Nr 3 2006 - Karlstads Hembygdsförening

Karlstads Hembygdsblad 

ÅRGÅNG 13 NUMMER 3 Pris 20 kronor, utan kostnad för medlem 

SEPTEMBER 2006 

Efter branden i Domusvaruhuset 27 oktober 1999 

uppförs Mitticity som invigs i September 2006. 

Det s. k. Ahlmarkshuset med bl. a. Jordbruksbanken 

och Nils Janssons färghandel i gatuplanet. Hovfotograf 

Martin Greéns fotoateljé fanns också i huset. 

Huset revs…. 

….för att ge plats åt 

Domusvaruhuset som 

invigdes 1962.

SIDA 2 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 13 NUMMER 3 

Karlstads Hembygdsförening presenterar här 

HÖSTPROGRAMMET 2006. 

HÖSTTRÄFFAR: 

Onsdagen den 4 oktober. Bertil Örnklint berättar om händelser och människor 

som presenterats i "Maggans", Chefredaktörens och Frödings vän, Maurits Hellbergs 

Gästbok. 

Lokal:Domkyrkans församlingssal kl 18.30. Kaffe, fralla och kanelbulle serveras. 

Föranmälan gärna till kontoret tel 10 15 82. 

Söndagen 22 oktober: Konstutställning 

Lokal:Vikenkyrkan. Motiv från gamla Viken av Anne-Marie Karlsson 

Onsdagen den 15 november: Vi gör besök med guidning på Värmlands Museums 

föremålsarkiv i Ulvsby. 

Lokal: f d Ulvsby trä ca 500 m söder om Vallargärdet/Mossbergs Lanthandel. Vi startar 

där kl 14.00. 

Föranmälan till kontoret tel 10 15 82. Upplysningar: L.Fernqvist 56 83 05 eller 

K-A Hjerdt 073/9477821. 

MARIEBERGSSKOGEN: 

Den 5-8 december hålls Öppet hus i Gammelgården. 

5 dec bjuds Mariebergskogens personal på kaffe. 

6 dec är speciellt inriktat för besök av grupper. 

7 + 8 dec är inriktat särskilt för våra medlemmar. 

Den 9-10 december är det Julmarknad i Mariebergsskogen 

och Gammelgården är traditionellt igång. 

Söndagen den 17 december "När vintermörkret kring oss står" är temat på Gudstjänst i 

Adventstid med Margaretha Lothigius. Plats: Acksjöns kapell i Mariebergsskogen 

kl 11.00. 

Kyrk-kaffe serveras i vår Gammelgård därefter. 

SLUSSVAKTSTRÄFFAR inbjuder vi vid två tillfällen: 

Torsdagen den 5 oktober berättar Allan Jonsson: "Minnen från min journalistbana". 

Torsdagen den 2 november berättar Rolf Bylund: "Från min teaterbana". 

Tid som vanligt kl. 16.00-17.00. 

Varmt välkomna!

ÅRGÅNG 13 NUMMER 3 

KARLSTADS HEMBYGDSBLAD 

Ordföranden har ordet 

Vilken fantastisk sommar vi haft med strålande 

sol, värme och sköna bad. Nu ser vi 

fram emot ett roligt och spännande arbete i 

vår förening i höst. 

Vi har - som vi tror - ett intressant och givande 

höstprogram klart (se annons) och 

många nya arbetsuppgifter ligger framför 

oss. I maj gjorde c:a 40 medlemmar en 

mycket uppskattad och trevlig vårresa runt 

Frykensjöarna med intressanta besök i Ransbysätern 

Sahlströmsgården, Heidruns Café 

hos Bengt Berg samt Sillegården under 

mycket informativ guidning av Karl-Axel 

Hjert. 

Lennart Edberg har med sitt team gjort ett 

fantastiskt arbete med Vikenboken som presenterades 

på försommaren och som fått fina 

recensioner i lokalpressen. Än en gång - tack 

för en fin bok. Nu gäller för våra medlemmar 

att köpa denna första bok i vår planerade 

bokserie. Nästa utgåva - Mariebergsboken 

- är planerad att kunna ges ut före årsskiftet. 

Enlig Märta Eurenius har verksamheten i 

Gammelgården varit bra i sommar med 

många besökande - särskilt på helgerna - och 

god försäljning. 

Jag vill också framföra föreningens varma 

tack till Karl-Axel Branzell som i samband 

med sin 75-årsdag bad alla uppvaktande att i 

Redaktionsrutan 

stället för presenter skicka ett bidrag till föreningens 

bokkonto. Denna generositet gav 

många sköna tusenlappar. Tack - Karl-Axel! 

Till sist.. 

Nils från Munkfors skulle till Deje på en förrättning. 

Han klev på tåget till Karlstad utan biljett. 

Konduktören kom och Nils ville ha en tur och 

retur Deje. "Det går inte" sa konduktören. " Det 

här tåget stannar inte i Deje" Nils blev upprörd. 

"Ja men jag har ett viktigt möte i Deje som jag 

måste passa”. Konduktören lika bestämt. "Tåget 

stannar inte i Deje men jag skall tala med lokföraren". 

Efter en stund kommer konduktören tillbaka. 

" Lokföraren säger att han saktar in tåget 

när vi kommer till Deje. Då får Du ta väskan och 

hoppa av - men inte rakt ut för då slår Du ihjäl 

Dig. Du får hoppa och springa så fort Du kan 

längs tåget." 

Nils gjorde sig beredd och väl framme i Deje - 

när tåget saktade in - hoppade Nils och sprang så 

mycket han orkade längs tågsidan med påföljd 

att han sprang fortare än tåget. 

Längre fram i tågsättet stod en gentleman ute på 

vagnsperrongen och rökte. När han fick syn på 

Nils öppnade han grinden och ryckte upp Nils på 

tåget. "Nu hade Du allt en förfärlig tur" sa mannen. 

"För det här tåget stannar inte i Deje." 

Väl mött i höst. 

Carl-Göran Tollesby 

Detta ”Blad” kommer ut i september och deadline är 1 augusti för inlämnade manus och det 

innebär att jag inte egentligen ska skriva något om väder och temperatur men jag vill ändå 

notera att det just nu är +28 grader Celsius utanför vår skrivarlya. Blev ni överraskade av att 

vi ändrat framsidan av ”Bladet”? Några nummer framöver kommer vi att leta efter intressanta 

händelser i Karlstad för 50 år sedan. Vår superfotograf Lennart Fernqvist, mångårig 

fotograf på VF i Karlstad ställer sitt fotoarkiv till förfogande och där kommer vi att finna 

många godbitar. Nu är alltså ”Ordföranden har ordet” och ”Redaktionsrutan” flyttade till 

sidan tre, föreningens program finns fortfarande kvar på sidan två och övriga intressanta artiklar 

kommer lite huller om buller. Vi har fortfarande inte infört något innehållsregister 

över införda artiklar och har ni någon åsikt om detta var snäll och kontakta oss i redaktionen. 

Får vi besvära om en fortsatt skön höst och förvinter och vi ser naturligtvis fram emot 

era foton och berättelser. Nästa ”Blad” kommer i november. 

Monica Gustafsson redaktör 

SIDA 3


Acksjöns kapell. 

Som en bakgrund ges här en kort historik över baptismen 

i Sverige och Värmland. 

Det första baptistiska dopförrättningen i Sverige ägde 

rum den 21 september 1848 i Vallersvik i Halland och 

samtidigt bildades Sveriges första Baptistförsamling. 

Baptismen blev från början motarbetad av både svenska 

kyrkan och staten. Vid den tiden gällde konventikelplakatet, 

som förbjöd religiösa sammankomster om 

inte en prästman var närvarande. F O Nilsson, en 

svensk sjöman som i Amerika blivit baptist, förrättade 

dopet i Vallersvik. Han landsförvisades. Motsättningarna 

ledde till att baptismen blev en väckelserörelse 

utanför svenska kyrkan. Baptismens födelse i Sverige 

blev också startskottet för folkrörelserna i Sverige. 

Konventikelplakatet upphävdes genom kungliga förordningar 

1858 och 1868. Men full religionsfrihet fick 

vi i Sverige först 1951. Efter 1951 fick man utträda ur 

svenska kyrkan och dessutom fick de fria samfunden 

äga fast egendom. 

Trots motståndet spred sig den baptistiska väckelsen 

över landet och församlingar bildades på många platser. 

I Värmland bildades den första baptistförsamlingen i 

Östra Fågelvik den 15 augusti 1858, den andra i Övre 

Ullerud den 28 augusti 1858 och den tredje i Nyed 

(Acksjön) den 3 augusti 1859.Det blev den tredje 

församlingen, som byggde det första kapellet 1874. 

Församlingsbildandet fortsatte i Värmland åtminstone 

till 1950, då Hagfors Baptistförsamling med 

Källarkyrkan som lokal tillkom. Det totala antalet 

bildade församlingar i Värmland uppgick till 55. I dag 

återstår 10 församlingar varav 5 är samarbetsförsamlingar 

(tillhör flera samfund). 

För att belysa den förändrade inställningen till frikyrkorna, 

som skett i samhället under 100 år (1848-1950) 

kan nämnas att, när de första församlingarna bildades 

hade man i regel dopförrättningar och församlingsmöten 

på natten medan när Hagfors Baptistförsamling 

bildades hälsades den välkommen i gemenskapen med 

klockringning i Hagfors kyrka. 

När Nyeds Baptistförsamling upplöstes gick kvarvarande 

medlemmar till Karlstads Baptistförsamling. 

Acksjöns kapell förvaltades av BM-SBUF i Värmland, 

som svarade för skötsel och underhåll. Som i 

regel anordnade ett sommarmöte varje år. När så Karlstads 

kommun genom Mariebergsskogen AB 1998 

började visa intresse för kapellet kom det som en positiv 

överraskning. 

När man 1873 började planera för ett kapellbygge fick 

inte en frikyrkoförsamling, enligt svensk lag, bygga 

eller äga fast egendom. Men man hade på annat håll i 

Sverige löst frågan, genom att bilda särskilda 

"byggnadsföreningar", som t.ex. kunde benämnas 

"Sällskapet för befrämjande av Upplysning och Sedlighet" 

I Nyed valde man att kalla "byggnadsföreningen" för 

"Sällskapet för befrämjande av Bibelläsning och Ekonomisk 

Hushållning". I regel var det så att dessa byggnadsföreningar 

hade samma medlemmar som församlingen 

men egna stadgar och räkenskaper. 

När sällskapet inlämnade en bygglovsansökan till 

Nyeds Häradsrätt fick man vid hösttinget 1873 avslag 

på ansökan och Häradsrätten ville att sällskapet skulle 

upplösas. Efter diverse överklaganden gav slutligen 

Svea Hovrätt sällskapet tillstånd att bygga Acksjöns 

kapell i Nyeds socken. Efter att tillståndet erhållits 

byggdes kapellet med frivilliga krafter och under ledning 

av en byggmästare från Stockholm. Kapellet 

invigdes i september 1874. Lagfart på fastigheten blev 

aldrig beviljad på grund av Nyeds Häradsrätts avoghet, 

vilket innebar att kapellet stod på ofri grund, ända 

tills det flyttades 1998-99, trots att tomten var utstakad 

och betald redan 1874. 

Acksjöns kapell renoverades någon gång under 1950talet. 

Renoveringen bestod i att man spikade tretex på 

väggarna, förändrade estraden och lade masonit och 

korkmatta på golvet. Dessutom sattes de tre fönstren 

på södra gaveln (bakom estraden) igen. 1975 fick kapellets 

yttertak nytt betongtegel och fasaden rödfärgades. 

Gudstjänst i Acksjöns kapell 2006. Foto: Lennart Fernqvist


Under våren 1998 fick Mariebergsskogen AB Acksjöns 

kapell som gåva från BM-SBUF i Värmland. 

Därefter påbörjades planeringen för projektets genomförande. 

Arbetet utfördes som ett utbildningsprojekt 

med stöd från AMS och under ledning av Robert 

Lindgren i samarbete med byggfacket. 

Man strävade efter att restaureringen skulle visa hur 

kapellet såg ut när det invigdes 1874. För det första 

återställdes fönstren i "södra gaveln". När brädfodringen 

togs bort kunde man konstatera att huset inte 

hade varit brädfodrat från början. Runt fönster och 

dörrar fanns märken av foder, som suttit direkt på 

timret. Timret hade en mycket brunsvart färg, som 

tydde på någon form av behandling med tjära. Taktäckningen 

hade varit spån. En del snickerier var angripna 

av röta. Översta timmervarvet var angripet av 

röta på grund av att man använt mossa som isolering 

mellan ytter- och innertak. Under tretexen på väggarna 

fanns den gamla spännpappen kvar, vilket gjorde att 

man kunde se hur färgsättning och original dekorationerna 

sett ut. 

För att få fram ett utseende, som så nära som möjligt 

stämde med det ursprungliga utseendet företog man 

följande åtgärder: 

Acksjöns kapell 


Konstutställning 

i 

Vikenkyrkan 

Söndagen den 22 oktober 2006 kl 10.00 - 15.00 

Konstnär Anne-Marie Karlsson visar målningar med 

motiv från stadsdelen Viken. Endast denna söndag. 

Försäljning av Vikenboken. 

SIDA 5 

1. Man tillverkade nya snickerier som utseendemässigt 

stämde med originalen som ersättning 

för rötskadade snickerier. 

2. Man tillverkade fönster- och dörrfoder efter 

det mönster, som kunde ses i den gamla mörkbruna 

färgen. 

3. Huset målades utvändigt med en mörkbrun 

lasyrfärg. 

4. Yttertaket belades med spån på ett underlag 

av råspont och takpapp. 

5. För att invändigt få illusionen av spännpapps 

beklädda väggar använde man gipsskivor som 

påklistrades med cellulosaväv. Därefter målades 

väggarna i ett mönster och en färgsättning, 

som så noga som möjlig överensstämmer med 

originalet. Altartavlan var 1874 målad direkt 

på väggen och skars ut vid renoveringen på 

50-talet (originalfärg). De vertikala pelarna, 

som finns på långsidorna är inte original utan 

anbringades för att stabilisera väggarna. 

6. Bräder i golv och tak är original. 

7. Det gamla köket ersattes med en handikapptoalett 

och ett modernt köksutrymme. 

8. Belysningen, som från början bestod av fotogenlampor 

(fotogenlamporna finns på vinden) 

ersatts med elektrisk belysning men med fotogenutseende. 

9. Kapellet fick elektrisk uppvärmning. Kaminen 

i stora salen är ny. Originalet hade i Acksjön 

bytts ut mot fotogenkaminer. 

10. Vaktmästarrummet ovanför köket och den 

lilla salen fick ett ljust och trevligt utseende. 

Det var fruktansvärt mörkt och torftigt i originalskick. 

11. Lilla salen, som är inredd med en museiutställning, 

är för övrigt ganska lika originalet. 

12. Talarstolen är inte från Acksjöns kapell utan 

från Hagens Kapell i Övre Ullerud. 

Text: Gösta Lövgren, Deje 

Foton:Lennart Fernqvist



KAROLINEN – Karolinen Fastighetsbolag 

Namnet ”KAROLINEN” har i Karlstad i mer än trettio år förknippats med ämbetsbyggnaden i Klara. 

Namnet fastställdes 27 juni år 1974 

Beslutet föregicks av en rådgivande pristävling bland de som skulle utlokaliseras. 257 förslag lämnades in till 

”Ortskommitté Karlstad” som genomförde tävlingen. Förslaget ”KAROLINEN” hade lämnats av flera. Vid lottningen 

vann byrådirektör Lars Danielsson. Andra förslag var t.ex. ”Klaraborgen”, ”Försvarshuset”, ”Tre Kronor”. 

Namnet ”KAROLINEN” har kommit till användning i ett nystartat fastighetsbolag ”Karolinen Fastigheter AB”. 

Bolaget äger främst kommersiella fastigheter i Karlstad.”. Ägarbilden har genom åren utvecklats från Byggnadsstyrelsen 

via Vasakronan och Norrporten till att idag vara ett bolag som ägs av Sveafastigheter AB. 

VD är Leif Andersson som välvilligt lämnat en nyutkommen folder till redaktionsgruppen. Vi hämtar information 

ur denna folder, som kan vara av intresse för våra medlemmar med motto ”Känn Din stad” Karolinen Fastigheter 

AB” (besöksadress Våxnäsgatan 10) äger och förvaltar följande fastigheter.



SIDA 7 

Västra Torggatan 13 Örnen 4. Rådhuset är en av Karlstads äldsta offentliga 

byggnader med ett läge i absoluta centrum. Den mycket vackra byggnaden 

som stod klar 1868 ligger i västra änden av Stora torget 

Domstolsverket är Rådhusets största hyresgäst som hyr över 5 000 kvm. 

Bland de andra hyresgästerna kan nämnas Rådhuscaféet som bidrar med 

en trevlig atmosfär till husets många besökare. 

Arkitekt är Ernst Abraham Jacobsson som har skapat flera rådhus i Sverige. 

På taket mot torget sitter "Fôgglera", som är två värmlandsörnar gjutna i 

tackjärn. 

Bryggaregatan 7 Mätaren 3. Byggnaden är ett trevåningshus i gult tegel 

som stod klart 1947. Så sent som 2005 gjordes en omfattande renovering 

av fastigheten, som idag hyrs av revisionsföretaget Lindebergs Grant 

Thornton. 

Våxnäsgatan 5-7Bryggaren12. I ett naturskönt men ändå centralt läge 

ligger fastigheten Bryggaren 12. Den är mer känd som 

"Länsstyrelsehuset" eftersom de varit hyresgäst i huset sedan 1955, då det 

byggdes. 

Bryggaregatan 9 Mätaren 3. Huset ligger i stadsdelen Klara, intill Våxnäsparken. 

I fastigheten – byggd 1936 – som idag bedrivs som ett kontorshotell 

är syftet att ge mindre företag möjlighet till flexibla avtal med 

tillgång till administrativt stöd. 

Våxnäsgatan 10 Karolinen 2. Centralt läge i stadsdelen Klara. Karolinen 

är idag en av Karlstads största arbetsplatser. Omkring 1 500 människor 

arbetar här och ytterligare ett par hundra kommer dagligen på besök till 

detta stora kontorshus som formligen sjuder av liv från morgon till kväll. 

Totalt finns det ca 100 olika företag och myndigheter i Karolinen. De 

största är Statens Räddningsverk, Totalförsvarets Pliktverk och Försäkringskassan 

i Värmland. 

Bryggaregatan 11 Mätaren 3. Huset på Bryggaregatan 11 byggdes så sent 

som 1986. 

Största hyresgästen är Lantmäteriet, men även ett flertal andra stora 

hyresgäster som t.ex. Åklagarmyndigheten och Arkitektkopia hyr här. 

Kanikenäsbanken 10 Kanoten1.Ett mycket trevligt läge vid Karlstads inre 

hamn. 

SWECO är största hyresgästen i byggnaden och har lokaler i tre av byggnadens 

fem plan. 

Sammantaget vackra, intressanta och betydelsefulla 

byggnader i vår stad 

Bernhard Nilsson


”Fryksdalen-Berättardalen” 

Vårresan 2006 genomfördes lördagen den 20 maj och 

vädret var som ”vanligt”. Den här artikeln skrivs med 

ord från Karl-Axel Hjerts presentation av resan inför 

styrelsen och mina egna iakttagelser under resans 

gång. Vi startade från Norrstrandskyrkan, som för övrigt 

är en perfekt startplats, och vår buss framfördes av 

Boo Rudfeldt (också som vanligt). Vi passerar de tre 

Frykensjöarna med siktet inställt på Lysvik och där 

svänger vi av mot Ransbysättern och Björkaholms 

kvarn. Lennart Svahn tar emot i bygdegården och berättar 

passionerat om utvecklingen i den avfolkningsbygd 

som det tidigare var. I början av 90-talet startades 

ett byalag som med stor framgång både ideellt och 

kommersiellt drivit bygden framåt. Idag finns som 

tidigare nämnts en bygdegård som är fint iordningställd, 

ett kafé, en kvarn, ett bageri, flera turiststugor 

och ett elkraftverk bland mycket annat. Vi intog vårt 

förmiddagskaffe där innan vi guidades runt i byn. 

Björkaholms kvarn är en flerhundraårig stenkvarn och 

denna kvarn tillsammans med Stöpafors kvarn på 

andra sidan Fryken är idag viktiga inslag i bygdens 

Lennart Svahn berättar om kvarnen 

profilering av närproducerade kostprodukter. Resan 

fortsätter mot Utterbyn och Sahlströmsgårdens ladugård 

som numera är en stilfull restaurang och där intar 

vi en mycket god lunch och tittar på gårdens utställningar. 

Vi blir också guidade inne i Sahlströmsgården 

av Henrik Torstensson. Trots att många av sällskapet 

flera gånger varit på besök så är det alltid givande med 

en ny guidning. Fyllda av god mat gör vi en kort bussfärd 

till Fensbol och Heidruns Bok & Bildkafé där poeten 

Bengt Berg tar emot oss i den ståtliga byggnaden, 

en gång lanthandel. En stor humorist är han och lockar 

fram många varma skratt när han läser ur sina produktioner 

och berättar historier från både när och fjärran. 

Skidtunneln i Torsby måste vi också se även om den 

inte då var invigd ännu och vi beskådade underverket 

utifrån så att säga och imponerades av att den klättrade 

över både berg och dal. Vi önskade lycka till och fortsatte 

färden mot Västra Ämtervik och Sillegården där 

vi snabbt beskådade ”utställningarna” och därefter var 

det dags för hemfärd. 

Text: Karl-Axel Hjert och Monica Gustafsson 

Foton: Lennart Fernqvist


Henrik Torstensson guidar i Sahlströmsgården 

Bengt Berg i samspråk med några deltagare i resan 

Bengt Berg i berättartagen 


SIDA 9


Larsson i backen 

När mor och far i början på trettitalet gick till sitt arbete 

i den blomsterhandel de drev på Tingvallagatan 11, 

fick jag springa från mitt hem på John Ericssonsgatan 

tvärs över Herrhagen till mitt daghem hos mormor 

Anna-Lova och morfar Adolf i deras lilla stuga på 

StagnelIsgatan 7, inom släkt- och vänkretsen aldrig 

annat än Sjua kallad. Då jag började i småskolan 1932 

blev vägen ner till mormor kort, för Herrhagsskolan 

låg ju bara ett par stenkast från huset, där hon bodde. 

Där och i de allra närmaste omgivningarna hade jag 

allt som önskas kunde såväl under sommarhalvåret 

som på vintern, trädgården som sluttade ner mot kanalen 

och den landremsa, som just vid den tiden blev 

Strandvägen, åt andra hållet berget från Vattentornet 

ner mot de tre små röda stugorna på vallen, som vi sa, 

och bortom dem epidemisjukhuset, härliga skidbackar 

vintertid, härliga lekmarker med gräsplättar, vattenhålor 

och klätterträd. Därtill den lilla vildmarken i kilen 

mellan vägen upp till det fem våningar höga trähuset 

alldeles intill den sprängda bergväggen vid vattentornets 

fot och vägen ner förbi Sjua, Olséns nr 5 och fram 

till Nermans villa. Vägstumparna delade sig mitt för 

gränsen mellan nr 9 och Sjua, där det också fanns en 

murken trätrappa från gatuplanet upp på vallen med 

gångstig bort mot Herrhagsskolan. 

Lekkamraterna Nisse Pettersson i nr 11, peckkulemästare 

och klätterapa, Bo Svensson, vars pappa jobbade 

på posten, kläd- och tyghandlare Pagrotskys pojkar 

Einar och hans lillebror Leif, Bengt Johansson, vars 

pappa var handelsresande och hade bil, alla i "Linds 

stenhus" nr 9, ibland Nermans-barnen Måns och Peggy 

och inte minst hamnkontoristen Johanssons Rolf, 

Gunnel, Nils och Sven i det stora huset högst upp, som 

var mina särskilt goda och omtänksamma vänner. Bakom 

ett dörrförsett plank, som avslutade StagnelIsgatan 

uppe hos dem, bodde Gunnar Österling. 

Dunkgömma med bo vid hushörnet ovanför plåtskjulet 

i kilen, vippan, kacken och dödssten på vändplanen 

framför nummer 9, skidor utför backen från vattentornet 

och i värsta fall in i någon av de små stugträdgårdarna, 

i bästa fall förbi och ner till Stagnellsgatan, när 

glidet var bra. Rundskridskor under vingliga fötter och 

sparkstötting på kanalisen, isslalom mellan förtöjningspålarna. 

Påskfirande på berget med riktiga påskkärringar, 

hoppetossor, ett- och femöres bomber, 

"klorsyrat kali" - de stora pojkarna köpte något på apoteket 

och blandade med svavelpulver från kanalpråmarna 

- i en pulverhög på en sten, en sten ovanpå och 

omkull i skydd när någon släppte en stenbumling 

ovanpå det hela, så trumhinnor bågnade och stenar 

yrde. 

In till mormor emellanåt för att få mat och något att 

dricka. Sådant köpte hon för det mesta hos Kooperativa 

i Mariedal 8 i Haga men ibland också hos Larsson i 

backen. 

Larsson i backen på Karlagatan Foto: Privat 

N.G. Larssons Spec.-, Div.- & Matvaruaffär 

ljudade jag mig så småningom fram till att det stod på 

den vita skylten på väggen ovanför dörren. 

Affären låg i källarvåningen och alldeles innanför dörren 

fanns fyra stentrappsteg ner till stengolvet. Till 

vänster på golvet och högt upp till tröskelnivå stod en 

silltunna av trä med hela sillar badande i en rostbrun, 

illaluktande lake. Kundernas golvutrymme var ganska 

trångt, för i lokalen skulle också beredas plats för en 

disk och i väggen därbakom ett stort och brett, inbyggt 

skåp med utdragbara lådor med mjöl, gryn, socker, salt 

och allt vad som fanns att köpa i löst vikt i en speceri- 

och diversehandel. 

I det smala utrymmet mellan disken och det stora, inbyggda 

skåpet med varulådorna gick den mustaschprydde 

gamle handelsmannen med svart, sliten skärmmössa 

på huvudet och en gul blyertspenna bakom högra 

örat och trängdes med sin runt omkring sig trippande 

hjälpreda, den betydligt kortare, rundnätta och alltid 

glada fru Larsson. 

Det bästa hos Larsson i backen var emellertid den breda, 

sluttande hyllan ovanpå skåpet med sina många 

fack för godsaker, kokosbollar, kolor, karameller, lakritsrullar, 

tuggummi och gudvetalIt. Tuggummi som


det gick att dra och blåsa bubblor med men också ettörestuggummi, 

som med sitt pris ibland var överkomligt 

även för mig. Små ettöresrutor som kunde brytas 

ur vita eller skära, liksom perforerade ark. Söta och 

goda i smaken, men korta i konsistensen och kunde 

inte dras, bara tuggas. 

Dessa angenäma minnen från barnaåren för sådär sju 

decennier sedan på Herrhagen väcktes till liv, när jag 

nyligen ärvde det lilla fotografiet från den tid, som jag 

berättar om, av huset i hörnet Gjuteribacken - Verkstadsgatan, 

där ägaren och handlanden N.G. Larsson 

sedan 1875 hade sin butik i källarvåningen. Hur väl 

och gärna minns jag inte min upprymdhet, när jag som 

liten pys med några små kopparslantar i fickan eller 

vanten kunde springa på den långa trävandringen utmed 

Stagnellsgatan bort till Larsson i backen och köpa 

ett par rutor "sånt där tuggummi därôppe". 

Bringat i erinran av Carl Eje Granquist. 


Stadsdelen Viken vid början av 1900-talet 

”Serien Glimtar från Karlstads historia” 

Svensk soldat 

Den som ska övas för ofred och örlig 

bör ha ork, vara spänstig och rörlig 

vilket i Sverige vållat bekymmer 

ty har det sagts, uniformerna rymmer 

endast med möda nationens rekryter 

som är så tjocka att utrymmet tryter 

Och håret är långt och fett som hos en 

ladugårdsdeja 

så risken är den att det fastnar i cykelkedja 

Hårnät finns redan, ska nu även korsetter 

bäras av manskap som förr av kadetter 

Nej, aldrig i fält med en sådan mojäng 

då är det bättre du blir kvar i din säng 

Sven Larsson 

Äntligen har den kommit! 

Karlstads Hembygdsförenings första bok 

i en kommande skriftserie. 

Omslag: Stora Torget i Karlstad – en vinterdag 

1878 av Bror Ohlsson. 

Redaktör: Lennart Edberg 

Övriga medarbetare: Inger Johansson, 

Gigi Österling, Gunnar Engstrand och 

Lars Ronge. 

Boken finns att köpa på föreningens kansli 

på Herrgården i Mariebergsskogen och 

kostar 190:- 

Nästa bok i serien handlar om Marieberg 

och kommer i slutet av året. Kanske till 

bokmässan på Värmlands museum. 

Håll utkik! 

SIDA 11


Ur Hembygdsföreningens klipparkiv 

Karlstads gamla glasbruk sålt till Skånska Cement för 1 mkr 

Bostadshus med 100 lägenheter byggs 

Skånska Cement har av konsul Herman Geijers sterbhus 

förvärvat gamla glasbruket utefter Strandvägen i 

Karlstad jämte tillhörande tomtmark om totalt 7.771 

kvm samt tre intilliggande tomter i kv. Pantern - också 

de tillhöriga konsul Geijers sterbhus - om tillsammans 

3.248 kvm. Tillträdet sker 1 april och köpesumman 

uppgår till ca en miljon kronor. På den disponibla 

tomtmarken hoppas Skånska Cement kunna uppföra 

ett bostadshus om 10.000 kvm våningsyta eller ett 

hundratal lägenheter i huvudsak tre- och fyrarumslägenheter. 

När projektet kan igångsättas sammanhänger dels med 

erforderliga stadsplaneändringar men också med Karlstads 

stads kvottilldelning, säger ing. Allan Ternsell, 

Skånska Cements platschef i Karlstad. Karlstad har ju 

inte fått med än 500 lägenheter plus de på Orrholmen. 

130 går omedelbart bort för småhusbebyggelse, resterande 

370 skall HSB och Riksbygge kämpa om på 

Rud. Vad vi kan få blir sannerligen bara smulan. Därför 

kan vi förmodligen inte starta vårt projekt det närmaste 

året. 

Ing Ternsell omtalar vidare att han f. n. ligger i underhandlingar 

om ett flertal ytterligare fastighetsköp på 

Herrhagen, det gäller i samtliga fall saneringsfastigheter. 

HISTORIK 

Det gamla glasbruket i Karlstad uppfördes 1898 av ett 

bolag som bildades det året, Karlstads Glasbruks AB, 

berättar Mats Ronge i sin bok om det gamla Karlstad. 

Glasbruksbyggnaden blev dock endast sex år gammal. 

Midsommaraftonen 1904 ödelade en brand hela anläggningen. 

Ett nytt glasbruk uppfördes emellertid året 

därpå och då stod disponent Einar Bonnevier som chef 

för företaget. Tillverkningen utgjordes vid den tiden av 

fönsterglas, en tillverkning som 1912 utökades att omfatta 

även gjutet råglas, ornament- och. katedralglas, 

för att nu inte tala om de där vackert gröna. 

"brevpressarna", som i form av knytnävsstora kulor 

utgjorde en populär saluartikel landet runt. 

1918 såldes glasbruket till ett konsortium i Stockholm, 

som köpte upp allt vad glasbruk hette i landet och bildade 

en enda stor koncern, AB Svenska Fönsterglasbruken. 

Stordriften gick om intet 1922 då företaget 

försattes i konkurs. 

I samband med den stora koncernens fallissemang, 

ryckte disponent Bonnevier åter in som fabriksledare 

och drev glasbruket fram till 1929, då anläggningen 

tvingades till nedläggelse på grund av den ökade konkurrensen 

från utlandet. 

1938 förvärvades glasbruket av konsul Otto Ziegler, f. 

byggnadschefen Erik Björkman och konsul Herman 

Geijer. Under några år användes byggnaden till garage 

och verkstad för bussbolagets vagnpark. 

Under 1940-talet köpte konsul Geijer ensam in glasbruket 

jämte angränsande tomter. Vid hans frånfälle 

övergick det till konsulinnan Julie Geijer och fru Gunhild 

Göthlin, som alltså nu sålt byggnaden jämte övrig 

tomtmark till bl a. Skånska Cement. (För drygt ett år 

sedan köpte ett annat företag två av tomterna i kv. Leoparden). 

Glasbruket har under de senaste decennierna hyrts ut 

till ett flertal olika verkstadsföretag, och nu senast har 

en motorfirma disponerat lokalerna i den gamla byggnaden. 

Det gamla glasbruket utmed Strandvägen 

uppfördes 1905. 

Foto: Privat


Känner Du Din stad? 

Försök att komma på vilka hus som är 

på fotografierna. Rätt svar på sidan 15. 

KARLSTADS HEMBYGDSBLAD SIDA 13 

1 2 

3 4 

Studiecirklarna 

startar 

Vill du vara med? Ring cirkelledaren! 

Vill du starta en egen cirkel? Ring Lennart! 

Föreningen saknar cirklar i flera stadsdelar t ex 

Norrstrand, Kroppkärr, Kronoparken, Våxnäs, 

Gruvlyckan, Färjestad med flera.


Arkivgruppen, Anders Åkerblom, Hans-Erik 

Sennmark och Kerstin Sundelöf har varit aktiva 

nu i många år. Vi har klippt artiklar ur lokalpressen 

och samlat fotografier och Karlstadiana av 

olika slag. 

Men nu stundar en förändring. Föreningen ska 

satsa på Sofie - programmet, ett dataprogram som 

ska göra det lättare att snabbt få inblick i föreningens 

arkivmaterial. Vi äldre har nu ett styvt 

arbete framför oss att lära oss hantera detta dataprogram. 

Finns det någon medlem som tycker det 

skulle vara intressant att vara med och hjälpa till. 

Vi är normalt på plats på Hembygdsföreningen 

(Herrgården Mariebergsskogen andra våningen) 

onsdagar mellan 10.00 - 12.00. 

Hör av dig till Kerstin Sundelöf, 054-18 85 67! 

Café Slussvakten 

Missa inte träffarna i Café Slussvakten som i höst blir två. Intressanta föreläsare 

med stort intresse för Karlstads historia. 

Kerstin och Anders vid arkivet Foto: Lennart Fernqvist 

Bengt Walles berättar om 

Kirunas historia på vårens 

sista slussvaktsträff 

Foto: Lennart Fernqvist


Stadsdelscirkeln Romstad 

Cirkelledare Lennart Fernqvist 


Den nya stadsdelscirkeln på Romstad har blivit omåttligt populär och många intresserade 

har strömmat till. De har under våren engagerat deltagit i träffarna och föreningen ser 

fram emot en redovisning av deras forskningsresultat. Emellertid så har cirkeln rätt till 

en stunds vila och säsongsavslutningen genomfördes med en trevlig dag på Gammelgården 

i Mariebergsskogen. 

Monica Gustafsson 

Foto: Lennart Fernqvist 

Saxat ur ”Värmlandshistorier” 

Flat-Nisch och hans brud 

Flat-Nisch, ett gammalt Fryksdalsoriginal, skaffade sig 

på ålderns höst en fästmö, Ulv-Kari. Ulv-Kari var ett 

gammalt rothjon och innan hon fick flytta in i Nisches 

enkla men snygga stuga, lät han henne undergå en 

grundlig rengöring. Härom berättar han själv: Jä vroká i 

ett stort trôg å skubbá ätter talgen, å senna slog jä ut 

vattne på joläppelsänga ─å fanimej börj inte joläppla 

dunner å väx, satt jä int feck sôv om nättra. (Karlstads- 

Tidningen) 

Historia 

Svar till frågorna sid. 13 

SIDA 15 

Kvinnan till sin man: Göte, vad tycker du 

om svampstuvningen jag hittade receptet 

på i den där gamla deckaren? Göte? Göte? 

Göte? 

Källa: Sven-Erik Mitander 

1.Tabernaklet, Tingvallagatan 1 

2. Haga 20. Åttkantsgatan - Nygatan 

3.Gamla brandstationen. Eneströms 

gatan - Karlbergsgatan 

4.Nygatan 5


Karlstads Hembygdsförening 

Treffenbergsvägen 4 

652 29 Karlstad 

Tfn: 054-15 16 40 

Medlemsavgiften 150 kr per år 

Tillkommer 20 kr för familjemedlem 

Plusgiro: 86 28 79-4 

Organisationsnr: 873202-1954 

Ansvarig utgivare Carl-Göran Tollesby 

Karlstads Hembygdsförening 

Ansvarig för föreningslokalerna i 

Herrgården, Mariebergsskogen är 

Elisabeth Axelson tel. 054-10 15 82 

Karlstads Hembygdsförenings styrelse vald 2006 

Ordförande Carl-Göran Tollesby 054-10 05 30 

V ordförande Karl-Axel Hjerdt 054-83 04 35 

Sekreterare Bo Larsson 054-52 52 40 

Kassör Inger Falk 054-56 83 06 

Redaktör Monica Gustafsson 054-56 68 25 

Övriga styrelseledamöter 

Märta Eurenius 054-21 15 86 

Lennart Edberg 054-21 06 10 

Hans Nordwall 054-24 06 68 

Lennart Fernqvist 054-56 83 05 

Ralph Nilsson 054-15 93 15 

Suppleanter 

Lennart Warolin 070-4941415 

Ove Björklund 054-15 70 45 

Kerstin Sundelöf 054-18 85 67 

Gunnar Engstrand 054-56 17 95 

Adjungerad 

Sven Larsson 054-18 67 65 

Studiecirklar och ledare: 

Herrhagen norra Kurt Johansson 054-83 06 96 

Viken/Kvarnberget/ 

Orrholmen Olive Magnusson 054-21 87 11 

Mariedal 8 Karin Bergström 054-18 08 73 

Marieberg Lennart Edberg 054-21 06 10 

Gravvårdar Sven Maechel 054-21 02 76 

Råtorp Ove Björklund 054-15 70 45 

Romstad Lennart Fernqvist 054-56 83 05 

Östra Nordstan Pelle Norelius 054-18 96 54 

Vill du själv ordna en cirkel kontakta Lennart Edberg, 

eller bitr. cirkelledare Gunnar Engstrand 

Arbetsgrupper 

Gammelgården Märta Eurenius 054-21 15 86 

Gunnel o Göran 

Eriksson 054-21 14 33 

Klubbmästare Lennart Fernqvist 054-56 83 05 

Arkivalier Kerstin Sundelöf 054-18 85 67 

Hans-Erik Sennmark 054-21 98 79 

Anders Åkerblom 054-83 11 74 

Redaktionen Lennart Fernqvist 054-56 83 05 

Monica Gustafsson 054-56 68 25 

Bernhard Nilsson 054-15 44 34 

Ralph Nilsson 054-15 93 15 

Kerstin Sundelöf 054-18 85 67 

Lennart Warolin 070-4941415 

Ansv. cirkelledare Lennart Edberg 054-21 06 10 

Bitr. cirkelledare Gunnar Engstrand 054-56 17 95 

Hjördis och K-A Branzells fond 

Lennrt Edberg 054-21 06 10 

Kjell Fredriksson 054-18 92 38 

Bengt Åkerblom 054-10 09 18 

Programgrupp Märta Eurenius 054-21 15 86 

Lennart Fernqvist 054-56 83 05 

Karl Axel Hjerdt 054-83 04 35 

Här kan du finna vår hemsida http://web.telia.com/~u54114265 Eller Adress: www.hembygd.se 

Klicka: Hembygdsföreningar Klicka: Värmland Klicka: Karlstads Hembygdsförening 

e-post: 054.151640@telia.com 

2006-08-24 09.00 

IKEA bygger i Karlstad på Bergvik 

Foto: Lennart Fernqvist

Nr 3 2006 - Karlstads Hembygdsförening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?