens
ordförande fram till årsmötet 16 maj 2001.
Detta är hans sista inlägg som ordförande,
en ordförandetid som har präglats av
målmedvetet arbete under angenäma former.
Artilleriklubbens utveckling –
Denna PM utgör styrelsens bakgrundsunderlag
till förslag om ändrad verksamhetsinriktning
och nya stadgar för
Artilleriklubben och Artilleritidskrift.
Bakgrund
Under en följd av år har Artilleriklubbens
medlemsantal minskat. Detta är i sig inte
förvånande eftersom totala antalet artilleri-
och luftvärnsofficerare också minskat.
Det notabla för klubben är emellertid
att minskningen till stor del beror på
utebliven rekrytering. Klubbens medlemmar
är till största delen stabila medlemmar
som kvarstannar i klubben år från
år. För att långsiktigt stärka klubbens fortbestånd
erfordras att en stabil nyrekrytering
kan komma till stånd.
Under en följd av år har detta problem
uppmärksammats och diskuterats i styrelsen.
Ett antal satsningar har gjorts för
Artilleri & Luftvärn
anpassning till Arméns omstrukturering
att rekrytera yngre officerare. Dessa satsningar
har hittills inte varit tillräckligt
framgångsrika.
Styrelsen beslöt därför att göra en större
översyn av klubbens framtid under innevarande
mandatperiod. Denna PM är en
redovisning av arbetet och underlag för
förslag att föreläggas årsmötet för beslut.
Omvärldsanalys
Under de senaste åren har skett stora förändringar,
som påverkar klubbens förutsättningar
i hög grad. Den stora minskningen
av artilleri- och luftvärnsofficerare
som redan nämnts är en sådan. Än större
betydelse har, att dessa officerskårer nu
är koncentrerade till i huvudsak ett förband
i vardera truppslaget. Det viktiga
syftet för såväl klubben som tidskriften
att sprida information till och mellan
9

Artilleriklubben
förbandens officerare bortfaller i allt väsentligt
genom denna förändring.
En andra viktig del i klubbens verksamhet
var att samla truppslagens officerare i
Stockholmsområdet och, med ett modernt
uttryckssätt, vara ett sätt att skapa ett nätverk
mellan dessa. Idag är truppslagscentra
borta och AIRS, ArtSS, och LvSS i sin
nuvarande form lokala skolor vid
truppslagsförbandet. Information sprids
därför på annat sätt än genom klubbmöten
och i tidskriften.
Fortfarande finns ett antal officerare som
tjänstgör i centrala staber och förvaltning.
En kontakt med truppslagsfrågor och ”ett
nätverk” mellan dessa bedöms alltjämt vara
ett behov.
10
Jag kan också notera hur de senaste
åren har inneburit, att information om
och inflytandet över utveckling för
försvarsmakten i allmänhet och
truppslagen i synnerhet har koncentrerats
och blivit extremt toppstyrd. Inte
ens truppslagsföreträdarna i de centrala
stabsfunktionerna har kunnat ha
någon inverkan på viktiga beslut.
Chefer som ”offentligt” uttryckt avvikande
mening har tillrättavisats. Om
denna hårda centralstyrning kommer
att fortsätta efter tillträde av ny ÖB är
ännu för tidigt att avgöra.
För att säkerställa inflytande på verksamheter
måste man hitta nya vägar,
främst genom påverkan i den allra
tidigaste delen av beslutsprocessen.
Endast genom saklig påverkan på
tidig beslutsberedning torde det vara
möjligt att påverka förloppet.
Framtida läge för klubben
En framtida inriktning för klubben måste
utgå från att truppslagen nu är begränsade
till att omfatta ett truppslagsförband.
Regementschefen är tillika företrädare för
resp funktion och utövar i detta avseende
den gamla ”inspektörsrollen”. Genom
denna sammanhållning svarar regementschefen
också för en stor del av den informationsinsats,
som tidigare var klubbens verksamhet
– till del genom tidskriften. Detta
avser även information till reservofficerare,
vilket klubben även har ägnat viss uppmärksamhet.
I dagens utlokaliserade situation torde förbanden
och dess kamratföreningar svara
för den sociala verksamhet som klubbens
sammankomster har medverkat till. Det
får bedömas som tveksamt om kontakter
mellan förbanden och dess luftvärns- resp
artilleriofficerare i sig är tillräckligt attraktivt
för att locka till deltagande i klubbmöten.
Ett kontaktbehov för truppslagens officerare
i Stockholmsområdet kan även i
fortsättningen vara en roll för klubben.
Alternativ för klubben
Styrelsen granskade flera alternativ för
klubbens fortsatta verksamhet. De formulerades
så att allt från att avbryta verksamheten
till att försöka kraftigt höja aktiviteten
belystes.
Alternativet att avbryta kunde direkt
avföras från diskussionen.
Det mest begränsade alternativ som övervägdes
mera noggrant var att endast utge

Artilleri-Tidskrift. Alternativet bedömdes
inte lämpligt då underlaget för en framgångsrik
tidskrift sannolikt skulle nedgå
relativt snabbt.
Den längsta diskussionen fördes kring hur
att aktivera klubben och skaffa flera medlemmar.
Alternativ med breddning av
klubben t ex med KA-officerare övervägdes.
Den pågående utvecklingen mot
”amfibietruppslag” bedömdes försvårande
för ett sådant samgående men det
kan ändå finnas skäl att undersöka om
samverkan mellan klubbarna skulle
kunna vara intressant.
Det bedömdes också att en satsning på
rekrytering av reservofficerare skulle vara
en möjlighet. Dessa kan ses som en stor
målgrupp för information genom Artilleri-Tidskrift.
Denna får dock inte konkurera
med förbandsinformationen.
För att aktivera yngre officerare torde krävas
att klubben förmår genomföra aktiviteter
som är av stort intresse och ger den
enskilde ett utbyte. Detta kräver att nyckelpersoner
kan engageras till våra sammankomster
och att dessa utformas så att medlemmarna
i ökad utsträckning kan delta i
och ha inflytande på de ärenden som behandlas.
Förutsättningarna torde också
vara att några av aktiviteterna kan genom-
Artilleri & Luftvärn
föras på förbandens ”hemorter”. Styrelsens
förslag blev i detta hänseende att ge en ny
inriktning till sammankomsterna.
Förslag till inriktning
Styrelsens förslag efter diskussionen blev:
• Satsning på att genomföra de regelbundna
klubbmötena i seminarieform.
Som tema skall väljas frågor ”i tiden” och
syftet skall vara att deltagare i pågående
eller kommande beslutsberedning skall
inbjudas till seminarierna så att saklig
information tidigt kan ställas till förfogande.
Mötena skall kunna alternera
mellan Kristinehamn, Halmstad och
Stockholm. Efterhand kan antalet möten
i denna form kanske vara två om
året (utöver årsmöte).
• Klubbaktiviteter koncentreras till årsmötet
då alla beslut om klubbverksamheten
och tidskriften fattas.
• Satsning görs på att engagera egna
(yngre) officerare i aktiviteterna och
därigenom rekrytera dessa som medlemmar.
• Satsning görs också på att rekrytera fler
medlemmar bland reservofficerare.
• Kontakter tas för en ev samverkan med
KA/Amfibie-föreningen.
Stadgarna har omarbetats i enlighet med
dessa förslag.
Artilleriklubben och Artilleri-Tidskrift
framför sitt tack till en uppskattad ordförande.
11

TTÖ
Anders Bengtsson
Kenneth Nygren
Mattias Thomsson
Anders Bengtsson tillhör Artilleriregementet,
Kenneth Nygren
Norrlands artilleribataljon vid
I 19 och Mattias Thomsson F 17.
Författarna var löjtnanter och
elever vid TaP Art 2000/01 då
försöket genomfördes.
Väderkorrektionsskjutning
Vid tidigare skjutningar har konstaterats
att ett mål träffas på olika sätt om förband/
pjäser skjuter mot målet från fyra håll. Vad
detta beror på är inte helt klarlagt. Vid ett
tillfälle sköt samtliga förband för kort i förhållande
till målet. Bäringsskillnaderna
mellan pjäserna var vid detta tillfälle ~ 90 0 .
Väderkorrektion eller
”Tag ändring UP”?
För att kontrollera vad felläget kunde bero
på samt att ytterligare bidra till utveck-
12
X
Anders Bengtsson Kenneth Nygren
Mattias Thomsson
ling av nytt skjutreglemente ställdes följande
uppgift:
Genomför en kvadrant- och korrektionsskjutning
mot ett mål. Beräkna korrektionen
för inskjutande pjäs och överför
denna till de andra pjäserna. Kontrollskjut
dessa mot säkert lägesbestämda
mål. Höjdvärdet skall vara ca två timmar
gammalt samt ett nytt vara uppmätt när
första pjäs skjuter. Jämför spridning av
V 0 med spridning i nedslag. Fastställ om
överensstämmelse föreligger (beräkna
L 50 och B 50 och jämför detta med STV).
Korrektionen skall vara väderberoende.
Anm. L 50 och B 50 = 50 % längd- resp sidspridning.
STV = skjuttabellverket.

Artilleri & Luftvärn
Morgondagens artillerisystem
heter APS 07
APS 07 är ett eldrörsartillerisystem
med eldkraft som raketartilleri och
som dessutom medger träff i en
enskild byggnad med alla skott –
på 60 kilometers skjutavstånd.
MRSI, Multiple Round Simultaneous
Impact, är exceptionellt stort för APS
07. Mer än 10 skott från samma pjäs
kan slå ner i målet samtidigt.
APS 07 har mycket högt skydd tack
vare många samverkande egenskaper:
- Gun-and-Run-förmåga
- Stealth-utformning
- Pansrat och minskyddat personalutrymme
LCC, Life Cycle Cost, är avsevärt
lägre än för motsvarande system på
marknaden. Den låga kostnaden baserar
sig främst på att APS 07 är installerad
på ett civilt standardchassi.
SE-691 80 Karlskoga, Sweden
Tel: +46 586 815 00 Telefax: +46 586 850 30
Internet: www.boforsdefence.se E-mail:
info@boforsdefence.se
13

TTÖ
Genomförande
Skjutningen ägde rum vecka 10 på
Villingsbergs skjutfält. Tre pjäser ur
Artilleriregementets Bergslagsbataljon utnyttjades
och de grupperades med en pjäs
i söder (TS), en i väster (TV) och en i öster
(TÖ).
TS skjutriktning 0476, -avstånd 6560 m.
TV skjutriktning 1495, -avstånd 6963 m.
TÖ skjutriktning 4425, -avstånd 6584 m.
TS var korrektionspjäs och korrektionen
beräknades utifrån dess skjutningar och
överfördes till TV och TÖ som i sin tur
kontrollsköts mot samma mål som TS.
Ammunitionsstörningar
För att så långt möjligt avgränsa felet till
vädret måste alla övriga inflytelser bestämmas
så noggrant som möjligt. Alla granater
vägdes på ett gram när. Kruttemperatur och
V 0 mättes för varje granat. De störningar
som SKER (skjutelementräknare) ej kunde
hantera korrigerades efter varje skott.
Korrektionen
Eftersom ammunitionsstörningarna bestämts
så noggrant som möjligt kan det
felläge som uppstår antas vara väderberoende
och i detta fall avgränsat till vind
längs och tvärs (W l och W t. ). Efter
14
Skjutriktning
Vr
Ht
X
korrektionspjäsens skjutning beräknades
medelträffpunktens felläge i förhållande till
målet med hänsyn tagen till uppmätt V 0
och ammunitionsstörningar.
Med utgångspunkt från felläget och skjutriktningen
gjordes en vindkomposant – en
s k inflytelsevind, vilken antas orsaka felläget.
IW
W t
W l
Inflytelsevinden IW räknades sedan om
till W t och W l för TV och TÖ i deras
skjutriktningar. Genom att multiplicera
W l och W t med Cw l och Cw t fick vi fram
ett ändringskommando i respektive skjutriktning
som sedan kontrollsköts mot
samma mål som korrektionspjäsen hade
skjutit in mot.
Medelträffpunkter
Diagrammet överst till vänster på nästa sida
visar hur skotten hade tagit om inte hänsyn
hade tagits till inflytelsevinden. Diagrammet
till höger visar hur skotten tog
efter att hänsyn tagits till inflytelsevinden.
Man kan konstatera att både TV och TÖ
har förbättrade lägen på sina medelträffpunkter
vilket visar att den här metoden
är möjlig att tillämpa. Korrektionspjäsens
(TS) skott 6-10 har följt ändringskommandot
i längd bra men har fått ett
större fel i sida, vilket troligen beror på
inmätningsfel pga trädbrisader.

Längs
Nedslag utan inflytelsevind
Skjutriktning 0000
◆
100
•
-100 100
▼ TS 6-10 ▲ TV 11-15 • Tö 16-20 ◆TS 1-5
Mäts V 0 rätt?
Under skjutningarna mättes V 0 för varje
granat. Resultatet visar på en stor spridning
och är dessutom i vissa fall helt ologisk
med hänsyn till hur skotten har tagit
i terrängen. Bl a har vissa skott slagit ned
bredvid varandra men har haft en skill-
-150
▲
-100
Tvärs
▼
Längs
-100
Artilleri & Luftvärn
Korrigerade medelträffpunkter i
Skjutriktning 0000
-100
Tvärs
nad i V 0 på 3 m/s vilket enligt STV skulle
resultera i 60 m i skottvidd.
När de faktiska nedslagen (bilden nedan
till vänster) korrigeras med ammunitionsstörningarna
ökar spridningen när den
egentligen borde bli mindre (nedan till
höger).
Okorrigerade nedslag Korrigerade nedslag med amstör
150
◆
◆
◆
◆
◆
◆
◆
◆
◆ ◆
◆
◆
◆
◆
◆
-150
◆
◆
150
-150
▼
100
•
◆
▲
▼ Medel
•
TS 1-5 ▲ Medel TS 6-10
Medel TV ◆ Medel TÖ
◆
◆ ◆
◆
◆
◆
◆
150
◆◆
◆
◆
◆ ◆
-150
◆◆
◆
◆
◆
100
150
15

TTÖ
L och B 50 50
KORRIGERAT OKORRIGERAT
PJÄS SKOTT L
50
B
50
PJÄS SKOTT L
50
TS 1-5 20 40 TS 1-5 25 40
TS 6-10 60 30 TS 6-10 30 30
TV 11-15 40 10 TV 11-15 35 10
TÖ 16-20 80 10 TÖ 16-20 65 10
Tabellen utvisar L 50 och B 50 med och utan
korrektion för ammunitionsstörningar
och V 0 . Enligt STV skall L 50 vara 45 m
och B 50 vara 7 m. TS:s stora B 50 beror på
inmätningsfel.
Sammanfattning
Pjäserna träffade målet oavsett skjutriktning
och vi kan därför inte dra några slutsatser
rörande det felläge som beskrivs i
bakgrunden till uppgiften.
16
Kursgård
Lvbyn Väddö
Öppen 15/4-15/10
B 50
Granaterna har följt väderkorrektionen
oberoende av skjutriktning vilket visar att
denna metod är möjlig vid skjutning på
samma ^y
och kan vara ett alternativ till
UP-systemet.
Det fortsatta arbetet med korrektionsmetoden
bör prövas med större fellägen. Man
bör även testa om det är möjligt att överföra
korrektionen mellan förband med
olika skjutavstånd.
Naturskönt belägen vid Ålands hav
Tel.
0176-542 19 alt. 0708-99 06 32
Ring för information eller offert!

Artilleri & Luftvärn
17

TTÖ
Rickard Karlsson
Henrik Rudolfsson
Jan Samuelsson
Rickard Karlsson tillhör Artilleriregementet,
Henrik Rudolfsson och
Jan Samuelsson P 4. Författarna var
löjtnanter och elever vid TaP Art
2000/01 då försöket genomfördes.
Kvadrant- och
korrektionsskjutning
Vid tidigare skjutningar har konstaterats
att ett mål träffas på olika sätt om förband/
pjäser skjuter mot målet från fyra håll. Vid
ett tillfälle sköt samtliga förband kort i förhållande
till målet. Bäringsskillnaderna
mellan pjäserna var vid detta tillfälle ca 90 0 .
Ve 110 genomförde vi en ” kvadrant- och
korrektionsskjutning” på Villingsberg
skjutfält i syfte att ta fram orsaker till detta.
Uppgift
Genomför en kvadrant- och
korrektionsskjutning mot ett mål: Beräkna
korrektionen för en inskjuten pjäs
och överför denna korrektion till de
andra pjäserna. Kontrollskjut dessa
korrektioner mot ett säkert lägesbestämt
mål (samma mål som korrektionspjäsen).
Höjdvärdet skall vid skjutningen
vara ca två timmar gammalt och ett nytt
vara uppmätt när första pjäs skjuter.
Jämför spridning av utgångshastighet
(V ) med spridning i nedslag. Fastställ
0
18
Rickard Karlsson Henrik Rudolfsson
Jan Samuelsson
om överensstämmelse föreligger. Beräkna
spridning i längd (L ) och i sida (B )
50 50
och jämför dessa med skjuttabellverket.
Individnummer på pjäs och radarantenn
skall redovisas.
Ge förslag på hur korrektionen skall
hanteras med dagens materiel.
Analys
Analys ledde till att en pjäs skulle vara
korrektionspjäs och att två kontrollpjäser.
Korrektionspjäsen skjuter fem skott. Utifrån
nedslag beräknas en korrektion för kontrollpjäserna.
Eftersom korrektionen skall
vara väderberoende tas alla inflytelser som
inte skjutelementräknare (SKER) tar hänsyn
till bort. Korrektionen tas med vind längs
(W l ) och vind tvärs (W t ) eftersom metoden
hanterar korrektion i både sida och längd.

Kontrollpjäserna skjuter vardera fem skott
på given korrektion för att se att metoden
fungerar.
Vädret, som mäts upp när första pjäs skjuter,
ska jämföras med vädret som är två
timmar gammalt i syfte att kontrollera,
om given korrektion stämmer överens
med förändringen i vädret.
Korrektionsmetod – W l och W t
Genom att med största möjliga noggrannhet
bestämma de störningar som orsakar
uppkommet felläge vid inskjutning och
därefter korrigera nedslagen, kan det kvarvarande
felläget antas utgöras av ett vindfel,
inflytelsevind (med riktning och hastighet
i m/s).
1. Felläget utvärderas i skjutriktningen
som ∆l och ∆t (bild 1).
2. En inflytelsevind beräknas genom division
av felläget i längd ∆l med Cw l
och i sida ∆t med Cw t . Dessa bägge
vektorer bildar en resultant, inflytelsevinden,
vilken antas orsaka kvarstående
felläge (bild 2).
3. För att överföra korrektion till annat
skjutande förband vektoruppdelas
inflytelsevind längs och tvärs i den nya
skjutriktningen (bild 3).
Bild 1.
Felläget
utvärderas i
skjutriktningen
som
∆l och ∆t.
X Mål
∆l
∆t
X
Felläge
Artilleri & Luftvärn
Wt inflytelsevind =
= ∆t/Cw t korrpjäs
Inflytelsevind
Wl inflytelsevind =
∆l/Cw l korrpjäs
Bild 2. Dividera felläget i längd med
Cw l och i sida med Cw t .
Inflytelsevind från
korrektionspjäsen
Bild 3. Överföra korrektion till ett annat
skjutande förband.
4. Inflytelsen beräknas genom att multiplicera
vindvektorerna med Cw l respektive
Cw t för det nya skjutavståndet
(omvänt p 2).
5. Inflytelsevindens korrektion effektueras
genom eldreglering med skjutriktning
som observationsriktning före det första
eldöppnandet. 1
Förutsättning
Skjutningarna genomfördes på Villingsbergs
skjutfält ve 110 med förband ur
Bergslagsbataljonen från Artilleriregementet.
Under två timmar sköts 20 skott
övningsgranat m/54-77Z med tändrör m/
80 och laddning 4.
1 Artilleritidskrift nr 1 2000 sid 23-24 ”Alternativa
korrektionsmetoder”, Henrik Andersson, Carl-Magnus
Olofsson, Johan Spånbo m fl.
19

TTÖ
Korrektionspjäsen (benämnd TV) hade
östlig skjutriktning, kontrollpjäserna västlig
(TÖ) resp nordlig (TS).
Det önskvärda att ha vinkelrätt förhållande
mellan pjäserna kunde således, p gr a skjutfältets
beskaffenhet, inte tillgodoses. Till
vår hjälp för inmätning av nedslagen hade
vi två eldledningspansarbandvagnar 3022
med personal.
Före skjutningen hade alla data vad avser
granatvikter och t krut (kruttemperatur)
sammanställts. Därefter gav vi order till
skjutande förband avseende ∆∆P, SKER,
t krut och B+K (∆V 0 batteri + krut).
Genomförande
Skjutningen startade litet försenat, då övriga
TTÖ-grupper genomförde sina skjutningar
vid samma tillfälle. Detta fick till
följd att vår skjutning både fick väderförändringar
och fick avslutas i mörker.
Vi påbörjade vår tekniska tillämpningsövning
med att skjuta med korrektionspjäsen.
De första fem skotten visade sig
ligga hitom i skjutriktningen med trädbrisad
som följd. De vindförhållanden som
rådde var sådana att röken vid nedslag från
övningsgranaterna var svår att upptäcka
och mäta.
Av dessa skott beräknades ett ändringskommando.
Därefter sköts ytterligare fyra
skott för att kontrollera att rätt ändringskommando
givits till korrektionspjäsen.
Dessa skott tog bortom i skjutriktningen
och fastställdes med hjälp av B-observation.
20
En följd av detta var att vi gjorde en ny
beräkning där hänsyn togs till nedslagsvinkel
och skogens höjd för att kunna ”observera”
nedslagen för de sista fyra skotten.
Flyttet medgav att vi nu kunde se det
femte nedslaget och fastställa korrektionen
till de två övriga pjäserna.
Korrektionen sändes via tal till de två övriga
pjäserna som en eldreglering med
skjutriktning som observationsriktning.
Därefter sköt vi med den pjäs som hade
västlig skjutriktning. Dessa skott visade sig
ta något hitom i skjutriktningen (målträff
med kompani med fältmässig spridning).
Avslutningsvis sköt vi med pjäsen med
nordlig skjutriktning. Nedslagen tog för
kort i förhållande till skjutriktningen, vilket
berodde på ett hastigt väderomslag
samt att tiden mellan korrektionsskjutningen
och dessa skott var för lång. Inhämtad
höjdprognos jämförd med väder i
SKER ger vid handen att W l för pjäsen i
söder skiljer sig med 9 m/s, vilket innebär
168 m i målterrängen.
När vi senare korrigerade de olika nedslagen
med de inflytelser som SKER inte kan
ta hänsyn till samt den väderförändring
som skedde så träffar samtliga pjäser målet
(bild 4).
Slutsatser
Korrektionsmetoden fungerar. Vi kunde
dock konstatera att nuvarande system för
bestämning av ammunitionsinflytelser
samt lagringsmöjligheter i SKER inte är
tillfyllest för att korrektionsmetoden skall

- 400 - 200 200 400
Bild 4
400
200
- 200
- 400
kunna användas (onödiga felkällor som
skapar osäkerhet).
Slutsats är att metoder för mätning och
inlagring av värden måste bli noggrannare
om korrektionsmetoden skall kunna
användas: SKER måste kunna lagra in
exakt granatvikt och rätt kruttemperatur
måste kunna mätas vid pjäsplats.
Förslag
Ett förslag för framtiden är att granaterna
vid tillverkning märks med streckkod som
anger vikt. Innan granaten ansätts sker en
avläsning så att rätt korrektion kan tas.
Vad gäller mätning av t krut föreslås att krutet
förvaras i värmeskåp så att det erhåller
en konstant temperatur. Vid ammunitionsersättning
levereras krutet i utbytbara
värmeskåp. För att få rättvisande mätresultat
föreslås att en tillförlitlig V 0 -mätutrustning
anskaffas.
Vi kunde även konstatera att målområdet
var för litet. Vindförhållandena och den
Artilleri & Luftvärn
TS (faktiska)
TS
TÖ (faktiska)
TÖ
TV (faktiska)
TV
Medelträffpunkter för
TV, TÖ och TS. De
fyrkanter som kan
utläsas ur diagrammet
är korrigerade nedslag
med ammunitionsstörningar
och visar att
metoden fungerar.
ammunitionstyp som användes försvårade
inmätning. För att undvika dessa felkällor
bör spränggranater samt ett mer öppet och
större målområde användas vid fortsatta
försök.
Sammanfattning
Vi kan konstatera att resultatet av vår TTÖ
divergerar mot tidigare genomförda skjutningar
med korrektionsmetod. Metoden
är enligt vår mening fullt användbar, när
förband skjuter mot målet från flera håll,
men den måste förbättras enligt de slutsatser
vi kommit fram till.
I två av de tre skjutningarna ger resultatet
att spridningsbilden ökar när hänsyn tas till
exakta ammunitionsinflytelser och uppmätta
V 0 -värden.
För att utveckla korrektionsmetoden med W l
och W t bör man jämföra den med UP-metoden.
Om jämförelse skall kunna ske krävs
det att två pjäser från samma plats skjuter
med lika ingångselement. För närvarande
jämförs inte UP med korrektionsmetoden.
21

Pokalskjutning
Joakim Ericson
”Det sägs att kungen kommer”, avslutar
programchefen, Övlt Nils-Ove Gustafsson,
veckan i ännu ett tappert försök att
skapa nervositet inför årets pokalskjutning.
Som kavallerist var det väldigt roligt att vara
med i en så traditionstyngd tävling och lite
extra kändes det även utan den stämning
som byggdes upp av lärarnas ryktesspridning
och elevernas egna spekulationer. Sedan
jag började på artilleriets kaptenskurs i
höstas har jag upplevt ett antal av truppslagets
fina traditioner och jag hoppas få
uppleva fler Sankta Barbara- firande även
efter det att jag åkt hem till K4 igen.
Många har frågat mig varför jag som jägare
valt den här inriktningen. Svaret är
enkelt. I det nya jägarförband som K4 nu
utvecklar är området bekämpning en
mycket viktig del som måste behärskas till
fullo. Min inriktning sedan flera år är eldledning
och artilleriets taktiska program
verkade vara – och är – det bästa val jag
22
Lt Joakim Ericson, K 4 (till vänster),
mötte lt Anders Farinder,
P 18 i årets final i pokalskjutning.
Båda var elever vid Artilleriets
taktiska program 2000/01.
H M Konungens skjutpris 2001
kunde göra för att utveckla mig inom det
här området. Förutom kunskaper får man
ett antal kontakter som är ovärderliga för
framtiden.
Kvarts- och semifinalen genomfördes i
eldledningssimulatorn. Särskilt i semifinalen
var det ett bra moment med mycket
information på kort tid där det gällde att
fokusera på rätt sak. Uppgiften var att som
kompaniartillerichef nedkämpa ett antal
mål för att understödja sitt förbands anfall.
Finalen hade en liknande ram där vår
uppgift vara att understödja bataljonens
anfall på Villingsbergs skjutfält, från O3
till Lövhaget. Miljön var dock en helt annan
än i simulatorn.
Ett dygn före finalen visste jag fortfarande
ingenting om vad som komma skulle, förutom
att jag tillsammans med min finalmotståndare,
Anders Farinder från P 18,
skulle prövas i konsten att skjuta prick med
artilleri.

På finaldagsmorgonen mötte vi kapten
Henrik Andersson i vår lektionssal på
ArtSS. Vi hade kvällen innan blivit
hemkörda med bil från Villingsberg för att
vi skulle få så lite information som möjligt
om finalen. När vi började gå mot kasernvakten
istället för att sätta oss i en bil direkt
på ArtSS parkering, förstod vi nog att
det skulle bli ett annat transportmedel. En
helikopter 9 landade på fotbollsplanen och
i den satte vi kurs mot Villingsberg.
Under lunchen i lägret delgavs vi eget läge
och vår uppgift. Även under måltiden fick
vi sitta ensamma för att inte få någon extra
information om skjutningen. Vi kom
också överens om att Anders skulle börja.
Efter lunch flög Anders iväg och jag själv
stod ensam utanför matsalen och lyssnade
till ett antal eldöppnanden. Det enda jag
förutsatte var att han lyckades väl.
När helikoptern kom tillbaka tog jag Anders
plats framme till vänster om piloten
och vi flög först västerut över pjäsernas
gruppering och sedan österut mot O3. I
observationsställning målspelade kapten
Artilleri & Luftvärn
Mål 2 var Hans
Åhmans vackert
blåmålade bunker,
som löpte stor risk för
en fullträff.
Andersson, från baksätet i helikoptern, upp
en fiende på höjden nordost om ”Kopjen”.
Efter en snabb eldtillståndsbegäran hos
bataljonchefen VJ påbörjade jag nedkämpning
av målet. Det första ingångskommandot
var dock hitom målet eftersom
jag inte fick terrängen vid höjden att
stämma med kartan. I ärlighetens namn
skall sägas att det målet var relativt enkelt.
Till svar fick jag ett felmeddelande att jag
låg utanför höger skjutgräns. Några skjutgränser
hade vi naturligtvis inte fått, men
i den stunden fick silverpokalen vingar och
den flög iväg tillsammans med mina chanser
att vinna.
Det jag fått lära mig i Arvidsjaur är dock
att aldrig ge upp så efter en kontroll, en ny
eldsignalering och två eldregleringar låg
verkanselden i målet. Under tiden angavs
ett nytt mål. ”Bunker vid Lövhaget”. Jag
rapporterade verkan till VJ och begärde fler
granater för att nedkämpa det nya målet.
Direkt i första eldöppnandet mot Lövhaget
låg elden rätt och det flyttet var nog vad
som räddade mig kvar i tävlingen.
23

Pokalskjutning
Samtidigt som jag ”öste på” fler eldstötar
mot målet stod (fick jag veta sedan) överstelöjtnant
Hans Åhman på åskådarplats
och fruktade att hans vackert blåmålade
bunker skulle träffas. Fyra eldstötar mot
nya målet och sedan lämnade jag tillbaka
eldtillståndet och vi tillbakaryckte till lägret.
Inledningen grämde mig, men jag
insåg att det gått relativt snabbt.
Efter att ha hämtat Anders i lägret anslöt
vi till åskådarna vid O3. När vi kom runt
hörnet möttes vi av en spontan applåd
och våra kurskamrater tyckte att vi skött
oss bra båda två. Juryn hade redan bestämt
sig och när ställföreträdande
artilleriregementschefen överste Klintäng
redovisade tiden som den avgörande faktorn
tändes åter ett hopp hos mig. Det
var en härlig känsla när det stod klart att
jag hade lyckats bäst. Sedan följde pris-
24
utdelningen med gratulationer av både
kamrater på plats och regementschefen
via mobiltelefon. Efteråt spikades även
trätavlan upp vid O3.
Ett speciellt tack vill jag rikta till Anders
för en bra finalinsats och att han så sent
som samma morgon som finalen gav mig
tips i e-tjänst. Samt mina kurskamrater
för väl genomförd kvarts- och semifinal.
En eloge vill jag även ge till den övningsledning
som planerat och genomförde
årets pokalfinal. Den gav i min värld rättvisa
förutsättningar och det var en förmån
att få vara en av de två tävlande.
Men tyvärr kom dock inte kungen.
Finalsegrarens sista prov: att spika upp
minnestavlan vid oplatsen O3.

P G Persson
I samband med omstruktureringen av
Försvarsmakten inrättas teknikkontor liknande
de typkontor som funnits en tid
inom Flygvapnet. Inrättandet av teknikkontor
innebär att de tidigare typkontoren
i tillämpliga delar omformas. Syftet är att
ett tydligare ansvar än hittills skall kunna
utövas avseende de mest kostnadsdrivande
och komplicerade systemen. I ansvaret ligger
bland annat att på ett rationellt sätt
(under chefen för Krigsförbandsledningen)
utöva Försvarsmaktens ägarroll för aktuella
system, att övergripande styra nyttjandet
samt att skapa en sammanhållen bild
av status och kostnader, som en grund för
tekniska och ekonomiska analyser. Detta
är en nödvändig ambitionshöjning inom
områden som, i vissa avseenden, varit eftersatta
under de senaste decennierna.
De inrättade nivåoberoende teknikkontoren
utgör således Högkvarterets
resurs för att rikstäckande och
försvarsgrensoberoende styra driften av
Överstelöjtnant P G Persson är chef
för luftvärnets teknikkontor.
Teknikkontor luftvärn
Artilleri & Luftvärn
för respektive teknikkontor utpekade
system.
Sju teknikkontor (TeK) har inrättats, varav
tre inom arméförband, nämligen
TeK Stridsfordon/P 4, TeK Luftvärn/Lv 6
och TeK Telesystem/S 1. De övriga teknikkontoren
har ansvar för i huvudsak marin-
och flygsystem. Alla teknikkontor är
organiserade som egen enhet inom förbanden,
men lyder i sin funktion direkt under
högkvarteret.
TeK Lv har ansvaret för RBS 70, RBS 90,
RBS 77/97 och RBS 23. Verksamheten
kan hänföras till fyra huvuduppgifter:
• Representera ägarföreträdaren och utöva
driftstyrning.
• Uppföljning och analys.
• Konfigurationsläge, modifiering och
TO-verksamhet (tekniska order).
• Tekniskt systemstöd och teknisk utveckling.
25

TeK Lv
Under det första verksamhetsåret har TeK
Lv varit organiserat med en ledning samt
fyra projektledningar med benämningarna
• Projekt RBS 70/90,
• Projekt 23/97,
• Projekt Sensor/Samband och
• Projekt Eldrör.
Inför den fortsatta verksamheten pågår för
närvarande ett organisationsarbete inom
TeK Lv, som kan komma att innebära att
organisationen ändras under 2001.
Verksamheten inom de olika projekten
har skild prägel. Projekt RBS 70/90 har
som huvuduppgift att identifiera underhållsstatusen
på dessa luftvärnets breddsystem
samt medverka i budgetprocessen
tillsammans med högkvarteret.
Projekt RBS 23/97 och Projekt Sensor/
Samband har huvudsakligen sina arbetsuppgifter
inom området tekniskt systemstöd
och teknisk utveckling. Dessa projekt
lämnar i mycket stor omfattning stöd till
FMV i arbetet med att modifiera RBS 77
till RBS 97 samt beträffande utvecklingen
av RBS 23 (eldenhet 23 och underrättelseenhet
23). Projekt Eldrör utför sitt arbete
i direkt samverkan med TeK Strf, då verksamheten
domineras av Lvkv 90. Arbetet
består främst i konfigurationsuppföljning
av Lvkv 90 och det nyinledda arbetet med
att realisera en teknikdemonstrator, genom
att göra tekniska förbättringar på en av
Lvkv 90-vagnarna.
Fullbemannat skall TeK Lv vara 18 per-
26
soner, varav 15 officerare och tre civila.
Nuvarande bemanningsnivå är totalt tio
personer och efter semestern tillkommer
ytterligare två. Officersbefattningarna är
fördelade mellan Luftvärnet och Arméns
tekniska kår.
I FörLed 2001 har teknikkontoren även
erhållit uppgiften att lämna underlag för
förnödenhetsrörelser. För TeK Lv har detta
inneburit att ett förslag till fullföljande av
det inledda omförrådsställningsarbetet har
tagits fram i samverkan med underhållsorganisationen
m fl aktörer. Detta arbete
syftar till att den framtida förrådsställningen
av luftvärnets förband och materiel
skall optimeras i förhållande till
utbildningsplattformarnas behov och
underhållsresursernas lokalisering under
beaktande av de operativa kraven.
Under en följd av år har besparingar
tagits ut på materielunderhåll, med
konsekvens att den materiella statusen
nedgått. För viss materiel har den blivit
så låg att den inte kan tas i bruk utan
omfattande underhållsåtgärder. För att
kunna styra materielsystemens status
har teknikkontoren inrättats och de har
därmed fått en central roll för styrningen
av systemens drift och förrådshållning.
En annan viktig uppgift är det tekniska
systemstödet till FMV och därmed kopplingen
till försvars- och underhållsindustrin.
Genom insatser inom detta
område kan materielens slutliga utformning
påverkas från ritbordsstadiet till leverans
och vidmakthållandet optimeras
över systemens livslängd.

ARTHUR
Information Superiority by Ericsson
Artilleri & Luftvärn
Informationsövertag är grundstenen i kraftfullt försvar. Bättre information
leder till bättre beslut och förmåga att genomföra en precisionsinsats.
De två viktigaste förutsättningarna för Informationsövertag är sensorer –
mänskliga såväl som tekniska – och kommunikation.
Ericsson erbjuder en unik kombination av avancerade och mångsidiga
kommunikationssystem, sensorer och förmåga att integrera dessa för att
uppnå Informationsövertag under 2000-talet.
defenseinfo@emw.ericsson.se www.ericsson.com/microwave
27

FM ekonomi
Anders Carell
Att ”ominrikta” Försvarsmaktens omfattande
verksamhet på så kort tid som
riksdagsbeslutet i fjol förutsatte har visat
sig vara svårt – var det någon som trodde
något annat? Avvecklings- och omställningskostnaderna,
främst på personalsidan,
visade sig för år 2000 vida överstiga
tilldelade ramar. Försvarsmakten förde
med sig en skuld på ca 700 Mkr på anslaget
6.1 (förbandsverksamhet) in i år
2001. Det visade sig också att medelsbehovet
för förbandsverksamheten i den
”mindre men bättre” Försvarsmakten var
betydligt större än som tidigare prognostiserats.
Försvarsmakten begärde att få
omfördela medel från materielanslaget
6.3 – där såväl resultatet från 2000 som
prognosen för 2001 visar ett underutnyttjande
– för att täcka dels skulden från
2000, dels det större medelsbehovet 2001.
Regeringen medgav endast medel för att
betala skulden.
Att genomföra verksamhet med för små
resurser och samtidigt ej kunna utveckla
personal och materiel är på lång sikt för-
28
Överste Anders Carell är chef
för Artilleriregementet.
Hårt pressad på min högra flank…
Foto: Bosse Johansson
ödande. Att nu ta krafttag och en gång för
alla lösa den finansiella krisen och skapa
en trovärdig plattform för fortsatt verksamhet
är synnerligen viktigt. Därför ställer
Artilleriregementet upp på ÖB:s strategi
att så snabbt som möjligt komma till rätta
med ekonomin. Ett bärande inslag i strategin
är att gå skuldfri in i 2002. Därför är
det riktigt och nödvändigt att anpassa verksamheten
under 2001. Problemet för framför
allt armén är att reduceringskravet
kommer när årets mest kostnadskrävande
verksamhet redan är genomförd. Det finns
helt enkelt inte så mycket rörliga kostnader
kvar att spara!
Artilleriregementet har ålagts av HKV
att redovisa en besparing för innevarande
år om 16,2 Mkr. Verksamheten
har genomlysts med deltagande på
stor bredd. Beaktande den ytterst
prekära situation har Artilleriregementet
själv föreslagit en reducering
på 21 Mkr.
Konsekvenserna för Artilleriregementet är
besvärande – men faktiskt hanterbara!

Främst beroende på förutseende återhållsamhet
under vårens slutövningar: Billigare
övningsammunition har skjutits i st f
dyra stridsladdade granater. (Åtgärden har
inneburet en sänkning av planerad måluppfyllelse
– främst att belysa eldens verkan
i målet – men ändock kunnat ges acceptans
i den kärva ekonomiska situationen.)
Ammunitionsmängden har reducerats.
Övningarna har avkortats och färre
förband än planerat har deltagit i verksamheten.
För att nå det totala besparingsmålet har
regementet nödgats vidtaga ytterligare
oönskade åtgärder. Vi har utgått dels från
det av ÖB högst prioriterade målet innevarande
år – att innehålla anvisad ram, dels
från regementschefens egna prioriteringar.
Dessa är och har varit:
Verksamhet som ej får påverkas av
besparingsåtgärder
• Lagar och förordningar samt beredskapskrav.
• Snabbinsatsstyrkan IA 01 verksamhet.
• Införande av miljöledningssystem.
• Akuta arbetsmiljöåtgärder.
Verksamhet som endast i begränsad
omfattning – främst genom ambitionsanpassningar
– får påverkas
• Grundutbildningen.
• Befälsutbildnings- och kompetensuppbyggnadsperioden
ve 118-120.
• Reservofficersträff vecka 134.
• Nivåhöjande utbildning.
• Övrig kompetenshöjande utbildning.
• Informationstjänsten.
• Garnisonsvisa idrottstävlingar.
• Artilleridemonstratorprojektet.
Artilleri & Luftvärn
• Övriga utvecklingsprojekt med internationell
samarbetspartner.
Verksamhet som kan tillåtas i högre
grad påverkas (exempel)
• Regementets ceremoniverksamhet.
• Större tävlingsverksamhet.
• Alla inköp ”som kan vänta”.
• Utlandsresor (utom nödvändig kompetenshöjning
inom Artdemo ram).
• Ej ”akuta” utvecklingsprojekt – t ex
reglementsarbete.
Med dessa prioriteringar har möjliga
besparingar presenterats. Sammantaget
bedöms de ge följande konsekvenser:
• Funktionens utveckling skjuts i vissa avseenden
framåt i tiden. Utan ett senare återtagande
kan konsekvenserna bli mycket
stora.
• Målen för grundutbildning och kompetensutveckling
har sänkts, men konsekvenserna
är under rådande förhållanden
acceptabla.
• Övrig verksamhet minimeras så att endast
nödvändig drift genomförs. Det finns
t ex inga resurser att genomföra verksamhetsrelaterade
byggnadsåtgärder på våra
skjutfält även om akuta behov uppstår.
• Stor risktagning vad avser materielunderhåll.
Med redovisade reduceringar bedöms
det trots allt möjligt att nå målbild 2010
om återrtagande medges under 2002-
2003. Regementets personal är fast
besluten att ”rida ut stormen” och
general Fochs ord styr fortfarande vårt
arbete.
”Hårt pressad på min högra flank. Min
center viker tillbaka. Omöjligt att manövrera.
Situationen utmärkt. Jag anfaller.”
29

FM ekonomi
Ulf Persson
Året 2001 hade just börjat, och mullret
från Högkvarteret sökte sig ut till alla förband
och skolor. Mullret blev tydligare och
visade sig innebära, att omstruktureringen
under 2000 kostat alldeles för mycket och
det ekonomiska överdraget måste hämtas
in på förbandsverksamheten. I ett första
steg reducerades verksamheten genom att:
• FOCUS 2001 i Norrland inte genomfördes
utan slutövningen genomfördes
i södra Sverige.
• 100 värnpliktiga färre utbildas 2001/
2002. Detta innebär att brigadkompaniet
upplöses, dock skall verksamhet
för luftvärnets fortsatta mekanisering
fullföljas.
• Reservofficersprogrammet (ROP) inställs.
ÖB önskan till försvarsdepartementet att
utnyttja förnyelsepengar inom materielområdet
till att täcka överdraget accep-
30
Överste Ulf Persson är ställföreträdande
chef för Luftvärnsregementet.
Ekonomin styr verksamheten 2001
terades inte. För förband och skolor
måste nu kostnaderna för verksamheten
under året minimeras, så att Försvarsmakten
kan gå skuldfri in i 2002.
I ett andra steg innebär detta att Luftvärnsregementet
vänt på alla stenar i syfte att
reducera kostnader. Övertidsstopp, reducering
av övningsdygn och resor, mycket
restriktiv inköpsverksamhet, värdering av
materielutnyttjande samt materielunderhåll
mm har genomförts. Verksamhet som
genererar stora kostnader är i huvudsak genomförda
vid Lv 6 under innevarande år
dvs bataljons- och slutövningar.
Befälsomgången rycker in i mitten av juni
och resterande värnpliktiga i slutet av augusti.
Möjligheterna att reducera kostnaderna
för dessa värnpliktiga är i princip
redan uttagna genom besparingarna i föregående
vända. Samma sak gäller utbild-

ning inom yrkesofficersprogrammet
och det taktiska
programmet, kaptenskursen.
De stora kostnaderna för dessa
kurser följer i allt väsentligt
övningsserien där merparten
av kostnaderna faller ut under
2002.
Utvecklingsverksamheten är
reducerad till att i princip omfatta
endast intern verksamhet
vid Luftvärnsregementet.
De reduceringar av verksamheten som
nu måste genomföras påverkar i allra
högsta grad kärnverksamheten. Inom
ramen för givna direktiv prioriterar
Luftvärnsregementet värnpliktsutbildning,
nivåhöjande utbildning och
luftvärnsfunktionens utveckling över
tiden. Alla andra verksamheter genomförs
på en absolut miniminivå. Visst
kostnadsutfall skjuts medvetet till 2002.
Sammantaget kommer de totala reduceringarna
till del att innebära strukturella
förändringar av unik natur vars effekter
inte till fullo kan förutses.
Försvarsmakten har hamnat i en förhoppningsvis
temporär kärv ekonomisk
situation.
Trots dessa besparingskrav kan vi se positivt
på framtiden. Vi har mycket mer att
glädjas åt än att bekymra oss för.
Det finns en vilja på alla nivåer att driva
utveckling och utbildning framåt. Jag vill
i detta sammanhang också framhålla de
Artilleri & Luftvärn
Modern luftvärnsutbildning i traditionsrik
miljö. Infanteristerna från I 16 har
ett gott inflytande på Lv 6 utveckling.
goda inflytelser som infanteristerna från
I 16/Fo 31 haft för utvecklingen vid regementet.
Inom utbildningsområdet förväntar vi oss
mycket av den nya stridsträningsanläggningen
(STA Lv) som skall stå färdig till
hösten och lagom till starten på värnpliktsutbildningen.
I anläggningen, som är
världsunik, kan alla nivåer tränas samtidigt
t ex bataljons-, kompani-, plutons- och
troppnivå. För första gången i luftvärnets
historia kommer också utvärdering av striden
att kunna genomföras.
Organisering av luftvärnets krigsförband
har påbörjats. Chefer med ställföreträdare
och tekniska chefer är utsedda och har genomfört
ett första möte. Bataljonscheferna
skall nu driva arbetet vidare inom respektive
bataljon med syfte att alla officerare
skall vara placerade under hösten.
Snart kommer också BAMSE som ger funktionen
modern teknik och nya förmågor.
31

Artilleriklubben
Artilleri-Tidskrift
Tidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben
Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad
Redaktör, ansvarig utgivare och annonsansvarig:
Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE
Tel och fax: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se
Biträdande redaktör:
Vakant
Ekonomichef både i klubben och tidskriften:
Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN
Tel: 0550–141 71 (bost) 352 06 (arb). Fax: 0550–350 31. E-post: bo.arvidsson@artreg.mil.se
Redaktionskommitté:
Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef, sekreterare samt representanter för
Art överste Anders Carell, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 och
Lv överstelöjtnant Roland Jostrup, Lv 6, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01
Redaktionsadress:
Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till
ekonomichefen enligt ovan.
Artilleriklubben
Adress:
Försvarets Materielverk – AML,
115 88 STOCKHOLM
Ordförande:
Överste Anders Carell,
Artilleriregementet,
681 82 KRISTINEHAMN
Tel 0550–350 14
Sekreterare
Överstelöjtnant Sören Möller,
Bergsgatan 20 A, 761 42 NORRTÄLJE
Tel: 0176–145 09.
E-post: soren.moller@swipnet.se
Medlemsavgifter:
Årsavgift 100 kr
Ständigt medlemskap 1 000 kr
Medlemsavgifter betalas till
Artilleriklubbens postgiro 5 47 31–5
©2001 Artilleri-Tidskrift
Utdrag ur tidskriften får göras med angivande
av källa.
32
Artilleri-Tidskrift
postgiro 19 09 19-1
bankgiro 833-4278
Prenumerationspriser:
Inom Sverige 150 kr per år
Inom Norden 175 kr per år
Utom Norden 200 kr per år
Lösnummerpriser:
Enkelnummer 70 kr
vid köp av minst 10 ex 50 kr
Dubbel-/Temanummer 90 kr
vid köp av minst 10 ex 70 kr
ROLF & CO TRYCKERI AB, SKÖVDE 2001

MS033-01
RO Defence
South Mead Road
Building 281, Filton
Bristol BS34 7RP
United Kingdom
Telephone:
+44 (0) 117 317 3702
Facsimile:
+44 (0) 117 317 3708
in collaboration with
BS Dnyamics Consulting KB
Telephone 08 630 1135
RO Defence - providing total systems capability. RO Defence provide
Training, Test and Support
Facilities and a complete
range of logistic services
to armed forces worldwide
Ammunition 5.56mm - 155mm
Self Propelled Artillery 155mm 39/52 Calibre
Towed Artillery 105mm, 155mm
Tank Guns 105mm, 120mm
Mortar Systems 51mm, 81mm, 120mm
Military Vehicles
Naval Systems
Rocket Launchers, Motors and Warheads
Small Arms
Unrivalled Capability
www.baesystems.com

SAAB BOFORS DYNAMICS
www.saab.se
Posttidning B
Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson
Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN
Med Saab Bofors
Dynamics in i framtiden