ELSIUS nr 13 - ELSA Sweden

ten men kanske mest av allt för konkurrensrätten.
Lagstiftaren har därför ansett sig vara tvungen att försöka
hantera lagstiftningens brister genom att i konkurrenslagen
införa en reglering som tar
sikte just på de problem som
kan uppstå då privata företag
möter konkurrens från offentliga
aktörer. Sedan den 1 januari
2010 innehåller därför konkurrenslagen
inte endast bestämmelser
som förbjuder konkurrensbegränsande
samarbeten (till vilka
karteller räknas) och missbruk av
dominande ställning, utan det följer
numera av 3 kap. 27 § att i första
hand Stockholms tingsrätt, på talan
av Konkurrensverket, inte bara kan
förbjuda en offentlig aktör som ägnar sig åt offentlig säljverksamhet
att agera på ett konkurrensbegränsande sätt, utan man
kan under vissa förutsättningar till och med förbjuda en kommun
att bedriva viss verksamhet. En förutsättning för att ett
förbud att driva viss kommunal verksamhet ska kunna utfärdas
är att dels att verksamheten snedvrider eller är ägnad att
snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller
om den hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller
utvecklingen av en sådan konkurrens, dels att verksamheten
inte anses vara förenlig med lag.
Hur de nya bestämmelserna ska tillämpas och vilket
genomslag de kan få i den kommunala vardagen är för
tidigt att sia om; Konkurrensverket
har nämligen till dags dato endast
vänt sig till Stockholms tingsrätt i fyra
fall och de första av dessa ärenden
förväntas avgöras under hösten 2012.
Oavsett utgången av ärendena så visar
regleringen på att både den konkurrensrättsliga
och den kommunalrättsliga
kartan håller på att riktas om.
Ytterligare indikation på att det
svenska rättsliga landskapet skiftat
karaktär ifråga om vad som styr det
offentliga då man väljer lösning för
att tillvarata samhälleliga intressen,
bl.a. i form av välfärd, är EU:s
statsstödsregler. Flera privatiseringar
av bl.a. vårdcentraler i Stockholmsområdet
har på senare tid kritiserat för att
inte ha genomförts på ett sätt som är
förenligt med det förbud mot att läm-
“ Det finns därför all anledning
för den vetgirige juristen
med ett stor intresse
för affärsjuridik att också
ägna delar av sin tid åt
offentlig rätt, inte minst i
form av kommunalrätt.
”
ELSIUS nr 13, I-2012
na statliga stöd som återfinns i Fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt. Således kan man också dra slutsatsen att
statsstödsregleringen, vilken motiveras av konkurrensskäl, har
betydelse för hur bl.a. svenska kommuner inrättar sin verksamhet
– vilket får ses som något
av ett paradigmskifte. Konkurrensrätten
och Sveriges inträde i EU
har på så sätt urholkat den tidigare
så starka svenska lokaldemokratin.
Det går således inte längre att
finna några vattentäta skott mellan
exempelvis kommunalrätten
och den konkurrensrättsliga regleringen,
oavsett om vi letar i den
svenska nationella konkurrensrätten
eller i EU:s konkurrensrätt.
Med tanke på hur bland annat
den nya regleringen i konkurrenslagen är
konstruerad så måste därför de jurister som idag arbetar
med konkurrensrätten i än större utsträckning
än tidigare också vara insatta på den offentliga rättens
område i och med att man som ett centralt led i
den konkurrensrättsliga analysen kan behöva undersöka
om ett visst agerande kan anses rymmas inom
ramarna för den kommunala kompetensen. Samtidigt
skapar statsstödsrättens ökande betydelse för svenska förhållanden
också nya intressanta möjligheter för den praktiskt
verksamma juristen, på så sätt att den ger möjligheter
att få t.ex. kommunala åtgärder underställda en prövning
oavsett om de villkor för att kunna initiera en laglighetsprövning
enligt kommunallagens bestämm-
elser är uppfyllda eller inte.
Det finns därför all anledning för
den vetgirige juristen med ett stor
intresse för affärsjuridik att också
ägna delar av sin tid åt offentlig
rätt, inte minst i form av kommunalrätt.
På motsvarande vis kan det
finnas en stor poäng för den jurist
som primärt arbetar inom den offentliga
förvaltningen att inte blunda
för de konkurrensrättsliga inslagen i
juridiken.
13