eko-tema på Interfood - Livsmedel i fokus

TEKNIK INDUSTRI MARKNAD 

eko-tema 

på Interfood 

Livsmedelsdagar 

om klimatmat 

7oktober 2007 

Smaklust 

lockade 

LIVSMEDEL I FOKUS 7/2007 1

Annons 

SIk 

LIVSMEDEL I FOKUS 7/2007

AnnonSÖrer 

55 Air Liquide 

33 bioMèrieux 

37 Dustcontrol 

42 efsis Scandinavia 

24 Fredrik Mogensen 

39 Johla 

bil, 13 Lantmännen Mills 

8 LivsmedelsFöreningen 

18 LrQA Sverige 

11 Messecenter herning 

17 Meny 

37 Mildola 

23 national Starch 

47 Prevas 

2 SIk 

56 tetra Pak Sverige 

39 Univar nordic 

43 Yara Gas 

reDAktIoneLLt 

InnehåLL 

Redaktörens reflexioner: Klimatsmart värre 9 

Synpunkten: Ohållbara laster 54 

rePortAGe och reFerAt 

Frågan i fokus 12 

Interfood-mässa med ekotema 14 

Livsmedelsdagar om klimatmat för en hållbar utveckling 20 

Ta hygienkörkort på webben 27 

Välsmakande Smaklust-utställning 28 

Fryst färdigmat ny kategori för Abba Seafood 32 

Brandlarmet gick hos Cloetta Fazer 34 

Arla utvecklar nya gourmetprodukter 36 

nYheter 

Utrustningsnytt 39 

Produktnytt 40 

Saxat 42 

teknIk & ForSknInG 

Äta för hälsa 44 

Kvantitativ mikrobiologisk riskvärdering 45 

Pastair efterträder Pasteur 46 

Fiber – mer än bara fiber 47 


vI StÖDer LIvSMeDeLSStIFteLSen och DärMeD UtGIvnInGen Av 

LIvSMeDeL I FokUS 

4 LIVSMEDEL I FOKUS 7/2007

vILL DItt FÖretAG ockSå SYnAS här? 

Kontakta Gunnar Lundgren, tel 070 579 48 12, e-post: sgunnar.lundgren@telia.com 


vI StÖDer LIvSMeDeLSStIFteLSen och DärMeD UtGIvnInGen Av 

LIvSMeDeL I FokUS 


vILL DItt FÖretAG ockSå SYnAS här? 

Kontakta Gunnar Lundgren, tel 070 579 48 12, e-post: sgunnar.lundgren@telia.com 


I koncentrerAD ForM 

För er alla som har svårt att hinna läsa allt – på en gång och som vill ha lite lästips 

– här följer en liten snabbsammanfattning av innehållet. 

Grön Interfood lockade 

Det kraftigt växande intresset för ekologiskt gav årets Interfood-mässa en 

nytändning. Besökarna strömmade till Göteborg den 4 - 6 september, många 

för att ta en särskild titt på de 75 utställarna i den sk Ekostaden. Under 

mässan presenterade GfK en undersökning, som visar att de som ökar sina 

ekoinköp mest är under 29 år. Sid 14 

konsumenterna efterfrågar klimatmärkning 

73 procent av konsumenterna skulle om möjligt välja klimatmärkta matvaror, 

41 procent säger sig vara beredda att betala tio procent mer för sådana livsmedel. 

Det visar en studie som har tagits fram som underlag för den klimatmärkning 

som Krav och Svenskt Sigill arbetar med. En närmare analys visar 

dock att var fjärde konsument nog kommer att handla klimatmärkt. Sid 18 

Glapp mellan attityd och köpbeteende 

Svenska folket vill gärna handla hälsosamt och ekologiskt – men steget är 

långt mellan tanke och handling. Det största hindret är tidsbrist, dessutom 

efterfrågas lägre priser och ett större utbud. Det visar den webbaserade 

Coop-rapporten. Sid 19 

Livsmedelsdagarna: klimatmat för en hållbar utveckling 

Rekordmånga deltagare – 370 stycken – hade tagit sig till årets 

Livsmedelsdagar i Tylösand, där klimatförändringarna stod i fokus. 

Meteorologen Madeleine Westin målade upp en dyster framtidsbild med 

plötsliga väderomslag. Stormar, orkaner, skyfall och översvämmningar 

kommer att bli allt vanligare. Under de tre fördjupningspassen – hållbart, 

teknik och marknad – presenterades ett flertal idéer, tekniker och strategier 

för en hållbar livsmedelsproduktion. Sid 20 

hygienkörkort via webben 

I våras startade Meny den webbaserade kursen Hygienkörkortet, som 

innehåller avsnitt om mikrobiologi, matförgiftningar, personlig hygien, 

renhållning, egenkontroll och lagar. Kursen tar ca 8 timmar att genomföra 

och deltagarna har tillgång till den under en månad. Sid 27 

Smaklust – en matmässa som gav mersmak 

I slutet av augusti arrangerade Eldrimner Nordens största matfestival för 

småskaligt hantverk. 250 mathantverkare från hela landet samlades i 

Stockholm under tre dagar och trängseln var tidvis så svår, att man tvingades 

enkelrikta marknadsgatorna. Sid 28 

Fryst färdigmat ny kategori för Abba 

2006 gav sig Abba Seafood in på en helt ny marknad – fryst färdigmat. 

Inom en tvåårsperiod har fem helt nya produkter i flera smaker lanserats. 

”Syftet är att ta Abba in i vardagen. Målgruppen är framför allt barnfamiljer, 

som vill äta mer fisk på ett bekvämt och enkelt sätt”, säger Anette Zetterquist, 

som har arbetat som produktutvecklare på Abba Seafood i tio år. Sid 32 

Larmet går 

De materiella skadorna blev stora men ingen människa kom till skada, 

när det brann i Cloetta Fazers anläggning i Ljungsbro. Larmet kom från 

biskvilinjen på eftermiddagen. Släckningsarbetet blev besvärligt och 

produktionen fick inställas resten av dygnet. ”Vi har inte haft en brand av 

den här omfattningen på mycket länge. Nu upptäckte vi saker som går att 

förbättra”, säger Bo Arvidsson, brandskyddsansvarig. Sid 34 

Arla utvecklar nya gourmetprodukter 

Arla Foods är tillsammans med danska gourmetkockar i färd med att 

utveckla nya mejeriprodukter, som i smakupplevelser ska kunna konkurrera 

med de allra bästa i världen. Katrine Hvid Ellegård har utnämnts till ”new 

venture manager” på huvudkontoret i Århus. Sid 36 

äta för hälsa 

En forskargrupp vid Uppsala universitet undersöker konsumenters samt 

hälso- och sjukvådspersonals inställning till livsmedel med hälsopåståenden. 

Resultaten visar att det är svårt att ge en entydig bild av den typiska 

konsumenten. Oftast är det dock hälsomedvetna konsumenter med hög 

utbildning som äter livsmedel med hälsopåståenden. Sid 44 

kvantitativ mikrobiologisk riskvärdering 

SIK har utvecklat två nya verktyg som hjälper livsmedelsföretag att göra 

starkare HACCP-planer. ”En kvantitativ värdering av mikrobiologiska risker 

förbättrar dagens HACCP-arbetssätt”, säger Pernilla Arinder, mikrobiolog på 

SIK. Sid 45 

Pastair ny klimatsmart teknik 

Lundaföretaget Pastair har utvecklat en ny, energisnål teknik för att 

oskadliggöra mikroorganismer i livsmedel utan uppvärmning. Först ut att 

testa den nya tekniken är Skånemejerier, som under hösten kommer att 

installera en fullskalig försöksanläggning. Sid 46 

Fiber – mer än bara fiber 

Fullkorn har blivit en självklarhet, men det handlar inte bara om att äta 

kostfiber i tillräckligt stor mängd. För optimalt resultat bör man välja olika 

fiberkällor, beroende på vad man vill uppnå. Det skriver Lantmännen, 

som har lanserat en rad havre- och kornbaserade produkter med 

kolesterolsänkande betaglukaner. Nyligen lanserades även ett bröd med 

prebiotiska kostfiber för en bättre tarmhälsa. Sid 47 

LivsmedelsFöreningens 

nya ”annons” 


oMSLAGSbILDen 

Interfood-mässan hade ekotema i år. 

Se sid 14. 

Foto: Åsa Leife 

reDAktIon 

Redaktör och ansvarig 

utgivare: Åsa Leife 

I redaktionen: Carina Malm 

Grafisk form: TiilikainenAmp 

och Åsa Leife 

reDAktIonenS ADreSS 

Tavastgatan 22 

118 24 STOCKHOLM 

Telefon: 08-714 50 46 

Telefax: 08-640 80 45 

asa.leife@livsmedelifokus.se 

www.livsmedelifokus.se 

Mobiltelefon: 070- 667 48 38 

Postgiro: 48 69 5-1 

Bankgiro: 5491-22 66 

reDAktÖrenS reFLexIoner 

klimatsmart värre 

Jag kan bara buga mig för Livsmedelsdagarnas programmakare. Årets tema kunde inte ha 

varit hetare. Rekordmånga ville komma, lyssna och lära för framtiden – en framtid som 

förhoppningsvis ska kunna bli ljusare än vad den verkar i de mörkaste stunderna. Men för 

att lyckas, krävs att konsumenterna kommer upp till bevis. Det räcker inte längre att säga att 

man vill handla klimatsmart. Man måste dessutom göra det – och vara beredd att betala vad 

det kostar. För kosta kommer det att göra. 

Vi har alla på sistone kunnat läsa om skenande ekonomier och stigande inflationstakt. 

Talet om brist på våra baslivsmedel, till en del pga ökad efterfrågan på biobränsle, får oss att 

tänka efter. Idag är den hetaste råvaran på finansmarknaden vete – inte olja eller guld. 

Konsumenterna har börjat oroa sig för långa mattransporter, relevant eller ej, en positiv 

sak kan det föra med sig, nämligen den att handelsblocken får lov att se över var de ska 

lägga tillverkningen av sina emv-produkter i fortsättningen. 

Klimatsmart och ekologiskt. Många kopplar ihop de här begreppen, men tyvärr är det 

inte alltid fullt så okomplicerat. Intresset för att leva i harmoni med naturen ökar dock. 

Ett tecken på detta är, enligt en trendspanare jag lyssnat till, ett kraftigt ökat utbud av 

superdesignade fågelholkar. Låter hur knäppt som helst. Har ni sett några? 

Åter till livsmedelsområdet. Nu är det hög tid att inte bara handla ekologiskt, närproducerat 

och klimatsmart (hur klimatsmart nu närproducerat kan vara, frågar man sig efter att 

i Tylösand ha lyssnat till professor Gunilla Jönsson). Helst ska det också vara Rättvisemärkt. 

För, som någon så talande uttryckt saken: ”Smakar det diesel idag, så smakar det kanske 

slavsvett imorgon”. 

Jag kan heller inte låta bli att kommentera förstasidesrubriken på en av våra morgontidningar 

för ett par veckor sedan: ”Män sämre för klimatet än kvinnor”. En sådan rubik 

väcker onekligen ens intresse, men den visade sig främst handla om att ett varmare klimat 

slår hårdast mot svaga kvinnor och att männens bilåkande var en av de största miljöbovarna. 

Jag ska inte säga vad jag först tänkte på då jag såg rubriken (det var inte svett). 

Jag vet att man inte ska ge upp, men det är inte utan att jag känner stor uppgivenhet då 

jag i Di läser att 300 miljoner indier nu vill byta buss mot lågprisbil. Nog för att jag förstår 

dem – jag skulle inte heller vilja åka med någon av deras överfulla svettstinkande bussar. 

Men kan de inte försöka göra som långdistanslöparen Rune Andersson, som rev ner stående 

ovationer under Livsmedelsdagarna, efter att ha berättat om hur han sprungit tvärs över USA 

(och rott över Atlanten). På det viset skulle indierna inte bara kunna skona miljön, de skulle 

också undvika att hamna i fettfällan. 

Rune Anderssons ”Jag har aldrig träffat en kalori jag inte gillat”, är vi nog många som 

kommer att ha roligt åt länge. 

asa.leife@livsmedelifokus.se 

PrenUMerAtIon 

Telefon: 08-714 50 45 

info@livsmedelsforeningen.nu 

Prenumerationspris år 2007, 

470 kr, varav moms 27 kr, 

för pensionärer 235 kr, 

varav moms 13 kr. 

TS-kontrollerad upplaga 

Medlem i 

AnnonSAvDeLnInG 

Ad 4 you media AB 

Krukmakargatan 35 C 

118 51 Stockholm 

Thomas Palm, tel 08 - 556 960 17 

Mobiltelefon: 070-253 97 56 

thomas.palm@ad4you.se 

Telefax: 08-556 960 19 

trYckerI 

Markaryds Grafiska AB 

Box 44, 285 21 MARKARYD 

Telefon: 0433- 734 00 

Telefax: 0433- 715 30 

ISSN: 1652-912X 

Bilaga medföljer 


AD AStrA 

Margareta Thorgren 

Scan 

United Minds 

Rolf Frid 

Procordia Food 

Iréne Olsson blir ny marknadsdirektör 

på Procordia Food och den andra 

kvinnan i ledningsgruppen. Hon kommer 

närmast från en tjänst som customer 

marketing manager i företaget. 

Tidigare marknadsdirektör Joakim 

Johnsson blir ny direktör för Procordia 

Foods restaurang & storhushålls-, 

industri- och exportverksamheter. 

Margareta Thorgren, Scans PR-chef, 

tar över efter informationschef Hampe 

Mobärg. Hon kommer att ha fortsatt 

ansvar för PR-arbetet samt ingå i 

koncernledningen. 

Sia Glass 

Rolf Frid blir ny VD för Sia Glass och 

ersätter därmed Per Stenström, som 

dock fortsätter som VD för moderbolaget 

Bertegruppen samt som styrelseordförande 

i Sia Glass AB. Rolf 

Frid har varit vice VD i Bertegruppen 

och Sia Glass de senaste sex åren. 

Ingela Stenson har lämnat Svensk 

Mjölk till förmån för United Minds, där 

hon ska ägna sig åt omvärldsanalys och 

kreativ opinionsbildning. 

Wasabröd 

Wasabröd har integrerats i Barilla 

Bakery. I samband med detta har Wasas 

VD Patrik Andersson istället blivit chef 

för division Nordeuropa inom Swedish 

Match. Wasa-varumärket kommer även i 

fortsättningen att drivas från Stockholm 

under ledning av marknadsdirektör 

Karin Brynell. 

FåDD PoSt 

Tänk vilka trogna läsare vi har. Vi vet att 

en del av er blev lite mjöliga nu senast, 

men läsaren nedan fann snabbt på råd. 

Red 

Mjölig tidning 

Jag har just fått Livsmedel i Fokus nr 6/07, 

om än mjölig. Den medföljande påsen 

mjöl verkar inte hålla tätt. Den i detta 

notISer 

Ica letar efter fler 

lokala leverantörer 

Ica letar efter lokala leverantörer inom 

projektet ”Smak på lokalt”. Under hösten 

och början av nästa år kommer tio orter 

från norr till söder att besökas. Lokala 

leverantörer bjuds då in för att presentera 

sina produkter. Ica hoppas kunna knyta till 

sig ett 50-tal leverantörer. 

– Vi ser att Icas kunder efterfrågar allt 

mer lokalproducerad och ekologiskt odlad 

mat. Det ska vi bland annat möta med hjälp 

av små lokala svenska leverantörer, säger 

projektledaren Joachim Cederblad. 

eckes-Granini 

köper brämhults 

Det svenska juicebolaget Brämhults har 

sålts till den tyska dryckeskoncernen 

Eckes-Granini, som kommer att äga bolaget 

genom det nya dotterbolaget Eckes-Granini 

Scandinavia. Säljare är finansmannen Rune 

Anderssons bolag Mellby Gård, som blev 

ägare till juicebolaget då man övertog den 

tidigare restaurangkedjan Meaning Green. 

certifieringsföretag 

ingår partnerskap 

Aranea Certifiering och Bureau Veritas 

Certification har inlett ett nytt samarbete 

och ingått partnerskap. 

– Tillsammans blir vi en heltäckande 

certifieringsaktör inom livsmedels- 

nummer extra extra reklamen hade gjort sitt 

under resans gång i påsen och deformerat 

tidningen, vilket var synd. 

Jag fick därför leta upp hårfön och 

strykjärn för att blåsa tidningen ren och 

släta ut den. 

I övrigt är Livsmedel i Fokus en mycket 

bra tidning som täcker det mesta inom livsmedelsbranschen. 

Mathias Wennberg 

Kristianstad 

branschen. Vi kompletterar varandra på 

ett bra sätt. Bureau Veritas är en världsomspännande 

certifieringsorganisation som 

jobbar över alla sektorer, medan Aranea 

är specialiserat på livsmedelscertifiering. 

Många livsmedelsföretag har flera typer av 

certifieringar och efterfrågar paketlösningar, 

säger Christian Nyrén, VD för Aranea 

Certifiering. 

norrvea byter namn 

till nordArom 

Arom- och färgämnestillverkaren AB 

Norrvea i Norrköping byter namn till 

NordArom AB. 

– Namnet NordArom signalerar tydligt 

vad vi arbetar med och speglar samtidigt vår 

nordiska tradition av kvalitet och kunskap 

kring smak och färg. Det känns som en bra 

utgångspunkt i vår satsning på att utveckla 

företaget vidare, säger VD Mats Hansare. 

kraft Foods köper 

Danones kexdivison 

Amerikanska Kraft Foods har gett franska 

Danone ett bindande löfte om att köpa 

Groupe Danones hela verksamhet av kex 

och snacks, som bl a innehåller kända 

varumärken som LU och Tuc. 


Annons 

Messecenter 

herning 


FråGAn I FokUS 

har du minskat din 

saltkonsumtion? 

Lars Haglund 

Säljare 

Ridderheims 

Emilie Jönsson 

Kvalitetskoordinator 

frukt & grönt, Ica 

Birgitta Lycke 

Produktchef Abba 

Abba Seafood 

Per Bygdeson, chef för 

kvalitet, hälsa och miljö 

Axfood Sverige 

”Inte högst upp på agendan” 

Nej, det har jag inte gjort. Salt är i mina ögon en smaksättare, 

som ger mig större njutning när jag äter. Det är en av de 

kryddor som vi har haft med oss ända sedan stenåldern. Det 

finns nog betydligt farligare saker än salt, skulle jag tro. 

Frågan att minska på saltet står alltså inte högst upp på min 

agenda. 

”Har aldrig saltat pastavattnet” 

Nej! Jag har aldrig saltat särskilt mycket. Jag har exempelvis 

aldrig saltat pastavattnet eller havregrynsgröten. Det beteendet 

kommer egentligen inte hemifrån, även om mamma alltid 

också varit sparsam med saltet. Men när jag väl äter salt, så vill 

jag absolut ha rätt saltsmak. Seltin är i mina ögon en styggelse, 

det ger hel fel smak. 

”Ofta saltar man i onödan” 

Nej, jag tänker inte på hur mycket salt jag äter, åtminstone 

inte i den grad jag borde. Salt är ju så viktigt för smaken. 

Jag saltar nog för mycket och jag läser aldrig på innehållsförteckningar 

hur mycket salt som ingår. Däremot är jag 

vaksam när det gäller barnens mat. Det är synd om de vänjer 

sig vid salt smak, på samma sätt som med socker. Jag tror 

att man ofta saltar i onödan av gammal vana och att man kan 

vänja sig av med för mycket salt. 

”Dödar smaken på maten” 

Jag har aldrig gillat salt, eftersom jag tycker att det dödar 

mycket av smaken på maten. Jag drar även ner på saltet 

i maten hemma, för att barnen inte ska vänja sig vid 

smaken. Inte för att jag tror att det skadar hälsan – tillfälliga 

saltöverskott försvinner snabbt ur kroppen – utan för att det är 

onödigt med för mycket salt. Färdigmat innehåller mycket salt, 

det märker man på att barnen blir extra törstiga. 


Annons 

Lantmännen 

Mills 


MäSSreFerAt 

Grön Interfood lockade 

TeXT OCH FOTO: ÅSA LeIFe 

Tack vare det kraftigt växande intresset för ekologiskt, fick Interfood-mässan 

en nytändning i år. Besökarna strömmade till – många för att ta en särskild titt 

på de 75 utställarna i den sk ekostaden. 

Förhoppningsvis blev fler aktörer inom svensk livsmedelsindustri inspirerade 

att beträda den inslagna vägen. 

Tomas Färnefalk på The Green Bakery frestade med 

smakprov på en rad olika ekologiska bröd. 

Mässan i Göteborg den 4 - 6 september 

var en av de största satsningarna någonsin 

i Sverige för att lyfta utvecklingen inom 

ekologiska livsmedel – och den väckte en 

rad frågor. Varför ökar t ex försäljningen av 

ekologiska livsmedel långsammare i Sverige 

än i många andra länder? Är ekologisk mat 

mer hälsosam och sist men inte minst – är 

det möjligt att klimatmärka mat? 

Så här långt har köparen av ekologiska 

livsmedel traditionellt varit en välutbildad 

kvinna med god inkomst. Men nu ökar den 

unga generationens miljömedvetenhet. 

Under mässan presenterade GfK en ny 

undersökning som visar att det är de under 

Den ”smarta” drycken Firefly ingår i ScanChocos 

spännande sortiment. 

29 år som ökar sina ekoinköp mest. Fler 

intresserade finns dessutom bland grupper 

med lägre utbildning. 

GfKs undersökning visar att svenska 

folket tycker att det är viktigast att grönsakerna 

är ekologiskt odlade, allra viktigast 

är det för kvinnorna. 

En tredjedel tycker att det är viktigast 

att köttet är ekologiskt, framför allt yngre 

och medelålders. 

Mer än hälften av de tillfrågade, 

fler kvinnor än män, tror att ekologiska 

produkter är bättre för hälsan. 

Det ökade intresset bland unga till trots 

– det är fortfarande de som är 30 - 44 år 

Malin Lindberg, ScandChoco, visade hur elegant en 

tepåse kan vara utformad. 

samt de över 60 som köper mest ekologiska 

produkter. 

Grön bake off 

I ekostaden myllrade det av uställare av 

ekologiskt bakat bröd och andra ekologiska 

spannmålsprodukter, ekologiskt kött, ekologiska 

grönsaker och ekologiska drycker 

av olika slag. 

Vi stannade till hos The Green Bakery. 

Tomas Färnefalk berättade att det här relativt 

nystartade bageriet i Göteborg, som 

enbart gör ekologiskt bake off-bröd, har 

lyckats få ett riksavtal med Coop. 

– I början var våra ekobröd ingen 


försäljningssuccé, men i mars i år skedde 

plötsligt en fullständig förändring. 

Tomas Färnefalk berättar också att 

deras bröd är Krav-godkända, men att detta 

inte är något som man aktivt lyfter fram i 

marknadsföringen. 

– Ekomat ska man äta för att det är 

gott och för att det innehåller mer näring. 

Ekologiska bröd får inte innehålla några 

som helst tillsatser, därför måste man 

verkligen kunna baka bröd. 

The Green Bakerys bröd är i huvudsak 

fria från fett och socker och den egenodlade 

surdeg de använder sig av är anpassad efter 

deras produkter. 

Den ekologiska brödsäden köps av 

lokala odlare. Årstillverkningen ligger än så 

länge bara på ca 350 000 bröd på ett år. 

– För närvarande är vi bara två i Sverige 

som gör ekologiska bake off-bröd, men vi 

hoppas att vi blir en nagel i ögat på de stora 

aktörerna – och att vi blir fler. 

obemannad butik 

En helt annan typ av utställare, utanför 

ekoområdet, var Effective Shop Charge 

Systems, ESCS AB. Deras obemannade 

automatbutiker kan kännas lite futuristiska, 

men de finns redan i drift på ett par ställen 

på Västkusten, bl a i form av Laxomaten 

utanför Falkenberg. Konceptet bygger på 

en kombination av RFID-tekniken och 

moderna betalsystem. 

Kunden drar sitt kreditkort för att öppna 

dörren, varvid ett övervakningssystem går 

igång, plockar därefter ihop varorna i en 

kasse och placerar den på en betalstation där 

RFID-taggarna läses av. Därefter är det bara 

att betala med kreditkortet och passera ut. 

– Utvecklingen har gått väldigt snabbt. 

RFID-taggarna, som kostade 8,50 kr för ett 

år sedan, är snart nere i 1,50, säger ESCSs 

VD Christer Lagnell. 

Designade läckerheter 

Hörnmontern var visserligen liten, men 

svår att missa för den designintresserade. 

ScandChoco i Ramlösa är återförsäljare 

av en rad olika produkter, som alla har ett 

gemensamt: superdesignade förpackningar. 

– Vi försöker hitta rena fina produkter, 

gärna ekologiska, förklarade Malin 

Lindberg och visade som exempel naturliga 

teer i eleganta små silkespyramider toppade 

med ett pyttelitet grönt blad. 

Den obemannade laxbutiken är ett spännande butikskoncept, som Christer Lagnell på ESCS AB, lär få många fler 

beställningar på framöver. Intresset på mässan var i alla fall stort. 

Hos Härjedalsbröd bjöds förbipasserande på spröda Krav-märkta hällbröd bakade av korn. ”Det har varit 

jättepositivt. Vi har fått många nya kontakter”, berättade Viveca Jarkowsky. 


MäSSreFerAt 

På ScandChocos hyllor stod också de 

färgglada Firefly-flaskorna, fruktkoncentrat 

med örter med uppiggande namn som 

Health kick, Chill out, Wake up och De-tox. 

Exempel på smaker är persika och grönt 

te, vinbär och kanel samt citron, lime och 

ingefära. Varianten som kallas Shapen up 

innehåller förutom grape och passsionsfrukt 

även Yerba maté, som är ett örtte utvunnet 

ur en djungellian i Sydamerika, rik på 

naturligt koffein. 

Hos ScandChoco kunde man även 

smaka på den mångfaldigt prisbelönade 

ekologiska ”super-juicen” Twisted, enbart 

bestående av olika fruktkombinationer 

vilken, precis som Firefly-drycken, tillverkas 

i England. 

Gnistrande glögg 

Saturnus förstod vad en mässbesökare 

kunde behöva fram på eftermiddagen och 

hällde upp smakprov på sin nya energidryck 

V utan det kritiserade taurinet, en grön 

uppiggande dryck innehållande guaranabär 

från Amazonas. 

I samma monter serverades även fruktsmoothien 

Froosh, bl a i den nya smakkombinationen 

kokos och banan. 

Och för alla som ville smygstarta julen, 

presenterade Saturnus sin nya glöggserie 

Tindra med åtta olika varianter, alltifrån 

Lättvinsglögg och Glögg utan tillsatt socker, 

till premiumglöggen Choklad & pomerans 

och så givetvis en Ekologisk glögg. Tindra 

Starkvinsglögg finns spetsad med rom. 

Mest uppmärksamhet väckte nog ändå den 

Froosh-flaskorna har nyligen fått sällskap av en 

enlitersförpackning. 

glittrande Tindra-variant 15 vol%, som 

gnistrar likt sakta singlande snö. 

exklusivt vatten 

Vattentrenden håller än så länge stånd mot 

klimathotet och i Menigos monter syntes 

bl a det norska vattnet Voss – så exklusivt 

att det i Norge krävs ett godkännande av den 

restaurang som vill servera det. Den stilrena 

raka flaskan är av Calvin Klein-design. 

Vattnet lär uppskattas som ett komplement 

särskilt av vinentusiaster pga renheten, 

Saturnus breda Tindra-sortiment torde kunna tillfredsställa smaken hos de flesta glöggkonsumenter. 

Flaskvattnet Voss finns i olika storlekar, både stilla och 

mycket lätt kolsyrat. 

men så talas det också om ”det ultimata 

flaskvattnet” i reklamen. 

Om ekologiskt var ett genomgående 

tema på Interfood, var även rättvisemärkt ett 

ord på mångas läppar. Danisco Sugar t ex 

fokuserade på rättvisemärkt socker i sin 

monter. Framöver kommer antagligen allt 

fler livsmedelsproducenter att inse vikten av 

att kunna erbjuda livsmedel producerade för 

en rättvisare värld. 

V står för Vitalize, en ny energidryck som gärna 

kan ersätta eftermiddagskaffet. 


Interfood Stipendium 

för ängavallens kött 

Interfood Stipendium 2007 delades ut 

till Rolf Axel Nordström, Ängavallens 

Gård i Vellinge. Stipendiet delades ut 

av jordbruksminister Eskil Erlandsson 

under Interfood-mässan. 

Tillsammans med sin familj föder 

Rolf Axel Nordström upp gårdens egna 

Hälsodjur (inregistrerat varumärke) 

som säljs under namn som HälsoGris, 

HälsoLamm, HälsoKalv och HälsoOx. 

”Rolf Axel Nordström har med en 

envis entusiasm av sällan skådat slag 

lyckats genomföra en gastronomisk 

gärning som har väckt rättvis beundran 

i hela landet”, löd juryns motivering. 

Interfood Stipendium tilldelas en 

person som gjort en extraordinär insats 

för att främja kunskap och intresse för 

ekologisk mat och ekologisk produktion 

inom måltidsbranschen. Stipendiaten 

belönas med en kulinarisk resa. 

Blommor förekom inte enbart som dekoration under mässan. 

Annons 

Meny 


eFerAt 

konsumenter 

efterfrågar 

klimatmärkning 


Svenska konsumenter skulle välkomna en klimatmärkning 

av livsmedel – och det ska vara en märkning som är lätt att 

jämföra. Det visar en nyligen gjord studie. Men frågan är om 

det ska vara en produkt- eller en produktionscertifiering? 

Maten står idag för en fjärdedel av den 

globala miljöbelastningen och framför allt 

långa mattransporter oroar konsumenterna. 

Men i själva verket påverkar metan- och 

lustgasemissioner kopplade till livsmedelsproduktion 

klimatet betydligt mer. 

Enligt den nya studie, som tagits fram 

som ett underlag för den klimatmärkning, 

som Krav och Svenskt Sigill arbetar 

med att ta fram som ett komplement till 

befintlig märkning, skulle 73 procent av 

konsumenterna välja klimatmärkta matvaror 

om det vore möjligt. 41 procent uppger 

också att de är beredda att betala tio procent 

mer för sådana livsmedel. Det är alltså vad 

man säger, men en närmare analys visar 

ändå att så många som var fjärde konsument 

sannolikt kommer att välja enligt en 

klimatmärkning. 

– De flesta som kommer att köpa 

klimatmärkt mat köper redan idag miljömärkta 

produkter, men även andra konsumentgrupper 

är intresserade, berättade 

Kravs regelutvecklingschef Johan Cejie vid 

ett seminarium under Interfood-mässan i 

Göteborg, där principerna för en kommande 

klimatmärkning diskuterades. 

Detta var den andra hearingen kring en 

klimatmärkning. 

tas på allvar 

Många vill alltså idag kunna påverka genom 

att välja klimatmärkt. 

– Vi vet att transporterna inom livsmedelssektorn 

egentligen är det lilla problemet, 

men eftersom konsumenterna tycker att det 

är en viktig fråga, måste den tas på allvar, 

sa Johan Cejie. 

– Det är roligt med det stora intresset, 

men det är viktigt att de regler som tas 

Annons 

LrQA 

fram är vetenskapligt grundade. Vi måste 

göra rätt saker, tillfogade Helena Elmqvist, 

regelansvarig på Svenskt Sigill. 

Ännu har man inte kommit fram till 

om det ska vara en produkt- eller produktionscertifiering. 

Medan en produktmärkning skulle kräva 

mängder av livscykelanalyser, skulle en 

produktionscertifiering leda till att t ex kött- 

och mjölkprodukter behöver märkas. Enligt 

Johan Cejie är det dock den senare typen av 

certifiering man för närvarande tittar på som 

huvudspår. 

ekologiskt inte alltid bäst 

Krav och Svenskt Sigill har som mål att 

vara klara med delprojektet certifiering, 

systemutveckling och pilotstudier till den 

30 mars 2008. Marknadsföringsplanen, 

märkesutformningen och kommunikationsutformningen 

hoppas man ha klar till den 

1 juni 2008. 

Men än återstår mycket att göra, och 

frågan är långt ifrån enkel, för som Helena 

Elmqvist påpekade: 

– Ekologiskt är inte alltid är bättre än 

konventionellt i klimatfrågan. 


APPort 

Glapp mellan attityd 

och köpbeteende 

TeXT OCH FOTO: CARINA MALM 

Svenska folket vill gärna 

handla hälsosamt och 

ekologiskt – men steget 

är långt mellan tanke och 

handling. Det största hindret 

uppges i Coop-rapporten 

vara tidsbrist, dessutom 

efterfrågas lägre priser och 

ett större utbud. 

Coop-rapporten är en webb-undersökning 

som baseras på 61 200 svar från Coop-medlemmar 

mellan 18 och 99 år. Dessutom har 

5 000 ungdomar på 15 - 17 år svarat via 

Lunarstorm. Undersökningen genomfördes 

under ett år. 

Gemensamt för dagens konsumenter 

är bristen på tid, vilket ställer krav på fler 

hel- eller halvfärdiga måltidslösningar. 

Maten ska vara god, hälsosam och kännas 

hemlagad, dessutom får den gärna vara 

ekologisk. 

Allra viktigast vid matvalet är smaken, 

men 92 procent anser att hälsa är viktigt. 

Däremot gör man inte alltid som man säger. 

70 procent uppger att lägre priser skulle 

få dem att handla mer hälsosamt, andra 

önskemål är att varorna ska vara lättare 

att hitta. Dessutom efterlyses mer tips och 

inspiration, liksom kunskaper om vad som 

är hälsosamt. 

kvinnorna lagar maten 

Fortfarande äter 62 procent av de svenska 

hushållen middag tillsammans på vardagar, 

vilket är en hög andel internationellt sett. 70 

procent av vardagsmaten lagas av kvinnor. 

12 procent av barnen uppger att de hjälper 

till i köket, de flesta i norra Sverige. 

Konsumenterna vill ha inspiration på 

plats i butiken och få hjälp med valet av 

middagsmat. Middagsvanor från barndomen 

hänger med genom livet och styr en stor del 

av matinköpen. 

Mellanmålens betydelse har ökat, 

framför allt mat som äts i farten på vägen 

mellan olika aktiviteter. 

Miljö- och klimatfrågan engagerar i 

stort sett alla oavsett ålder. 87 procent säger 

att det är viktigt att handla ekologiskt och 

73 procent att de köper ibland. De flesta 

väljer ekologiskt av miljöskäl, därefter för 

hälsans skull. Argumenten för ekologiskt är 

att det smakar bättre, håller högre kvalitet 

och är bättre för barnen. 

Även här skiljer det sig mellan attityd 

och beteende. 80 procent skulle handla mer 

ekologiskt om priserna var lägre, andra 

önskemål är ett bredare utbud och att det 

ska bli lättare att hitta varorna i butiken. 

76 procent säger att de vill ha närodlade 

produkter. 

Tanken är att Coop-rapporten ska göras 

varje år. 

coop-rapportens 

viktigaste resultat 

• 65 procent vill att maten ska bli 

klar inom 30 min. 

• 74 procent uppger att framför allt 

barnen påverkar matinköpen. 

• 86 procent tror att nyttig mat blir 

mer populär i framtiden. 

• 77 procent skulle äter mer 

ekologiskt om priset var lägre. 

• 87 procent tycker att det är viktigt 

att handla ekologiskt. 

• 77 procent vill stödja lokala 

producenter. 

• 92 procent anser att det finns ett 

samband mellan ekologisk mat 

och bättre hälsa. 

Eva Fröman och Carin Enfors med prischecken 

på 100 000 kr. 

Fyra vinnare av 

änglamarkspriset 

Coops Änglamarkspris delades i år 

ut till fyra vinnare: Eva Fröman och 

Carin Enfors, Ekocentrum i Sigtuna, 

Patrik Grahn, landskapsarkitekt 

och biolog, SLU, Alnarp, Lennart 

Hardell, cancerforskare på Örebro 

Universitetssjukhus samt Carola 

Magnusson, Carolas Eko, Stockholm. 

Eva Fröman och Carin Enfors får 

dessutom Änglamarksprisets stipendium 

på 100 000 kr. Juryn motivering var: 

”Med en enastående uthållighet, 

gediget kunnande, realism och fantasi 

har Eva och Carin successivt utökat 

antalet inköpare och kockar som lyckats 

nå sina ”ekomål” och blivit S.M.A.R.Tare. 

Med konkreta webbaserade redskap 

visar de hur ekologi kan bidra till hälsosam 

och ädel gastronomi, även inom en 

stram budget. Inte många har löst den 

ekvationen så bra.” 

Årets tema till Änglamarkspriset 

är miljö och hälsa. Priset har delats ut 

sedan 2002 och syftar till att uppmuntra 

och lyfta fram goda initiativ inom miljö 

och ekologi. Juryn består av bl a Hans 

Alfredsson, Märta-Stina Danielsson och 

Sven-Bertil Taube. 


LIvSMeDeLSDAGArnA 

klimatmat för en 

hållbar utveckling 

TeXT OCH FOTO: ÅSA LeIFe OCH CARINA MALM 

370 deltagare, rekord för Livsmedelsdagarna. Det var glada 

besked som LivsmedelsFöreningens ordförande Carina Hansson 

förmedlade i sitt välkomsttal den 19 september. Men allt var 

långtifrån positivt detta år, då klimatförändringarna stod i 

fokus. Inte nog med att det regnade och blåste i Tylösand, 

meteorologen Madeleine Westins inledningsanförande fick 

mångas leenden att stelna. Tuffa tider väntar, inte bara 

klimatmässigt. Men än är slaget ingalunda förlorat. 

Att vi står inför en enorm förändring då 

jordens medeltemperatur är på väg upp, 

torde ha undgått få. Och även om vi minskar 

våra koldioxidutsläpp de närmaste 50 åren, 

kommer medeltemperaturen att öka. Men, 

förklarade Madeleine Westin, det kommer 

inte att sakta bli lite varmare, vi kommer 

istället att drabbas av plötsliga väderomslag, 

stormar och orkaner, vilka antagligen inte 

blir fler, däremot kraftigare. Att havsytan 

kommer att stiga rejält är ett annat faktum. 

– De svenska bönderna får lov att se 

över sina odlingsförutsättningar. På Österlen 

ska de kanske börja odla vindruvor, sa 

Madeleine Westin. 

Vad företagen rent allmänt kan göra, 

Detta är inget försök att stänga ute de obehagliga 

sanningarna om klimatutvecklingen. Nej, det är en 

avslappningsövning, som bl a LivsmedelsFöreningens 

ordförande Carina Hansson (t h i bild) ägnar sig åt, t v 

sitter styrelsekollegan Sofia Eldhe och bakom till höger 

Pär Westergren, även han medlem i styrelsen. 

Meteorolog Madeleine Westin målade upp en dyster 

bild av den framtid som vårt klot står inför. 


Bo Ekman inledde sitt anförande med att tacka för 

maten – dvs den mat som produceras i Sverige, som 

han menar håller mycket hög standard. ”Ni gör ett 

fantastiskt jobb”, sa han bl a. 

menar hon, förutom att alltid förorda 

miljövänliga alternativ, är att bygga upp en 

”ansvarskänsla” inom företaget. 

– Nu när vi vet vad det handlar om, vet 

vi också vad vi kan göra. En väderhändelse 

gör ingen klimatförändring. 

Globalt system 

Bo Ekman, Tällberg Forums grundare och 

styrelseordförande, spädde på den dystra 

bilden genom att konstatera, att koldioxidutsläppen 

ökar för varje år, trots talet om 

”en hållbar utveckling” och internationella 

överenskommelser som Kyoto-protokollet. 

Koldioxid går heller inte att rensa bort ur 

atmosfären. 

Bo Ekman beskrev klimatfrågan som 

ett globalt systemproblem, som berör 

alla nationer. Han menar att en ny global 

överenskommelse om minskade utsläpp av 

växthusgaser måste få nya utgångspunkter 

och mer realistiska mål än vad Kyotoprotokollet 

har och omfatta alla nationer. 

Hans budskap till livsmedelsbranschen 

var att ”sätta hela företaget på skolbänken”, 

så att alla får en gedigen ekologisk systemkunskap. 

Han ser livsmedelsindustrin som 

en viktig och trovärdig kraft i folkbildningen. 

– Ta med er följande vision: Alla kunder 

som går ut ur en livsmedelsaffär ska kunna 

mer om klimatfrågan än när de gick in. 

Han tycker att livsmedelsindustrin tar ett 

stort ansvar, men menar att en stegvis klimatanpassning 

av företaget inte får ses som 

någon ”Corporate Social Responsibility”, 

vilket bara tenderar att bli en ytlig etikett. 

klimatkompenserar 

med trädplantering 


ett företag som gör sitt bästa 

för att minimera sitt företags 

klimatpåverkan, är Saltå 

Kvarn. Klimatpåverkan blir 

mindre med ett ekologiskt 

jordbruk, menar man, särskilt 

ett biodynamiskt sådant. 

Saltå Kvarns VD Johan Ununger berättade 

om de många miljö- och klimatfördelar 

han ser med ekologisk produktion. Men 

transporterna kan ibland bli långa, varför 

Saltå Kvarn valt att klimatkompensera, 

vilket dock inte ska tolkas som ett sätt 

att köpa sig fri från ansvaret för sina 

koldioxidutsläpp. 

– Vi kompenserar transporterna av våra 

ekologiska fikon, som odlas i Turkiet, med 

att plantera träd i Uganda, där de kan bidra 

till en hållbar lokal utveckling. 

På samma sätt som miljöfrågan gjort 

det, borde det gå att vända klimatförändringarna 

till en positiv kraft i ett företags 

affärsutveckling. 

De flesta deltagarna avnjöt i år kaffepauserna inomhus, men några få trotsade blåsten och sökte lä längs 

husväggarna där en blek sol stundtals tittade fram. 

Culinars monter lyste 

som en sol bland tiotalet 

utställare i Tylösand. Här 

kunde deltagarna bl a ladda 

upp med energibars. Lite 

trevligt i matväg bjöds det 

också på, t ex i Ridderheims 

delikatessmonter. Bland 

utställarna märktes även ett 

analysföretag som just bytt 

namn. För några år sedan 

blev Diffchamb till Raisio och 

nu har de fått nya ägare i 

det amerikanska företaget 

Biocontrol och därmed också 

bytt namn till Biocontrol. 



Christel Cederberg och Jan-Olof Lidefelt pratade om hållbara produktionsmetoder av mjölk resp palmolja. 

Metoder för en 

hållbar produktion 

TeXT: CARINA MALM FOTO: CARINA MALM OCH ÅSA LeIFe 

Produktionen av 1 liter mjölk orsakar utsläpp av ca 1 kg 

växthusgaser. Det berättade Christel Cederberg, miljöansvarig 

hos Svensk Mjölk. Blocket ”Hållbart” handlade även om uthållig 

palmolja och certifieringar för etiska koder. 

Christel Cederberg konstaterade att det inte 

är lätt att klimatmärka animaliska livsmedel, 

eftersom de medför utsläpp av alla typer 

av växthusgaser. När det gäller mjölk, står 

metan står för 40 - 45 procent, lustgas för 35 

procent och koldioxid för 20 - 25 procent. 

Mer än 90 procent av utsläppen kommer 

från gården och produktionen av insatsvaror. 

För att minska utlakningen av kväve, som 

bidrar till övergödning, försurning och klimatpåverkan, 

driver Svensk Mjölk rådgivningskampanjen 

”Greppa Näringen. 

– Vi har lärt oss att använda mer 

baljväxter i foderproduktionen, att utnyttja 

kvävet i stallgödsel bättre och ett effektivare 

foderutnyttjande. 

Svensk Mjölk strävar också efter att öka 

andelen närodlat foder. I dagsläget kommer 

ca 85 procent av fodret från Sverige, fem 

procent från norra Europa och tio procent 

från andra kontinenter, huvudsakligen soja 

från Sydamerika. 

Mindre spill med friska djur 

En mjölkko släpper ut ca 130 kg metan 

per år och metan har 20 - 25 gånger större 

klimatpåverkan än koldioxid. 

– Man diskuterar en annan sammansättning 

av fodret, men där har man idag 

inga lösningar, sa Christer Cederberg. 

Spill är en annan viktig faktor, som kan 

minskas genom att djuren hålls friska och 

lever länge. 

– Jobbar man med kväve, mark och 

spill, har man kommit långt när det gäller 

hållbarhet, fastslog Christel Cederberg. 

På frågan om ekologisk mjölkproduktion 

har mindre klimatpåverkan än konventionell, 

svarade hon att det inte finns 

några statistiskt säkra resultat. 

– Ekologisk innebär lägre energikostnad, 

inget handelsgödsel, inga pesticider och 

en mindre andel importerat foder. Däremot 

blir avkastningen per ko lägre och det 

krävs mer åkermark. Sammantaget blir det 

större metanutsläpp, men mindre utsläpp av 

lustgas och koldioxid. 

Uthållig palmolja 

Jan-Olof Lidefelt, tekn dir på Aarhus- 

Karlshamn Food Ingredients, berättade om 

arbetet med att ta fram uthålliga metoder för 

produktionen av palmolja. 

I november 2005 faställde Round 

Table for Sustainable Palm Oil (RSPO) 

åtta kriterier för certifiering. Plantager som 

anläggs på regnskogsmark avverkad efter 

detta datum kan t ex inte bli certifierade. 

Jan-Olof Lidefelt tror att de första 

plantagerna kan bli certifierade vid årsskiftet 

och att volymerna blir ganska små 

i början. Merkostnaden kommer att bestämmas 

av tillgång och efterfrågan samt vilken 

metod som används för spårbarhet. 

– Palmolja köps från många håll. Om 

certifierad olja ska hanteras separat, blir den 

betydligt dyrare. Dessutom kommer bara en 

liten del av merkostnaden producenten till 

del, det mesta går till särhållningskostnader. 

AAK har föreslagit ett system med 

certifikatshandel, Green Palm, som liknar 

handeln med grön el. Det innebär att plantagen 

säljer och köparen köper certifikat 

som motsvarar en viss volym. Därmed 

frikopplas certifikatet från det fysiska 

flödet, merkostnaden blir liten och det 

mesta går till plantagen. Systemet är godkänt 

av RSPO. 

– Det är viktigt att skapa system som 

inte innebär extrakostnader. Certifierad 

palmolja får inte bli en nischprodukt. Jag 

tror att merkostnaden blir relativt hög i 

början, men begränsas på sikt. Höga priser 

kan driva på certifieringen, så att tillgången 

ökar snabbare. 

certifiering ingen garanti 

Att leveratörer i utvecklingsländer är 

certifierade enligt etiska koder, som SA8000 

och BSCI, är ingen garanti för att koderna 

följs. Det berättade Henrik Lindholm från 

Fair Trade Center (som inte ska förväxlas 

med organisationen bakom Rättvisemärkt). 

Enligt Fair Trade Centers och Swed- 

Watchs granskningar är det vanligt att 


Certifierad 

palmolja får 

inte bli en nischprodukt. 

anställda hålls utanför vid inspektioner eller instrueras i förväg, att 

dokument förfalskas och att resultaten sekretessbeläggs. 

– Situationen är ändå inte nattsvart. Etiska kontroller har lett till 

förbättringar av arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samt minskat barn- 

och tvångsarbete. Problemområdena är fortfarande löner, fackliga 

rättigheter och diskriminering. 

För att komma vidare, föreslog Henrik Lindholm bl a samarbete 

med lokala organisationer och utbildning och träning av anställda, 

så att de själva kan kontrollera att etiska koder följs. 

– Se även över era inköpsmetoder. Det finns ofta en motsättning 

mellan att leta lägre priser och kortare ledtider, samtidigt som man 

försöker leva upp till de etiska koderna. 

Annons 

national 

Starch 

Högskolan Kristianstad stod bakom en installation i kongresshallens tak kring 

vikten av att göra medvetna val. 



Anna-Lena Dahlberg, miljö- och kvalitetschef på Sodexho, talade 

om miljöansvar ur serviceperspektiv. 

Annons 

Fredrik 

hållbar utveckling 

TeXT: ÅSA LeIFe FOTO: ÅSA LeIFe OCH LISA RuDIN 

Idag utvärderas företag utifrån miljömässigt ansvarstagande 

för en hållbar utveckling. 

Inom Sodexho, som är världsledande inom måltidsoch 

supporttjänster, måste man ständigt leva upp till 

de olika intressegruppernas förväntningar och behov. 

För att lyckas med detta måste man agera som ett 

ansvarsfullt företag, något som Sodexho döpt till 

”Corporate Citizen”. 

Corporate Citizenship utgörs av etiska principer och tydliga mål kopplade 

till goda exempel, förklarade Sodexhos miljö- och kvalitetschef Anna-Lena 

Dahlberg. Och Sodexho har onekligen en enorm utmaning med 332 000 

anställda, som arbetar med att servera mat och tillhandahålla tjänster på 28 

300 ställen i ett 80-tal länder. Förutom ekonomiska och sociala aspekter, utgör 

miljöaspekterna en viktig del i Corporate Citizenship. Det handlar bl a om att 

försöka minska de ekologiska fotavtrycken. 

Mogensen 


– Vi försöker ena oss om globala nyckeltal, 

men har ännu inte kommit så långt att vi kan 

räkna ut koldioxidekvivalenten på alla våra 

tjänster, berättade Anna-Lena Dahlberg. 

Stop hunger 

Sodexho vill också ta ett globalt ansvar, bl a 

genom att i ett projekt kallat ”Stop hunger” 

samarbeta med olika biståndsorgan. 

Föga oväntat har Sodexho även ett 

omfattande program för utveckling av 

ekologiska livsmedel inom den offentliga 

sektorn. 

Som svar på en fråga, förklarade Anna- 

Lena Dahlberg att de emellertid inte kan 

tvinga sina kunder att använda en viss andel 

ekologiska produkter eller att utnyttja 

miljövänliga transporter. 

Anna-Lena Dahlberg betonade upprepade 

gånger vikten av att samarbeta och 

uppmanade avslutningsvis Livsmedelsdagsdeltagarna 

att fortsätta nätverka, försöka 

hitta nyckeltal och sträva efter att ha 

en bra dialog – allt för en så bra gemensam 

utveckling som möjligt. 

En gisslansituation? Nej, 

Livsmedelsdagsdeltagare 

som genom att dofta på 

olika föremål fick öva sig 

i att använda så många 

som möjligt av sina fem 

sinnen, under doftexperten 

Birgit Laemers ledning. 

Ytterst handlade det 

om att hitta nya sätt att 

attrahera konsumenterna. 

Under de närmaste fem 

åren kommer nämligen, 

enligt Birgit Laemers, 

35 procent av de 100 

mest framgångsrika 

varumärkena på livsmedelssidan 

att integrera 

”sensory branding” i sitt 

utvecklingsarbete. 

Det militära kocklandslaget 

Team Culinar, vars 

uppgift är att ta tillvara 

och utveckla den militära 

koktrosstraditionen till 

moderna kulinariska 

upplevelser, dukade upp 

en delikat mingelbuffé i 

fält, som trots regn och 

rusk blev en succé. 



Förpackat 

och smart 

TeXT OH FOTO: ÅSA LeIFe 

Förpackningar är en oerhört viktig del i det uthålliga 

samhället. Det slog Gunilla Jönsson, professor i 

förpackningar och logistik vid LTH, fast direkt i sitt 

anförande. 

Det är inte alls säkert att färre förpackningar, 

mindre komplicerade förpackningar och mer närproducerat 

är bättre för miljön, menar hon. Vad som 

däremot behövs är ett helhetstänkande. 

Idag är livsmedelssvinnet ofantligt stort i 

världen. Bara i Europa spolieras 200 milj 

ton livsmedel varje år. Och då ska man 

veta att 98 procent av alla livsmedel når 

konsumenterna i västvärlden. I utvecklingsländerna 

är motsvarande siffra 50 procent. 

Det är sällan maten slängs för att den 

inte fallit konsumenten i smaken, utan oftare 

för att den är otjänlig eller skadad. Det kan 

också vara så att livsmedlet fanns på fel 

plats i förhållande till efterfrågan. 

– Jag tror att vi kan göra väldigt mycket 

mer om vi utgår från logistiken, sa Gunilla 

Jönsson. 

För henne är ”helhet” ett mycket viktigt 

ord. Man måste beakta hur det ser ut mellan 

produkt och konsument, och där innefattas 

förpackningen, produktionen och logistiken. 

Ett första steg är att integrera produkt- och 

förpackningsutveckling med logistiken. 

– En optimering av varje del för sig 

skapar inget uthålligt samhälle. Idag har 

många synpunkter på förpackningen, utan 

att inse konsekvenserna för helheten. Det är 

först om vi gör en riktig förpackning som vi 

minskar slöseriet. Man gör det inte genom 

att ta bort förpackningarna. 

exemplet tesco 

En representant från Tesco skulle ha varit 

på plats i Tylösand för att berätta om deras 

projekt kring ”Carbon Footprints”, men han 

lämnade tyvärr återbud i sista stund. Gunilla 

Jönsson tog dock Tescos gröna plastlådor 

med grönsaker som ett positivt exempel. 

– Att Tesco lyckats så väl, beror på 

att de håller en jämn transporttemperatur 

genom hela distributionskedjan. 

Tesco håller hela tiden kontroll på 

sina produkter, som aldrig blir stående 

på någon lastkaj – men så håller också 

deras grönsaker ett par dagar längre än 

konkurrenternas. 

Gunilla Jönsson talade också mycket 

om vikten av att koordinera transportflöden 

och tog Ikea som ett föredömligt exempel. 

närproducerad romantik 

Närproduktion, påpekade Gunilla Jönsson, 

upplevs ofta som ansvarstagande ur miljösynvinkel. 

Själv tror hon dock inte alls på 

Bondens egen marknad. 

– Rätt romantiskt, javisst, men man kör 

dit varorna i ett antal små skåpbilar. Och hur 

mycket ligger inte och blir förstört i solen 

och värmen? 

Fyllnadsgraden hos transporterna har 

givetvis också en avgörande betydelse för 

resursanvändningen, och även här lyfte 

Gunilla Jönsson fram Ikea som ett gott 

exempel. 

”Kläm inte på tomaterna”, löd ett annat 

av hennes budskap. Om alla envisas med 

att klämma på tomaterna före köp, blir till 

Gunilla Jönsson 

slut ett antal tomater skadade – och kommer 

därmed att slängas. 

energigas ett alternativ 

Vad ska då transportfordonen drivas med? 

I Livsmedelsdagarnas teknikblock ingick 

även ett anförande av Mattias Hennius från 

E ON Gas. 

– Vår vision är att successivt öka andelen 

biogas, men naturgas kommer under 

många år framöver att utgöra stommen i 

energimixen. Men för att förverkliga den 

här visionen måste stora mängder biogas 

kunna produceras och distribueras till ett 

konkurrenskraftigt pris, sa Mattias Hennius. 

Inom gasbranschen vill man successivt 

öka andelen biogas, som utvinns ur organiskt 

avfall, och på lite längre sikt ersätta 

naturgas med förnyelsebar gas. 

Lösningen på framtidens energibehov är 

en kombination av alla de energilösningar 

som finns idag, plus ytterligare ett antal, och 

i den mixen, menar Mattias Hennius, spelar 

energigaserna – naturgas, biogas, vätgas och 

gasol – en självklar roll. 



åtta timmar vid datorn 

kan förhindra matförgiftning 

TeXT OCH FOTO: ANNA-KARIN HALLGReN 

Hundratusentals människor blir 

matförgiftade i Sverige varje år 

och orsaken är ofta okunskap. 

Men nu kan man få kunskapen 

till sig på ett lättare sätt, genom 

åtta timmar vid datorn. 

Brott mot livsmedelslagen leder sällan till 

åtal, trots att det, enligt Livsmedelsverket, 

är hundratusentals människor som årligen 

drabbas av matförgiftning i Sverige. Ofta 

är det bristande hygien vid livsmedelshantering 

som ligger bakom. 

Och även om Livsmedelsverket har tagit 

fram en vägledning, för att sådana här brott 

lättare ska kunna åtalas, så är naturligtvis 

förebyggande åtgärder att föredra. 

Inte obligatoriskt 

I våras startade Meny den webbaserade 

kursen Hygienkörkortet. Den har arbetats 

fram efter Livsmedelsverkets förslag på 

basutbildning i livsmedelshygien (rapport 8, 

2006). Ett tag såg det ut som att det skulle 

bli obligatoriskt med ett Hygienkörkort för 

alla som arbetar med oförpackade livsmedel, 

men så blev det inte. 

– För näringsidkarna är hygienen viktig 

och vi har många både små och större företag 

som anmäler sig till kursen, berättar 

Maria Lingaas, utbildningsledare på Meny. 

Meny har ett uppdrag att höja kompetensen 

hos små och medelstora företag inom 

livsmedel och bioteknik – och sådana finns 

det tusentals av. Tanken är att modern teknik 

ska användas, för i små företag kan det vara 

svårt att exempelvis skicka iväg någon på 

kurs en vecka. När ska man hitta den luckan 

i produktionen? 

kort startsträcka 

Meny satsar bl a på webbaserad utbildning. 

Sedan starten 2001 har drygt 30 webbase- 

På Bertil Erikssons slakteri tog åtta personer Hygienkörkortet via webben. Från vänster syns sju av dem: Daniel 

Eriksson, Mats Molinder, Henric Nilsson, Mats Haglund, Jonny Nilsson, Erik Eriksson och Karl-Gösta Eriksson. 

På bilden saknas Per-Olov Eriksson. 

rade kurser utvecklats och den nyaste i 

samlingen är ett hygienkörkort. Det är en 

kurs som man startar när man själv vill. Det 

enda som behövs är egentligen att man har 

anmält sig på www.meny.se och fått ett avtal 

påskrivet av arbetsgivaren. 

Kursen innehåller avsnitt om mikrobiologi, 

matförgiftningar, personlig hygien, 

renhållning, egenkontroll och lagar. 

– Jag lärde mig mycket nytt, men 

framför allt lärde jag mig varför man gör 

som man gör. Det är ungefär som när man 

tar vanligt körkort, mycket kunskap är rent 

logisk, men man vet inte varför man ska 

göra si eller så, säger Martin Nilsson på 

Mälarchark, som är en av dem som tagit 

hygienkörkort på nätet. 

Webbkurs utan dator 

– Kursen tar ungefär åtta timmar att genomföra. 

Från det att du får ditt lösenord har du 

tillgång till den under en månad, berättar 

Maria Lingaas. 

Skulle man inte ha någon dator, behöver 

det inte vara något problem. 

– Vi rekommenderar gärna de lärocentra 

som finns runtom i landet. 

Eller också kan man göra som på Bertil 

Erikssons Slakteri i Krylbo. I somras tog 

åtta av de 13 anställda Menys hygienkörkort 

på en vecka. Trots att de bara hade tillgång 

till en enda dator. 

– Vi var så många som skulle gå och 

dessutom var flera väldigt ovana vid datorer, 

så jag skrev ut det mesta av kursen på 

papper och så gick de in på nätet och gjorde 

testerna, förklarar förman Jonny Nilsson. 


MäSSreFerAt 

Guldost: Boltjärns Blå, en blåmögelost från Strömmens Gårdsmejeri fick första pris 

i sin klass under SM i småskaligt mathantverk. 


”Vill du smaka vanlig souvas eller vår prisbelönta whiskygravade souvas?”, 

undrar Inger Hellman. 

Smaklust gav mersmak 

Smaklust, en hyllning till det småskaliga mathantverket, blev inget mindre än en 

koncentrerad matresa genom hela Sverige. Att intresset för regionalt producerade 

livsmedel är mycket stort gick inte att ta miste på då mässan pågick i Stockholm. 

Trängseln var så svår att man tidvis tvingades enkelrikta somliga marknadsgator. 

I reklamen talades det om ”Nordens största 

matfestival för småskaligt hantverk”. Och 

med 250 mathantverkare på plats från olika 

hörn av landet levde Smaklust verkligen 

upp till förväntningarna. 

Det här var första gången som 

Eldrimner, nationellt resurscentrum för 

småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling, 

arrangerade en så här stor mässa 

– och det gav definitivt mersmak. 

Under tre vackra sensommardagar kunde 

besökarna på Street och i Tantolunden på 

Söder smaka, lukta, känna och givetvis 

inhandla mathantverk från olika landsändar. 

Marknadsstånden, som var indelade i 

regioner, varvades med smårestauranger, 

smakverkstäder och ett sk smakeri. 

Dessutom arrangerades produkttävlingar 

och på stora scenen kunde man uppleva allt 

från karamellkokning till cow-walk. 

Tävlades gjordes det också. Under SM i 

småskaligt mathantverk bedömdes 280 

bidrag i 27 olika klasser. 

Innovativ tävling 

Speciellt för Smaklust tävlades det även i 

Innovativa mathantverksprodukter. Bosarps 

Kyckling fick guld för sitt nytänkande 

med produkten Bosarpsparfait. Om det 

innovativa hade att göra med att kunderna 


Nu tyckte 

jag att fler 

skulle få 

smaka. 

här kunde luras att tro att det handlar om en 

kyld dessert, när det i själva verket rör sig 

om kycklingpastej varvad med lufttorkad 

skinka, ska vi låta vara osagt. 

Silvermedaljen i innovationstävlingen 

gick till whiskygravad souvas. Kvinnan 

bakom den produkten, Inger Hellman, som 

jobbar med renskötsel i Vindelfjällen, bjöd 

den aldrig sinande strömmen av besökare på 

små delikata smakprov. 

Inger förklarade att eftersom hon tycker 

om såväl souvas som whisky var steget att 

kombinera dessa två inte så långt. 

– Jag har alltid gillat att testa nytt och 

har gjort whiskygravat renkött vid något 

tidigare tillfälle. Nu tyckte jag att fler skulle 

få smaka, sa Inger Hellman och tillade: 

– Jag har fått lite kontakter här under 

mässan, men det kommer att förbli en liten 

produkt. Jag gör den ju för hand. 

Sålde slut 

I avdelningen för Västerbotten träffade 

vi också Maria Helmersson från Hushållningssällskapet 

– jäktad men glad. ”Succé” 

är ordet hon återkommer till. 

– Vi var beredda på mycket folk, men 

inte så här mycket! 

En del utställare sålde faktiskt helt slut 

redan dag två. 

Maria Helmersson berättade att företaget 

som sålde handgjord palt hade tillverkat 

så mycket de kunde få med sig, men 

paltintresset i huvudstaden visste liksom 

inga gränser. 

Ett säkert kort i den västerbottniska 

delen var förstås också Västerbottensosten. 

Intresset för Råstrands Glögg var inte 

heller att klaga på. Glöggen med lite sträv 

lingonsmak tilltalade visserligen de som 

smakade, men för få köpte med sig en 

flaska, tyckte Anita Arvidsson. 

Maria Helmersson, projektledare på Hushållningssällskapet i Västerbotten, var mer än nöjd med antalet besökare. 

I det sk smakeriet hittade besökarna ett koncentrerat urval av kategorivis uppdelade produkter och kunde här 

smaka sig fram till sina absoluta favoriter. 

Ständigt tomt på bjudfaten. BD Fisks lax placerad på Tunderbagarns tunnbröd hade en strykande åtgång. 

Surströmmingsburkarna skulle enligt löfte öppnas först strax innan stängningsdags. 


MäSSreFerAt 

– Kanske borde vi satsa på PET-flaskor, 

som inte är så tunga att släpa på, men då går 

ju lite av charmen med produkten förlorad. 

Provsmakningsintresset gick inte heller 

att klaga på hos Överkalix Syltfabrik, som 

frestade med såväl hjortron- som blåbärs- 

och lingonsylt. 

– Vi tog med oss tretusen plastskedar. 

De tog slut andra dagen, berättar Hans 

Granberg. 

Ungefär likadant lät det hos BD Fisk, 

som sålde gravad och kallrökt lax. 

– Det här har varit kanon. Vi har 

fått lov att beställa hit mer lax, sa Bengt 

Kristoffersson. 

växande dinkelintresse 

På en ponton ute i vattnet huserade de 

gotländska företagen, däribland Labans 

Kvarn, som specialiserat sig på dinkel sedan 

17 år tillbaka. 

– Men det kraftigt växande intresset för 

dinkel finns det risk för att man försöker 

fuska. Idag finns bara åtta sorters dinkel 

kvar på jorden. Själva använder vi oss av 

ett tyskt originalutsäde, som trivs särskilt 

bra på Gotland, sa Roger Eriksson, som 

ondgjorde sig över att EU tillåter att upp till 

30 procent höstvete får blandas i dinkel. 

På Gotlandsflotten kunde törstiga 

besökare även prova en skvätt Träkumla 

Rom för 20 kronor. 

Mången gårdsproducerad 

ost 

kommer från 

Jämtland. Lite extra 

uppmärksamhet 

tilldrog sig föga 

oväntat Surströmmingsosten 

från 

Skärvångens Bymejeri. 

Surströmming var fö 

en produkt som över 

lag sålde mycket 

bra under Smaklustevenemanget 

– allt 

fler tycks ha fått lust 

att smaka denna 

norrländska specialitet. 

Borta i Tantolunden höll bl a de jämtländska 

utställarna till. Där testade vi Örtagård Östs 

jämtländska russin (torkade vinbär) och 

torkade blåbär. Genom att tillsätta lite extra 

socker får man bären att behålla den mjuka 

konsistensen. Här var annars ett starkt kort 

torkade rönnbär inlagda i salt och ekologisk 

vitvinsvinäger. Dessa jämtländska kapris har 

döpts till Rönnbris. 

På väg förbi region Småland hörde vi: 

”Får man fresta med lite björksav – gott och 

nyttigt!” 

Längre österut har man länge tagit 

tillvara björksaven, vilket man även gör på 

Flahults Lustgård, som erbjuder tre varianter 

av björksavsnektar, kallad Vårbrus, naturell 

eller smaksatt med lingon alt tranbär. 

Vincent Lindberg vill inte berätta hur de 

får björksaven, som har väldigt lätt att jäsa, 

att hålla sig i uppåt ett år. 

– Det är vår lilla hemlighet, men vi använder 

inga tillsatser. 

”Hemligheten” har nog snarare något 

att göra med en sorts värmebehandling, 

kryper det fram. 

Trötta på trängseln, lagom mätta 

och glada kunde besökarna avrunda sitt 

Smaklustsbesök med att titta på korna och 

fåren i hagen – dessa dagar då landet kom 

till sta´n. 

Råstrands Glögg görs på västerbottniska lingon. 

Palten hade en strykande åtgång. 

De jämtländska russinen består av torkade svarta 

vinbär. Rönnbris är Örtagård Östs variant av kapris. 


ePortAGe 

Sockerrörsjuice hälls upp i plastpåse. 

hot pot i hanoi 

TeXT: CATHARINA BeRGSTeN FOTO: TOMAS eRIKSSON 

För fem, sex år sedan kom en vietnamesisk 

gatumatsförsäljare på idén att låta kunderna 

koka maten själva – över öppen eld på 

trottoaren. Idag finns fler ”hot pot” i Hanoi 

än turisterna kan räkna. 

På nästan alla trottoarer i Hanoi syns kvällstid puttrande grytor 

över gasoleld, med matgästerna sittandes runtomkring. Det är 

familjer, studenter och arbetare på väg hem efter jobbet och 

alla njuter de av en egenhändigt komponerad hot pot. I grytan 

finns förkokt soppa med nudlar, som kokas färdig med de tillägg 

som gästernas valt: fläskkött, biff, räkor, fisk, grönsaker eller varför 

inte komage, njure, grishjärna eller hjärta. Grytan kan praktiskt taget 

innehålla vad som helst i matväg. 

Hot pot äts med pinnar ur djup tallrik eller kopp. Till detta dricker 

man kallt te, det lokala ölet Ha Noi Beer eller vatten. 

Till efterrätt väljer man kanske dâ`m – färsk ananas eller mango som 

dränkts in i salt- och sockerlag. Maten är traditionellt vietnamesisk – det 

är sättet att servera den som bara har några år på nacken. Fyra personer 

kan äta middag för ca 70 svenska kronor. 

För den som bara vill ha något gott att dricka finns ett otal försäljare 

av sockerrörsjuice, Nuóc Miá. Sockerrören pressas i en kvarn och 

drycken hälls direkt i en påse med is och sugrör och knyts ihop. Billigt 

och enkelt. 


ePortAGe 

Fryst färdigmat ny 

kategori för Abba 

TeXT OCH FOTO: CARINA MALM 

2006 gav sig Abba Seafood 

in på en helt ny marknad 

– fryst färdigmat. Först kom 

Abbas fiskbiffar i två smaker, 

därefter har fyra helt nya 

produkter i flera smaker lanserats 

inom en tvåårsperiod. 

I höst kommer ytterligare en. 

– Syftet med det nya sortimentet är att ta 

Abba in i vardagen. Målgruppen är framför 

allt barnfamiljer, som vill äta mer fisk på 

ett bekvämt och enkelt sätt. Då behövs det 

alternativ till fiskpinnarna, berättar Anette 

Anette Zetterquist 

presenterar de nya frysta 

färdigrätterna i Abba 

Seafoods provkök. 

Zetterquist, som är produktutvecklare på 

Abba Seafood. 

– Samtidigt får en ny produkt inte vara 

så unik att den känns främmande. Därför 

har vi utgått från mat och smaker, som man 

känner igen. 

Anette Zetterquist har arbetat med 

flera av de produkter, som har lanserats 

under hennes tio år på Abba Seafood. 

Utvecklingen av en ny produkt börjar alltid 

med att ett koncept och en målgrupp för den 

tänkta produkten tas fram. En projektgrupp 

bildas, som från starten oftast består av 

produktutvecklaren, produktchefen och 

inköpsansvarig, men efter hand kommer 

även andra delar av verksamheten in i 

projektet. 

Själva produkutvecklingen börjar 

väldigt praktiskt med att Anette Zetterquist 

laborerar med smakprover i Abba Seafoods 

eget provkök på huvudkontoret i Göteborg. 

Ofta samarbetar hon med kollegan Solveig 

Bühl i Kungshamn, som är specialiserad på 

råvaror, samt en kock. 

Innan Anette Zetterquist började 

utveckla fiskbiffarna, testade hon fiskwallenburgare 

på olika restauranger. Därefter 

tog hon fram prover efter kriterier, som 

att biffarna skulle ha ett rikligt fiskinnehåll, 

vara saftiga och ha en grov fiskstruktur 

med synliga kryddor. Biffarna skulle inte 

vara panerade, kännas så hemlagade som 

möjligt och ha en fin färg med dekorativa 

stekränder. 

Innan en produkt lanseras, testas den av 

konsumenter, såväl externt i hemtester, som 

internt. Det händer också att Anette testar 

nyheter på tonåringarna hemma och deras 

kompisar. 

Eftersom fiskbiffarna var en helt ny 

produktgrupp, handlade det även om att 

utveckla en ny process och hitta en ny 

leverantör. 

– Vi bestämde oss för Procordia Food, 

som har kunskap när det gäller att tillverka 

färsprodukter, som pannbiffar. 

Lanseringar är lärorika 

Efter lanseringen av fiskbiffarna kom fisk- 

och skaldjursbiffar, middagsfisk, laxpytt, 

laxköttbullar och snabba fredagsräkor i rask 

takt. Middagsfisken försvann dock ganska 

snabbt från marknaden. 

– Den blev inte så bra som vi hade 

tänkt oss, dessutom gick laxpriserna upp. 

Man måste våga satsa, även om ett fåtal 

produkter stannar kvar på marknaden. En 

lansering är väldigt lärorik. 

Under utvecklingen av laxpytten hade 

Anette Zetterquist ett nära samarbetade med 

Procordias produktutvecklare i Eslöv. 

– Då visste vi från början att vi kunde 

samarbeta med Procordia. Det är väldigt 

roligt och utvecklande att samarbeta på det 

sättet inom koncernen. 

Trots att Abba Seafood har en egen 

räkfabrik i Kungshamn, var man tvungen 

att hitta en ny leverantör av Abbas snabba 

fredagsräkor. 

– Vi jobbar inte med den typen av 

marinering och saknar djupfrysningsprocessen, 

därför kontaktade vi en räkfabrik 

i Nordnorge, utanför Orkla-koncernen. 


Det handlar om att 

snabbt få in en ny produkt 

i munnen på folk. 

Även här gällde en kort tidsplan. Arbetet 

startade på hösten och i januari var produkten 

klar att presentera för kund. 

– Vi bestämde oss snabbt för leverantören. 

Jag tog fram ett antal smakvarianter 

på marinader tillsammans med 

marknadsavdelningen och skickade upp 

proverna till fabriken. Sedan åkte jag dit 

och laborerade fram de ”rätta” smakerna 

tillsammans med deras produktutvecklare. 

Flera av de frysta rätterna är nyckelhålsmärkta 

och alla har omega-3-märkning, 

utom fisk- och skaldjursbiffarna. 

Miljömärkt fisk 

Lanseringarna har föregåtts av massiva 

kampanjer, både i butik och media. 

Dessutom har man jobbat mycket med 

demonstrationer och smakprover i butik. 

– Det handlar om att snabbt få in en ny 

produkt i munnen på folk, menar Anette 

Zetterquist. 

Birgitta Lycke är ansvarig för Abbas 

varumärke: 

– Det frysta sortimentet är väldigt 

kampanjintensivt. Man slåss om utrymmet 

varje dag, så det gäller att synas. Eftersom 

det är en helt ny kategori för oss, måste vi 

visa, att nu finns Abba även i frysdisken. 

Hon berättar att det nya sortimentet 

hittills har uppfyllt förväntningarna. Allra 

bäst går det för laxpytten. Under hösten 

Annons 

bioMerieux 

kommer ännu en produkt, som riktar sig 

mot barn och tonåringar. 

– Inför nya lanseringar är målet att 

använda så mycket miljömärkt fisk som 

möjligt, antingen MSC- eller Krav-märkt. 

Vi har även valt bort torsk i våra produkter. 

Idag är det inte så lätt att arbeta med fisk 

som råvara. 

Fler lanseringar är dock inget självändamål, 

menar Birgitta Lycke. 

– Nu ska vi ta hand om det sortiment 

som finns på marknaden. Intresset för 

återköp är högt, men vi måste få produkterna 

att bli självgående, så att de kommer 

in på konsumenternas inköpslistor, Där 

finns fiskpinnarna idag och dit är en lång 

väg att gå. 



eFerAt 

Brandmännen bröt upp taket för att underlätta släckningsarbetet och vädra ut röken. 

Larmet går 

TeXT: ANNA-LeNA RöNN FOTO: BO ARVIDSSON OCH ANNA-LeNA RöNN 

Måndagen den 27 augusti blev ingen vanlig dag på jobbet 

för de anställda på Cloetta Fazers anläggning i Ljungsbro. 

På eftermiddagen började det brinna och både fabriken och 

kontoret fick utrymmas. Lyckligtvis kom ingen till skada, men de 

materiella skadorna beräknas i nuläget av försäkringsbolaget 

och Cloetta Fazer till 2,5 - 3 milj kr. 

Brandlarmet kom 14.25 från Biskvilinjen. 

Tomas Sommarström som arbetar där 

berättar: 

– Jag hade rostat mandel och var klar 

med dagens arbete. Fläkten gick, men jag 

hade stängt av ugnen och börjat städa, när 

brandlarmet plötsligt började ljuda. Då upptäckte 

jag att det vällde rök ur ett plåtrör 

som leder bort värmen från ugnen. 

När larmet gick satt Bo Arvidsson, som 

är brandskyddsansvarig, i ett fikarum bara 

15 - 20 meter från brandplatsen och drack 

eftermiddagskaffe med kollegerna. Eftersom 

det kom rök utanför fönstret, såg de direkt 

att det var allvar och larmade brandkåren. 

– Larmet går automatiskt till brandkåren, 

men eftersom många automatlarm 

är falsklarm, skickar de först en bil för 

att bedöma läget. Därför ringer vi alltid 

till brandkåren. Dagtid har vi också ett 

larmnummer kopplat till receptionen, så att 

de vet vad som hänt och kan styra brandkår 

och ambulans till rätt plats. Nattetid är 

numret vidarekopplat till SOS Alarm. 

Granne med brandkåren 

Bo Arvidsson bedömde att han kunde titta in 

i lokalen. Där flammade lågorna och några 

anställda hade börjat släcka elden med 

handbrandsläckare. 

Deltidsbrandkåren ligger granne med 

fabriken och flera av brandmännen arbetar 

på Cloetta Fazer, så fem minuter efter 

larmet var den första styrkan på plats. 

– Det är en väldig fördel att ha 

brandkåren så nära och att det alltid finns 

minst en brandman som hittar i lokalerna, 

för det är inte det lättaste. Anläggningen har 

byggts till i flera etapper och det är många 

trappor, halvtrappor och korridorer att hålla 

reda på, säger Bo Arvidsson. 

troligen överhettning 

Allt talar för att branden startade i en 

plåtkanal, som med hjälp av en fläkt leder 

ut överskottsvärmen från biskviugnen. 

Ugnen används i första hand för gräddning 

av mandelbiskvier, men även för att rosta 

mandel. Det är möjligt att skal kan lossna 

från mandlarna och följa med luftströmmen 

in i kanalen. Dessutom frigörs det en del fett 

vid rostningen, som sker vid 230°. 

Plåtkanalen sotades bara någon månad 

innan branden, som kan ha orsakats av 

mandelskal som överhettats i kanalen och 

fattat eld – något som ledde till överhettning 

av träbjälkarna som i sin tur antänts. Elden 

spreds till vindsutrymmet och det började 

brinna i isoleringen mellan inner- och 

yttertaket. 

Släckningsarbetet blev besvärligt. 

Biskvilinjen ligger i en av de allra äldsta 

byggnaderna mitt i fabrikskomplexet. Det 

finns brandmurar mellan huskropparna, men 

den gamla takkonstruktionen gjorde att det 

fanns risk för en explosionsartad brand. 

Utrymning krävdes 

Eftersom röken spreds via ventilationsanläggningen 

utrymdes hela fabriken. När 

insatsledaren meddelade att branden inte 

var under kontroll och att det fanns risk för 

spridning, utrymdes även kontorsdelen. 

Sammanlagt fick 250 personer lämna sina 

arbetsplatser. De samlades på sina uppsamlingsplatser 

och räknades in av resp chef. 

Besökare och entreprenörer prickades 

av med hjälp av inpasseringssystemet. Bo 

Arvidsson konstaterar att utrymningen gick 

bra, rutinerna fungerade som de skulle. 

– Några av dem som gjorde de första 

insatserna behövde syrgas eftersom de fått 

i sig för mycket rök, annars kom ingen 


Vi hade tur i oturen. En 

brand på en av våra stora 

linjer skulle få förödande 

konskvenser. 

till skada. De närmast berörda erbjöds 

professionell hjälp, men de verkar ha tagit 

situationen bra, även om de naturligtvis var 

omskakade. 

Klockan 15.30 var branden fortfarande 

inte under kontroll och företagsledningen 

bestämde att det inte skulle bli någon produktion 

under kvällen och natten. 

Miljonkostnader 

Dagen därpå, när röksanerare brummade i 

lokalerna, samlades en arbetsgrupp till ett 

första uppföljningsmöte. 

I gruppen finns representanter för 

företagsledning, produktion, ekonomi, 

logistik, supply chain och brandskydd. 

En internutredning om brandorsaken 

sattes igång och man tog kontakt med 

Miljökontoret, Arbetsmiljöverket och 

Brandskyddsföreningen. 

– Vi hade tur i oturen. En brand på en 

av våra stora linjer, som körs dygnet runt 

sju dagar i veckan, skulle få förödande 

konsekvenser. Men den här branden för 

också med sig en hel del kostnader, säger 

Nicklas Gyllander, som är finanschef. Det 

handlar bl a om reparationer av lokalen 

inklusive el och VVS, reparationer och 

ev utbyte av maskiner, kassationer av 

råvaror, uteblivet täckningsbidrag och 

saneringskostnader. 

Två veckor efter branden uppskattades 

kostnaderna till mellan 2,5 och 3 milj kr. 

– Vi räknar med att linjen kommer att 

stå stilla i tio veckor. Ugnen skadades inte 

av branden men väl under släckningen. 

Nu ska den rengöras och repareras. Hade 

den förstörts hade stoppet blivit längre och 

kostnaderna avsevärt högre. 

Nicklas Gyllander påpekar att 

branden visat hur viktigt det är att ha 

försäkringar och ett nära samarbete med sin 

försäkringsrådgivare. 

Som en del i det löpande arbetet med 

risk management gör man regelbundna 

inspektioner tillsammans med riskingenjörer 

från försäkringsrådgivaren. Syftet är att 

identifiera alla områden där förbättringar 

Ovan: Det gick åt 10 - 15 brandsläckare 

innan röken tilltog så mycket att alla anställda 

uppmanades att lämna lokalen. 

T v: ”Elledningarna i biskviugnen förstördes under 

släckningsarbetet, men ugnen går att reparera”, 

berättar Bo Arvidsson, brandskyddsansvarig på 

Cloetta Fazer i Ljungsbro. Bakom honom har arbetet 

med att återställa lokalen inletts. 

kan genomföras för att skapa en säkrare 

produktionsmiljö. 

viktiga lärdomar 

– Vi har inte haft en brand av den här 

omfattningen på mycket länge. Det har bara 

inträffat mindre bränder som de anställda 

själva kunnat släcka, säger Bo Arvidsson. 

– Nu upptäckte vi saker som går att 

förbättra. Alla dörrar ska förses med skyltar, 

så att man vet vilket våningsplan man befinner 

sig på och vad som finns innanför 

dörren. Vi ska förbättra informationen 

till inhyrd personal och det krävs mer 

information om riskerna med att vistas i 

rökfyllda lokaler. Det är oftast röken som 

orsakar dödsfall i samband med bränder. 

Bo Arvidsson påpekar också att det är 

viktigt att inte röra något eller sätta igång 

att städa direkt efter en brand, vilket kan 

försvåra utredningen. Däremot ska man 

gärna ta bilder för dokumentation. 



ePortAGe 

Arla utvecklar nya 

gourmetprodukter 

TeXT: CHRISTeR KäLLSTRöM FOTO: CLAuS HAAGeNSeN/CHILIARKIV.DK 

Katrine Hvid Ellegård öser korn, som 

används vid utveckling av Arlas nya ostar. 

Arla Foods är tillsammans med danska gourmetkockar i färd 

med att utveckla nya mejeriprodukter som bl a bygger på 

gammal nordisk matkultur. Kvalitet och upplevelse är bärande 

ord i detta arbete. 

Samtidigt som många mjölkproducenter i 

både Danmark och Sverige från årsskiftet 

slutar att leverera mjölk till Arla, så sker 

det för närvarande ett intensivt utvecklingsarbete 

inom koncernen. Arla vill utveckla 

nya mejeriprodukter, som i smakupplevelser 

ska kunna konkurrera med de allra bästa 

i världen. Arla har utnämnt en särskild 

”new venture manager”, som ska styra 

utvecklingen i detta arbete. Hon heter 

Katrine Hvid Ellegård och finns på Arlas 

huvudkontor i Århus. 

Katrine har fått mycket fria händer i sitt 

utvecklingsarbete. Hon ska tänka otraditionellt, 

vända upp och ner på saker och ting 

och se vad som kan komma ut av det. Det 

krävs naturligtvis mod och styrka för att 

klara en sådan uppgift. 

– Detta hade nog varit omöjligt utan 

samarbetet med de särskilt utvalda stjärnkockarna 

runt om i Danmark, säger Katrine. 

Produkterna uppstår i ett samarbete som 

startar med idéer från kockarna, från 

mig eller Arlas ostmästare. Ostmästarna 

använder sina erfarenheter och de nya 

idéerna till att framställa de nya varorna. 

Vi möts, smakar och bedömer och arbetar 

så vidare. Det är en ständig utveckling mot 

den goda smaken. 

betar särskilt gräs 

– Avgörande för att ett förslag ska kunna 

utvecklas till en färdig produkt, är att 

den har en god smak, är fyllig och ger 

en ätupplevelse. Vi använder oss ibland 

av gamla recept som finns i vår nordiska 

matkultur, men som kanske glömts bort av 

olika anledningar. Vid framställning av den 

nya produkten använder vi dagens teknik 

med alla de krav som ställs på ett livsmedel, 

säger Katrine. 

De nya mejeriprodukter som man tagit 

fram är framför allt många sorters ostar, 

men även mjölk, crème fraiche och smör. 

Bara en av de nya produkterna kan 

köpas i butik, övriga fås bara på restaurang. 

Det som kan köpas i affärerna är Marks 

Mjölk, som kommer från Marken, norr 

om Esbjerg. Marken ligger i ett skyddat 

naturområde, där korna betar ett särskilt 

sorts gräs, som ger mjölken en speciellt 

god smak. 

– Kockarna har blindtestat mjölken från 

Marken tillsammans med mjölk från kor 

som har fått annat gräs. Marks Mjölk vann 


Det är en trend i tiden 

att uppleva och det gäller 

även mat. 

smaktesten stort och fick högsta poäng, 

berättar Katrine. 

nischproduktioner 

Bland de övriga produkterna märks ekologiskt, 

gammaldags kärnat smör, ekologisk 

grädde och crème fraiche. Man är också i 

färd med att utveckla lokala, danska ostsorter 

som ska lagras i korn. I gamla dagar 

lades osten i korn för att skydda den mot 

angrepp från möss. Det visar sig samtidigt 

att detta ger osten en helt unik smak. 

Framställningen av de nya produkterna 

kräver mycket av Arla. En del av varorna 

görs endast i små nischproduktioner. 

Annons 

Mildola 

Från start är det Arla som står för alla 

utvecklingskostnader. Men när en produkt 

blir färdig och kan användas, så börjar 

de utvalda restaurangerna att betala för 

varan. De nya mejeriprodukterna har, enligt 

Katrine, fått mycket bra respons bland 

restauranggästerna. 

I utvecklingsarbetet samarbetar Arla 

med ett 20-tal topprestauranger i Danmark, 

bl a Falsled Kro, Henne Kirkeby Kro, Noma 

och Saison. 

kvalitet i hela kedjan 

Vad är det då som ligger bakom Arlas 

intresse för att utveckla gourmetprodukter? 

Annons 

– Det är en trend i tiden att uppleva och 

det gäller även mat. Där handlar det om 

kvalitet, smak, doft och renhet. Visst kostar 

det att uppleva detta, men idag har folk 

pengar och vill gärna använda dem på 

sådana här upplevelser. För Arla gäller det 

helt enkelt att hänga på tåget. 

Arlas bönder spelar en stor roll i 

det arbete som Katrine och kockarna 

utför. För det handlar om kvalitet i hela 

utvecklingskedjan, från foder till den 

färdiga produkten. 

– För att få fram den bästa smaken 

gäller det att bönder och mejerier samarbetar 

på ett helt nytt sätt. Härigenom kan vi 

göra unika och orginella mejeriprodukter, 

som vi kan vara stolta över, säger Katrine 

Hvid Ellegård. 


Dustcontrol 


notISer 

bild på kornfält 

bifogas! 

rätt spannmål reglerar 

blodsockret hela dagen 

Vissa fullkornsprodukter, framför allt av 

korn, reglerar blodsockret hela dagen. Det 

beror på en kombination av lågt GI och en 

viss typ av odigererbara kolhydrater. 

Resultaten beskrivs i en avhandling från 

Lunds Tekniska Högskola, som även visar 

att personer som ätit en frukost med lågt 

GI får bättre koncentrationsförmåga under 

förmiddagen. 

– Det är känt att en kolhydratrik 

frukost med lågt GI kan dämpa blodsockerstegringen 

efter lunch, men mina resultat 

visar att lågt GI i kombination med rätt 

mängd kostfiber och resistent stärkelse kan 

göra blodsockernivån låg och jämn upp till 

tio timmar och därmed även efter middagen, 

berättar doktoranden Anne Nilsson. 

Försöken har visat att man på liknade 

sätt kan minska blodsockerhöjningen 

efter frukost genom att äta rätt spannmålsprodukter 

kvällen innan. 

Kokt korn och hela korn i bröd har visat 

bäst resultat. Effekten försämrades, när 

kornet maldes till gröt. 

ny sajt med tips för 

laktosintoleranta 

Valio har startat en ny tjänst på nätet, 

”Det Laktosfria Köket”, för att hjälpa och 

inspirera människor som är överkänsliga 

mot laktos. 

Inbjudna gästkockar kommer att ta fram 

förslag på laktosfria menyer, dessutom kan 

användarna bidra med egna tips och recept. 

(www.detlaktosfriakoket.se). 

Stabil marknadstillväxt 

och stigande priser 

Livsmedelsindustrin visar en stabil tillväxt 

hittills i år. Investeringarna ökar och den 

tidigare snabba minskningen av antalet 

anställda har bromsats uppp. Företagen är 

också fortsatt optimistiska inför resten av 

året. Det framgår av Livsmedelsföretagens 

höstenkät. 

På hemmamarknaden ökar hushållens 

disponibla inkomster kraftigt i år, vilket 

ger bra förutsättningar för en fortsatt god 

tillväxt. 

En klar majoritet av företagen räknar 

med stigande priser under andra halvåret. 

– Obalansen mellan utbud och efterfrågan 

på råvarusidan driver upp priserna 

och tvingar i sin tur många företag i livsmedelsindustrin 

att höja sina priser, säger 

Agneta Dreber, VD i Li. 

närproducerat kött från 

utegrisar snart på coop 

Snart finns Olinge Utegriskött från Knislinge 

i Skåne att köpa i 18 Coop-butiker i 

Skåne och Blekinge. 

– Att djuren slipper stressen och att de 

gått ute, gör köttet smakrikt, rödare och 

saftigare och förhoppningsvis känns det 

också bättre för människan, säger Kristina 

Torstensson, en av djurägarna. 

Kristianstad-Blekinge Konsumentförening 

har köpt upp hela produktionen på 

15 utegrisar per vecka. 


ny lärobok i 

livsmedelsvetenskap 

Studentlitteratur har gett ut en ny bok om 

livsmedelsvetenskap, som i första hand 

vänder sig till studenter på högskola/ 

universitet. 

”Böcker som talar om hur man ska 

tillaga olika maträtter finns det gott om, 

men det har saknats en bok som tekniskt 

och kemiskt förklarar varför man ska tillaga 

på ett visst sätt. Med den här boken har vi 

velat belysa råvaran från sitt ursprung, via 

kemisk sammansättning, till vad som händer 

under tillagning. Dessutom belyser boken 

närings- och miljöaspekter på resp råvara”, 

skriver huvudförfattarna Annica Nylander, 

Ingela Marklinder, Lena Jonsson och 

Margareta Nydahl. 

Livsmedelsvetenskap (art nr 32124) 

inleds med kapitel om livsmedelskvalitet 

samt förvarings- och matlagningstekniker. 

Därefter beskrivs varje råvarugrupp ur en 

rad olika aspekter. 

Priset viktigt för 

sundare lunchvanor 

9 av 10 svenskar skulle regelbundet äta 

hälsosammare mat till lunch, om priset var 

35 procent lägre än genomsnittet. Det visar 

en ny undersökning från Lunchfrämjandet. 

– Det här pekar på att priset är ett 

kraftfullt verktyg för att uppnå livsstilsförändringar. 

En mindre prissänkning på 

nyttigare lunchalternativ skulle få stora 

effekter på våra matvanor, säger Jan Borg, 

projektledare på Lunchfrämjandet. 


UtrUStnInGSnYtt 

Membranpumpar 

Scandia Pumps presenterar Blagdons 

hygieniska tryckluftsdrivna membranpumpar. 

Sortimentet kan anpassas till 

många olika specifikationer och finns 

med EHEDG-certifiering. 

Annons 

Univar 

Syrehaltsmätare 

OMT355 heter den nya Spectra-cap 

syrehaltsmätaren med diodlaserteknologi 

(TLD) från Vaisala. Den är 

tänkt för CO 2 -mätningar i krävande 

industriella applikationer med förekomst 

av aggressiva processgaser och hög 

relativ fuktighet. 

Mätningarna kan ske in-situ eller via 

en samplingscell som finns som tillval. 

notISer 

Svagare utveckling 

för livsmedelsexporten 

Första halvåret 2007 ökade livsmedelsexporten 

med 3 procent jämfört med 2006, 

vilket är en långsammare ökning än under 

de senaste åren. Samtidigt ökade importen 

med 9 procent. Det innebär att underskottet 

i handeln med jordbruksvaror och livsmedel 

ökar. Den största exportökningen står 

fisk, mejeriprodukter, främst mjölkpulver, 

spannmålsvaror samt drycker för. 

tio nya miljoner 

till Meny 

Meny, KK-stiftelsens satsning på livsmedel 

och bioteknik, har varit lyckad inom en 

bransch som har stor ekonomisk betydelse 

för Sverige. Nu får programmet 10 nya 

miljoner för utveckling av en långsiktig 

verksamhet. 

Meny drivs i samarbete mellan SLU 

(Sveriges Lantbruksuniversitet), SIK 

- Institutet för Livsmedel och bioteknik, 

Högskolan i Kalmar, Lunds universitet och 

Umeå universitet. 

Annons 

Johla 


ProDUktnYtt 

kaviar med 

smak av banan 

Abba Seafood räds inte att ta ut 

svängarna rejält med Kalles Kaviar 

och lanserar Kalles Randiga med 

banan. 

– När vi tog fram Kalles Randiga 

med banan var tanken att hitta en ny 

smakvariant efter lanseringarna av 

Kalles Randiga och Kalles Randiga 

med Ägg. Vi testade många varianter 

och när vi smakade kombinationen 

med banan var valet självklart, säger 

Jenny Smith, marknadschef för 

Kalles. 

Laxpasta med spenat 

för hela familjen 

Det råder stor efterfrågan på färdiga 

måltidslösningar som räcker till många. 

Findus lanserar en djupfryst 

Laxpasta med spenat i ostsås, 

som både ska smaka bra och ge 

balanserad näring. Laxpastan säljs i 

1 kg-förpackning försedd med zipförslutning. 

Dryck med 

smak av 

sommar 

Stockmos har 

lanserat sin fruktdryck 

Stockmos 

Light i den nya 

smaken Rabarber/ 

Hallon. 

Den innehåller äkta fruktjuice, är 

osockrad och berikad med C-vitamin. 

Svensk premiumglass 

à la Italien 

TofuLine Gold är en svensk helt vegetabilisk premiumglass 

som tillverkas av finska Ingman Glass i den anrika 

glassfabriken i Åhus. 

Till höstens nyhet TofuLine Stracciatella, vaniljglass 

med krossad choklad och chokladsås, har de hämtat 

inspiration från Italien. 

Skinka berikad med 

omega-3 och antioxidanter 

Bröderna Nilsson Delikatesser AB i Göteborg lanserar 

Prästskinka, en Dijonpanerad produkt med låg salthalt 

och inget tillsatt socker. Skinkan, som både finns i lösvikt 

och plånboksförpackning, uppges ha berikats med såväl 

omega-3, som div vitaminer och antioxidanter. 

chokladtrenden håller i sig 

En trend i Europa är choklad av hög kvalitet med fyllning. 

Marabou följer med och har lanserat Marabou Premium 

Spécialités för alla som uppskattar choklad med fyllning. 

Den finns i två smaker, Hazelnut Nougat Dark och 

Hazelnut Nougat Milk. Den senare är den första ljusa 

chokladen inom Marabou Premium-segmentet. 

Seg nyhet för 

sugna singlar 

Frödinges lansering av enportionsdesserter 

för singlar slog mycket 

väl ut. Nu kommer ännu en godbit 

i enportionsförpackning, Frödinge 

nötkolakaka. 

– Vi har länge tänkt att ta fram en 

kaka med smörig nötkola som passar 

svenska smaklökar, berättar Bengt 

Flink, marknadschef på Frödinge 

Mejeri. 

Lyxig choklad för en 

rättvisare värld 

Företaget Fair Unlimited presenterar 

Passion of Scandinavia, en 

Rättvisemärkt choklad tillverkad 

i Sverige. Chokladserien Passion 

of Scandinavia är avsedd som en 

exklusiv företagsgåva, t ex till jul. 

Pralinerna har smak av saffran, 

punsch, lingon, pepparkaka, kardemumma 

och mandelmassa med 

konjak. 

– Det är en gåva som samtidigt 

är ett ställningstagande för en 

rättvisare värld, mot barnarbete, dålig 

arbetsmiljö och diskriminering. Det är 

okej med lyx så länge det inte sker på 

någon annans bekostnad, säger Daniel 

Mensch, VD på Fair Unlimited. 


årgångsporter 

för alla som vill njuta 

Nu lanserar Spendrups Bryggeri sin första 

porter, Mariestads Årgångsporter 5,9 vol%. 

Att lanseringen av en porter sker just i dessa 

dagar är ingen slump, tidpunkten är väl vald, 

då allt fler konsumenter gärna provar nya 

smaker och upplevelser. 

– Dagens kunniga och kräsna konsumenter 

söker den där lilla extra njutningsupplevelsen 

när det gäller mat och dryck, säger Stefan 

Santos, som är varumärkeschef på Spendrups 

Bryggeri. 

Morgonshot bidrar 

med hälften av mängden 

frukt och grönt 

Nio av tio svenskar äter fortfarande för lite 

frukt och grönt. 

Arlas God Morgon Shot på 80 ml täcker 

halva dagsbehovet. Shotsen, som innehåller 

naturliga koncentrerade puréer och juicer 

av frukt och grönsaker, finns i två smaker: 

Morot/mandarin/pumpa och Äpple/morot/ 

jordgubb. 

Svenskt vinföretag 

lanserar sitt första öl 

I oktober lanserar Åkesson Vin sitt 

första öl någonsin, det österrikiska 

Mohren Pfiff, som är en ljus lager 

med medelstor beska och en svag 

jästton. 

– Med ölen Mohren Pfiff 

kompletterar vi vårt sortiment 

och kan därmed tillgodose alla 

dryckespreferenser till mat, säger 

Katja Svensson, produktchef på 

Åkesson Vin AB. 

Öl med röksmak 

speciellt för svenskar 

Innis & Gunn har nyligen släppt en ”limited 

version” av en ale speciellt framtagen för 

de ölintresserade svenskarna, Innis & Gunn 

Island Cask. Det är en skotsk ale som fått en 

riktigt rökig slutton efter slutlagring på ekfat 

som tidigare innehållit maltwhisky. 

Varje år lanserar Innis & Gunn en begränsad 

upplaga (36 000 flaskor) på Systembolaget. 

2006 års upplaga sålde slut på två 

dagar. Deras öl säljs även exklusivt på The 

Bishop Arms pubar i Sverige. 

Lite mer än ett 

vanligt hårt bröd 

Wasabröds nyhet Wasa Solruta är ett 

fullkornsknäckebröd som är lite annorlunda 

både till form och konsistens. Det kan 

beskrivas som en kombination mellan 

traditionellt knäcke och mjukt bröd. Med det 

hoppas man på Wasabröd kunna locka till sig 

konsumenter som hittills inte har brukat äta 

hårt bröd till frukost. 

– Brödet lämpar sig särskilt väl för den 

som inte har vana att äta knäckebröd, säger 

Wasabröds marknadsdirektör Karin Brynell. 

Wasa Solruta är ett fyrkantigt, lite 

kraftigare knäckebröd med runtombakad kant 

och finns i tre varianter, Sesam, Spelt/Dinkel 

och Quinoa. Samtliga har en krispig yta 

försedd med frön och olika sädesslag. 

Salthalten är balanserad i bröden som 

innehåller 57, 60 resp 100 procent fullkorn. 


SAxAt 

KLIPPARe: ANDeRS SCHuLTz 

nygammalt vapen mot bakterier 

Det är sedan länge känt att fager (virus 

som angriper bakterier) kan användas 

inom livsmedelsindustrin, men nyttan 

är begränsad pga resistensutveckling 

bland bakterier och bristande effektivitet. 

Detta som en följd av att fagerna ibland 

inträder i lysogeni, dvs inkorporerar sin 

DNA i bakteriens kromosom istället 

för den vanliga lytiska cykeln (dvs 

mångfaldigande av virus och sprängning 

av bakteriecellen). 

I en spansk studie har man lyckats 

skapa mutanter som inte kan inträda 

i lysogeni av två fager mot bakterien 

Staphylococcus aureus. När man ympade 

Till följd av det växande antal rapporter 

som visar att omega-3-fettsyror 

från fisk tycks ge konsumenterna 

positiva hälsoeffekter kan man, utöver 

hälsobutikernas fiskoljekapslar, nu hitta 

en mängd produkter med tillskott av 

omega-3 från fisk på butikshyllorna, 

t ex juice, flingor, bröd, smör, yoghurt 

och mjölk. 

Danska forskare har nu frågat sig 

vilken matomgivning runt omega-3fettsyrorna 

som möjliggör effektivast 

absorption av dem i tarmen och inledningsvis 

jämfört yoghurt, näringsbar 

och kapslar. 

3·10 6 cfu/ml S aureus till mjölk minskade 

en blandning av mutanterna antalet 

bakterier till icke detekterbara nivåer efter 

två timmar, medan de intakta fagerna 

endast reducerade bakterierna med 3,5 

logenheter efter 8 timmar. Frekvensen 

av bakterier som utvecklade resistens 

minskade till 1/200 med mutanterna. 

S aureus orsakar matförgiftningar 

genom att producera ett värmetåligt toxin. 

En resistent variant orsakar stora problem 

på sjukhus genom den sk sjukhussjukan. 

Int Dairy Journal Vol 17(10), 1232- 

(Okt 2007) 

Snabb omega-3-absorption med yoghurt 

Kompositionen av kylomikroner från tolv 

försökspersoner som fått äta fyra gram 

fiskolja inkorporerad i antingen yoghurt, 

näringsbar eller kapslar jämfördes. 

Resultaten visar att omega-3fettsyrorna 

absorberades signifikant 

snabbare i yoghurten jämfört med 

näringsbar och kapsel. Kylomikroner 

är de största av de sk lipoproteinerna. 

De bildas i tarmen vid absorption och 

transporterar ut fetter till vävnader och 

kolesterol samt fettlösliga vitaminer till 

levern. 

Food Research International Vol 40(8), 

1062- (Okt 2007) 

Annons 

efsis 

Förföriska tomater 

Israeliska forskare har lyckats berika 

genmodifierade tomater med dofter som 

en smakpanel beskriver med ord som 

rosor, parfym, citrongräs etc. Detta har 

de åstadkommit genom att introducera en 

gen för geraniolsyntas (från basilika) till 

tomatplantorna. Geraniolsyntas katalyserar 

ombildningen av geranyldifosfat (GDP) 

till geraniol, som är en monoterpen med en 

intensiv doft av ros. Det bildade geraniolet 

i tomaterna omvandlas sedan till en mängd 

andra monoterpener (viktiga för lukt och 

smak i många frukter och blommor). 

Av den otränade smakpanelen föredrog 

60 procent de genmodifierade tomaterna. 

35 procent tyckte bäst om vanliga tomater. 

Produktionen av de förföriska dofterna 

har dock ett pris: GDP är nämligen också 

intermediär i syntesen av karotenoider. I de 

genmodifierade tomaterna bildades dofter 

på bekostnad av den nyttiga karotenoiden 

lykopen (50 procent lägre halter), vilket 

återspeglades i deras ljusare röda färg. 

Nature, Biotechnology Vol 25, 899- 

(Aug 2007) 


Databas ska 

underlätta 

val av fisk 

Fisk är ett bra matval från näringssynpunkt 

och konsumtionen av fisk associeras även 

med en mängd positiva hälsoeffekter. I 

fiskarna ackumuleras emellertid också 

en rad miljögifter i varierande grad, så 

konsumenterna måste göra en avvägning. 

För att underlätta detta val arbetar man 

i Belgien med att upprätta en databas med 

information om näringsvärde etc i de fiskar 

som främst konsumeras i landet. I en första 

version av databasen ges information om 

innehåll av vitamin D och omega-3-fettsyrorna 

EPA och DHA i fiskarna. 

I den refererade artikeln beskriver de 

belgiska forskarna de använda metoderna 

och svårigheterna med att samla in data från 

de källor som databasen bygger på. 

J Food Composition and Analysis Vol 20(8), 

662 - (Dec 2007) 

hälsopasta 

med anor 

I pastans högborg Italien konstruerar 

livsmedelsforskare nu pasta med 

högre näringsvärde. De utgår dessutom 

från ingredienser med historiska 

anor. Från familjen amarantväxter 

har rävsvans, mjölmålla eller quinoa 

hämtats. De har båda ett ärofullt 

förflutet som stapelföda i aztekriket 

resp inkariket. 

Kikärter har en över 5 000 år 

lång historia som mat i Mellanöstern 

och bondbönor har odlats i vår del av 

världen sedan 1200-talet. 

I den senaste studien prövade 

man tre recept som alla innehåller 

mjöl från rävsvans (sk amarantmjöl, 

ca 60 procent) med tillsats av mjöl 

från någon av de tre övriga källorna 

(ca 11 procent). Jämfört med vanlig 

durumpasta ökade proteininnehållet 

i de nya pastorna från ca 12 procent 

till 17 - 19 procent. Den optimala 

koktiden var kortare och under 

denna behöll alla de nya pastorna de 

mekaniska egenskaperna väl. 

Amarantpastorna var alla mindre 

klibbiga än durumpastan och var som 

torkade mindre spröda. En tränad 

smakpanel bedömde de sensoriska 

egenskaperna som likvärdiga durumpastan. 

J Food Engineering Vol 84,101- 

(Jan 2008) 

Annons 

Yara Gas 

notISer 

koldioxidmärkning 

får fotfäste i Uk 

Carbon Trust är en brittisk organisation 

som jobbar med att koldioxidmärka 

produkter. Det är en frivillig märkning, 

som företagen kan satsa på för att 

informera sina kunder om hur mycket 

växthusgaser som deras produkter 

släpper ut under hela livscykeln. Samtidigt 

förbinder man sig att arbeta aktivt 

med att minska utsläppen till bestämda 

nivåer inom en viss tid. 

Den här märkningen börjar nu 

dyka upp på brittiska varor, t ex på 

den här påsen med potatischips från 

Walker Snack Food. Den visar att 34,5 

gram potatischips genererar 75 gram 

CO 2 -utsläpp genom hela livscykeln, 

alltså mer än dubbelt så mycket som 

innehållet väger. 

Källa: nord emballage 


äta för hälsa 

TeXT: eVA LANDSTRöM OCH MARIA MAGNuSSON 

INSTITuTIONeN FöR FOLKHäLSO- OCH VÅRDVeTeNSKAP, uPPSALA uNIVeRSITeT 

en forskargrupp vid institutionen för folkhälso- och 

vårdvetenskap, uppsala universitet, undersöker 

konsumenters samt hälso- och sjukvårdspersonals 

inställning till livsmedel med hälsopåståenden. 

Bakgrunden till projektet är att det sedan en tid tillbaka 

finns livsmedel som förutom sitt vanliga näringsinnehåll 

ska kunna bidra med andra hälsobefrämjande effekter, 

sk livsmedel med hälsopåståenden. 

Ansvarig för undersökningen är forskare 

Maria Magnusson och doktorand i projektet 

är Eva Landström. 

Vissa av livsmedlen med hälsopåståenden 

är tänkta att användas istället för 

eller som ett komplement till läkemedel, 

t ex kolesterolsänkande margarin. Det 

övergripande syftet med hela projektet 

är att undersöka vad konsumenter har 

för inställning till och uppfattningar om 

livsmedel med hälsopåståenden. Eftersom 

några av livsmedlen kan användas i behandlingssyfte 

är det också viktigt att 

undersöka vad läkare och dietister tycker 

om livsmedlen och om de kan tänka sig att 

rekommendera dem till patienter. 

I den första delstudien, som var en 

intervjustudie (se LiF 9/05 s 50), framkom 

att konsumenterna hade svårt för att förstå 

budskapen på livsmedlen med hälsopåståenden. 

De flesta kände sig också för 

friska för att äta dem. Dessa livsmedel 

ville de ta till först när de blivit sjuka 

och då gärna i samråd med läkare eller 

dietister. Läkarna i studien sa att de inte 

hade tillåtelse att rekommendera specifika 

livsmedelsprodukter. Dietisterna var mer 

positiva till att rekommendera livsmedel 

med hälsopåståenden till patienter. 

kostrelaterade problem 

I den andra delstudien utvecklades en enkät 

under våren 2005 för att undersöka vad som 

karaktäriserar den typiska konsumenten 

av livsmedel med hälsopåståenden med 

avseende på bl a kön, ålder, utbildning och 

civilstånd. Syftet med undersökningen var 

att ta reda på om det finns något samband 

mellan konsumtion av livsmedlen och kostrelaterade 

problem, som diabetes, högt blodtryck 

och högt kolesterol. 

Vi ville också veta om personer som 

ätit ett livsmedel med hälsopåstående 

hade upplevt någon effekt. Dessutom var 

vi intresserade av att undersöka vilken 

inställning konsumenterna hade till hälsa 

och hälsosam mat, till livsmedel med 

hälsopåstående och om de åt kosttillskott. 

Enkäten innehöll även frågor om man köpt 

eller ätit någon probiotisk fruktdryck eller 

mjölkprodukt, någon kolesterolsänkande 

produkt, fiberrikt bröd med omega-3-fettsyror 

eller ägg med omega-3-fettsyror och 

juice med extra vitaminer eller mineraler. 

hälsomedvetna konsumenter 

Resultaten från undersökningen visar 

att det är svårt att ge en entydig bild av 

den typiska konsumenten av livsmedel 

med hälsopåståenden, eftersom olika 

konsumenter tilltalas av olika produkter. 

Undersökningen visar dock att det 

oftast är hälsomedvetna konsumenter 

som äter livsmedel med hälsopåståenden. 

De som framför allt verkar konsumera 

något livsmedel med hälsopåstående 

är de med hög utbildning, de som äter 

kosttillskott eller naturläkemedel och 

Hösten 2008 kommer Eva Landström 

att försvara sin avhandling där 

nedanstående studie ingår. 

de som har kostrelaterade problem så 

som diabetes, högt kolesterol eller högt 

blodtryck. De högutbildade och de som 

använder kosttillskott äter oftare probiotiska 

produkter. De med kostrelaterade problem 

äter oftare kolesterolsänkande produkter. 

Undersökningen visar också att kvinnor 

hade ätit fler olika sorters livsmedel med 

hälsopåståenden än män. Kvinnor hade 

oftare ätit probiotiska produkter och fiberrikt 

bröd. Kön visade sig vid ytterligare 

statistiska analyser ha en mindre avgörande 

roll för om man äter livsmedel med hälsopåståenden. 

Utbildningsnivå och om man är 

hälsomedveten har större betydelse. 

Positivt inställda 

Enkäten innehöll även frågan, om de som 

hade ätit ett livsmedel med hälsopåstående 

hade känt någon effekt. De flesta (75 procent) 

hade inte känt någon effekt men förväntade 

sig inte heller någon effekt. De som 

hade känt en effekt av livsmedlen var mer 

positivt inställda till dem. 

83 procent av de tillfrågade hade 

någon gång ätit ett av de sju livsmedel som 

presenterades i enkäten. 83 - 100 procent 

kunde tänka sig att äta livsmedlet igen. 

I den sista delstudien i projektet undersöktes 

hälso- och sjukvårdspersonalens 

inställningar till livsmedel med hälsopåståenden 

och inställning till att rekommendera 

dem. 


kvantitativ 

mikrobiologisk 

riskvärdering 

TeXT: STAFFAN LJuNG 

Hur kan kvantitativ värdering av 

mikrobiologiska risker användas 

för att skapa säkrare livsmedel? 

Den frågan har studerats i ett 

treårigt forskningsprojekt. Där har 

två verktyg utvecklats som hjälper 

livsmedelsföretag att göra starkare 

HACCP-planer, ett för att hitta fakta 

och visa arbetsmetodik och ett för att 

simulera bakteriehalter från råvara 

till produkt. 

Livsmedel får inte innehålla mikroorganismer 

i mängder som innebär hälsorisker. 

Ett viktigt hjälpmedel för att uppnå detta 

är HACCP-planer. För att ytterligare öka 

produktsäkerheten behövs en förbättring av 

dagens HACCP-arbetssätt. 

– Detta uppnår man genom att använda 

en kvantitativ arbetsmetod, säger Pernilla 

Arinder, mikrobiolog på SIK. 

Dagens HACCP-planer begränsas av 

svårigheter med att uppskatta omfattningen 

och sannolikheten för en viss fara i produktionskedjan 

och att kvantifiera effekten av 

de kontrollerande åtgärderna. Detta skapar 

osäkerhet i hanteringen av faror. 

– En rejäl förbättring är att använda 

kvantitativ mikrobiologisk riskvärdering 

som tar hänsyn till hela produktionskedjan. 

Användbara verktyg 

Verktygen som utvecklats visar hur kvantitativ 

mikrobiologisk riskvärdering kan 

utföras i produktionskedjan. Dessa verktyg 

kan anpassas för att tillgodose de speciella 

krav som olika livsmedelsföretag ställer. 

Tre exempel har använts för att visualisera 

verktygen: Bacillus cereus i pastöriserad 

mjölk, Listeria monocytogenes i färskost samt 

Enterobacter sakazakii i torrmjölk. 

Företagen som deltagit i projektet har, enligt 

Pernilla Arinder, funnit att verktygen 

är användbara för utbildning och produktutveckling. 

Det ena verktyget består av en faktadel 

och en guide till arbetsgång. Faktadelen ger 

bakgrundsinformation i form av produkt- 

och processbeskrivningar samt om patogena 

bakterier. Den innehåller även externa länkar 

till regler och föreskrifter. 

Guiden till arbetsgång är till hjälp för att 

identifiera mikrobiella risker som gäller en 

viss produkt eller process. 

– När den används med simuleringsverktyget 

ger det en förståelse för bakterienivåer 

och en uppskattning av huruvida 

regler och föreskrifter uppfylls, berättar 

Pernilla Arinder. 

bestämma processkriterier 

Simuleringsverktyget får fram uppskattningar 

av bakterienivåer. Beräkningarna 

visar hur bakterienivåerna varierar från 

råvara till färdig produkt. Resultaten används 

för att finna steg som måste justeras 

för att göra produkten säker. Variationer i 

bakterienivåer vid separata steg i produktionskedjan 

visas också. 

– Med hjälp av dessa resultat kan man 

hitta kritiska kontrollpunkter och rätt processkriterier, 

säger Pernilla Arinder. 

FAktA 

På www.sik.se/cran demonstreras 

verktygen. Deltagarna i CRAN-projektet 

(Company Risk Assesment Network) 

som genomfördes 2004-2007 är: 

Arla, Danska Mejeriföreningen, EVIRA, 

Matforsk, MATIS, Nordurmjolk, Q 

Mejerier, SIK, Svenska Mejeriföreningen, 

Tine och VTT. Projektet har finansierats 

av NICE, Nordic InnovationCenter, 

(www.nordicinnovation.net/) 


teknIk och ForSknInG 

ny klimatsmart teknik 

Pastair efterträder Pasteur 

PReSSMATeRIAL FRÅN PASTAIR 

Lundaföretaget Pastair har utvecklat 

en ny, energisnål teknik för att effektivt 

oskadliggöra mikroorganismer i 

livsmedel utan uppvärmning. Först ut 

att testa den nya klimatsmarta tekniken 

är Skånemejerier, som under hösten 

kommer att installera en fullskalig 

försöksanläggning. 

Flytande livsmedel som mjölk, juice, soppor 

och såser måste pastöriseras innan de säljs 

till konsument. Värmebehandlingen tar död 

på skadliga mikroorganismer, men den har 

också en del oönskade effekter. Pastairs VD 

Johan Sjöholm förklarar: 

– Alla kan känna skillnaden i smak 

mellan ett färskt livsmedel och ett som varit 

uppvärmt, men det finns fler skillnader. 

Värmebehandlingen tar också död på biologiskt 

aktiva och hälsosamma komponenter, 

som man egentligen skulle vilja ha kvar. 

Vår teknik lämnar kvar både smakämnen 

och nyttigheter. Maten blir både godare och 

mer hälsosam. 

Aktivt syre 

Pastairs teknik bygger på att mikroorganismer 

dödas med hjälp av sk aktivt syre, 

som sedan tidigare används för rening av 

dricksvatten. I flera årtionden har livsmedelsindustrin 

försökt ta fram metoder som 

möjliggör ”kallpastörisering”, men antingen 

har teknikerna varit för svåra att skala upp 

eller alldeles för dyra. 

Johan Sjöholm har sedan 1997 arbetat 

med att ersätta den traditionella värmepastöriseringen 

för att skapa mer näringsrik 

mat. Sedan 2005 har försök pågått i pilotskala 

på Skånemejerier. De har gett livsmedel 

av mycket hög kvalitet, men enligt 

Pastair är det inte den enda vinsten. 

– Värmebehandling av livsmedel kräver 

energi, som kostar stora pengar samtidigt 

som den bidrar till växthuseffekten. Våra 

beräkningar visar på stora energibesparingar 

jämfört med traditionell teknik, berättar 

Johan Sjöholm. 

Skånemejerier testar 

Skånemejeriers VD Ola Erici är förväntansfull 

inför de fullskaleförsök som startar i 

Lunnarpsanläggningen under hösten. 

– Skånemejeriers vision är att bli 

Nordens mest kända hälsoföretag. Dessutom 

vill vi gå i spetsen när det gäller att minska 

livsmedelsindustrins energianvändning. 

Även havredryckstillverkaren Oatly i 

Landskrona har testat den nya tekniken. 

– Applikationerna är hemliga, men det 

rör sig om innovativa livsmedel och vi har 

kört tekniken med lovande resultat, säger 

Björn Öste, affärsutvecklingschef i Oatlys 

forskningsbolag. 

Säkrad finansiering 

Den fortsatta utvecklingen av Pastair 

säkrades tidigare i år genom ett kapitaltillskott 

från den multinationella Londonbaserade 

fondförvaltaren GLG Partners 

LP, som köpt in sig i bolaget. Enligt 

Olle Bergman, representant för GLG 

Partners ska satsningen ses mot bakgrund 

av den allt hårdare press som sätts på 

livsmedelsföretagen. 

– Livsmedelsföretagen jagar högre 

produktkvalitet, minskade processkostnader 

och minskad miljöpåverkan. Det krävs ny 

FAktA 

Entreprenören bakom Pastair är Johan 

Sjöholm. Efter olika befattningar 

inom Tetra Pak och arbete som 

utvecklings-direktör inom Tetra Laval 

startade han 1997 Arom Pak, som 

2002 såldes till Tetra Pak. Johan 

Sjöholm är även uppfinnaren bakom 

Helsingborgsbaserade Eco Leans 

vätskeförpackning, Ideonföretaget 

Bioetts temperatursensor samt en kubisk 

blandare, QB Mixer, som nyligen 

erhållit Vinnova-finansiering för att 

möjliggöra kontinuerlig blandning inom 

livsmedelsindustrin. 

teknik för att få ihop den ekvationen och 

GLG Partners har bedömt Pastair som 

ett företag med mycket goda framtidsmöjligheter. 

Pastair har även fått visst ekonomiskt 

stöd från Vinnova genom innovationssatsningen 

Innovation i Gränsland, som 

ska gynna framväxten av kommersiellt 

gångbara innovationer i gränslandet mellan 

forskning, samhälle och företag. 


Fiber – mer än bara fiber 

TeXT: HeLeNA FReDRIKSSON, LANTMäNNeN FOOD R&D 

under senare år har vi sett en tydlig förändring i konsumentbeteende. 

Medvetenheten om betydelsen av en bra och 

hälsosam kost har ökat markant. Fullkorn har blivit en självklarhet. 

Idag står exempelvis fullkornspasta för en stor del av 

försäljningen av pastaprodukter. Havregrynskonsumtionen ökar 

varje år och bröden innehåller alltmer fullkorn. även GI-trenden 

tycks fortsätta uppåt. 

Trots att ”alla” tycks veta att kostfiber är 

bra, skulle de allra flesta må bättre om de 

åt mera kostfiber. Enligt Livsmedels verkets 

undersökning om svenska folkets matvanor 

(Riksmaten) äter Medel svensson nämligen 

bara 17 - 18 g av det rekommenderade 

dagsintaget på 25 - 35 g. 

Mycket tyder dock på att nästa stora 

hälsotrend kan bli livsmedel där kostfiber 

tar ett större utrymme. Idag finns tillsatta 

fiber i de mest oväntade produkter, som 

mejerivaror, juice och andra drycker. Dessutom 

finns en rad olika fiberberikade bröd 

som utgör mer förväntade fiberkällor. 

Eftersom många konsumenter fortfarande 

föredrar när maten ser ut och 

smakar som vanligt – men är nyttigare – har 

Kungsörnen nyligen lanserat en serie pasta 

med Vit Fiber. 

Nu handlar det inte bara om att äta 

kostfiber i tillräckligt stor mängd – för 

optimalt resultat bör man välja olika fiberkällor, 

beroende på vad man vill uppnå. På 

Lantmännen ser vi därför en stor potential 

i att vara med och bidra till en bättre folkhälsa 

genom att ladda våra produkter med 

olika typer av kostfiber för olika behov. 

kostfiber för hjärtat 

Redan idag finns en rad havre- och kornbaserade 

produkter med kolesterolsänkande 

egenskaper som får marknadsföras med 

hälsopåstående. I dessa spannmålsslag finns 

en typ av lösliga kostfiber, sk betaglu-kaner, 

som i tillräcklig mängd kan sänka förhöjda 

kolesterolvärden. En näringsriktig kost 

rik på betaglukaner kan bidra till sänkta 

kolesterolnivåer i blodet och därmed till 

minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. För 

effekt behövs 3 g per dag. 

Möjligheten för konsumenterna att 

lättare få med betaglukaner i kosten ökade 

2006 när hälsopåståendet, som tidigare 

endast gällt för havre, även började gälla för 

korn. Innan var det oftast frukosten, med en 

stor portion havregryns- eller havrekligröt, 

som skulle stå för kolesterolsänkningen. 

Med produkter som Kungsörnens Mathavre 

Annons 

Prevas 

och Matkorn kan både lunch och middag 

bidra till sänkningen. 

Smarta fiber för magen 

Generellt är alla typer av kostfiber viktiga 

för att mage och tarm ska fungera bra. Men 

det är framför allt de olösliga kostfiberna 

som håller magen igång. 

Vissa kostfiber fermenteras när de når 

tjocktarmen och har sk prebiotisk effekt. 

Prebiotika stimulerar bl a tillväxten av probiotiskt 

verksamma bakterier. 

I höst har AXA lanserat ett bröd 

med prebiotiska kostfiber, Smart&Gott. 

Brödet innehåller en optimerad prebiotikablandning, 

Smart Fiber. 

Blandningen består av kostfiber med 

väldokumenterad prebiotisk effekt. Huvudkomponenterna 

är fruktaner, betaglukaner 

och retrograderad stärkelse. Blandningen 

ska förse tarmfloran med näring i alla delar 

av tjocktarmen. 

Brödet ska göra det enklare för konsumenten 

att få i sig tillräcklig mängd 

prebiotiska kostfiber. Ett portionsbröd 

innehåller 8 g kostfiber, varav 4 g har 

prebiotisk effekt. En tarm i balans, där ”de 

goda bakterierna” håller tillbaka ”de onda” 

och där tarmslemhinnan mår bra, ser vi 

som en god start för en frisk och välmående 

tjocktarm och en förhoppning om ett ökat 

välbefinnande i förlängningen. 


Guiden 

sid 48 - 53 







SYnPUnkten 

ohållbara 

laster 

Kan man genom att välja livsmedel som är hälsosamma för sin personliga inre 

miljö, samtidigt bidra till att livsmedelskedjan utvecklas i en mer miljöanpassad 

inriktning? Personligen tycker jag att Hälsomålets Ät S.M.A.R.T-modell, som 

tar hänsyn till näringsmässiga behov och matens miljöpåverkan, är både smart 

och enkel. Enligt S.M.A.R.T ska man välja större andel vegetabilier, mindre 

”tomma” kalorier, öka andelen ekologiskt, äta rätt kött och grönsaker samt välja 

transportsnålt. Speciellt gillar jag punkten mindre ”tomma” kalorier. 

Tänk om konsumenten istället för att spendera halva matkassan på ”utrymmesmat”, 

valde att använda motsvarande summa till att förhöja kvaliteten på 

sin matkasse genom val av regionalproducerade, ekologiska och hälsosamma 

produkter. 

Man hör ofta argumentet att man inte har råd att äta ekologiskt och det 

diskuteras om functional foods bara är för personer med bättre ekonomi. Av Cooprapporten 

som nyligen offentliggjordes framgår att 81 procent av de tillfrågade 

skulle köpa mer ekologiska produkter om priserna på dessa var lägre. Hm. Är det 

miljömässigt försvarbart att producera produkter vi inte behöver av nutritionella 

motiv? Nu borde industrin ta sitt ansvar och utveckla produkter som räddar både 

klot och kropp. 

Att som konsument undvika att överkonsumera ”utrymmesmat” kan vara 

ett mycket bra och enkelt miljöval, som också minskar risken för kostrelaterade 

sjukdomar. Att välja ”rätt” kött är däremot svårare. Enligt S.M.A.R.T ska 

man öka sin konsumtion av beteskött från lamm och nöt och halvera gris- och 

kycklingkonsumtionen. I medierna har debatten mer onyanserat handlat om att 

minska konsumtionen av nötkött. Dock tycker jag att nötkött har nutritionella 

fördelar som motiverar en fortsatt, om än något mindre, konsumtion. Kött är 

naturligt magert, ger oss proteiner med hög mättnadseffekt och dessutom viktiga 

mineraler. Och så har jag ju alltid gillat kor. Speciellt kor på grönbete, som inte bara 

bidrar till inre ro utan även bevarar det värdefulla odlingslandskapet. Personligen 

tycker jag att Sverige lider av kobrist. 

Livsmedelsverket har en stor pedagogisk uppgift att förklara skillnaden på kött 

och kött – för att inte tala om tomater och tomater – för konsumenten. Konsumtion 

av drygt 0,3 kg växthusodlade tomater fyller hela det personliga miljöutrymmet 

(enligt Jordens vänner) medan de inte bidrar med mer än en bråkdel av vårt energibehov. 

Det krävs ett stort kunskapslyft för att befolkningen ska välja hälso- och 

klimatsmart. 

maria.johansson@livsmedelifokus.se 

reDAktIonSråD 

Christina Skjöldebrand (ordf) 

Jan Adolfsson 

Mats engdahl 

Micael Györei 

Kerstin Frodig 

Maria Johansson 

Johanna Jägerhorn 

ALMAnAckAn 

30 okt - 1 november 

Fi Europe, livsmedelsingrediensmässa, London 

www.fi-events.com 

9 - 11 november 

Det goda köket, mässa för matglada, 

Stockholmsmässan 

www.detgodakoket.se 


FoodPharmaTech, livsmedelsteknisk mässa inkl 

stor mejeriutställning, nu även med utställare 

från pharmaindustrin, Herning 

www.foodpharmatech.dk 


Brau Beviale, bryggeriteknisk mässa i Nürnberg 

www.brau-beviale.de 

2008 

18 - 27 januari 

Grüne Woche, internationell livsmedelsmässa 

i Berlin 

www.grunewoche.de 

27 - 30 januari 

ISM, internationell konfektyrmässa i Köln 

www.ism-cologne.com 

29 mars - 2 april 

Europain, stor bageri- och konditorimässa, Paris 

www.europain.com 

1 - 2 april 

Tema Livsmedelshygien, BioTekPro:s 

utbildningsdagar i Malmö 

www.biotekpro.se 

1 - 3 april 

InterFood St Petersburg, internationell mässa 

för mat, dryck och livsmedelstillverkning 

www.primexpo.ru/interfood/eng/ 

9 - 10 april 

easyFairs Livsmedelsproduktion & Förpackning 

(fd Foodprocessing & Foodpack) mässa, Malmö 

www.easyfairs.com 

22 - 25 april 

GastroNord, i år med fokus på storkök, 

arrangeras på Stockholmsmässan 

www.gastronord.com

eko-tema på Interfood - Livsmedel i fokus

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?