För få vill utveckla framtidens mat - Livsmedel i fokus

nummer 3/2010 

TEMA: Utbildning 

Gooh 

rikslanseras 

LIVSMEDEL I FOKUS 3/2010 1

Annons 

Inspectera 

2 LIVSMEDEL I FOKUS 3/2010

12 10 

6 rEDAKTörEns rEflExiOnEr 

Middagskrig 

7 DEbATT 

Gunnar Malmfors är avsändare till ett 

öppet brev till livsmedelsindustrin, med en 

uppmaning till att agera gemensamt för att 

rädda livsmedelsutbildningarna. 

10 GOOh riKslAnsErAs 

Goohs nya anläggning i Järna har nästan 

tre gånger så hög kapacitet som den gamla. 

Centrala avtal med Ica och Coop gör att Gooh 

nu satsar på lansering i hela landet. Det finns 

även planer på export. 

12 TEMA: UTbilDninG 

Det är fortsatt svårt att få ungdomar att söka 

högre utbildningar med livsmedelsinriktning. 

Vad kan man göra åt det – och vad gör man? 

13 DAGs änDrA UTbilDninGArnA 

Christina Skjöldebrand tycker att det är hög tid 

att se närmare på vad studenterna vill utbilda 

sig till, vilken typ av jobb de vill ha, och 

vilka behov företagen har. Utifrån det måste 

livsmedelsutbildningarna designas. 

14 TrAinEEPrOGrAM 

Skånes Livsmedelsakademi drar till hösten 

igång ett alldeles nytt traineeprogram för tio 

utexaminerade studenter, som är intresserade 

av att göra karriär inom livsmedelsområdet. 

15 MiKAEl ArU 

Procordia är ett av de företag som 

ställer upp med traineeplatser i Skånes 

Livsmedelsakademis program. Idag är 

konkurrensen benhård om de mest talangfulla 

studenterna, framhåller VD Mikael Aru. 

16 ATTrATiOnsKrAfTEn MåsTE öKA 

Anna Blücher på Linnéuniversitetet är en 

av många som genom åren funderat på 

varför det är så svårt att locka ungdomar till 

livsmedelsutbildningarna. 

18 fOrsKninG OM hälsOsAM MAT 

Vid Functional Food Science Centre i Lund 

bedrivs forskning om hälsobefrämjande livsmedel. 

Fokus ligger på havre, råg, kostfiber i 

blåbär och ett nytt sorts matfett. 

20 PrOjEKT för bäTTrE EMbAllAGE 

Ett projekt vid Handelshögskolan i Aarhus 

ska leda fram till bättre förpackningar för 

hälsosamma matvaror, så att konsumenten 

direkt förstår att det handlar om något nyttigt. 

22 sAMhAll sAMArbETAr MED MEny 

Genom ett avtal med Meny får Samhalls 

medarbetare möjlighet att ta Menykörkortet 

i livsmedelshygien. De får även tillgång till 

andra webbaserade livsmedelsutbildningar. 

24 färsK fOrsKninG På siK 

Sensorik, hållbarhet och livsmedelssäkerhet 

var några ämnen, när SIK presenterade 

aktuella forskningsprojekt den 10 mars. 

28 sTUDiEbEsöK hOs icA 

Ica Kvantum Sickla är en av tre butiker som 

LivsmedelsFöreningen besöker under våren. 

Det stora inslaget av färskvaror och manuella 

diskar tyder på en köpstark kundkrets i Sickla. 

30 ”fråGOrnA är DEsAMMA” 

Två generationer kommunikatörer inom 

köttbranschen, Gunilla Krantz och Margareta 

Thorgren, diskuterar hur mediadebatten har 

utvecklats de senaste 50 åren. 

i koncentrerad form 

LIVSMEDEL I FOKUS 3/2010 3 

20 

24 

34 UTrUsTninGsnyTT 

34 PrODUKTnyTT 

35 sAxAT 

37 nyA säTT ATT MäTA fETT 

På SIK utvecklas nya tekniker för att mäta 

fetter och deras kristallisationsegenskaper. 

Målet är snabbare och billigare mätningar som 

förbättrar industrins råvaruval. 

46 synPUnKTEn 

Ny livsmedelskunskap till de yngre

vi stöder livsmedelsstiftelsen och därmed utgivningen av livsmedel i fokus 


Vill ditt företag också synas här? Kontakta Gunnar Lundgren, tel 070 579 48 12, e-post: sgunnar.lundgren@telia.com 


EDAKTiOn 

Redaktör och ansvarig 

utgivare: Åsa Leife 

I redaktionen: Carina Malm 

Grafisk form: TiilikainenAmp 

och Åsa Leife 

rEDAKTiOnEns ADrEss 

Tavastgatan 22 

118 24 Stockholm 

Telefon: 08-714 50 46 

Telefax: 08-640 80 45 

asa.leife@livsmedelifokus.se 

www.livsmedelifokus.se 

Mobiltelefon: 070- 667 48 38 

Postgiro: 48 69 5-1 

Bankgiro: 5491-22 66 

PrEnUMErATiOn 

www.livsmedelifokus.se 

Telefon: 08-714 50 45 

info@livsmedelsforeningen.se 

Prenumerationspris år 2010, 

490 kr, varav moms 28 kr, 

för pensionärer 245 kr, 

varav moms 14 kr. 

TS-kontrollerad upplaga 

Medlem i 

AnnOnsAvDElninG 

Ad 4 you media AB 

Krukmakargatan 35 C 

118 51 Stockholm 

Thomas Palm, tel 08 - 556 960 17 

Mobiltelefon: 070-253 97 56 

thomas.palm@ad4you.se 

Telefax: 08-556 960 19 

TrycKEri 

Markaryds Grafiska AB 

Box 44, 285 21 Markaryd 

Telefon: 0433 - 734 00 

Telefax: 0433 - 715 30 

ISSN: 1652-912X 

Bilaga medföljer 

OMslAGsbilDEn 

Nu ska Goohs kylda fördigmat 

rikslanseras. Se sid 10. 

Foto: Anna Hållams, Gooh 

middagskrig 

Kemi är trist. Det verkar många ungdomar 

tycka. (Det gjorde jag också.) Se där, 

en av de grundläggande orsakerna till 

att det är så svårt att locka studenter till 

livsmedelsutbildningarna. 

Bristande kemiska kunskaper ligger 

säkert också bakom mycket av det nys som 

sprids om livsmedelstillsatser. Som det nu är, 

tror konsumenterna att ju mindre tillsatser, 

desto säkrare produkter. Ujamej, och detta 

har mina ärade journalistkolleger bidragit 

till. Men låt mig med en dåres envishet 

än en gång uppmana de ansvariga inom 

livsmedelsindustrin: Var inte så himla flata, 

sluta huka er, stå upp för vad ni gör och försök 

förklara varför. 

Den rådande hysterin kring tillsatserna 

bäddar för många tokigheter. En av de senaste 

står något som kallar sig Middagsfrid för. I ett 

pressmeddelande förklarar Kicki Theander på 

Middagsfrid att en undersökning som de har 

låtit göra, visar att nära hälften av de svenska 

hushållen ”vill äta mer riktiga råvaror”. Därför 

vill Middagsfrid åta sig uppgiften att ”svartlista 

vissa hel- och halvfabrikat för att hjälpa hushållen 

att hitta rätt i matdjungeln”. 

Bevare mig väl, säger jag bara. 

Enligt den här undersökningen, som har 

gjorts av Novus Opinion, vill 46 procent av 

de tillfrågade använda mer ”riktiga råvaror” 

och 39 procent vill äta mindre tillsatser. Finns 

det månne någon som vill äta mer tillsatser? 

Frågan måste ju vara fel ställd, för inte är det 

väl mindre säkra livsmedel som efterfrågas. 

Hela 93 procent anser att hel- och 

halvfabrikat påverkar näringshalten i maten 

negativt. Men kunskaperna om vad som är 

hel- och halvfabrikat är minst sagt svajiga. 

52 procent tror t ex inte att falukorv är ett hel- 

eller halvfabrikat. Och inte gör Middagsfrid 

konsumenterna mer upplysta då man förklarar 

begreppet råvara som ”en vara med endast en 

ingrediens och ev vatten” – och som exempel 

på detta anges pasta. 

redaktörens reflexioner 

En snabbkoll med min kokbok visar att det för 

att göra sin egen pasta krävs fem ingredienser. 

Missförstå mig rätt, jag menar inte att kreti 

och pleti ska börja göra sin egen pasta, inte korv 

heller för den delen. Men till handeln vill jag 

bara säga, om det är så att hysterin sprider sig: 

Bered er på att efterfrågan på fjälster kan öka 

dramatiskt. 

Ska det fortsätta på det här viset länge till, 

föredrar jag nog att som den pensionerade 

informationsdirektören, som intervjuas på annan 

plats i detta nummer, när den dagen kommer, 

lugnt kunna sitta och titta tillbaka på det som 

trots allt har varit positivt under ens arbetsliv. 

Kommer i det här sammanhanget osökt att 

tänka på en rubrik jag såg urklippt i husorganet 

Journalisten för en tid sedan. I Provinstidningen 

Dalsland hittade man följande: ”Bara 20 procent 

vill jobba som pensionär”. 

Förvånar mig inte alls. 

asa.leife@livsmedelifokus.se 


deBatt 

Distanskurser och uppdragsutbildningar 

kan vara räddningen 

Är det bara jag som är djupt oroad över 

livsmedelsindustrins fortsatta kompetensförsörjning 

och existens? Jag har tidigare i 

Livsmedel i Fokus framställt problemet som 

en tickande bomb (nr 2/08). 

Jag vet att ungdomar inte känner 

några positiva vibbar när begreppet 

livsmedel dyker upp i samband med val till 

gymnasium eller högskola. Jag vet också 

att marknadsföringsåtgärder för att förbättra 

rekryteringen till livsmedelsutbildningar 

är värdelösa och att forskningspengar inte 

får användas till att balansera underskott i 

undervisningsbudgeten. 

Jag vill poängtera, att det är Livsmedelsföretagen, 

Li:s, ansvar att höja sin egen 

attraktionskraft – inte högskolornas. Jag 

har vid ett flertal tillfällen diskuterat den 

prekära situationen med Li:s ledning och 

kan bara konstatera att de inte lyssnar. 

internrekrytering 

Enligt Li är det inte alls svårt att rekrytera 

ny personal, men rekryteringen är ofta 

intern och för mig är det ingen kompetenshöjning. 

Internrekrytering permanentar 

gamla tankar och idéer och ger inga nya och 

nödvändiga kunskaper. Företagen måste 

för att överleva ha goda kunskaper i ett 

antal ämnen, t ex livsmedelsmikrobiologi, 

livsmedelsteknik, livsmedelsteknologi och 

produktionsteknik. 

Livsmedelsindustrin är den fjärde största 

industrigrenen i Sverige. Arbetsmarknaden 

är generellt sett god och nyutexaminerade 

från livsmedelsutbildningar får oftast jobb 

inom några månader. Akademikerinslaget 

inom livsmedelsindustrin är dock mycket 

lågt, ca två procent, vilket kan jämföras med 

elektronikindustrins ca 35 och verkstadsindustrins 

ca 10 procent. 

för få studenter 

Idag utexamineras alltför få studenter på 

det naturvetenskapliga programmet (NV). 

De flesta livsmedelsutbildningar kräver 

idag denna behörighet. Samtidigt har 

antalet universitets- och högskoleplatser 

avsedda för NV-studenter ökat kraftigt. 

Kombinationen av svag rekrytering, alltför 

många platser och för få tillgängliga 

studenter innebär självklart stora svårigheter 

för utbildningsanordnarna. 

Ändå pläderar våra toppolitiker för 

ännu fler högskoleplatser, istället för att 

styra och balansera antalet till den befintliga 

arbetsmarknaden. Låt mig ta ett exempel: 

Dietistprogrammet i Göteborg har 2 000 - 

3 000 sökande till 40 platser, men det finns 

bara jobb för ca 15 efter examen. 

För att livsmedelsindustrin och livsmedelsutbildningarna 

ska finnas kvar och 

utvecklas krävs nya positiva tankar. Ett 

initiativ är Meny-projektet ”Livsmedel – en 

attraktiv bransch”, men det krävs avsevärt 

större förändringar. Nedan kommer mina 

förslag till åtgärder: 

• Eftersom livsmedelsindustrin i dagsläget 

inte gör något för att locka ungdomar 

” 

Det är Livsmedelsföretagen, 

LIs, 

ansvar att höja 

sin egen attraktionskraft 

– inte 

högskolornas ” 

till lärosätena skulle dessa istället kunna 

locka till sig industrin direkt i form av 

uppdragsutbildningar, som kräver allmän 

behörighet och ger högskolepoäng. 

Sådana utbildningar riktade mot andra 

industrigrenar finns t ex vid högskolan i 

Skövde, där det finns en påtaglig optimism 

om en positiv utveckling. Även Meny, 

SIK, m fl ger uppdragsutbildningar, 

men med ett annat upplägg. Jag tror att 

uppdragsutbildningar har stor potential. 

Industrins kompetensnivå kan höjas relativt 

snabbt, samtidigt som utbildningarnas 

överlevnad säkras. 

• Med stor sannolikhet kommer fler 

livsmedelsutbildningar att läggas ned. 

Samtidigt är jag övertygad om att vi måste 

ha kvar de akademiska utbildningarna 

– för att garantera en helhetssyn och samhällsanpassad 

företagsutveckling för en 

livsmedelsbransch, som måste vara baserad 

på en vetenskaplig grund. Frågan är bara, 

hur ska detta gå till? 

Den enda vägen, som jag ser det, är 

att livsmedelsutbildningarna i Sverige 

samverkar och poolar sina resurser. 

Distanskurser, både nationella och internationella, 

med ett nytt pedagogiskt koncept 

borde vara en väg, men då måsta alla 

protektionistiska synsätt begravas. 

• Rekryteringsbasen för livsmedelsutbildningar 

måste breddas, så att studenter 

från det samhällsvetenskapliga programmet 

ges möjlighet att söka. 

li måste ta initiativet 

För att förverkliga detta krävs en slagkraftig 

organisation med representanter för livsmedelsindustrin, 

branschens yrkeskårer, 

utbildningar, studie- och yrkesvägledare, 

Livsmedelsverket, LivsmedelsFöreningen, 

Svensk Dagligvaruhandel, konsumenter, 

media, m fl. Förändringsarbetet måste 

sträcka sig över minst fem år och det vore 

både rimligt och önskvärt att Li tog tag i 

denna utmaning. 

Jag tror fn inte på politikernas storvulna 

drömmar om Matlandet Sverige, 

med tanke på dagens situation avseende 

kompetensförsörjning – men kom igen om 

fem år! 

Till sist, låt oss inte tappa sugen utan 

istället fyllas av nya och positiva tankar, 

samarbetsvilja och en massa jävlar anamma. 

Det är bara att börja nu och jag vädjar till Li 

att ta första spadtaget. 

Gunnar MalMfors 

fd universitetslektor i 

livsMedelsvetenskap 

nuMera pensionär och konsult 

i utbildninGsfråGor 


Foto: Kalix kommun 

Kalixlöjrom får 

finaste skyddet 

Kalixlöjrom uppfyller kraven för att få sk 

skyddad ursprungsmärkning av EU. Det 

innebär att när årets löjfiske kommer igång 

i september, så har Kalixlöjrommen uppnått 

samma höga status som parmesanost och 

parmaskinka. 

– Det här skyddet gör att vi har chansen 

att bygga ett varumärke utöver det vanliga, 

säger Kjell Strömbäck, ordförande i Norrbottens 

Kustfiskarförbund. 

Skyddad ursprungsbeteckning innebär 

att produktion, bearbetning och beredning 

av produkten måste ske inom ett avgränsat 

område. Kalix löjrom blir den första 

svenska produkten med detta stränga skydd. 

Ytterligare två skydd finns i systemet. 

I Sverige skyddas falukorv och hushållsost 

som ”garanterad traditionell specialitet”. 

Sveciaost och skånsk spettekaka har 

skyddad ”geografisk beteckning”. 

FoodMonitor.se 

Ständigt uppdaterade branschnyheter om livsmedel 

scan och coop 

stärker samarbetet 

Scan och Coop har ingått partnerskap 

gällande konsumentpackat kött. Affären 

ger ca 60 nya arbetstillfällen vid Scans 

nya anläggning för konsumentpackat 

kött i Linköping. Avtalet börjar gälla den 

1 september 2010, när Coops avtal med 

Atria löper ut. 

campylobacter i europeiska 

kycklingar 

Över 71 procent av alla slaktkycklingar i 

EU är smittade med campylobacter, enligt 

en undersökning av Efsa. Skillnaderna är 

dock stora mellan medlemsländerna. 

I Sverige är siffran drygt 13 procent, i 

Finland bara 3,9, medan samtliga kycklingar 

i Luxemburg och 88 procent av de spanska 

var smittade. 

Källa: Foodwire 

Allt fler köper ekoägg 

På två år har försäljningen av ekologiska 

ägg ökat med 60 procent. Under 2009 var 

11 procent av äggen ekologiska, 50 procent 

kom från frigående höns och 39 procent från 

höns i inredda burar. 

Mer jod i 

ekologiska ägg 

Livsmedelsverket har analyserat näringsinnehållet 

i ekologiska ägg, som är ett nytt 

livsmedel i databasen om näringsinnehåll. 

Både konventionella och ekologiska ägg 

hade högt innehåll av protein, selen, vitamin 

E, vitamin B12, zink, folat och vitamin D3, 

men de ekologiska innehöll bl a mer jod, 

vilket huvudsakligen beror på fodret. 

De nya analyserna av ägg visar högre 

halter av vitamin E, zink, folat och vitamin 

A jämfört med tidigare publicerade. 

ny satsning på forskning och utveckling 

Tvärvetenskapligt forskningsprogram för livsmedelsområdet 

I regeringens forskningspolitiska proposition 2008/09:50 beslöt man att göra en 

tvärvetenskaplig forskningsinsats inom livsmedelsområdet. Regeringen anser att en 

bättre samordning mellan forskningsfinansiärer behövs och att ett samfinansierat 

forskningsprogram mellan staten (Vinnova och Formas) och näringslivet ska utformas 

och genomföras gemensamt. 

Målet med det tvärvetenskapliga programmet är att stärka svensk livsmedelsforskning, 

stärka branschens förmåga till innovation och kostnadseffektivitet och 

skapa en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelssektor. Utgångspunkt för vad 

som kan forskas på har varit den nationella strategiska forskningsagendan inom 

teknikplattformen ”Food for life”. 

Programmet ska stimulera behovsmotiverad forskning inom livsmedelsvetenskap 

och andra forskningsområden av betydelse för livsmedelsbranschen. 

Programmet är uppdelat på fyra delar: 

• Del A består av forskardrivna projekt och hanteras av Formas. 

• Del B1 är företagsdrivna projekt inom Vinnovas program Forska & Väx, som 

vänder sig mot små och medelstora företag. 

• Del B2 inkluderar företagsdrivna projekt där alla företag, oavsett storlek, kan söka. 

Denna del hanteras av Formas. 

• Del C är kompetensutveckling och inkluderar anställning av industridoktorander 

och postdok. Även denna del hanteras av Formas. 

Programmets budget är 40 MSEK/år där 20 MSEK är statliga medel och 20 MSEK 

bidrag från näringslivet. Programmet planeras pågå i 5 år. 

Deadline för ansökningar till del A, B2 och C är under våren 2011 och för del 

B1 Forska & Väx gäller den 14 september 2010. Läs mer om det ”Tvärvetenskapliga 

forskningsprogrammet för livsmedel” på Formas hemsida: www.formas.se 


frågan i fokus 

vad fick dig att 

välja livsmedelsbranschen? 

Jonas Lindgren 

Produktionscontroller 

Lantmännen Cerealia 

Maria Fager 

Produktutvecklare 

Almondy 

Lars Arvidsson 

Produktchef 

Scan 

Marie Rydén 

Teknisk chef, margarin 

Unilever 

”sökte till lantmännen” 

– Jag är civilekonom och 

civilingenjör med inriktning 

på energi och sökte mig till 

Lantmännen, för att det är ett 

spännande företag. Jag fick gå ett 

traineeprogram och prova på olika 

delar av koncernen och blev då 

allt mer intresserad av livsmedelsproduktion. 

”Praktisk tillämpning” 

– Jag läste bioteknik på Chalmers 

och valde livsmedelsinriktning för 

att det är ett praktiskt och begripligt 

sätt att tillämpa tekniken på. Det 

är högteknologiskt, men man kan 

smaka och lukta på resultatet. Det 

är en intressant bransch som det är 

mycket fokus på idag. 

”intresset väcktes tidigt” 

– Mitt intresse för mat väcktes tidigt. 

Mina föräldrar hade djur och sedan 

restaurang. Själv valde jag att utbilda 

mig till IT-ekonom och kom att syssla 

med lättrörliga konsumentprodukter. 

Nu har jag insett hur roligt det är 

att arbeta med produktutveckling 

och trender så jag blir nog kvar på 

livsmedelssidan. 

”Mest av en slump” 

– Jag läste kemiekonomi vid universitetet 

i Karlstad och siktade på 

läkemedelsbranschen. Där fanns inga 

jobb, så jag sökte ett vikariat på Arlas 

mejeri i Götene och trivdes så bra 

att jag blev kvar inom branschen. I 

mitt nuvarande jobb får jag allt mer 

användning av kemikunskaperna. 

”Annons” 

LivsmedelsFöreningens 

pris 

(rep 2/10 sid 9) 


Gooh lanseras 

i hela landet 

färdigmatsföretaget Gooh satsar 

inför framtiden. den nya produktionsanläggningen 

i Järna har närmare tre 

gånger så hög kapacitet som den gamla. 

det gör att Gooh nu satsar på att lansera 

sin kylda färdigmat i hela landet. Man har 

även planer på export. 

text: carina MalM foto: anna hållaMs, Gooh 

Gooh, som ägs av Lantmännen och 

Operakällaren, har haft en tillväxt på 

30 - 50 procent per månad och är numera 

marknadsledande på färsk färdigmat inom 

svensk dagligvaruhandel (Nielsen). Under 

februari låg försäljningsökningen på 59 

procent jämfört med föregående år, berättar 

VD Jonas Regnér. 

Hösten 2009 nåddes kapacitetstaket i 

Goohs produktionskök utanför Södertälje 

och verksamheten flyttades till en ny 

anläggning i Järna, en investering på 

95 Mkr. Den har varit i drift sedan början 

av december men invigdes officiellt den 

9 mars. 

Det nya produktionsköket ligger 

vägg i vägg med Lantmännens fabrik för 

havregryn, müsli och pasta, vilket ger flera 

fördelar. Dessutom kan Gooh utnyttja 

energin från förbränningen av havreskal i 

Lantmännens ångpanna Iris (se LiF 3/09). 

En ytterligare ångturbin ska installeras, 

vilket ska göra Lantmännen självförsörjande 

av el till produktionen i Järna. 

– Målet är att vi ska bli Sveriges första 

klimatneutrala färdigmatsanläggning, säger 

Jonas Regnér. 

såsen är viktigast 

På invigningsdagen visade Gooh för första 

gången upp sitt produktionskök för inbjudna 

gäster och media. Då kördes en produktionsomgång 

med ingefärsfisk, som är en 

av Goohs storsäljare. Tyvärr slängdes dock 

hela produktionen av säkerhetsskäl – trots 

att invigningsgästerna bar reglementsenliga 

skyddskläder. 

I den ena delen av köket finns stora 

grytor, där såserna tillagas och andra 

ingredienser som behöver förberedas, 

exempelvis ris, förkokas. Såserna är den 

viktigste ingrediensen, förklarade Jonas 

Regnér, eftersom de bär fram smakerna 

i maten. Därför lagas de bara av specialutbildade 

kockar. 

Lantmännens koncernchef Per Strömberg klippte bandet tillsammans med 

Stefano Catenacci, Operakällaren. 

snabbkyls direkt 

Den andra delen utgörs av själva tilllagningslinjen, 

som består av tre delar: 

Dukning, kokning i en mikrovågstunnel och 

nedkylning. Dukningen, dvs placeringen av 

” 

När vi har 

etablerat oss i 

Malmö är steget 

inte långt till 

Köpenhamn ” 

de olika ingredienserna i trågen, görs både 

maskinellt och manuellt, därefter försluts 

trågen med en film. Under kokningen 

avdödas bakterier och den vattenånga som 

bildas pressar ut syret genom en backventil, 

så att det blir vakuum inne i förpackningen. 

Trågen snabbkyls direkt efter kokningen och 

går sedan igenom en röntgenmaskin, innan 

de etiketteras. Metoden gör att produkterna 

får en hållbarhet på 18 - 22 dagar i kylförvaring 

utan konserveringsmedel. 

För närvarande produceras i genomsnitt 

7 000 tråg per dag av de ca 30 anställda 

i köket, men än utnyttjas bara en del av 

kapaciteten. Menyn består av 15 rätter och 

tio rätter byts ut löpande under ett år. 

Expansion i hela landet 

Efter att huvudsakligen ha funnits i 

Stockholmsområdet etablerar sig Gooh nu i 

hela landet, vilket har blivit möjligt genom 

centrala avtal med Ica och Coop. I början 

av februari öppnades 18 nya shop in shops i 

dagligvarubutiker i Göteborg och under året 

räknar Gooh med att vara uppe i över 400 

butiker. 

Gooh har även slutit ett avtal med 

Reitan Servicehandel, som innebär att 

företagets rätter kan komma in på hyllorna 

hos 250 7-Eleven, Pressbyrån och Shellenheter 

i Linköping, Örebro, Borlänge och 

Stockholm. 

Snart kan det även bli dags för export 

till övriga Norden, konstaterade Cerealias 

koncernchef Magnus Johansson: 

– När vi har etablerat oss i Malmö är 

steget inte långt till Köpenhamn, som kan 

bli en första internationell satsning. 


Såserna är viktiga för smaken på Goohs rätter. Här kokas tomatsås. 

Efter kokningen tas regelbundna stickprover där trågen vägs och temperaturen inne i förpackningarna 

kontrolleras. 

Kvalitetskontroll. 

”Dukningen” av trågen görs både maskinellt 

och manuellt. Den färska koriandern läggs på 

för hand. 

Tre megatrender 

Vid en pressträff i mars presenterade 

Goohs VD Jonas Regnér tre rådande 

megatrender – hälsa, njutning och 

bekvämlighet – som han menar talar för 

en fortsatt positiv försäljningsutveckling 

för Goohs produkter. 

Svensken äter 175 av årets måltider 

utanför hemmet och Sverige tillhör, 

tillsammans med Storbritannien och 

USA, de länder där man köper mest 

färdigmat. 

Kunderna väljer snabbmat och 

färdigmat 

• till lunch för att de är stressade 

• till middag av bekvämlighet 

• för att tid och inspiration saknas och 

• för att 70 procent inte vet vad de ska 

äta till middag ikväll. 


tema: utBildning 

för få vill utveckla framtidens mat 

Trots att livsmedelsindustrin är den fjärde 

största branschen i Sverige, är det svårt att 

få ungdomar att söka högre utbildningar 

med livsmedelsinriktning. Bland de 

anställda i livsmedelsindustrin finns idag 

bara två procent akademiker. 

Alarmerande, javisst, men vad kan 

man göra åt det – och vad gör man? Den 

frågan ställer vi här i den första delen av 

vårt utbildningstema, som fortsätter i nr 

4. Vi kommer då att titta lite mer på vilka 

utbildningar som erbjuds idag. 

I projektet ”Livsmedel – en attraktiv 

bransch”, som Meny har tagit initiativet 

till (se LiF 1/10 s 20), är syftet att öka 

livsmedelsbranschens attraktionskraft. På 

en del håll har man länge uttryckt det som 

att ”livsmedelsindustrin måste bli sexigare”. 

Och visst är det så. Frågan är återigen hur. 

Inte hjälper i alla fall initiativ som ”Äkta 

vara”, där kemi (i negativ bemärkelse) 

utpekas som livsmedelsindustrins bästa vän. 

Inte kan det locka fler att läsa kemi – och 

det är ofta just vad som krävs för att kunna 

göra en karriär på livsmedelsområdet, det 

menar Anna Blücher, universitetslektor på 

Linnéuniversitetet. 

Christina Skjöldebrand, professor i 

livsmedelsteknik, konstaterar att det länge 

varit ett stort teknikerfokus i branschen. 

Hon betonar vikten av att nu se mer på 

hur marknaden ser ut, vad studenterna 

efterfrågar och vad industrin egentligen har 

för behov framöver. 

Ovärderligt nätverk 

I Skåne har ett antal livsmedelsföretag 

förklarat att de är intresserade av att 

ta emot traineer, som de är villiga att 

erbjuda arbete efter avslutat program, 

något som naturligtvis även uppskattas av 

studenterna. Skånes Livsmedelsakademis 

VD Lotta Törner framhåller att detta gränsöverskridande 

traineeprogram, som är både 

Annons 

Celiakiföreningen 

branschgemensamt och företagsspecifikt, 

ger ett ovärderligt nätverk. 

Vi frågade ett antal personalchefer 

inom livsmedelsindustrin, om de tycker 

att dagens livsmedelsutbildningar ger 

den kompetens som branschen behöver. 

Det tycker man överlag, men vi fick även 

kommentarer om att utbildningarna saknar 

förankring i arbetslivet och har för låg nivå 

för att ge spetskompetens. Man saknar 

också utbildning inom ledarskap och 

beteendevetenskap för personal i ledande 

funktioner. 

Vi bad även om tips på hur man ska få 

ungdomar intresserade av livsmedelsbranschen. 

Bland förslagen fanns mer 

studiebesök och information redan på 

högstadiet, att industrin är mer synlig på 

evenemang i skolorna och att livsmedelskunskap 

kommer in i hemkunskapen. 

åsa leife och carina MalM 


Christina 

Skjöldebrand: 

”Hög 

tid att 

ändra 

utbildningarna” 

för att sverige ska kunna bli det omtalade ”nya matlandet” 

behöver berörda i livsmedelsbranschen verkligen veta vad de 

gör. det menar christina skjöldebrand, adjungerad professor 

i livsmedelsteknik vid lunds universitet. hon tycker också att 

det är hög tid att se mer på behovet av kunskap hos industrin 

och se vad blivande studenter vill utbilda sig till och vilken typ 

av jobb de vill ha – och att designa livsmedelsutbildningarna 

därefter. text och foto: åsa leife 

Den industriellt framställda maten har satts 

under lupp på sistone. 

– Men, konstaterar Christina 

Skjöldebrand, maten måste följa den 

utveckling som sker i samhället i övrigt. Vi 

kan inte leva det liv vi lever utan att utnyttja 

industrimaten. Dagens livsstil förutsätter 

att vi utnyttjar industrimat, annars har vi en 

ekvation som inte går ihop. 

– Vi måste lyfta fram de innovationer 

som har gjorts. Det är viktigt att visa vad vi 

faktiskt åstadkommit i branschen. Det går 

inte att gå bakåt i utvecklingen – inte minst 

som vi ju måste ha mat. 

Industrins mat är alltså bra, men sluttillagningen 

haltar eller görs dubbelt, inte 

minst i storhushållen, påpekar Christina. 

relativt ny industri 

Livsmedelsindustrin är inte så gammal som 

industri betraktad. Den kom egentligen 

igång först på 50-talet – först i USA, i och 

med att djupfrysningstekniken utvecklades, 

så egentligen finns ingen historia att tala 

om. Konserveringstekniken fanns förstås 

tidigare än så, men då bara i hemmen. 

– Livsmedelsindustrin kan ha vuxit 

fram för snabbt. Kanske blev hoppet från 

hemlagat för stort, funderar Christina. 

Själv fick hon sin teknikutbildning i 

Lund på 70-talet. Utbildningen var helt ny 

då och Christina kom så småningom att 

doktorera i livsmedelsteknik. 

– Som färdig forskare var det ursvårt 

att få jobb i livsmedelsindustrin. Det var 

egentligen bara företag som Tetra Pak 

och ABB som inte lät sig skrämmas av en 

doktorsgrad. 

Det här problemet, att utbildning 

betraktas med skepsis, kvarstår för många 

av dagens akademiker. Och därmed finns 

även brist på mottagarkompetens hos 

företagen, alltför få kan ta tillvara värdefull 

forskning och omsätta den i praktisk användning. 

Tekniska utbildningar 

Traditionellt har livsmedelsutbildningar 

varit mycket tekniska och utbildningsorganisationerna 

lever fortfarande i tron att 

de ska erbjuda tekniska utbildningar, men 

det är kanske dags att ändra på det nu. 

– Men inte bara teknisk utbildning 

behövs, man måste också se mer på hur 

marknaden ser ut. Vad vill studenterna 

lära sig och vad behöver producenterna? 

Här finns ett glapp idag. Kanske måste 

man satsa mer på design, service och förpackning 

– se mer på hur konsumenterna 

gör sina val. Men industrin måste också 

vara beredd att ta emot de nyutbildade. 

låga löner och låg status 

Livsmedelsyrket startade som ett hushållshantverk, 

något som märks än idag. 

– Det präglas i stor utsträckning av låga 

löner och låg status. Vi behöver därför lyfta 

fram positiva delar – visa hur säker och bra 

industrins mat är, vilket viktigt jobb man 

har då det gäller hygien och säkerhet. Och 

här har ju inte medierna hjälp till direkt. 

Ett antal TV-program, som exempelvis 

Landet Brunsås och Matakuten har ju 

knappast ökat intresset för att arbeta inom 

livsmedelsindustrin. 

Vi har världens bästa kockar. Restaurangakademin 

gjorde ett bra jobb där, menar 

Christina. Branschen fick förebilder och 

kockyrket gjordes till ett glamouryrke. 

Något liknande skulle livsmedelsindustrin 

behöva. 

– Vill man jobba med mat idag, väljer 

man att bli kock. Hur ska vi istället få 

ungdomar att välja det löpande bandet? 

styrning krävs 

Att Sverige ska kunna bli det ”nya matlandet” 

utan en översyn av kunskap och 

en massiv utbildningsinsats på alla plan, 

framstår för Christina som ytterst naivt, så 

länge industrin inte har bättre kunskaper om 

vad de gör. 

– Här har fruktansvärt mycket ryckts 

ur sitt sammanhang. För att kunna göra 

Sverige till det nya matlandet krävs styrning 

av politiker och experter. 

Avslutningsvis konstaterar Christina 

Skjöldebrand: 

– Vi har en omdebatterad och undervärderad 

bransch – och nytt matland eller 

inte – så krävs en balanserad syn och kunskap 

om mat, samhälle och livsstil. Lite 

glamour skulle förstås inte heller skada. 



Traineer för framtidens jobb 

– en av de första mycket tydliga uppgifter jag fick från näringslivet, då jag tillträdde 

som vd för skånes livsmedelsakademi, var att försöka göra livsmedelsbranschen mer 

attraktiv för studenterna, berättar lotta törner. 

nu är det på gång. den 1 september 2010 startar skånes livsmedelsakademi ett 

traineeprogram för utexaminerade studenter som vill göra karriär i livsmedelsbranschen. 

text: åsa leife foto: cecilia hJalMatsson och arne berGe 

Efter tre års utvecklingsarbete är Skånes 

Livsmedelsakademi nu redo att sjösätta sitt 

traineeprogram, som kommer att pågå i 15 

månader och erbjuda tio personer plats. 

Till en början gällde det att se om 

det fanns ett intresse från industrins och 

studenternas sida, men man behövde också 

bena ut vilken roll livsmedelsakademin 

skulle ha i ett sådant här program. 

– Med studenternas hjälp kom vi fram 

till att det skulle vara attraktivt att få sig ett 

företag tilldelat och att programmet skulle 

leda till en anställning. Att behöva ägna 

femton månader åt ett traineeprogram och 

sedan ändå inte veta om man hade jobb, 

lockade inte. 

vD-nätverk 

Lotta Törner berättar också att akademin 

startade ett VD-nätverk och där fick idel 

positiva kommentarer till idén med ett 

traineeprogram, som är till för långsiktig 

kompetensväxling och framtida ledarförsörjning. 

Bland de företag som erbjuder traineeplatser 

finns Procordia, Leaf, Pågen och 

Bring Frigoscandia. 

– Även Bergendahls hör till dem som 

Många studenter vill förstås gärna 

veta mer om traineeprogrammet, som 

är Skånes Livsmedelsakademis senaste 

studentsatsning. 

har anmält sig och det är naturligtvis jättekul 

att ha fått med handeln också. Nu 

hoppas vi på en riktigt bra första omgång, 

så att vi kan locka fler företag att gå med på 

lite sikt. 

innovation och mentorskap 

Traineeprogrammet riktar sig till studenter 

i hela Skandinavien som vill satsa på en 

framtida karriär inom livsmedelsindustrin. 

Det kan t ex handla om civilingenjörer, 

civilekonomer, agronomer eller beteendevetare. 

Men även produktutvecklare och 

logistiker och andra, som har varit ute och 


Skånes Livsmedelsakademis VD Lotta Törner 

berättar att arbetet med att ta fram traineeprogrammet 

inte alltid har varit helt enkelt. 

jobbat ett par år, kan vara intressanta. 

Traineerna kommer att vara anställda på 

ett av livsmedelsakademins partnerföretag. 

– Livsmedelsakademin ska ha hand 

om femton procent av programmet. Vi ska 

bland annat lära studenterna att jobba med 

innovation och mentorskap – sådant som vi 

är bra på, förklarar Lotta Törner. 

Utbyte av erfarenheter 

Det gemensamma traineeprogrammet, som 

Mia Werner är ansvarig för, kommer också 

att inrymma studieresor och studiebesök, 

där studenterna får se hur det kan vara 

att arbeta på de olika arbetsplatserna. 

Naturligtvis ska de även få möjlighet att 

utbyta erfarenheter. 

– Vi kommer att följa upp det hela 

mycket noggrant. Nu hoppas vi att företag, 

som inte varit vana att anställa akademiker, 

kommer att våga vara med, eftersom vi 

delar på kostnader och ansvar, säger Lotta 

Törner. 

Tanken är att studenterna ska kunna få 

sommarjobb på företagen innan programmet 

drar igång. De ska förhoppningsvis också 

ges möjlighet att göra sina exjobb på företagen. 

Konkurrensen 

är benhård 

Med skånes livsmedelsakademis 

traineeprogram 

hoppas man kunna attrahera 

den bästa och mest välutbildade 

arbetskraften. Men 

det är många branscher som 

är ute efter de unga, lovande 

medarbetarna. procordias 

vd Mikael aru hyser dock 

gott hopp om att kunna locka 

några till sig. 

text: åsa leife foto: boris GriMbäck 

Mikael Aru 

Med det unika traineeprogrammet vill Skånes Livsmedelsakademi öka den sydsvenska 

livsmedelsnäringens attraktionskraft, med målet att skapa framtidens 

konkurrenskraftiga livsmedel. 

– Skånes Livsmedelsakademi har lagt ner ett mycket stort arbete här. Det 

har både gällt att få ihop programmet på ett bra sätt och att hitta de självklara 

arbetsgivarna, berättar Mikael Aru, en av inspiratörerna till traineeprogrammet. 

Under årens lopp har Procordia själva rekryterat en hel del traineer och idag 

återfinns dessa på många olika nivåer i organisationen. Och självklart kommer 

Procordia att erbjuda plats för några traineer även i livsmedelsakademins program, 

minst ett par, tre stycken. 

ingen engångsföreteelse 

– Vi har varit med och jobbat för att göra traineeprogrammet ännu mer attraktivt. 

Idag är det benhård konkurrens om de mest talangfulla studenterna. Alla branscher 

slåss om dem, så det gäller för oss att ha ett konkurrenskraftigt program. Det kan 

stärka både företagets och hela branschens image, tror Mikael Aru. 

Att företagen inte direkt har stått på kö för att få vara med, tror han har med det 

rådande konjunkturläget att göra. 

– Alla företag är inte redo att rekrytera just nu. Dessutom vill nog flera först se 

resultatet på lite sikt. 

Den här omgången av traineeprogrammet ska alltså ingalunda ses som en 

engångsföreteelse. Men självfallet vill man, innan man beslutar om en fortsättning, 

först få chansen att utvärdera det hela. 

– Jag tror på ett mycket positivt utfall och hoppas att akademin ska kunna ha ett 

nytt program klart under 2011. 

På frågan om den här satsningen ska ses som ett underkännande av befintliga 

högre utbildningar, svarar Mikael Aru: 

– Inte alls, detta är ett sätt för oss som industri att bli attraktivare som arbetsgivare, 

där vi tar tillvara på de verkligt talangfulla studenterna på ett ännu bättre sätt. 

Det här är vårt sätt att rekrytera morgondagens ledare. 



branschens 

attraktionskraft 

måste öka 

Anna Blücher, 

universitetslektor 

på 

Linnéuniversitetet. 

i Meny-projektet ”livsmedel – en attraktiv bransch” är syftet att 

öka livsmedelsbranschens attraktionskraft. 

Men varför är det då så svårt att locka ungdomar till livsmedelsutbildningarna? 

”det har vi frågat oss i många år”, förklarar en av deltagarna 

i projektet, anna blücher, universitetslektor på linnéuniversitetet. 

text: åsa leife foto: nisse nilsson 

– Allt färre läser idag naturvetenskap på 

gymnasiet och färre blir därmed behöriga 

att söka till högre livsmedelsutbildningar, 

förklarar Anna Blücher, som är programansvarig 

för Nutrition och Livsmedelsvetenskap 

på Linnéuniversitetet. 

Detta Sveriges nyaste universitet 

bildades den 1 januari 2010 då Högskolan i 

Kalmar och Växjö universitet gick samman. 

– Naturligtvis kan man ifrågasätta om 

våra gymnasieelever verkligen behöver 

läsa både kemi B, biologi B och kemi C. 

Men det är viktigt för att hålla fast vid 

kvalitetskraven – och om vi ska uppnå 

vad forskningen och livsmedelsföretagens 

utveckling kräver, säger Anna Blücher. 

Kemi nödvändigt 

Basår och basterminer finns för att nya 

studenter ska kunna komplettera sina ev 

brister. Men varför söker de ändå inte till 

högre livsmedelsutbildningar? 

– Livsmedelsindustrin är inte den enda 

bransch som har rekryteringsproblem. Det 

finns många naturvetenskapliga utbildningar 

som nästan inte får några ansökningar 

alls, exempelvis kemilärarutbildningen. 

Många tycker säkert att kemi är trist. 

Men kemi är nödvändigt – och en bas i 

livsmedelsvetenskapen. 

”Livsmedelskemi” får mycket stryk i 

”Äkta vara”-reklamen, konstaterar Anna. 

– Det har gjort många oroliga och 

negativa. 

Vad man till att börja med behöver 

göra, är att försöka få kemi att verka kul 

redan på högstadiet, så att eleverna vill läsa 

det i gymnasiet – och på gymnasienivå så 

intressant att de vill fortsätta läsa det. 

Det faktum att intresset för gastronomi- 

och dietistutbildningarna haft stort söktryck 

på alla håll, kan kanske förklaras av att de 

bara kräver samhällsprogrammet som bas på 

gymnasiet, tror Anna Blücher. 

stort hälsointresse 

Självklart krävs också ett ökat intresse 

från livsmedelsindustrins sida för att öka 

branschens attraktionskraft. Annars riskerar 

man att i förlängningen inte kunna hitta den 

kompetens som behövs. 

– Kanske kan vi använda oss av vad 

som hänt i tillsatsdebatten på ett positivt 

sätt. Hur vi ska kunna göra det, funderar 

vi just nu på i vårt Meny-projekt. Intresset 

för hälsa är också mycket stort just nu, men 

det gäller att hitta kanalerna för att koppla 

hälsointresset till livsmedel. Vi måste 

kanske helt enkelt gå ut och locka med 

förklaringen: ”Vi ska lära oss att tillverka 

ännu bättre livsmedel – bra för vår hälsa och 

utan några onödigheter”. 

Testat namnbyte 

– De studenter som väl kommit till vårt 

utbildningsprogram, blir efterhand inte 

bara intresserade av nutrition utan även av 

livsmedelsproduktion, säger Anna Blücher. 

För en del år sedan var trenden att döpa om 

”livsmedels”- och ”teknik”-utbildningar 

till något mer lockande, något som innehöll 

mer ”mat”, ”kost” eller varför inte 

”nutrition” i namnet. 

– Vi såg faktiskt en uppgång från en 

till tjugofyra sökande första året efter att vi 

hade döpt om vår utbildning, men intresset 

har dalat igen. Och på sistone har till och 

med den stora nutrionistutbildningen i 

Stockholm krympt. 

Läget är alltså minst sagt bekymmersamt. 


Annons 

Lantmännen 


Liza Rosén är doktorand i industriell 

näringslära och forskar om fullkornsprodukter. 

forskning för 

nyttigare mat 

fullkorn är nyttigt. det är de 

flesta överens om, men inte så 

många kan förklara varför det 

egentligen är bra för kroppen. 

vid functional food science 

centre i lund ser forskarna 

en ny trend – att allt fler 

konsumenter nu vill veta vad 

det vi äter gör när det kommer 

in i kroppen. något som 

ställer nya krav på branschen 

och på forskningen. 

text och foto: ola isaksson 

– Många äter fel, trots att de samtidigt har 

ett växande intresse för mat, säger Inger 

Björck, professor i industriell näringslära. 

Hon är centrumföreståndare för 

Functional Food Science Centre, FFSC, 

vid Lunds universitet. Centrat omfattar 

bl a ett tvärvetenskapligt doktorandprogram, 

Funcfood, med fokus på hälsobefrämjande 

livsmedel. Under vintern och våren har 

forskarna vid doktorandprogrammet 

presenterat sina första resultat. I fokus ligger 

havre, råg, kostfiber i blåbär och ett nytt 

sorts matfett. 

Inger Björck menar att det finns ett sug 

bland konsumenter att veta mer om mat 

och hur det påverkar hur vi mår fysiskt och 

psykiskt. 

– Det handlar inte bara om nya smaker, utan 

också om hur det vi äter påverkar kroppen. 

Allt högre krav 

Och intresset för ny mat har troligtvis aldrig 

varit så starkt i Sverige som det är just nu. I 

livsmedelsbutikerna ställer vi allt högre krav 

på utbudet och i köken lagas det nydanande 

rätter som både ska se bra ut, smaka gott 

och vara nyttiga. Det blir betydligt enklare 

att lyckas, åtminstone med det sistnämnda, 

om den som lagar maten har kunskap 

om hur de olika ingredienserna påverkar 

kroppen. 

– Även om de flesta har köpt konceptet 

att fullkorn är bra, så kanske man inte 

alltid vet varför, säger Ulrika Andersson, 


doktorand i molekylär signalering, som 

tillsammans med Liza Rosén, doktorand 

i industriell näringslära, forskar om 

fullkornsprodukter – främst av råg. 

råg nyttigare än vete 

De båda forskarna har tittat på skillnaden 

mellan vit råg och vitt vete och kommit 

fram till att det inte bara är det fiberrika 

yttre skalet på kornet som är mer hälsosamt 

i rågen. De kan även se att den inre vita 

delen av rågkärnan ger bättre insulin- och 

blodsockervärden än vetebröd med rågkli. 

– Trots det, är det mesta av brödet i 

butiken bakat bara på vetemjöl, säger Liza 

Rosén. 

Fortfarande återstår en del forskning 

innan Ulrika Andersson och Liza Rosén 

med säkerhet kan förklara vad som ligger 

bakom rågens hälsoeffekter. 

– Rågprodukter har visat sig ge ett 

välreglerat blodsockersvar och en bra 

mättnad. Nu återstår att ta reda på om vi kan 

förstärka dessa egenskaper och på så sätt 

ta fram ännu nyttigare rågprodukter, säger 

Liza Rosén. 

Till dess vill hon rekommendera alla som 

äter fullkorn att ta vara på hela kornet, vilket 

enkelt kan göras genom att koka gröt eller 

baka eget bröd. 

– Förutom att vara goda så bidrar 

fullkornsprodukter också till att minska 

risken för hjärt- och kärlsjukdomar, typ tvådiabetes 

och vissa cancersorter. Dessutom 

innehåller fullkorn många nyttiga vitaminer, 

mineraler och antioxidanter. Fibrerna 

hjälper även till att hålla magen i trim, säger 

Liza Rosén. 

havre är nyttigt 

Kristina Andersson, forskare i kärlfysiologi, 

hoppas hitta nya sätt att använda och förfina 

havre för användning i livsmedelsprodukter. 

På så sätt skulle havrets kolesterolsänkande 

verkan kunna användas på ett mer effektivt 

vis, hoppas hon. 

– Ät gröt eller müsli med havregryn i. 

Och om du dricker en mellanmålsdryck, välj 

då en med havre i. Ett annat tips är att strö 

havrekli i pannkakssmeten, föreslår Kristina 

Andersson. 

Men havrets kolesterolsänkande effekter 

Annons 

SIK 

har inte samma effekt på alla människor. 

Vissa påverkas inte i samma grad som 

andra. Varför det är så, hoppas Kristina 

Andersson att hon får svar på. 

– Men havre är nyttigt även om man 

inte får sin kolesterolhalt sänkt, betonar 

Kristina. 

fAKTA 

Functional Food Science Center, FFSC, 

finansieras av Lunds universitet, Region 

Skåne och ett antal företag inom 

livsmedelsbranschen. 

Det tvärvetenskapliga doktorandprogrammet 

forskar om: 

• Ny teknik för att skräddarsy 

matfetter. 

• Kostfiber i bär för bättre tarmhälsa. 

• Hälsoeffekter av fullkorn, framförallt 

råg. 

• Havrets kolesterolsänkande effekter. 


Prof Joachim Scholderer deltar i ett projekt 

vid Aaarhus universitet där man tittar på de 

signaler en förpackning sänder till konsument. 

bättre förpackningar behövs 

till hälsosamma matvaror 

hur kan livsmedelsproducenterna på bästa sätt informera konsumenterna om en varas 

närings- och hälsovärde med hjälp av förpackningen? den frågan ska prof Joachim 

scholderer vid handelshögskolan på aarhus universitet försöka få svar på. i slutet av året 

väntas de första resultaten. text: christer källströM 

Emballagen till hälsosamma och miljövänliga 

livsmedel är ofta mycket tråkiga 

och ointressanta jämfört med förpackningar 

avsedda för ”vanliga” livsmedel. Varför är 

det så? 

– Många produktchefer tror att nyttiga 

varor ska likna medicinska artiklar när det 

gäller förpackningar. Det är en inställning 

som fortfarande hänger kvar, säger professor 

Joachim Scholderer. 

De vanligaste färgerna på omslagen 

till medicinska produkter är ljusgrönt 

och blått. Det är dessa färger som anses 

utstråla trygghet och säkerhet. Men 

Joachim Scholderer tror inte att dessa färger 

nödvändigtvis passar till förpackningar för 

Det här ”heatmap”-exemplet visar hur ögonen hos ett antal olika 

konsumenter rört sig över en butikshylla. På det här viset kan man 

alltså se vad som får mest uppmärksamhet. 

hälsosam mat. Många andra förhållanden 

spelar in. 

– Det handlar om form, genomskinlighet, 

varumärke, material och liknande när 

konsumenterna fattar sina beslut i affären. 

Trots att intresset för hälsa har ökat kraftigt 

på sistone, så använder konsumenterna bara 

några få sekunder på att studera varudeklarationerna. 

Så det gäller att informationen 

på ett livsmedel är ytterst precis och lättförståelig. 

reaktioner studeras 

Det rör sig en mängd information i 

konsumentens huvud när han eller hon 

på kort tid ska välja vara. Forskarna 

Av en sk ”Gazeplot” framgår 

hur en konsument läst 

av ett mjölkpaket. 

ska därför studera folks känslomässiga 

reaktioner, uppmärksamhet, mottaglighet, 

förståelse och beteende när de ser olika 

slags emballage. Den här delen av undersökningen 

sker genom att folk får se olika 

bilder på datorskärmar. 

Förutom laboratoriestudier och 

intervjuundersökningar ska forskarna också 

studera folks reaktioner ute i butikerna. 

Flera tusen personer kommer att omfattas 

av projektet, där de första resultaten väntas 

vara färdiga mot slutet av året. 

Optimal kombination 

Syftet med projektet är alltså att få fram den 

optimala kombinationen av de hälsosamma 


” 

Förpackningen ska vara 

sådan att konsumenten 

utan svårighet omedelbart 

förstår att här är det något 

nyttigt och bra ” 

signaler och andra informationselement som 

förpackningen sänder till konsumenten. 

Hur ska då den perfekta förpackningen 

av en hälsosam vara se ut? 

– Det ska förhoppningsvis undersökningen 

komma fram till. Men några 

faktorer är viktiga: förpackningen ska 

vara sådan att konsumenten utan svårighet 

omedelbart förstår att här är det något 

nyttigt och bra. Konsumenten ska alltså 

förstå spontant, när han eller hon ser den 

rätta produkten, säger Joachim Scholderer. 

Undersökningen utförs vid MAPP-centret, 

Handelshögskolan på Aarhus universitet. 

Det statliga Strategiska Forskningsrådet 

har bidragit med 11 milj DKK till detta 

detaljerade forskningsprojekt. Arla deltar 

också och alla undersökningar blir utförda 

med mejeriprodukter från Arla. 

få läser märkningar 

Vid MAPP-centret har man också studerat 

konsumenternas förmåga att läsa och tolka 

märkningen på livsmedel. Undersökningen, 

som är avslutad och gjord av prof Klaus 

G Grunert vid MAPP-centret, i samarbete 

med European Food Information Council i 

Belgien, visar att konsumenterna generellt 

sett är bra på att tolka deklarationerna på 

livsmedel. Men det är få som gör det. 

I undersökningen har 11 600 konsumenter 

från sex olika länder deltagit. De 

observerades och intervjuades medan de 

gjorde sina inköp i affärerna. 

Engelsmännen bäst 

När konsumenterna i tidigare undersökningar 

tillfrågats om de läser märkningarna, 

svarade hälften ja. Men när folk i Grunerts 

undersökning observerades ute i butikerna 

var det betydligt färre som faktiskt studerade 

deklarationerna. Engelsmännen var 

bäst med 27 procent medan fransmännen 

var sämst med nio procent. 

Danska konsumenter deltog inte i 

undersökningen, men enligt prof Klaus G 

Grunert, bör danskarna ligga mitt emellan 

de engelska och franska. 


samhall satsar på Meny- 

utbildning i lågkonjunktur 

– efter att ha deltagit i den här 

kursen kan jag bara konstatera 

att jag är glad över att jag är så 

noga med kyl och skafferi hemma, 

berättar Marita ahonen, som är 

en av de 200 på samhall som 

under en tvåårsperiod kan ta 

Menykörkortet i livsmedelshygien. 

text anna-karin hallGren 

foto: lena Granefelt 

Samhall är ett företag som skapar jobb 

för personer med funktionsnedsättning 

eller nedsatt arbetsförmåga. Företaget 

har verksamhet på 250 orter i Sverige 

och 21 000 medarbetare. Flera av dem 

arbetar på olika sätt med livsmedel – i 

lunchrestauranger, med inhandling och 

leverans av lagad mat till pensionärer etc. 

De deltar i offentlig upphandling och har 

samma krav på sig som andra i samma 

bransch. 

Stefan Tengman är utvecklingschef på 

Samhall: 

– Det är viktigt att våra medarbetare 

har rätt kompetens och det gäller inte minst 

säkerhet kring livsmedel. Runt tvåhundra 

av våra medarbetare har möjlighet att ta 

Menykörkortet i livsmedelshygien under en 

tvåårsperiod. 

Genom ett avtal med Meny har 

Samhalls medarbetare även möjlighet att 

gå den webbaserade kursen ”Att använda 

och förstå livsmedelslagen”. En handfull ur 

produktionspersonalen kommer också att 

kunna gå den mer djuplodande HACCPutbildningen 

som sträcker sig över 15 

veckor. 

Utbildning i lågkonjunktur 

95 procent av Samhalls anställda är anvisade 

från arbetsförmedlingen. Har man 

en funktionsnedsättning kan det vara tufft 

att ta sig in på arbetsmarknaden på egen 

Samhall skapar jobb för personer med funktionsnedsättning. Nu ska 200 av dem gå 

Menys webbaserade Menykörkort i livsmedelshygien. 

hand. Samhall har ett uppdrag från staten 

att medarbetarna ska lotsas vidare till jobb 

hos andra arbetsgivare. Det målet ligger på 

fem procent av det totala antalet anställda 

med funktionsnedsättning. Under 2009 gick 

närmare 1 000 personer vidare till andra 

arbetsgivare. 

Lågkonjunkturen har naturligtvis 

drabbat även Samhall. 

– Men i vårt uppdrag ingår att ingen 

med funktionsnedsättning ska sägas upp på 

grund av arbetsbrist. Däremot passar vi på 

att intensifiera våra utbildningsinsatser, där 

Meny ingår, säger Stefan Tengman. 

För Samhall, som har sin verksamhet 

över hela landet, passade konceptet med 

Menys webbaserade utbildningar bra. 

Kurserna är lika tillgängliga för alla, oavsett 

var man arbetar. Dessutom är det bara 

HACCP-kursen som har en gemensam 

kursstart. 

Dyslexi inget hinder 

Menys basutbildning i livsmedelshygien är 

helt webbaserad och deltagarna väljer själva 

när de vill starta, i vilken takt de vill gå sin 

kurs och vid vilken tid på dygnet. 

Kursen är helt självinstruerande och 

varje avsnitt inleds med ett förtest som följs 

av ett teoriavsnitt. Varje avsnitt avslutas 

med ett delprov. Hit fram kan deltagaren 

logga in och ut hur många gånger som 

helst under en månads tid. Den avslutande 

examinationen kan man dock bara göra en 

gång. 

– Nu har de första börjat ta sina Menykörkort 

i livsmedelshygien och jag har fått 

positiva återkopplingar, berättar Stefan 

Tengman. 

Marita Ahonen är en av dem. 

– Jag är dyslektiker och var lite nervös 

innan jag skulle gå kursen. Men det här 

passade mig bra. Det fanns ingen klocka 

som tickade, utan jag kunde gå kursen helt 

i min egen takt. 

– De nya kunskaperna kommer 

verkligen till användning i mitt arbete. Jag 

internutbildar personal som levererar kyld 

mat till pensionärer och jag visste ju sedan 

tidigare att det är viktigt att man inte bryter 

kylkedjan. Men att det går så fort från det 

att maten blir dålig, tills att den blir rent 

farlig – det var faktiskt lite skrämmande, 

säger Marita Ahonen. 

Hon berättar att hon tog god tid på sig. 

– Jag gjorde ett bra grundarbete och 

kände mig trygg i att jag kunde gå tillbaka 

och göra om tester tills jag kände mig säker. 

När jag väl gjorde examinationen blev jag 

förvånad över att det gick så smidigt. 

– Det var en stor fördel att språket var 

enkelt. Förutom namnen på olika bakterier, 

så stötte jag inte på några ord som var 

svåra att förstå. Eftersom alla texter även 

läses upp, var inte min dyslexi ett hinder, 

konstaterar Marita Ahonen. 


Annons 

Prosanitas 


siK bjöd på färsk forskning 

sensorik, hållbarhet och livsmedelssäkerhet 

var några av 

ämnena, när sik presenterade 

aktuella forskningsprojekt den 

10 mars. 

text: carina MalM 

foto: bo håkansson 

Annika Åström på SIKs avdelning för 

sensorik och arom förklarade varför det 

är så viktigt att sätta ord på smaker – och 

varför det är så svårt. En förklaring är 

det svaga sambandet mellan smak- och 

doftcentret och det verbala centret i hjärnan. 

Andrea Lembke, produktutvecklare på 

Santa Maria, berättade om ett projekt, där 

man tillsammans med SIK har tagit fram 

en modell för att utveckla ett sensoriskt 

språk för intern resp extern kommunikation. 

Personal inom utveckling, kvalitet och 

marknad har gått en sensorikutbildning 

och en intern sensorisk expertpanel har 

bildats, som bl a tar fram sensoriska 

produktspecifikationer. Santa Maria har 

även tagit fram lukt- och smakord för 

”varma kryddor” i en reklambroschyr. 

Doktoranden Lina Svanberg 

presenterade EU-projektet ProPraline, 

som SIK är koordinator för. Projektets 

övergripande mål är att stärka små- och 

medelstora europeiska chokladtillverkares 

konkurrenskraft genom att lösa kvalitetsproblem, 

som sprickor i skalet och grå 

utfällning på ytan, sk fettblom, hos praliner. 

bättre färdigrätter 

Gunnar Hall presenterade ett annat 

EU-projekt, ”Double Fresh”, vars syfte 

är att utveckla godare och hälsosammare 

färdigrätter. Ett flertal nya teknologier för 

kyld färdigmat har testats i olika länder och 

SIKs roll har varit att analysera kvaliteten 

genom att fånga måltidsupplevelsen på ett 

analytiskt sätt. 

– Vi har utvecklat två nya metoder för 

analys av kulinariska egenskaper – culinary 

profiling, där olika sensoriska aspekter 

från kylskåp till tallrik analyseras – och 

culinary gas analysis, som innebär analys av 

Under mingellunchen kunde deltagarna prova på en mängd aktiviteter, som att titta på 

bakterier i mikroskop. 

rätternas luktande ämnen både före och efter 

uppvärmning, berättade Gunnar Hall. 

sjömat är miljömat 

SIK har tillsammans med norska SINTEF 

analyserat var den norska fiskeribranschen 

står miljömässigt med fokus på klimatfrågan. 

Produktionen av viktiga exportprodukter, 

som odlad lax, odlade blåmusslor 

samt vildfångad torsk, sej, kolja, sill och 

makrill, har analyserats fram till butik. 

För laxens del står foderproduktionen 


Intresset för olika ”skumma material” var stort. Här pågår sensoriskt test av chokladbitar. Vilken 

är godast – och varför? 

för nästan hela delen av odlingens utsläpp 

av växthusgaser. Fiske av bottenlevande fisk 

kräver betydligt mer diesel än sk pelagiskt 

fiske. Odlad och vildfångad fisk har ungefär 

samma klimatpåverkan, fast av olika 

orsaker. Några slutsatser är att förädling 

bör ske före export och att mer fisk bör 

exporteras superkyld eller fryst istället för 

färsk. 

Enligt FAO har Norge det bästa fisket i 

världen, trots att bara 60 procent av koden 

för ansvarsfyllt fiske är uppfylld. 

Jämfört med nötkött orsakar fisk 

små utsläpp av växthusgaser, ca 1 - 4 kg 

koldioxidekvivalenter/kg ätbar del, vilket 

kan jämföras med nötköttets 30 kg. 

Ulf Sonesson rapporterade vad som 

är på gång för att minska utsläppen och 

menade att diskussionen har blivit mer 

nyanserad på senare tid. Det finns t ex stora 

skillnader mellan olika produktionssystem 

och gräsbevuxna marker fungerar som 

kolkällor. Biprodukter kan användas till 

biogas och hela djuren kan tas tillvara. 

– Mycket kunskap finns men måste 

sammanställas och analyseras. 

säkrare mat utan bakterier 

Projektet ”Livsmedel utan farliga bakterier” 

pågår under 2010 och har till syfte att hitta 

arbetssätt för livsmedelsindustrin, som 

förhindrar förekomsten av VTEC/EHEC 

och listeria i ätfärdiga livsmedel. Dessa 

bakterier orsakar många matförgiftningar 

och har uppmärksammats på senare tid. När 

det gäller listeria i kallrökt lax, har man sett 

att tillsatser av laktat och diacetat hämmar 

tillväxten, liksom en kort värmebehandling 

av ytan. Rengöring är också viktigt. Man 

har även studerat tillväxten av VTEC och 

listeria i kallrökt korv. 

Trendigt med stora bitar 

Helena Arph från Tetra Pak, som tillsammans 

med SIK och fyra andra livsmedelsföretag 

deltar i ett projekt om 

Ny streamer om Livs- 

(Cirsi skickar) 

medelsdagarna 

mikrovågsvärmning av pumpbara råvaror, 

berättade att konsumenterna vill ha allt 

större bitar i soppor och såser. 

Trenden går från konserverade och torra 

produkter till UHT-behandlade i aseptiska 

förpackningar. Större bitar gäller även i 

fruktberedningar till yoghurt och glass. 

– Man jämför med hemlagat, vilket 

ställer höga krav på kvaliteten, sa Helena 

Arph. 

Inom projektet används mikrovågor 

för att uppnå steriliseringstemperatur inne 

i bitarna, utan att den omgivande vätskan 

eller bitarnas yta blir överkokta. Tekniken 

kan även användas av bageriindustrin för 

svällning och skållning. 

Mikrovågstekniken har visat sig ha flera 

fördelar jämfört med indirekt upphettning 

via den omgivande vätskan. Kvaliteten blir 

högre och produktionskapaciteten ökar, 

vilket leder till bättre lönsamhet. 


näringspåståenden om 

omega-3 godkända 

Fr o m den 1 mars tillåts ytterligare fem 

näringspåståenden, som kan användas 

i märkning och marknadsföring av 

livsmedel. 

• Källa till omega-3-fett-syror. 

• Högt innehåll av omega-3-fettsyror. 

• Högt innehåll av enkelomättat fett. 

• Högt innehåll av fleromättat fett. 

• Högt innehåll av omättat fett 

(summan av enkel- och fleromättat 

fett). 

Näringspåståenden om omega-3fett-syror 

kan göras antingen utifrån 

innehållet av alfa-linolensyra (ALA) 

eller innehållet av summan av EPA och 

DHA. Referensvärdet för ALA är 2 g/ 

dag för friska vuxna, för EPA+DHA 250 

mg/dag. 

ökad ekologisk 

export från Afrika 

En tyskfinansierad FAO-satsning har 

bidragit till att närmare 5 000 västafrikanska 

bönder kan ta del av den ökande efterfrågan 

på ekologiska livsmedel i västvärlden, som 

de kommande åren förväntas växa med 

5 - 10 procent per år. 

Projektet fokuserar på samtliga led 

i produktionskedjan, från produktion, 

skörd och förpackning, till certifiering 

och marknadsföring. Den viktigaste 

delen var att betala för den kostsamma 

övergångsperioden till certifiering och 

stödja förbättrade hygienförhållanden för att 

uppfylla de internationella kvalitetskraven. 

Som en följd av förbättrad struktur och 

organisation har jordbruksföreningar nu 

möjlighet att upprätta och förhandla avtal 

med exportörer. 

– En del brukarföreningar hade aldrig 

exporterat förut, som bäst hade de sålt varor 

billigt på lokala marknader. De flesta hade 

mycket svaga institutioner och bristande 

tekniska och ekonomiska resurser, säger 

Pascal Liu på FAO. 

Projektet stöder också nationella nätverk 

av ekologiska bönder, exportörer och 

organisationer för Rättvisemärkning. 

hälsa fortsatt hett 

åtta av tio svenskar säger 

att de tänker på att äta 

hälsosamt, dvs fibrer, fullkorn, 

frukt och grönt. vad som anses 

hälsosamt förändras dock över 

tiden och påverkas av dieter 

och mediadebatter. 

text: carina MalM foto: lantMännen 

Under tio års tid har stiftelsen Cerealia FoU 

undersökt svenskarnas attityder till och 

kunskaper om hälsa och olika livsmedel. 

Varje år har upp till 2 000 personer mellan 

16 och 70 år intervjuats. 

81 procent, något fler kvinnor än män, 

instämmer helt eller delvis i påståendet: 

”Jag är noga med att jag äter hälsosam mat.” 

Olika dieter och debatter påverkar vad 

som anses nyttigt och mindre nyttigt. 2009 

ansågs de fem nyttigaste produkterna vara 

fibrer, frukt och grönt, fullkornsprodukter 

och rågbröd, medan gröt, nyckelhålsmärkta 

produkter och kolhydrater ansågs mindre 

nyttiga än för tio år sedan. En viss 

begreppsförvirring råder alltså, inte minst 

när det gäller kolhydrater. 

Priset har betydelse 

81 procent väljer helst svenska livsmedel 

och de flesta uppger att de gärna betalar 

extra för en högre kvalitet. Ändå medger 

över hälften, framför allt singlar, att de 

ofta väljer det billigaste alternativet. Sex 

av tio tar med sig lunch till jobbet och åtta 

av tio vill ha mat som går snabbt att laga 

till. Ändå uppger bara 20 procent att de 

ofta köper färdiglagad mat eller äter på 

snabbmatsrestauranger. 

Drygt hälften bestämmer sig för 

vad de ska äta när de handlar i butiken. 

Fler än hälften tänker på produkternas 

klimatpåverkan när de köper mat, men 

många känner sig osäkra när det gäller 

begreppet ”ekologi”. 27 procent vet inte om 

ekologiska produkter är mer miljömässigt 

hållbara än konventionella och 21 procent 

anser att de inte är det. 


Annons 

Eurofins 


Ica Kvantum Sickla har ett stort inslag av färskvaror och en manuell delikatessdisk. 

butik för köpstarka 

ica kvantum sickla är en av 

tre ica-butiker, som livsmedelsföreningens 

medlemmar har 

kunnat besöka under våren. 

vid besöket den 23 mars 

fick de bl a höra vad en 

framgångsrik handlare gör för 

att utveckla sin butik och veta 

mer om icas kvalitetsarbete. 

text och foto: carina MalM 

Kvantum är Icas ”matprofil”, berättade Jan 

Johansson, när han guidade gruppen från 

LivsmedelsFöreningen genom sin butik 

i Sickla köpkvarter söder om Stockholm. 

Med det menar han att Ica Kvantum bara 

säljer mat, till skillnad mot Ica Maxi, som 

även har kläder och andra specialvaror i 

sortimentet. 

Butiken i Sickla har ett stort inslag 

av färskvaror, från den inledande frukt- 

och gröntavdelningen, till de manuella 

delikatess-, fisk-, bageri- och konditoridiskarna. 

I butiksbageriet arbetar både 

bagare och konditorer. Brödavdelningen 

erbjuder tre sorters butiksbakat bröd, från 

vanlig bake-off till stenugnsgräddat bröd 

som har bakats från grunden. 

Det märks att man har en köpstark 

kundkrets. Många är barnfamiljer och 

butiken erbjuder även barnpassning medan 

föräldrarna handlar. 

– Vi har ett brett sortiment. Här ska man 

kunna handla allt och vi ska vinna varenda 

mathelg, svarar Jan Johansson på frågan om 

sin vision för butiken. 

Att lägga frukt- och gröntavdelningen 

vid ingången är ett sätt att trigga igång 

kundernas köplust, förklarade Jan. För att 

de känsliga produkterna ska skyddas under 

resten av köprundan, finns speciella frukt- 

och gröntfack i kundvagnarna. Varugrupper 

som lockar till merköp är även strategiskt 

placerade längs med väggarna utefter 

köpvarvet, medan ”tråkiga” måstevaror 

finns mitt i butiken. 

”Ett lagarbete” 

Butiken har 140 anställda, vilket motsvarar 

85 heltider. En vanlig vardag arbetar 35 - 40 

personer, fredagar är man dubbelt så många. 

Omsättningen ligger på 480 Mkr, men Jan 

Johansson menar att de skulle kunna sälja 

för 60 - 100 miljoner mer, om det fanns 

bättre parkeringsmöjligheter. 

Han har daglig kontakt med butiks- 

Kvalitet i butik 

2008 startade Icas projekt ”kvalitet 

i butik”, som innebär att alla 

butiker ska leva upp till ”Svensk 

standard för livsmedelshantering 

i butik”. Standarden utvecklades 

ursprungligen av Ica men har 

antagits som branschstandard och är 

accepterad av Swedac. Det innebär 

att alla Ica-butiker kan få en opartisk 

tredjepartscertifiering. 

Ica har anställt 27 kvalitetscoacher, 

som ska stödja butikspersonalen i 

arbetet. De besöker butikerna och 

stämmer av efter en checklista att de 

lever upp till kraven. Coacherna leds 

av två team-ledare, en för norra och 

mellersta och en för södra Sverige. 

En ”verktygslåda” har också 

tagits fram, som bl a omfattar en 

webbutbildning för alla butiksanställda 

och ett webbverktyg för hantering av 

egenkontrollen. I många butiker sker 

hanteringen via en handdator. 

Utöver webbutbildningen finns en 

rad internutbildningar i livsmedelshantering, 

beroende på vilken funktion 

man har. 

– Ica internutbildar drygt fem tusen 

personer om året i livsmedelshantering. 

Utöver detta köper handlarna olika 

externa utbildningar, berättar Mats 

Ovegård, kvalitetschef butik inom Ica 

Sverige. 

I nuläget lever drygt 1 000 av 

Icas 1 350 butiker upp till standarden. 

Närmare 120 har valt att certifiera sig 

genom en opartisk tredjepartsrevision. 

– Nästa stora steg blir att berätta 

för konsumenterna vad vi har gjort för 

att öka livsmedelssäkerheten. 

chefen och mycket stort förtroende för sin 

personal. 

– Att vara köpman inom Ica är ett 

lagarbete. 

Inspiration hämtas ofta från studiebesök 

i utländska butiker och butiken tar själv 

emot många besökare från utländska 

kedjor. Inte minst finns ett stort intresse för 

självscanningssystemet. 

Andelen självscanningskunder är 

25 procent, vilket är ganska lågt jämfört 

med Kvantum-butiker ute i landet. Vid 

utcheckningen sker en slumpmässig 

kontroll, men om någon har missat att 

scanna varor, går det inte att bevisa om 


Jan Johansson demonstrerar hur självscanningen 

fungerar. Utanför ingången loggar man 

in i med sitt Ica-kort, tar en scanner och läser 

sedan av alla varor som läggs i vagnen. Vid 

utcheckningen dras kortet igen och betalning 

sker med Ica- eller bankkort. LivsmedelsFöreningen på besök hos Ica Kvantum i Sickla. 

det är medvetet eller av misstag, säger Jan 

Johansson. 

friare än man tror 

– Kunderna ska få det de efterfrågar. Får vi 

mer än en förfrågan om en vara, tar vi in 

den, svarade Jan Johansson på frågan, om 

vilka varor han kan ta in i butiken. 

Han poängterade att ”Ica-handlare är 

mycket friare än vad man kanske tror”. 

– Jag kan ta in vilka varor jag vill, 

men det är enklare att använda sig av Icas 

certifierade leverantörer. 

Alla som levererar centralt till Ica måste 

vara certifierade enligt GFSI eller ISO 

22000. För övriga leverantörer accepteras IP 

Livsmedelsförädling, som är en standard för 

småskalig livsmedelsproduktion. 

Annons 

Bergström & 

Hellqvist 

Andra frågor kom att handla om kvalitetsarbete 

och egenkontroll. I butiken finns två 

kvalitetsansvariga, som har en specialutbildning. 

I det datorbaserade egenkontrollprogrammet 

registrerar alla avdelningar ev 

avvikelser, som sedan följs upp på veckans 

ledningsgruppsmöte. 

Butiken revideras både internt av Ica 

och externt av Anticimex. 


”Vi öppnade en egen blogg under mediadrevet och den hjälpte oss 

att styra debatten”, säger Margareta Thorgren, kommunikationsdirektör 

på Scan, som strax före jul i fjol fick uppleva sitt livs största 

mediadrev. 

Två kommunikationsproffs 

om över 50 år med livsmedel 

fett, näringsinnehåll och djuromsorg – för en kommunikationsdirektör i köttbranschen är 

de stora frågorna desamma över tiden. Men nya medier gör att debatterna tar sig lite 

olika uttryck. text och foto: karin bånGMan 

Vi parade ihop två generationer informationsdirektörer 

och det blev ett samtal 

om hur kommunikationen inom livsmedelsbranschen 

utvecklats de senaste 

50 åren. 

Kommunikationsveteranen Gunilla 

Krantz, numera pensionär, tidigare 

informationsdirektör på Swedish Meats, och 

Margareta Thorgren, mitt i karriären som 

kommunikationsdirektör på Scan AB, är 

överens om att det i mångt och mycket är 

samma frågor som återkommer, de tar sig 

bara olika uttryck. 

– Djurskötsel och diskussionerna om 

näringsinnehåll är nästan perenna inslag i 

media, konstaterar Gunilla. 

Margareta bekräftar bilden och pekar på 

mediadrevet före jul om vanvårdade grisar. 

– Dreven har olika styrka. Den här 

gången blev det det största drev som jag 

hittills upplevt under mina tjugo år som 

informatör. 

Det här mediadrevet varade i nästan tre 

veckor och innebar dygnet-runt-arbete för 

informationsavdelningen. 

– Jag kände till journalisten och så fort 

”Det jag är mest stolt över under min karriär är att vi fick till stånd 

ett förbud mot antibiotikaanvändning på friska djur och det mål- 

medvetna, långsiktiga arbetet för god omsorg i djurskötseln”, säger 

Gunilla Krantz, fd informationsdirektör på Swedish Meats.” 

jag förstod vem avsändaren var, förstod jag 

också att det här skulle bli stort, berättar 

Margareta. 

Egen blogg 

Scan klarade sig trots allt bra i debatten. 

Detta mycket tack vare en upparbetad 

strategi för krishantering, menar Margareta. 

– Vi hade också bra tajming med en 

blogg som vi redan tidigare beslutat att 

lansera. Den kom igång mitt under den 

pågående debatten och gjorde att vi kunde 

styra informationen via bloggen. 


Det är inte första gången som missförhållanden 

i djurhantering skapar rubriker. På 

80-talet blev Astrid Lindgren talesperson för 

djurens rätt. Då handlade det om instängda 

kor och grisar som aldrig fick böka. Det 

här är en period som Gunilla minns mycket 

väl. Hon var då informationsdirektör på 

Slakteriförbundet och hade i princip det 

jobb som Margareta har idag. 

– Då som nu var det viktigt att ha en 

bra dialog med starka intressentgrupper och 

inte minst med starka debattörer som Marit 

Paulsen och Astrid Lindgren. 

ny djurskyddslag 

Astrid Lindgrens inlägg i debatten resulterade 

i en ny djurskyddslag 1988, Lex 

Lindgren, som blev statsminister Ingvar 

Carlssons 80-års present till författarinnan. 

När missförhållanden avslöjas och 

dreven går innebär det alltid en uppförsbacke 

för branschen men samtidigt välkomnas 

debatterna. 

– Alla debatter gör nytta, branschen tar 

ett steg vidare. Nu senast lyckades vi på 

bara några dygn stoppa leveranserna från de 

aktuella gårdarna och inleda en kontroll av 

leverantörerna, säger Margareta. 

Båda konstaterar att det är tufft att 

jobba med levande råvara, samtidigt som 

konsumenten kommer längre och längre 

från djuren. 

– Det kommer dessvärre alltid att finnas 

sådana som inte sköter sina djur, trots att de 

”Idag är det 

fokus på kris- 

hantering. När 

mediadreven 

går gäller det 

att veta hur 

man ska möta 

upp dessa ” 

flesta djuruppfödare är duktiga och värnar 

djurens bästa. 

Djuromsorgsprogram 

Gunilla, som de senaste tio åren varit 

pensionär, har förstås haft gott om tid till 

reflektion. 

– Det jag är mest stolt över under min 

karriär, är det program med god omsorg för 

djurskötseln som vi lyckades driva igenom 

på åttiotalet. Det föregicks av ett engagerat 

arbete för att få till stånd ett förbud mot att 

använda antibiotika till friska djur för att 

stimulera tillväxten. 

I antibiotikafrågan var Sverige föregångare. 

EU införde förbudet först 2000. 

En annan debatt som pågick under 

80-talet var kritiken mot allt mindre kött i 

korven. 

– Då kände konsumenterna sig lurade 

av branschen. Diskussionen resulterade 

i både kvalitetsförbättring och tydligare 

information om vad det är konsumenterna 

betalar för. 

– Tyvärr fick vi nyligen ta bort en 

kvalitetskorv med hög kötthalt från 

marknaden. Detta för att den sålde dåligt, 

förmodligen tyckte konsumenterna att priset 

blev för högt, berättar Margareta. 

fokus på krishantering 

Gunilla fick under sin karriär uppleva den 

enorma tillväxten i informationsbranschen. 

När hon började på 60-talet fanns det 

100 medlemmar i Sveriges Informationsförening. 

Idag har samma organisation 

5 000 medlemmar. 

– På den tiden var informationsavdelningen 

mer en förlängning av företagens 

egen marknadsföring. Vi gjorde 

mycket företagspresentationer och internt 

material. 

– Idag är det fokus på krishantering. 

När mediadreven går gäller det att veta hur 

man ska möta upp dessa och givetvis är alla 

frågor som är affärsdrivande viktiga för oss, 

säger Margareta. 

Därför har hon som kommunikationsdirektör 

också en given plats i Scans 

ledning. 

De båda är överens om att grunden till 

lyckad kommunikation är att det man säger 

inte kan missuppfattas eller feltolkas, vare 

sig det gäller information internt i företaget 

eller information till media. 

tre snabba till 

gunilla krantz: 

• Vilka personer är viktiga i ditt 

nätverk? 

– Framlidne Bo Furumo, LRFs informationschef 

och min mentor, som såg till att det 

blev en informationstjänst på Svenska 

Mejeriernas Riksförening (SMR) där jag 

blev informationschef på 1960-talet. 

– Gunnela Ståhle, husdjursagronom och 

djurskyddsexpert på LRF. Vi var ett team 

som tillsammans drev djuromsorgsfrågorna 

under alla år. 

– Marit Paulsen, engagerad och kunnig 

konsumentdebattör. 

• Vad betyder Livsmedels- 

Föreningen för dig? 

– Ett fantastiskt nätverk i livsmedelsbranschen 

och ett breddat nätverk. Jag 

läser fortfarande Livsmedel i Fokus. 

• Du skickas i en rymdkapsel till 

Mars och förutom frystorkat får 

du ta med ett livsmedel, vilket? 

– Jag tar med gravad lax. Jag älskar det. 

tre snabba till 

Margareta Thorgren: 

• Vilka personer är viktiga i ditt 

nätverk? 

– Alla som jag har förtroende för och som 

stöttar mig, till exempel personer inom 

Livsmedelsföretagen, LRF, KCF och andra 

informationschefer utanför branschen. 

• Vad betyder Livsmedels- 

Föreningen för dig? 

– Den är jätteviktig och ger mig information 

om hela sektorn. 

• Du skickas i en rymdkapsel till 

Mars och förutom frystorkat får 

du ta med ett livsmedel, vilket? 

– Väl saltad torkad korv, det kan man leva 

länge på – och choklad. 

Margaretas fem tips om framgångsrik 

kommunikation idag: 

• Identifiera dina journalister så att du vet 

hur de hanterar debatterna. 

• Nätverka med informationsfolk i andra 

branscher och utbyt erfarenheter. 

• Gör de nya medierna till era egna 

kanaler, som bloggar, facebook och 

twitter. 

• Skapa transparens och öppenhet. 

• När drevet går, se till att vara tillgänglig 

för journalisterna. 


Ny sensorisk 

handbok från SIK 

”Sensoriska tillämpningar inom industrin” 

heter en ny handbok från SIK, som på ett 

enkelt och överskådligt sätt vill ge en insikt 

i hur livsmedelsindustrin kan använda sig 

av sensorik. I boken beskrivs de vanligaste 

sensoriska metoderna och hur man kan 

använda sensorik inom produktutveckling, 

kvalitetssäkring, lagringsstudier och konsumentundersökningar. 

Hur detta praktiskt kan gå till beskrivs 

och illustreras av flera exempel tagna ur 

verkligheten. Det finns även övningsuppgifter 

till varje kapitel. 

– Vår tidigare handbok i sensorisk 

analys kom ut på 1980-talet, så det fanns 

ett stort behov av en ny, berättar Annika 

Åström, SIK, som har skrivit boken tillsammans 

med Karin Wendin och Berit 

Albinsson. 

Boken har producerats med finansieringsstöd 

från Jordbruksverket inom ramen 

för regeringens satsning ”En livsmedelsstrategi 

för Sverige”. 

GDA-märkning 

av chips behöver 

inte vilseleda 

Livsmedelsverket har lämnat synpunkter 

på Sveriges Konsumenters 

anmälan av OLWs GDA-märkning av 

chips. ”Det är olyckligt att energitäta 

livsmedel, t ex godis och snacks, märks 

med GDA. Om märkningen används 

för sådana livsmedel är det en fördel 

om förpackningen innehåller endast en 

portion”, skriver verket till OLW. 

Sveriges Konsumenter menar att 

eftersom GDA-märkningen på 300grams 

chipsförpackningar baseras på en 

portion på 25 g riskerar konsumenten 

att bli vilseledd. 

– Med en utlovad tydligare 

information om antalet portioner i 

anslutning till GDA-märkningen kan 

portionsmärkningen på 25 gram inte 

anses orimlig eller riskera att vilseleda 

konsumenterna på ett avgörande sätt, 

säger Göran Anér, Livsmedelsverket. 

nativa stärkelser 

utan E-nummer 

Novation är en serie funktionella nativa 

stärkelser från National Starch Food 

Innovation. De finns som varm- eller 

kallvattensvällande och kan användas 

i färdigrätter, fonder, soppor, såser, 

mejeriprodukter, mm. Novation-sortimentet 

klassificeras som ingredienser inom EU, 

inte som tillsatser, och erbjuder liknande 

egenskaper som traditionella modifierade 

stärkelser. 

Under Food Ingredients Europe 2009 

presenterades de senaste kallvattenssvällande, 

eller instant, produkterna 

inom sortimentet. De har utvecklats 

speciellt för intensiva processer och ger 

enligt tillverkaren god stabilitet vid höga 

temperaturer, syra och skjuvning. 

Under ingrediensmässan lanserades 

även specialstärkelsen Novation Indulge, 

som kan användas för att skapa en fyllig 

konsistens i fettreducerade produkter eller 

ersätta fett i bl a glass, dressingar, kakor och 

smoothies. 

femprocentig 

ökning av livsmedelsexporten 

Exporten av jordbruksvaror och livsmedel 

ökade med fem procent under 2009 till 

närmare 50 miljarder SEK, enligt ny 

statistik från Jordbruksverket. Livsmedel 

och jordbruksvaror står därmed för fem 

procent av Sveriges totala export. 

Tyskland och de nordiska länderna är 

de viktigaste exportmarknaderna. Fisk, 

huvudsakligen vidareexport av norsk 

lax, står idag för närmare en tredjedel av 

livsmedelsexporten. 

Obligatorisk 

certifiering 

av grisgårdar 

Den 1 april blev en ny tredjepartscertifiering 

obligatorisk för landets 

grisgårdar. Sigill Kvalitetssystem är 

ansvarigt för standarden som ligger till 

grund för certifieringen. Ackrediterade 

certifieringsföretag går i god för att 

standarden följs. 

De revisorer som genomför 

kontrollerna är godkända av den statliga 

myndigheten Swedac. Alla grisgårdar 

ska kontrolleras minst vartannat år. Från 

2011 genomförs regelbundet oanmälda 

stickprovskontroller hos producenterna 

baserade på en riskbedöming. 

Utöver detta ska alla certifierade 

producenter genomföra egenrevisioner. 

Certifieringen omfattar en rad områden, 

som stallmiljö, vatten och utfodring, 

läkemedel och smittskydd. Fokus ligger 

på djuromsorgen. Producenterna betalar 

själva för certifieringen som kostar ca 

5 000 kr/år. 

Ras för frysta 

enportionsrätter 

2009 sjönk volymen för djupfrysta 

enportionsrätter i dagligvaruhandeln med 

10,3 procent. Trots prisökningar minskade 

värdet med 6,7 procent. Raset började 2007 

och har därefter accelererat. 

– Hela matdebatten under senare år 

har varit negativ för djupfryst i allmänhet 

och djupfrysta färdigrätter i synnerhet. 

Framför allt har debatten handlat om tillsatser. 

Den djupfrysta färdigmaten har till 

exempel utpektas som den mest tillsatsrika 

produktgruppen efter godis, vilket har 

resulterat i den massflykt vi nu upplever, 

säger Mariette Lindsjö, marknadschef för 

Findus färdigmat. 

Även Felix marknadschef Cecilia 

Sajland tror att nedgången beror på tillsatsdebatten, 

men menar att även lågkonjunkturen 

har bidragit. 

Källa: Kristallklart 


Annons 

Food Safety 

Annons 

Meny 

”Annons” 

Livsmedels- 

Föreningens 

spanare 

(rep 2/10 sid 43) 


utrustningsnytt 

Trycktransmitter 

Baumer introducerar en ny trycktransmitter, 

PBSN. Serien finns för tryck 

mellan 0 och 900 bar med noggrannhet 

på 0,7 resp 0,5 %. 

Mätcellen har Transbar-teknologi 

med en tjock keramisk film som klarar 

de flesta aggressiva medier. Med ett 

helsvetsat rostfritt hölje finns den i både 

IP 65 och IP67 klass. 

Manometer 

Afriso Ema lanserar DIM 20, en 

kompakt manometer med vridbar 

digital display och rostfri anslutning. 

Tryckmätningen sker via en keramisk 

sensor och finns för intervaller på -1/0, 

0/2,5 och 1/400 bar. 

Manometern klarar medietemperaturer 

på mellan -20 och +125°C och 

omgivningstemperaturer på mellan -20 

och +45°C. 

Gasdetektor 

Palgo AB i Arlöv presenterar DGTec-ex, 

en gasdetektor från finländska Detector. 

Detektorn har skyddsklass IP54 och 

finns för explosionsfarliga områden 

(zon 0, 1 och 2). Den har gasspecifika 

mätelement för flera olika gaser och 

måtten är 9 x 9 x 7 cm. 

Inställning samt kalibrering sker 

trådlöst med hjälp av IR-kommunikation. 

produktnytt 

heta grillnyheter 

Så är det grillsäsong igen, vilket bl a märks 

på att Scan presenterar årets grillnyheter. 

Karré är ett mycket populärt kött på 

grillen och nu lanserar Scan grillkarré i ett 

nytt avlångt format. Karrén är kryddad med 

en rubbing av rökig chili och rosmarin. 

Taco-krydda används numera till det 

mesta. Detta har Scan tagit fasta på och 

tagit fram vad de kallar Chunky ribs Taco, 

som är tjocka marinerade revbensspjäll i 

portionsbitar kryddade med Taco-krydda. 

Scan har inlett ett samarbete med 

grilloljeveteranen Caj P, som bl a resulterat 

i Entrecote Caj P original, vilket 

innebär entrecote marinerad i Caj P samt 

kryddad med lite svartpeppar. I varje 

plånboksförpackning ligger två skivor, klara 

för grillen. 

Självklart har Scan också flera nyheter 

för restaurang- och storhushållssektorn, 

däribland Grillsida sous vide. Det är 

en mager färdigkokt sida av Piggham. 

Grillsidan är bara saltad, resten av smaksättningen 

får kocken sköta själv. 

Storhushållen får också möjlighet att 

servera rumpstek i år, vilket innebär spetsen 

på ytterlåret med fettkappan kvar. 

Och nyheterna är säkert välkomna, 

eftersom svenskarna är ett grillande folk. 

Trenden pekar mot att allt fler grillar och 

det allt oftare – även till vardags. 

Den ökande ”vardagsgrillningen” 

kommer att föra med sig ett ökat behov 

av lösningar som t ex färdigmarinerade 

köttprodukter och färdiga marinader. 

Lagom till sommaren släpper Caj P 

därför fyra nyheter som verkligen kan 

sätta smak på det grillade: en marinad 

smakanpassad till fläsk, Marinad Ginger & 

Pork, en rub till fet fisk, Rub Fish, ett fettfri 

sprayglaze med vitlökssmak, Sprayglaze 

Vitlök, och en BBQ-sås med honung, Sweet 

Baby Ray Honey BBQ Sauce. Den senare 

har en sötma som gör att den passar extra 

bra som glaze på grillade revbensspjäll. 


Parmesan med 

olika lagringstider 

I Sverige äter vi ca 18 kg ost per 

person och år, varav parmesanosten 

står för 100 g. (I Italien äter man 16 

gånger så mycket.) 

Zeta lanserar nu parmesanostar 

med tre olika lagringstider, där tanken 

är att konsumenten ska kunna hitta 

just sin favorit, kanske t o m flera 

beroende på användningsområde. 

– Vårt mål är att fördubbla 

svenskarnas konsumtion av parmesanost 

inom ett par år, säger Christian 

Di Luca, VD på Zeta. 

Grana Padano och Parmigiano 

Reggiano får extra karaktär genom att 

de görs på opastöriserad mjölk och får 

mogna mycket långsamt. 

ny naturligare 

risifrutti 

Risifrutti har fått ny design och nytt 

recept med färre ingredienser och 

naturliga aromer, meddelar Procordia. 

Vasslepulver, äggpulver, glukossirap 

och druvjuice har försvunnit ur 

receptet, naturidentiska aromer har 

bytts mot naturliga och ägg ingår inte 

längre i Risifrutti. 

riktigt rikligt med pizza 

Procordia lanserar Grandiosa X-tra allt Hämtpizza i två 

smaker. Gudfadern toppas med skinka, lök, tärnad tomat, 

svartpeppar och vitlök, medan Bolognese toppas med 

köttfärs, tomat, lök och en kryddig tomat- och vitlökssås. 

Pizzorna bakas i stenugn i Vansbro. 

– Våra konsumentundersökningar har visat att många 

upplever att de flesta djupfrysta pizzor är för små och inte 

mättar tillräckligt. Därför väger Grandiosa X-tra allt hela 

550 gram, vilket är nästan 60 procent mer än våra vanliga 

djupfrysta pizzor, berättar brand manager Lena Holmgren. 

lite lyxigare fullkornsduo 

Finn Crisp kallar Finn Crisp Plus för ”lyx för livsnjutare”. 

Fullkornsskorpan resp fullkornsknäckebrödet är bakat på 

fem sädesslag: råg, havre, korn, vete och bovete. De här 

fiberrika fullkornsnyttigheterna toppas med rostade linfrön, 

sesamfrön och havre. 

Gräddglass som passar alla 

Anrika Åhus Glass återuppstår efter ett par års bortvaro 

med en gräddglass som är 100 procent laktosfri. 

– Vi ser hur allt fler människor väljer laktosfria produkter. 

Trenden att välja laktosfritt har vuxit kraftigt på 

senare år av flera skäl och ökningen är speciellt stor bland 

de yngre konsumenterna, berättar Per-Erik Nilsson, VD på 

Ingman Glass AB, som står bakom lanseringen. 

Mer glutenfritt från semper 

Semper utökar sitt glutenfria sortiment med två produkter, 

Trio och Brownie. Trio Frukostbröd innehåller 

frön från solros, pumpa och lin. Brownie är en mjuk 

kaka med 18 procent belgisk choklad. 

Klassiskt bröd 

får ny form 

Skogaholms klassiska varumärke 

utökas med Skogaholmsnissar, en 

modern variant av den populära 

limpan, som började bakas på 

1930-talet. 

Skogaholmsnissar är 

portionsbröd bakade på råg, vete, 

havreskållning och sirap. 

– Vi har märkt en ökad 

efterfrågan på goda bröd med 

smart utformning som är lätta att ta 

med, berättar produktchef Sabine 

Remling. 

Grovt mjöl 

som glutenfri mix 

Lailas glutenfria mjölmixer har 

utökats med Lailas Grov Mjölmix, 

för alla allergiker som vill använda 

ett lite grövre mjöl till bakning och 

i maträtter. 

Den grova mjölmixen är en 

basmix, dvs man måste själv tillsätta 

jäst, socker och smak. Den är 

glutenfri och innehåller varken ägg 

eller mjölk. 


produktnytt 

Kakor för 

alla tillfällen 

För första gången i Annas historia 

har man lanserat något annat 

än pepparkakor. De nya spröda 

Klassiska Lantkakorna har fått lite 

smak av kola. 

fyra snabba 

frysta Gi-rätter 

Familjen Dafgårds nya serie frysta 

enportionsrätter med GI-inriktning 

har fokus på högre proteinvärde, 

mer grönsaker och långsamma 

kolhydrater. 

Tillsammans med GI-gurun Ola 

Lauritzson har Familjen Dafgård tagit 

fram fyra rätter, helt utan tillsatser 

givetvis, och potatis och ris har fått 

stå tillbaka för t ex quinoa och dinkel. 

Den nya serien består till en 

början av: 

Pannbiff med blomkålsgratäng, 

ärter, dinkel och skysås. 

Köttbullar Julienne med quinoa, 

broccoli, bönor och tomatsås. 

Grekisk biff med fullkornsbulgur, 

grillade grönsaker och tomatsås. 

Kycklingfilé med hel kokt dinkel, 

brytbönor, tomat och örtagårdssås. 

– Det känns väldigt roligt att 

komma med en serie moderna 

rätter som matchar konsumenternas 

efterfrågan på rätter med specifikt 

näringsvärde, säger Magnus Dafgård, 

vice VD på Gunnar Dafgård AB. 

fisk med engelskt stuk 

Fish & Crisp är en en ny produktserie från Findus med tre 

varianter av panerade fiskar: Gourmetfiléer, Fiskfiléer och 

Fiskpinnar. 

Den patenterade paneringen ger en krispig yta och 

produkterna ska tillagas i ugn för att man ska få den rätta 

brittiska Fish´n´chips-känslan. Samtliga varianter är gjorda 

av MSC-märkt Alaska Pollack. 

nyheter 

vid grillen 

Santa Maria kommer 

med flera nyheter inför 

grillsäsongen. 

Fjolårets lansering av 

bbq-såser i klämflaskor 

blev en succé. Nu kommer 

två nya amerikanska 

saucer, American BBQ 

Sauce Kentucky Whiskey 

och American BBQ Sauce 

Ginger & Sesame. 

Företaget utökar också 

smaksortimentet med BBQ 

Rub Chipotle & Citrus och 

BBQ Rub Carribean Style. 

Glassäsong med nya smaker 

Inför årets glassäsong presenterar Sia Glass en nyhet 

i premiumsortimentet Världens Glass, Glace Nougat 

Chocolat, 0,75 liter. Det var under en resa till Frankrikes 

sydkust som den äkta franska nougaten gjorde stort intryck, 

gjord på färska mandlar och nyskördad alphonung. Detta 

kombinerades med gräddglass. 

I 1,5-literssegmentet presenterar Sia Glass nyheten 

VaniljChokladKola – en smak som barnen från Slöingeskolan 

varit med om att rösta fram. Här blandas chokladgräddglass 

med rippel av kolasås. 

Kryddig rabarber, som är gräddglass med kardemumma- 

och rabarbersmak, är en nyhet i 0,5-literssegmentet. 

Korv inte bara för 

fotbollsälskare 

Årets kryddiga korv från Scan är 

Boerwors med smak av Sydafrika. 

Den säljs i begränsad upplaga. 

Boerwors kryddas med 

paprika, koriander, muskot, nejlika, 

vinäger och cayennepeppar. 

Kötthalten är 73 procent. 

Gröt med 

probiotika 

Studier visar att barn som 

regelbundet får mat med 

probiotiska bakterier har färre 

bakteriella infektioner. De får 

också eksem i mindre grad. 

Semper har därför valt att addera 

aktiv bakteriekultur i fyra grötar 

i det befintliga sortimentet samt 

lansera ytterligare en gröt med 

probiotika, Mild fullkornsgröt 

med aktiv bakteriekultur. 

sommarsmaker 

på juicen 

Tropicanas smakkombination 

äpple, päron och passionsfrukt är 

tänkt att läska fint till sommaren. 

Dessutom kommer Summer Berry, 

som innehåller juice från pressade 

äpplen, apelsiner, jordgubbar, 

druvor, hallon och fläderbär, 

tillbaka för att stanna, detta efter 

att ha gjort succé i begränsad 

upplaga i fjol. 


Annons 

JCE Group 

Annons 

Jokab 

Annons 

Johla 


saxat 

Foto: Åsa Leife 

Jungfruolja hälsosammare 

En viktig del av den sk ”medelshavsdieten” är olivoljan. Denna olja har ansetts 

hälsosam pga sitt höga innehåll av enkelomättade fettsyror, men på senare tid har 

man insett att olivoljans fenoler i hög grad bidrar till hälsoegenskaperna. Detta 

framgår av en ny spansk studie där man jämfört konsumtion (25 ml per dag i tre 

veckor) av jungfruolivolja (med fenolhalt på 629 mg/l) med raffinerad olivolja (ca 

0 mg fenol per l) och uppmätt effekten på markörer av oxidation i kroppen, bl a 

den oxiderade formen av ”det onda” LDL-kolesterolet, som också fungerar som 

markör för ateroskleros och hjärt- och kärlsjukdom. 

De 36 försökspersonerna (endast män) fick genomgå både en period med 

jungfruolja och en period med raffinerad olja. Resultaten visade signifikant 

minskade blodkoncentrationer av oxidationsmarkörerna oxiderat LDL, konjugerade 

diener och hydroxyfettsyror efter tre veckor med jungfruolja, medan inga 

signifikanta förändringar uppmättes efter perioden med raffinerad olivolja. Vidare 

orsakade konsumtionen av jungfruolja, till skillnad från raffinerad olja, högre 

halter av fenoler i LDL-partiklarna, bl a hydroxytyrosol, som anses motverka bl a 

oxidation, inflammation och uppkomst av ateroskleros. 

Påpekas bör dock att fenolhalterna kan variera betydligt i de olivoljor som 

klassats jungfrueliga: mellan 150 - 1 000 mg/l enligt forskarna. 

J Nutrition 140, 501- (mars 2010) 

fräschare fisk med 

synergistisk kombination 

Förpackning av fisk i modifierad atmosfär 

kombinerad med en tillsats av garvsyra 

(200 mg/kg) ger en synergistisk effekt 

på fiskens hållbarhet, visar en thailändsk 

studie. Forskarna använde filéer av hajmal 

som behandlades med 0, 100 eller 200 mg/ 

kg garvsyra och förpackades i modifierad 

atmosfär eller luft, varefter de förvarades i 

kylskåp (4°C) upp till 15 dagar. 

Filéer utan MAP och garvsyra upp- 

visade efter 15 dagar degradation av proteiner 

(18 procent av myosinet) medan 

filéer förvarade i MAP och med 200 mg/ 

kg garvsyra hade intakta proteiner. Med 

avseende på mikrobiologiskt acceptabla 

nivåer (högst 10 7 cfu/g) hade de obehandlade 

filéerna en hållbarhet på tre dagar, 

medan MAP/200-filéerna klarade sig i 

15 dagar. En smakpanel avvisade de obehandlade 

efter nio dagar, medan MAP/200 

fortfarande var acceptabla vid dag 15. Vid 

dag noll noterades ingen skillnad i smak. 

Food Chemistry 121, 29- (1 juli 2010) 

fiskhälsa 

hos eskimåer 

Vid flera studier har man kunnat påvisa en 

negativ korrelation mellan intag av omega- 

3-fettsyrorna DHA (dokosahexaensyra) 

och EPA (eikosapentaensyra) från marin 

föda och förekomsten av biomarkörer för 

exempelvis hjärt- och kärlsjukdom. Vid 

dessa studier har man i regel använt sig 

av koncentrationer av EPA och DHA som 

förekommer i den västerländska kosten. 

Men vad händer om man kraftigt ökar 

intaget av dessa omega-3-fetter? Kvarstår 

de linjära sambanden mellan intag och 

minskad sjukdomsrisk eller uppstår en 

slags mättnad? Amerikanska forskare har 

försökt få svar på detta genom att studera 

en population eskimåer som i genomsnitt 

får i sig över 20 gånger mer EPA och DHA 

jämfört med medelamerikanen. 

I studien användes röda blodkroppar 

för att mäta koncentrationen av de två 

fettsyrorna och en mängd biomarkörer för 

kronisk sjukdom. De resultat som erhölls 

indikerar att det vid dessa koncentrationer 

fortfarande råder (för hälsan) positiva 

linjära samband mellan fettsyrorna och 

vissa biomarkörer, såsom triglycerider 

(omvänt proportionellt), det ”goda” HDLkolesterolet 

och apolipoprotein A1 (viktig 

proteinkomponent i HDL). Forskarna menar 

därför att det kan finnas skäl för att öka det 

rekommenderade intaget av EPA och DHA. 

Am J Clin Nutr 91, 777- (mars 2010) 


Trimma 

immunförsvar 

med 

bakterier 

Flera studier under åren har visat att 

probiotiska bakterier kan påverka 

immunförsvaret. De har med 

varierande framgång använts för att 

bekämpa åkommor orakade av andra 

(patogena) mikroorganismer. 

Vad som framkommit av dessa 

studier är att det inte går bra med 

vilken probiotisk bakterie som helst 

för att motverka en specifik sjukdom. 

Detta framgår även tydligt i en ny 

spansk studie där man undersökt 

effekten av 12 olika stammar (från 

fyra olika arter) av Bifidobakterier på 

en typ av cytokinproducerande celler 

från tarmregionen som anses utgöra 

en länk mellan det (ospecifika) innata 

immunförsvaret och det adaptiva 

immunförsvaret (som anpassas mot 

en specifik patogen). De ämnen som 

benämns cytokiner fungerar här som 

signalmolekyler, vilka modulerar 

immunförsvarets respons. 

Spanjorernas forskningsdata 

visar att olika bakterier kan 

stimulera produktion av olika slags 

cytokiner och därigenom orsaka 

olika immunrespons. Vidare visas att 

immunförsvarets respons är så känslig 

för bakteriernas identitet att det t o m 

händer att två stammar av samma 

bakterieart kan orsaka helt motsatt 

immunrespons. Framtidens probiotiska 

livsmedel kanske därför kommer att 

vara mer specifika, dvs konsumenten 

väljer probiotisk produkt beroende 

på vilken slags åkomma man vill 

motverka eller vilken mer specifik 

hälsoeffekt som önskas. 

Intern J Food Microbiology 138, 157- 

(31 mars 2009) 

Konservera med 

bakteriociner 

Bakteriociner, de antimikrobiella peptider 

som produceras av vissa bakterier i 

konkurrensen med andra bakterier, 

skulle kunna användas mycket mer som 

konserveringsmedel i livsmedel om det inte 

vore så mödosamt och kostsamt att få fram 

dem. Argentinska forskare kan vara nära 

att hitta en lösning på problemet. De har 

använt sig av silikater för att fiska upp de 

bakteriociner som produceras av bakterien 

Entericoccus faecium. De använde två olika 

typer av silikater: zeosil, som är ett slags 

syntetisk silikat och expanderad perlit, 

som är ett snabbt upphettat vulkaniskt 

glasmineral. Båda är amorfa och porösa. 

Bakteriocinerna band lättast till zeosil, 

men de behöll sin antibakteriella aktivitet 

bättre när de band till den expanderade 

perliten. När bakteriocinerna bundna till 

zeosil och perlit fick reagera med Listeria 

monocytogenes (10 8 cfu/ml) minskades 

dessa med 2 resp 6 logenheter. 

Silikater används ofta för att absorbera 

olika ämnen inom kemin, men inte så ofta 

för peptider och proteiner. De används 

redan en hel del inom livsmedelsindustrin, 

t ex som klumpförebyggande medel och 

ytbehandlingsmedel. 

Innovative Food Science and Emerging 

äggstraskal 

Färska ägg är visserligen skyddade av ett 

skal, men under åren har livsmedelsforskare 

försökt fila på naturens konstruktion 

och därigenom uppnått bättre hållbarhet 

både vad gäller lagring och hållfasthet. 

I det senaste av en lång rad försök har 

thailändska forskare använt ett cellulosabaserat 

ihopkok för att gjuta filmer runt 

äggen. 

Cellulosabaserade material stänger 

effektivt syre och kolväte ute och en 

tillsats av olja ger en bättre barriär mot 

vattenånga. En tillsatt plasticerare (här 

polyetylenglykol) gör materialet mer 

elastiskt och mindre bräckligt. Jämfört 

med obehandlade ägg uppmättes efter fyra 

veckor en mindre viktförlust och lägre pH i 

äggvitan. 

klippare: anders schultz 

Som att omvandla 

vatten till vin? 

Konjugerad linolsyra (CLA) är ett 

samlingsnamn för flera olika isomerer 

av linolsyra, som under senare år 

uppmärksammats för att de bl a tycks 

motverka cancer, ateroskleros och fetma. 

CLA finns naturligt i mjölk och 

köttprodukter, men för att naturligt få 

i sig de av forskarna rekommenderade 

mängderna, måste man samtidigt inmundiga 

stora mängder av andra, mindre nyttiga, 

animaliska fetter. Därför har man på 

olika sätt försökt omvandla linolsyra i 

växtprodukter till CLA, men dessa metoder 

har i regel varit antingen för kostsamma 

eller långsamma, t ex kostsam organisk 

syntes och långsam mikrobiell fermentation. 

En kombination av dessa metoder kan 

vara att föredra, visar ett samarbete mellan 

turkiska och pakistanska forskare. 

I ett första steg använde de mjölksyrabakterien 

Lactobacillus plantarum för 

att omvandla linolsyra till intermediären 

10-hydroxy-cis-12-oktadekensyra (HA) 

och sedan användes i ett andra steg en 

snabb mikrovågsassisterad syntes för att 

omvandla HA till cis-9, trans-11 CLA, den 

CLA-isomer som främst associeras med 

motverkan av cancer. 

J Agric Food Chem 58, 1646- (10 feb 2010) 

Bedömda med s k Haugh-enheter (vanligt 

kvalitetsmått för ägg) sjönk de behandlade 

från klass AA till A efter sju dagar och 

förblev i klass A efter de fyra veckorna. 

De obehandlade sjönk till klass A efter 

fem dagar och hamnade i klass B efter fyra 

veckor. 

J Food Engineering 98, 207- (maj 2010) 


Mikroskopibilden (plan polariserat ljus) visar fettkristaller under tillväxt. 

nya möjligheter 

med rätt mätt fett 

på sik utvecklas nya 

mättekniker som rör fetter. 

bättre förutsättningar för 

livsmedelsföretag att välja 

råvaror och möjlighet att göra 

snabbare mätningar är några 

positiva effekter. text: staffan lJunG 

Inom LISS-projektet ”Metoder för 

bestämning av fetters kristallisationsegenskaper” 

arbetar SIK tillsammans 

med en rad företag för att ta fram nya 

metoder eller kombinationer av metoder 

för bestämning av olika fetter och 

fettblandningars kristallisationsegenskaper. 

– Målet är att ersätta dagens kostsamma 

och tidskrävande mätningar som baseras 

på en uppsjö av metoder med nya snabba, 

enkla och effektiva metoder, säger Johan 

Wiklund, forskare på SIK. 

Med nya effektiva mätmetoder hoppas 

han snabbt kunna karakterisera fettråvaror 

för att göra ett bättre råvaruval, snabbt mäta 

kritiska parametrar som mängd ”solid fat 

content”, SFC, som funktion av temperatur 

och flytande olja, både off-line i labskala 

och direkt i processlinjen. 

– Störst intresse för tekniken visade 

sig finnas hos företag inom fett- och 

En ny temperaturkontrollerad 

mätcell, 

designad på SIK, 

kan användas för 

att karakterisera och 

särskilja olika fetter/ 

fettblandningar, 

bestämma SFC (Solid 

Fat Content) samt 

partikelstorlek/partikelstorleksfördelning 

med 

ultraljud. 

chokladindustrin. Nu arbetar vi med 

modellsystem som består av rena fetter, 

kakaosmör, choklad och fyllningar. 

Utvärdering inledde arbetet 

Projektet startade med utvärdering av de 

befintliga mätmetoder som används i svensk 

livsmedelsindustri för karakterisering av 

fetter och fetters kristallisationsegenskaper. 

De deltagande företagen bidrog aktivt med 

modellsystem samt metodbeskrivningar 

för stelningskurvor och mätningar med 

reometer. 

Analyser och initial karakterisering 

av verkliga prover från deltagande företag 

har också utförts på SIK. De mest lovande 

mätmetoderna har därefter utvärderats samt 

förbättrats. 

nya metoder har utvecklats 

• Mikroskopi. En mätmetod för mätning av 

fettkristaller på utstryk med ljusmikroskopi 

har tagits fram. Mätningarna visade att 

metoden på ett mycket tydligt sätt kan 

användas för att visualisera fettkristallerna, 

hur de initialt ser ut som ett ”moln” av små 

nålar som senare aggregerar och växer 

till mer täta strukturer som påminner om 

”snöflingor”. 

• Ultraljudsbaserade mätningar, reologi. 

Mätningar direkt i processlinjen hos företag 

med ultraljudsbaserad UVP-PD-metod 

visar att metoden är mycket intressant för 

övervakning av fettkristallisationsförlopp. 

Tempereringssteget är ett bra exempel på 

praktisk tillämpning. Mätningar utförs hos 

kunder under 2010. 

• SFC. En ultraljudsbaserad mätmetod 

för bestämning av andelen 

fritt fast fett (Solid Fat Content) hos 

tvåkomponentssystem har tagits fram, 

förbättrats och utvärderats. Metoden visar 

god överensstämmelse med konventionell 

p-NMR-teknik. Den har goda möjligheter 

att ersätta p-NMR som standardmetod. 

Mätningarna kan utföras både off-line, i 

labskala eller direkt i processlinjen. 

• Nytt mätsystem för akustisk karakterisering. 

En komplett temperaturkontrollerad 

mätcell för ultraljudsbaserade mätningar 

i bänkskala har designats. Systemet kan 

användas för att karakterisera och särskilja 

olika fetter/fettblandningar för att göra 

ett bättre råvaruval. Mätcellen uppfyller 

industrins krav på hygienisk design. 


Guiden 

sid 41 - 45 






ny livsmedelskunskap 

till 

de yngre 

Tiden kanske är mogen för att införa lite livsmedelskunskap redan i grundskolan 

eller gymnasiet? Då tänker jag inte på den traditionella hemkunskapen 

om tallriksmodellen, matlagning, hygien och konsumenträttigheter, utan det 

som idag kan vara värdefullt att känna till när vi handlar vår mat och läser 

olika utspel från media. 

Den offentliga debatten handlar numera, glädjande nog, mycket om 

mat. Vi har både matlagningsprogram och diskussioner kring mattrender 

och hälsa. Sedan har vi också en hel del engagemang (inkl skandaler) kring 

livsmedelsproduktionen, både vad gäller odling och djuruppfödning. Inte 

att förglömma den industriella förädlingen och begrepp som miljövänligt, 

klimatsmart, ekologiskt, närproducerat, äkta vara, utan onödiga tillsatser, 

hemlagat, utan tillsatt socker, järnrik, låg salthalt, lätt, energireducerad, osv. 

Vissa av dessa begrepp är ren reklam som bygger på myter och romantiseringar, 

medan andra kan vara faktabaserade närings- eller hälsopåståenden. 

Efsa håller på att granska drygt 4 000 hälsopåståenden, som efter utvärdering 

ska godkännas av EU- kommissionen. 

Det finns många människor som tror att E-nummer enbart är av ondo 

och att vi har en massa ”onödiga tillsatser”. I själva verket har många av 

dessa en viktig funktion, t ex E503, ammoniumkarbonat, som är bakpulver 

och även kallas hjorthornssalt i olika bakmixer och E250, natriumnitrit, som 

förhindrar den livshotande bakterien som ger botulism. Allergiker som kanske 

inte tål mjölk, ägg, gluten, nötter, skaldjur mm kan få alternativ som både 

har bra smak och konsistens. Då kan det vara en fördel med t ex aromer och 

stärkelser, som har olika E-nummer. 

Många tittar på de populära matlagningsprogrammen men har svårt att 

förstå allt som ligger bakom maten. Vi vill gärna ha en mångfald av livsmedel 

från alla världens hörn, som samtidigt ska vara ekologiska, närproducerade 

och klimatsmarta. Dessutom ska det vara gott, hälsosamt, ha bra hållbarhet 

och vara billigt. Här finns en del svårigheter. 

Närproducerat låter bra, men kan vara kostsamt med tanke på småskaligheten 

när det gäller transporter, hygien och kylkedjekrav. Det kan också vara 

dyrt att anställa kompetent kontrollpersonal. 

Inget ont om den traditionella hemkunskapen… Men om människor 

redan tidigt skulle få lära sig en del om dagens livsmedelskemi och teknik, 

tillsatsernas funktion för smak, hållbarhet, hälsa och säkerhet samt märkningens 

innehåll och betydelse, skulle det bli betydligt svårare för myter och 

missuppfattningar att få fäste. 

johanna.jagerhorn@livsmedelifokus.se 

synpunkten almanackan 

redaktionsråd 

christina skjöldebrand (ordf) 

Jan adolfsson 

björn deborg 

Micael Györei 

Johanna Jägerhorn 

camilla krook 

4 - 6 MAj 

Logistik & Transport, Nordens största logistikmässa 

i Göteborg 

www.logistik.to 

8 - 13 MAj 

Iffa, fackmässa för köttbranschen, Frankfurt 

www.iffa.messefrankfurt.com 

18 - 19 MAj 

PLMA-mässan, World of Private Label, Amsterdam 

www.plmainternational.com 

8 - 10 sEPTEMbEr 

LivsmedelsFöreningens Livsmedelsdagar i Tylösand 


InterMopro, InterCool, InterMeat, tre mässor i 

Düsseldorf 

www.messe-duesseldorf.de 


World Food Moscow 

www.worldfood-moscow.com 

5 - 7 OKTObEr 

Biotechnica, mässa bl a med industriell och 

miljöinriktad bioteknologi samt bioteknologi för 

livsmedelstillämpningar, Hannover 

www.messe.se 

17 - 21 OKTObEr 

Sial, internationell livsmedelsmässa i Paris 

www.sial.fr 

26 - 27 OKTObEr 

Elmia Närproducerat, mässa om livsmedelsförädling 

och direktförsäljning 

www.elmia.se 

2 - 4 nOvEMbEr 

FoodPharmaTech, livsmedelsteknisk mässa i Herning 

www.foodpharmatech.dk 


Mat för Livet, mässa för matöverkänsliga, arangerad 

av Celiakiföreningen i Stockholms län 

www.celiaki.se 


Health Ingredients Europe & Natural Ingredients, 

Madrid 

www.hieurope.ingredientsnetwork.com

För få vill utveckla framtidens mat - Livsmedel i fokus

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?