ELSIUS nr 13 - ELSA Sweden

More documents

Recommendations

Info

Advokat Leif Gustafsson och advokat Morvarid Dorkhan Nilsson, Baker & McKenzie Advokatbyrå, guidar oss genom bakgrunden till ämnet konkurrensrätt: Den långa lilla historian om konkurrensrätt Konkurrensrätt är en liten, dock lång, historia om ett stort ämne. Det har funnits lagstiftning på området sedan 1889 då Kanada som första land införde en konkurrenslag. Redan året därpå, 1890, stiftades den kanske mest kända konkurrenslagstiftningen “The Sherman Act” i USA, som ofta har fått stå förebild för konkurrenslagstiftning i andra länder. Den innebar bland annat att konkurrensbegränsande avtal och samarbeten blev förbjudna. I Europa blev Tyskland det första landet som införde en konkurrenslagstiftning 1923. Redan två år senare, 1925, fick vi vår första konkurrenslag i Sverige, en lag som gav myndigheterna rätt att undersöka företag med dominerande ställning (monopol och sammanslutningar). Sedan inträdet i EU 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. Inom EU är konkurrensrätten i princip det enda området där Kommissionen har reell makt och är beredd att utöva den i alla dess former. Att arbeta med konkurrensrätt i Sverige innebär i princip att tillämpa ynka två förbudsparagrafer. Vidare finns det ett stycke om förvärvskontroll, vilken ger Konkurrensverket möjlighet att ingripa mot särskilt skadliga företagsförvärv, för att på förhand kunna hindra att stora eller dominerande aktörer monopoliserar en viss marknad eller bransch, på bekostnad av konkurrens. Slutligen finns ett stycke om konkurrensbe- 4 gränsande offentlig säljverksamhet, vilken ger Konkurrensverket möjlighet att ingripa när offentliga aktörer - kommuner, landsting eller statliga myndigheter - driver verksamheter, eller agerar på ett sätt, som bedöms snedvrida konkurrensen mellan offentlig och privat sektor. Värre än så är det inte. Kan det tyckas. Men så är det inte. De två förbudsparagraferna döljer kanske ett av världens mest komplexa regelverk där minor, bakhåll, ränker och försåt är några av de kryddiga ingredienserna. Paragraferna som alltså bygger på en förbudsprincip, innebär att det finns preciserade förbud mot förfaranden som begränsar konkurrensen. Det första förbudet avser konkurrensbegränsande samarbete. Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning, s.k. karteller. Ett relativt färskt exempel på ett sådant fall i Sverige är den så kallade asfaltskartellen, där de svenska företag i asfaltbeläggningsbranschen gick samman och beslutade om att i upphandlingar dela upp den svenska marknaden sinsemellan, för att på så sätt kunna ta ut höga priser. Fem bolag fälldes år 2009 för kartellen i Marknadsdomstolen som utdömde böter om sammanlagt nära 300 miljoner kronor. Det andra förbudet avser missbruk av dominerande ställning. Ett sådant missbruk innebär att företag som har en stark ekonomisk ställning på marknaden missbrukar sin makt för att hindra en effektiv
konkurrens, exempelvis genom att ta ut orimligt höga priser för en vara eller en tjänst, s.k. överprissättning. Det ledande målet i denna fråga är från EU-domstolen i det s.k. United Brands fallet där domstolen kom fram till att United Brands missbrukat sin dominerande ställning genom att ta ut oskäligt höga priser för Chiquita-bananer i flera länder. Brott mot reglerna leder till, om och när de uppdagas, höga böter (s.k. konkurrensskadeavgift). En kanske ännu mer avskräckande sanktion, som infördes 2008, är näringsförbud för dem som deltar i olagliga karteller. I vissa länder, som t.ex. USA, finns det ännu vassare sanktionssystem. Där kan nämligen personer ur företagsledningen åtalas och dömas till höga böter eller fängelse för brott mot konkurrenslagarna. Trots de hårda sanktionerna och intern utbildning (s.k. compliance training) på företagen, sker det fortfarande överträdelser. Det är märkligt men visar på att individens jakt på pengar, av budget eller andra syften väger allt tyngre och är en motverkande faktor mot efterlevnad. Man tar helt enkelt risken. Konkurrensrätten är viktig för samhället. Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan, konsumenterna till fromma. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens leder till onödigt stora kostnader som drabbar konsumenter. I USA skall den i första hand skydda mot att företag skapar monopol och om de får en stark ställning inte missbrukar den. I nästan alla länder finns någon form av konkurrensreglering av motsvarande slag och med motsvarande syften. Under snart 90 år med konkurrenslagstiftning finns det nästan ingen konkurrensrättslig frågeställning idag som är ny. Och ändå är alla frågor unika och saknar ofta ett klart svar. Konkurrensen ger dynamiken för ett företag och dess utveckling. Konkurrensen skapar frestelser som företagen måste vara medvetna om. Därför är vägledning ett måste men hur det än är måste rådgivningen ge manöverutrymme “För att kunna tillämpa konkurrensrätten behövs kunskaper och sunt förnuft.” för företagen att agera, inte stoppa affären. Tiderna förändras. Föregångarna till Konkurrensverket, Statens pris- och kartellnämnd och näringsfrihetsombudsmannen, hade en lite mer pragmatisk inställning till konkurrensfrågor och hjälpte gärna till med att finna bra lösningar på svåra problem. Så är det inte längre. Konkurrensverket är visserligen tjänstvilligt men att hjälpa till att på förhand finna lösningar finns inte längre på agendan. Elektroniken har fört med sig förändringar avseende bland annat faktasamling och tidsåtgång. . För rätt många år sedan kunde en begäran om fakturor från en konkurrensmyndighet efter månaders idogt kopierande leda till en långtradare med dokument. Så är det inte längre. Idag ska det gå per mail. Och fort. Den konkurrensrättsliga lagstiftningen är som sagts “mager” men praxis och litteratur är mycket omfattande, vilket gör lagstiftningen otroligt komplex. För att kunna tillämpa den behövs kunskaper och sunt förnuft. Uttalanden är det gott om, avgöranden likaså men sunt förnuft är inte alltid tillstädes när det handlar om individens jakt på pengar... Leif Gustavsson Advokat Baker McKenzie Advokatbyrå Morvarid Dorkhan Nilsson Advokat Baker McKezie Advokatbyrå ELSIUS nr 13, I-2012 5
Page 1 and 2: ELSA SWEDENS MEDLEMSTIDNING NUMMER
Page 3: ELSIUS NUMMER 13, I-2012 TEMA Den l
Page 7 and 8: utan att riskera att de ”anger si
Page 9 and 10: av tingsrätten hade dömts att bet
Page 11 and 12: Nuläget är följande. Marknadsdom
Page 13 and 14: ten men kanske mest av allt för ko
Page 15 and 16: Federica Toscano, Vice President Se
Page 17 and 18: Innan sammanträdet visste jag inte
Page 19 and 20: ELSA Sweden ELSIUS nr 13, I-2012 EL
Page 21 and 22: Legal English i Lund Att få möjli
Page 23 and 24: I år är ett av många mål att n
Page 25 and 26: NCM i Örebro! Äntligen var stunde
Page 27 and 28: När våren närmade sig passade EL
Page 29 and 30: Linköping - en succé från start
Page 31: ELSA Umeå Det har alltid varit vik

ELSIUS nr 13 - ELSA Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?