Artilleri-Tidskrift

More documents

Recommendations

Info

Artilleriklubben förbandens officerare bortfaller i allt väsentligt genom denna förändring. En andra viktig del i klubbens verksamhet var att samla truppslagens officerare i Stockholmsområdet och, med ett modernt uttryckssätt, vara ett sätt att skapa ett nätverk mellan dessa. Idag är truppslagscentra borta och AIRS, ArtSS, och LvSS i sin nuvarande form lokala skolor vid truppslagsförbandet. Information sprids därför på annat sätt än genom klubbmöten och i tidskriften. Fortfarande finns ett antal officerare som tjänstgör i centrala staber och förvaltning. En kontakt med truppslagsfrågor och ”ett nätverk” mellan dessa bedöms alltjämt vara ett behov. 10 Jag kan också notera hur de senaste åren har inneburit, att information om och inflytandet över utveckling för försvarsmakten i allmänhet och truppslagen i synnerhet har koncentrerats och blivit extremt toppstyrd. Inte ens truppslagsföreträdarna i de centrala stabsfunktionerna har kunnat ha någon inverkan på viktiga beslut. Chefer som ”offentligt” uttryckt avvikande mening har tillrättavisats. Om denna hårda centralstyrning kommer att fortsätta efter tillträde av ny ÖB är ännu för tidigt att avgöra. För att säkerställa inflytande på verksamheter måste man hitta nya vägar, främst genom påverkan i den allra tidigaste delen av beslutsprocessen. Endast genom saklig påverkan på tidig beslutsberedning torde det vara möjligt att påverka förloppet. Framtida läge för klubben En framtida inriktning för klubben måste utgå från att truppslagen nu är begränsade till att omfatta ett truppslagsförband. Regementschefen är tillika företrädare för resp funktion och utövar i detta avseende den gamla ”inspektörsrollen”. Genom denna sammanhållning svarar regementschefen också för en stor del av den informationsinsats, som tidigare var klubbens verksamhet – till del genom tidskriften. Detta avser även information till reservofficerare, vilket klubben även har ägnat viss uppmärksamhet. I dagens utlokaliserade situation torde förbanden och dess kamratföreningar svara för den sociala verksamhet som klubbens sammankomster har medverkat till. Det får bedömas som tveksamt om kontakter mellan förbanden och dess luftvärns- resp artilleriofficerare i sig är tillräckligt attraktivt för att locka till deltagande i klubbmöten. Ett kontaktbehov för truppslagens officerare i Stockholmsområdet kan även i fortsättningen vara en roll för klubben. Alternativ för klubben Styrelsen granskade flera alternativ för klubbens fortsatta verksamhet. De formulerades så att allt från att avbryta verksamheten till att försöka kraftigt höja aktiviteten belystes. Alternativet att avbryta kunde direkt avföras från diskussionen. Det mest begränsade alternativ som övervägdes mera noggrant var att endast utge
Artilleri-Tidskrift. Alternativet bedömdes inte lämpligt då underlaget för en framgångsrik tidskrift sannolikt skulle nedgå relativt snabbt. Den längsta diskussionen fördes kring hur att aktivera klubben och skaffa flera medlemmar. Alternativ med breddning av klubben t ex med KA-officerare övervägdes. Den pågående utvecklingen mot ”amfibietruppslag” bedömdes försvårande för ett sådant samgående men det kan ändå finnas skäl att undersöka om samverkan mellan klubbarna skulle kunna vara intressant. Det bedömdes också att en satsning på rekrytering av reservofficerare skulle vara en möjlighet. Dessa kan ses som en stor målgrupp för information genom Artilleri-Tidskrift. Denna får dock inte konkurera med förbandsinformationen. För att aktivera yngre officerare torde krävas att klubben förmår genomföra aktiviteter som är av stort intresse och ger den enskilde ett utbyte. Detta kräver att nyckelpersoner kan engageras till våra sammankomster och att dessa utformas så att medlemmarna i ökad utsträckning kan delta i och ha inflytande på de ärenden som behandlas. Förutsättningarna torde också vara att några av aktiviteterna kan genom- Artilleri & Luftvärn föras på förbandens ”hemorter”. Styrelsens förslag blev i detta hänseende att ge en ny inriktning till sammankomsterna. Förslag till inriktning Styrelsens förslag efter diskussionen blev: • Satsning på att genomföra de regelbundna klubbmötena i seminarieform. Som tema skall väljas frågor ”i tiden” och syftet skall vara att deltagare i pågående eller kommande beslutsberedning skall inbjudas till seminarierna så att saklig information tidigt kan ställas till förfogande. Mötena skall kunna alternera mellan Kristinehamn, Halmstad och Stockholm. Efterhand kan antalet möten i denna form kanske vara två om året (utöver årsmöte). • Klubbaktiviteter koncentreras till årsmötet då alla beslut om klubbverksamheten och tidskriften fattas. • Satsning görs på att engagera egna (yngre) officerare i aktiviteterna och därigenom rekrytera dessa som medlemmar. • Satsning görs också på att rekrytera fler medlemmar bland reservofficerare. • Kontakter tas för en ev samverkan med KA/Amfibie-föreningen. Stadgarna har omarbetats i enlighet med dessa förslag. Artilleriklubben och Artilleri-Tidskrift framför sitt tack till en uppskattad ordförande. 11
Page 1: Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tid
Page 4 and 5: Redaktören Lave Malmgren Artillerk
Page 6 and 7: Göran Persson in memoriam Förre l
Page 8 and 9: Foto: Gotlandsartilleristers kamrat
Page 10 and 11: 8 Enkät Beträffande klubbens verk
Page 14 and 15: TTÖ Anders Bengtsson Kenneth Nygre
Page 16 and 17: TTÖ Genomförande Skjutningen ägd
Page 18 and 19: TTÖ L och B 50 50 KORRIGERAT OKORR
Page 20 and 21: TTÖ Rickard Karlsson Henrik Rudolf
Page 22 and 23: TTÖ Korrektionspjäsen (benämnd T
Page 24 and 25: Pokalskjutning Joakim Ericson ”De
Page 26 and 27: Pokalskjutning Samtidigt som jag
Page 28 and 29: TeK Lv Under det första verksamhet
Page 30 and 31: FM ekonomi Anders Carell Att ”omi
Page 32 and 33: FM ekonomi Ulf Persson Året 2001 h
Page 34 and 35: Artilleriklubben Artilleri-Tidskrif
Page 36: SAAB BOFORS DYNAMICS www.saab.se Po

Artilleri-Tidskrift

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?