ELSIUS nr 13 - ELSA Sweden

More documents

Recommendations

Info

Docent och jur. dr. Tobas Indén lotsar oss genom konkurrensrättsliga aspekter som kanske inte är det första man kommer att tänka på när konkurrensrätten kommer på tal. Konkurrensrättens betydelse för den kommunala vardagen Tobias Indén Docent, jur. dr. Umeå Universitet Att fråga en jurist i allmänhet och en akademiker i synnerhet om raka svar brukar vara tämligen utsiktslöst – inte minst gäller det då man frågar mig något, jag råkar ju vara både jurist och akademiker. En fråga som jag däremot kunde ge ett rakt svar på var om jag var villig att skriva en artikel som skulle handla om konkurrensrätten som ett växande rättsområde till den tidning som du just nu läser. En önskan som lades fram i sammanhanget var att artikeln skulle vara lättsamt skriven − huruvida det kravet är uppfyllt återstår för er läsare själv att bedöma. Risken är däremot överhängande att texten kan uppfattas som lite väl teoretisk, men det blir lätt så då man arbetar vid ett universitet. Under de senaste 30 åren har samhället i stor utsträckning ändrat karaktär genom en utveckling från den s.k. välfärdsstaten mot vad som betecknats som en marknadsstat. Ekonomisk effektivitet genomsyrar i allt större omfattning även det allmännas dispositioner vilket fått till följd att det blivit vanligare att använda marknaden som verktyg för att säkra en effektiv produktion och för att åstadkomma en effektiv fördelning av resurser, inte minst visar det sig i den kommunala organsa- 12 “Att fråga en jurist i allmänhet och en akademiker i synnerhet om raka svar brukar vara tämligen utsiktslöst. inte minst gäller det då man frågar mig något, jag råkar ju vara både jurist och akademiker” tionen. Som belysande exempel på denna utveckling kan införandet av s.k. valfrihetsordningar ifråga om exempelvis äldreomsorg, likväl som liberaliseringen av apoteksmarknaden nämnas. Denna samhällsutveckling har fört med sig nya utmaningar för vårt rättssystem, inte minst beroende på att delar av vår lagstiftning inte är anpassad till att privata aktörer tillvaratar uppgifter som det offentliga tidigare svarat för. Samtidigt har utvecklingen också fört med sig att privata och offentliga aktörer, främst i form av kommunala företag, idag möts på allt fler marknader än tidigare, vilket i många avseenden varit en utmaning både för kommunalrät-
ten men kanske mest av allt för konkurrensrätten. Lagstiftaren har därför ansett sig vara tvungen att försöka hantera lagstiftningens brister genom att i konkurrenslagen införa en reglering som tar sikte just på de problem som kan uppstå då privata företag möter konkurrens från offentliga aktörer. Sedan den 1 januari 2010 innehåller därför konkurrenslagen inte endast bestämmelser som förbjuder konkurrensbegränsande samarbeten (till vilka karteller räknas) och missbruk av dominande ställning, utan det följer numera av 3 kap. 27 § att i första hand Stockholms tingsrätt, på talan av Konkurrensverket, inte bara kan förbjuda en offentlig aktör som ägnar sig åt offentlig säljverksamhet att agera på ett konkurrensbegränsande sätt, utan man kan under vissa förutsättningar till och med förbjuda en kommun att bedriva viss verksamhet. En förutsättning för att ett förbud att driva viss kommunal verksamhet ska kunna utfärdas är att dels att verksamheten snedvrider eller är ägnad att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om den hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens, dels att verksamheten inte anses vara förenlig med lag. Hur de nya bestämmelserna ska tillämpas och vilket genomslag de kan få i den kommunala vardagen är för tidigt att sia om; Konkurrensverket har nämligen till dags dato endast vänt sig till Stockholms tingsrätt i fyra fall och de första av dessa ärenden förväntas avgöras under hösten 2012. Oavsett utgången av ärendena så visar regleringen på att både den konkurrensrättsliga och den kommunalrättsliga kartan håller på att riktas om. Ytterligare indikation på att det svenska rättsliga landskapet skiftat karaktär ifråga om vad som styr det offentliga då man väljer lösning för att tillvarata samhälleliga intressen, bl.a. i form av välfärd, är EU:s statsstödsregler. Flera privatiseringar av bl.a. vårdcentraler i Stockholmsområdet har på senare tid kritiserat för att inte ha genomförts på ett sätt som är förenligt med det förbud mot att läm- “ Det finns därför all anledning för den vetgirige juristen med ett stor intresse för affärsjuridik att också ägna delar av sin tid åt offentlig rätt, inte minst i form av kommunalrätt. ” ELSIUS nr 13, I-2012 na statliga stöd som återfinns i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Således kan man också dra slutsatsen att statsstödsregleringen, vilken motiveras av konkurrensskäl, har betydelse för hur bl.a. svenska kommuner inrättar sin verksamhet – vilket får ses som något av ett paradigmskifte. Konkurrensrätten och Sveriges inträde i EU har på så sätt urholkat den tidigare så starka svenska lokaldemokratin. Det går således inte längre att finna några vattentäta skott mellan exempelvis kommunalrätten och den konkurrensrättsliga regleringen, oavsett om vi letar i den svenska nationella konkurrensrätten eller i EU:s konkurrensrätt. Med tanke på hur bland annat den nya regleringen i konkurrenslagen är konstruerad så måste därför de jurister som idag arbetar med konkurrensrätten i än större utsträckning än tidigare också vara insatta på den offentliga rättens område i och med att man som ett centralt led i den konkurrensrättsliga analysen kan behöva undersöka om ett visst agerande kan anses rymmas inom ramarna för den kommunala kompetensen. Samtidigt skapar statsstödsrättens ökande betydelse för svenska förhållanden också nya intressanta möjligheter för den praktiskt verksamma juristen, på så sätt att den ger möjligheter att få t.ex. kommunala åtgärder underställda en prövning oavsett om de villkor för att kunna initiera en laglighetsprövning enligt kommunallagens bestämm- elser är uppfyllda eller inte. Det finns därför all anledning för den vetgirige juristen med ett stor intresse för affärsjuridik att också ägna delar av sin tid åt offentlig rätt, inte minst i form av kommunalrätt. På motsvarande vis kan det finnas en stor poäng för den jurist som primärt arbetar inom den offentliga förvaltningen att inte blunda för de konkurrensrättsliga inslagen i juridiken. 13
Page 1 and 2: ELSA SWEDENS MEDLEMSTIDNING NUMMER
Page 3 and 4: ELSIUS NUMMER 13, I-2012 TEMA Den l
Page 5 and 6: konkurrens, exempelvis genom att ta
Page 7 and 8: utan att riskera att de ”anger si
Page 9 and 10: av tingsrätten hade dömts att bet
Page 11: Nuläget är följande. Marknadsdom
Page 15 and 16: Federica Toscano, Vice President Se
Page 17 and 18: Innan sammanträdet visste jag inte
Page 19 and 20: ELSA Sweden ELSIUS nr 13, I-2012 EL
Page 21 and 22: Legal English i Lund Att få möjli
Page 23 and 24: I år är ett av många mål att n
Page 25 and 26: NCM i Örebro! Äntligen var stunde
Page 27 and 28: När våren närmade sig passade EL
Page 29 and 30: Linköping - en succé från start
Page 31: ELSA Umeå Det har alltid varit vik

ELSIUS nr 13 - ELSA Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?