Artilleri-Tidskrift

More documents

Recommendations

Info

TTÖ Korrektionspjäsen (benämnd TV) hade östlig skjutriktning, kontrollpjäserna västlig (TÖ) resp nordlig (TS). Det önskvärda att ha vinkelrätt förhållande mellan pjäserna kunde således, p gr a skjutfältets beskaffenhet, inte tillgodoses. Till vår hjälp för inmätning av nedslagen hade vi två eldledningspansarbandvagnar 3022 med personal. Före skjutningen hade alla data vad avser granatvikter och t krut (kruttemperatur) sammanställts. Därefter gav vi order till skjutande förband avseende ∆∆P, SKER, t krut och B+K (∆V 0 batteri + krut). Genomförande Skjutningen startade litet försenat, då övriga TTÖ-grupper genomförde sina skjutningar vid samma tillfälle. Detta fick till följd att vår skjutning både fick väderförändringar och fick avslutas i mörker. Vi påbörjade vår tekniska tillämpningsövning med att skjuta med korrektionspjäsen. De första fem skotten visade sig ligga hitom i skjutriktningen med trädbrisad som följd. De vindförhållanden som rådde var sådana att röken vid nedslag från övningsgranaterna var svår att upptäcka och mäta. Av dessa skott beräknades ett ändringskommando. Därefter sköts ytterligare fyra skott för att kontrollera att rätt ändringskommando givits till korrektionspjäsen. Dessa skott tog bortom i skjutriktningen och fastställdes med hjälp av B-observation. 20 En följd av detta var att vi gjorde en ny beräkning där hänsyn togs till nedslagsvinkel och skogens höjd för att kunna ”observera” nedslagen för de sista fyra skotten. Flyttet medgav att vi nu kunde se det femte nedslaget och fastställa korrektionen till de två övriga pjäserna. Korrektionen sändes via tal till de två övriga pjäserna som en eldreglering med skjutriktning som observationsriktning. Därefter sköt vi med den pjäs som hade västlig skjutriktning. Dessa skott visade sig ta något hitom i skjutriktningen (målträff med kompani med fältmässig spridning). Avslutningsvis sköt vi med pjäsen med nordlig skjutriktning. Nedslagen tog för kort i förhållande till skjutriktningen, vilket berodde på ett hastigt väderomslag samt att tiden mellan korrektionsskjutningen och dessa skott var för lång. Inhämtad höjdprognos jämförd med väder i SKER ger vid handen att W l för pjäsen i söder skiljer sig med 9 m/s, vilket innebär 168 m i målterrängen. När vi senare korrigerade de olika nedslagen med de inflytelser som SKER inte kan ta hänsyn till samt den väderförändring som skedde så träffar samtliga pjäser målet (bild 4). Slutsatser Korrektionsmetoden fungerar. Vi kunde dock konstatera att nuvarande system för bestämning av ammunitionsinflytelser samt lagringsmöjligheter i SKER inte är tillfyllest för att korrektionsmetoden skall
- 400 - 200 200 400 Bild 4 400 200 - 200 - 400 kunna användas (onödiga felkällor som skapar osäkerhet). Slutsats är att metoder för mätning och inlagring av värden måste bli noggrannare om korrektionsmetoden skall kunna användas: SKER måste kunna lagra in exakt granatvikt och rätt kruttemperatur måste kunna mätas vid pjäsplats. Förslag Ett förslag för framtiden är att granaterna vid tillverkning märks med streckkod som anger vikt. Innan granaten ansätts sker en avläsning så att rätt korrektion kan tas. Vad gäller mätning av t krut föreslås att krutet förvaras i värmeskåp så att det erhåller en konstant temperatur. Vid ammunitionsersättning levereras krutet i utbytbara värmeskåp. För att få rättvisande mätresultat föreslås att en tillförlitlig V 0 -mätutrustning anskaffas. Vi kunde även konstatera att målområdet var för litet. Vindförhållandena och den <strong>Artilleri</strong> & Luftvärn TS (faktiska) TS TÖ (faktiska) TÖ TV (faktiska) TV Medelträffpunkter för TV, TÖ och TS. De fyrkanter som kan utläsas ur diagrammet är korrigerade nedslag med ammunitionsstörningar och visar att metoden fungerar. ammunitionstyp som användes försvårade inmätning. För att undvika dessa felkällor bör spränggranater samt ett mer öppet och större målområde användas vid fortsatta försök. Sammanfattning Vi kan konstatera att resultatet av vår TTÖ divergerar mot tidigare genomförda skjutningar med korrektionsmetod. Metoden är enligt vår mening fullt användbar, när förband skjuter mot målet från flera håll, men den måste förbättras enligt de slutsatser vi kommit fram till. I två av de tre skjutningarna ger resultatet att spridningsbilden ökar när hänsyn tas till exakta ammunitionsinflytelser och uppmätta V 0 -värden. För att utveckla korrektionsmetoden med W l och W t bör man jämföra den med UP-metoden. Om jämförelse skall kunna ske krävs det att två pjäser från samma plats skjuter med lika ingångselement. För närvarande jämförs inte UP med korrektionsmetoden. 21
Page 1: Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tid
Page 4 and 5: Redaktören Lave Malmgren Artillerk
Page 6 and 7: Göran Persson in memoriam Förre l
Page 8 and 9: Foto: Gotlandsartilleristers kamrat
Page 10 and 11: 8 Enkät Beträffande klubbens verk
Page 12 and 13: Artilleriklubben förbandens office
Page 14 and 15: TTÖ Anders Bengtsson Kenneth Nygre
Page 16 and 17: TTÖ Genomförande Skjutningen ägd
Page 18 and 19: TTÖ L och B 50 50 KORRIGERAT OKORR
Page 20 and 21: TTÖ Rickard Karlsson Henrik Rudolf
Page 24 and 25: Pokalskjutning Joakim Ericson ”De
Page 26 and 27: Pokalskjutning Samtidigt som jag
Page 28 and 29: TeK Lv Under det första verksamhet
Page 30 and 31: FM ekonomi Anders Carell Att ”omi
Page 32 and 33: FM ekonomi Ulf Persson Året 2001 h
Page 34 and 35: Artilleriklubben Artilleri-Tidskrif
Page 36: SAAB BOFORS DYNAMICS www.saab.se Po

Artilleri-Tidskrift

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?